Det behövs nån motvikt till allt positiva ytliga bloggandet


Jo det finns oooootroligt mycket bloggar nu för tiden, och väldigt lite tid att läsa o kommentera….Ni vet … de e ju arbete, och övertid, skola och läxor, träning fotboll, hockey, flöjt och piano …. etc etc

Och om jag får gissa så är de allra flesta bloggar rätt nutti-nuttiga….. ytlliga och onödigt positiva… så positiva att man med rätta kan fråga om det finns nån ärlighet i allt fantastiskt som sker folk.
Men det är ju givetvis så att man som bloggare väljer vad man vill dela med sig av i sitt liv, och vilket syfte man har med bloggandet.

Jonna Jinton tex är Ångermanlands eget lilla egna skogsrå, med göteborgsdialekt.
Och det finns underbara bilder, lättsmält vardaglig rapportering om det nya livet i Grundtjärn. Jag går gärna in och tittar vad hon har för sig flera gånger i veckan.
Delvis pga av hennes otroliga bildspråk där hon förgyller landskapet med sin blonda John Bauerhårsvall i trolska landskap, och delvis för att det är något pittoresk, charmig beskrivning av livet på landet, och hur det är att komma från stan… något som jag känner igen mig i …..

Själv blandar jag och ger rätt friskt, vissa säger att mina inlägg är dystra. Det är sant emellanåt, men ibland är det både politiskt och underfundig humor om jag får vara så förmäten att berömma mig själv.
Men jag upplever själv inte mina djupa inlägg som dystra eller deprimerande, tvärtom så är de för mig förlösande och frigörande…..
Det är både för att tydliggöra en del av mig, inför mig själv och cyberrymden, som annars skulle vara fördold i hemlighet och mörker, som nu kommer i dagsljus och förminskas…..
Och det är för att sätta ord på känslor som inte fått finnas…..
När jag sedan skrivit …. så lämnar jag det, tills nästa gång det behövs….

Så det finns miljoner uppiggande, ytliga bloggar där allt är rosenrött, så jag ser det som min medborgerliga plikt att väga upp detta lite med några enstaka ”surgubbebloggar”smiley

I lördags var jag på dans i Bollstabruk.
Svensons, Kindbergs och Highlights var banden som spelade… alla tre helt godkända ur danssynpunkt och bra musik.
Jag hade tänkt ta det lite lugnt iom att jag hade feber bara 2 dagar innan, men det gick ju inte alls det … då Helena från Lugnvik högg mig med det samma och till en riktig hårdkörarlåt. Sedan dansade jag i pricip i 4 timmar, då benen tog slut…..och jag hoppades på att få sitta lite… och lite fick jag faktiskt sitta nu…..

Familj

….
Sargad …. sårad… trasig… för alltid.

Min feber tar mitt sinne tillbaks till ställen jag var, som jag ville glömma.
Det tåras i ögonen …och rinner som bäckar ner över kinderna.
Men jag gråter inte när jag tänker på hur det var… utan när jag tänker på hur det kunde varit……

Min far kommer hem från jobbet och skiner upp i ansiktet när han ser mig och min bror.
Jag ser framför mig hur far går och kramar om mor och hjälper henne i köket.
Vi sätter oss vid matbordet allihopa, skrattar och ler, pratar om hur vi haft det under dagen.
Pappa lovar mig att hjälpa mig med cykeln efter maten….
Mamma säger att hon älskar oss mer än något i hela världen….
Sedan stoppar de om oss och säger godnatt var för sig …. och jag känner mig trygg och älskad. På morgonen vaknar jag upp och ler över en ny dag…..
Jag kommer hem från skolan och har blivit dåligt behandlad av några i klassen….
Och pappa ser med en gång att något är fel, och kommer till mig och frågar hur det är…. Kramar om mig och säger att det kommer att ordna sig ….
Att allt kommer bli bra… och jag gråter ut i hanses famn …..

Men så var det inte …
Det var ingen som frågade …. Far och mor kramade inte om varann….
Och det var aldrig några gemensamma middagar
Det var tomhet, det var sorg som inte känns … det var sorg som inte känns.

Det var hot och det var skrik, det var ensamhet, …. det var ensamhet.

Jag kan mer relatera till någon som mist sina föräldrar som små, än hur det är att ha haft en familj.
Jag har lättare att förstå och känna samhörighet med en nykter alkoholist, än en tvåbarnspappa med arbete… för jag har inget att relatera till……. inget att relatera till.

Jag äter mina middagar ensam än idag…. det är nog ingen slump.

Och jag kommer för alltid bära med denna tomhet…. för alltid

En värdefull gråsten


Se hit…..

…..när du sett åt fel håll förut, om och om igen.
Allt som glittrat har du tagit för guld. …..
Du har litat på ögat att avgöra ditt val…. inte lyssnat på hjärtat
…och fått kattguld i din hand.
Utan värde för dig, men glittrande vid första anblick.

Se hit….

…..en grå sten är allt du ser.
Något som inte ger dig den glans du trängtar efter
En som inte höjer dig ur den status som håller dig nere…
som inte kan köpa dig den lycka du förtjänar.

Se djupt….

…..och du skall finna guldet …
… inuti den grå stenen
Ett guld som bara du ser, och därför blir värdefullt för dig enkom….
…. och ingen kommer ta det ifrån dig.

Jag är…… en grå sten…
Jag kan inte köpa dig lycka….
Och jag höjer inte din status….

Men jag kan se din skönhet.
Jag kan höra din sorg.
Jag kan sätta ett leende på dina läppar
…och jag kan hålla din hand

Se hit….

…jag är ovärderlig, utan prislapp….. du är en sol utan solsystem
… väntar på att då lysa upp

Feberyra


Väggarna tycks närma sig på ett hotfullt sätt. Med stora hemska, mörka krumelurer på väggarna som om de blivit till liv och ville skada mig…..
Jag kryper ner under täcket med en ficklampa och täpper till alla hål… och hoppas att att jag inte syns….
Jag hade hög feber, och var borta från skolan i tre månader…. jag var 8 år gammal.

Kläderna på stolen förvandlades till ett hemskt monster. Jag vågade inte titta.
Det ringde på dörren, jag var ensam hemma.
Jag började gråta hysteriskt av skräck då en man sade genom brevlådan att det var ”Läby” Om och om igen sade rösten att det var ”Läby” … och jag skrek av panik.
Till slut i feberyran hörde jag att mannens röst sade Larry, och inte Läby”…
Det var min mors alkoholiserade granne och vän….. så jag öppnade tillslut.
Han vände om och gick då inte mamma var hemma.

Jag tände alla ljus som fanns i lägenheten, och satte på radion och tv:n ….och kröp ner i ett hörn med massa filtar i kring mig, tills mor kom hem sent på natten … från jobbet. Hon var avdelningschef på sitt jobb, och jobbade ofta extra.

Kunde inte skilja mellan mardröm och feberyra. Mor hade kanske nog med sitt, hon låg och grät på sitt rum. Det gjorde mig ännu mer rädd. För jag hade hört henne prata med David White härom kvällen om att ta livet av sig. Hon trodde inte jag förstod, när hon använde engelska och teckenspråk…..

På morgonen var hon borta igen, jag gick och tog mig en macka.
Satte in mitt hårt använda kassettband med Emil i Lönneberga… och försvann från febern och sjukdomen in i fantasins underbara värd om den älskade men missförstådda Emils hyss, som nästan alltid haft goda andemeningar.

Mor köpte ofta saker till mig när jag var sjuk…. när hon nästan aldrig var närvarande så var det hennes sätt att visa ömhet…. då hon inte visste hur på annat sätt. Det resulterade i att de enda gångerna det kärlekssvultna barnet fick någon form av uppmärksamhet, var när jag blev sjuk. Kanske inte så konstigt då att jag hade feber i 3 månader…. kroppen klarade av feber och snuva för att själen skulle få sig en smula uppmärksamhet.

En kväll när mor hade gråtit oavbrutet och pratat om döden i hotfulla ordalag till musiken av Beethovens 5:a … ödesymfonin, så lade jag mig att dö.
Jag bäddade ner mig under två täcken, och flera filtar, prydligt bäddade helt släta och väntade in döden…….
Men den kom inte …. jag vaknade upp som vanlig nästa morgon, och mor hade åkt på jobbet……
Solen sken ute, och även om jag inte kunde gå ut pga febern… så fortsatte jag att existera utan egentligt hopp om förändring …… men outsinlig längtan efter att bli synlig…..

Nu var det bara en vecka kvar tills jag skulle fylla 9 år…. och få massa saker.

Då brister rikemansbarnen ut i skratt, märkbart roade av tjänstehjonens brist på värdighet.


Ja vad ska man säga… livet kan vara underbart, men ibland tappar jag tron på mänskligheten…. för en stund.

http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article13626336.ab

”Förra veckan bjöd Stockholms universitet in
högstadieskolor för att bygga världens längsta experimentbord. Över
2 000 elever nappade på rekordförsöket.


De kom från hela Stockholm – från fashionabla Östermalm och Lidingö
till Farsta och Rågsved. Hade vi inte avskaffat begreppet klass, skulle
man kunnat säga att klassamhällets ytterligheter var representerade.
Rekordet hör nog inte till Guiness mest prestigefyllda och finns därför
inte mycket att orda om.


Däremot om den lilla grupp rikemansungar som hade samlats i
anslutning till rekordförsöket: Benorna var vattenkammade och låg
halvvägs mellan huvudets zenit och örat; quiltade jackor och bruna
manchesterbyxor. I händerna, läderportföljer. De var miniatyrbrats ut i
fingertopparna. Hade det inte varit för den omisskännliga urbana miljön
hade man lätt kunnat tro att de var på väg till rävjakten. Nu stod de i
alla fall där och pyrde överklassig arrogans.


I det läget, när det sociala avståndet till eleverna från andra
skolor verkar omöjligt att tänja ytterligare, stoppar en av
bratsaspiranterna ner handen i fickan och tar upp en näve mynt. Och
kastar dem på marken. De förvånade arbetarkidsen på stället går snabbt
ner på huk och börjar gladeligen att plocka upp mynten. Då brister
rikemansbarnen ut i skratt, märkbart roade av tjänstehjonens brist på
värdighet.


Och slänger ännu fler mynt för att hålla liv i skådespelet.

gråta eller bli fly förbannad

Jag vet inte om jag ska gråta eller bli fly förbannad. Kanske både och….
Man tror inte det är sant…. det får en att tänka att Hitlers Tyskland kommer inträffa igen…….Människan tycks inte lära sig av historien…..

vi får aldrig glömma sades det…ändå är det det vi gör

Precis som när det gäller Anders B. Breivik, som dessa snedbenade unga överklassmänniskor, så är det farligaste vi gör, om vi tror att det är en olycklig slump, några enskilda dårar ….

Det vore lika ödestiget som om vi lät dom vinna, dom som påstår att förintelsen aldrig inträffat…. vi får aldrig någonsin glömma…. sade man.
Och nu är det precis vad som håller på att ske….
Sverigedemokraterna är inröstade i riksdagen och påverkar svensk politik… bara för att vi teg, bara för att vi inte stod upp, bara för att vi inte bemötte…
I princip så var det vi svenskar som INTE röstade på SD som lät detta hända…och de politiska ledarna i riksdagen … inklusive mitt parti vänsterpartiet.

Athen demokratins vagga ?

I ett program på tv nyligt ang hur Athens ursprungliga demokrati egentligen gick till, …och hur den auktoritära staten Sparta …. visade på en del sanningar om hur bräcklig demokratin är, och hur lätt den kan raseras….
Athen har i mångt och mycket målats upp som en förebild av demokrati, demokratins födelse…. och Sparta som en diktatorstat….
Båda påstående är delvis sanna…. men långt ifrån helt sanna. Då Kvinnor, utlänningar och slavar INTE hade rösträtt, och där kvinnorna i Athen knappt fick lämna hemmet ej heller lära sig läsa…..
Däremot i krigarsamhället Sparta, där pojkar föddes upp att bli krigare redan från tidiga år….. hade kvinnorna mycket stor frihet, i jämförelse med Athenskorna….

Det visar på att allt inte är som det verkar till en början, samt att segraren i krig alltid skriver sin egen version av historien… som sällan är objektiv.

Vidare så förändras alltför ofta människor av makt…. och med tiden ändras den solidariske till kapitalistisk egoist, och frihetsälskande demokraten börjar utöva imperialism …. Så skedde även i Athen som tvingade sina allierade till skatter, lydnad och eftergifter till Athenarnas resurskrävande liv och ökande befolkning….

Vi tycks aldrig lära oss….

Låt er ej luras av namn på ismer, utan syna vad som sägs, men framförallt vad som görs

Nazismen var en utpräglad rasistisk rörelse, med rasbiologi och imperialism inskriven i dess ideologi…. över 50.000.000 människor fick sätta livet till i andra världskriget… 6.000.000 judar blev utrotade i fångläger……

Sedan följde Stalins diktatur med massor av miljoner dödade…. Trots att det inte fanns någonting som helst att läsa i Marx och Engels kommunistiska Manifest.
Ett manifest som pratade om solidaritet och arbetarägande….

Idag ser vi att folk mer och mer återgår till Nazistiska värderingar, att SD ökar … rasismen blir öppen….
Och att vänsterpartiet trots att de har de mest humana solidariska och miljövänliga partiprogrammet … avfärdas politiskt pga av ett tidigare gemensamt namn ”kommunism” … trots att det inte finns några likheter alls med vad som praktiskt genomfördes i Sovjet… och trots att Moderaterna är mer aukotitära och yttrandefrihetsfientliga … .. mindre transparenta, mindre öppna….

Islamofobi… den nya McCarthyismen

I världspolitiken matas vi via nyheterna med att Islam är mänsklighetens fiende, och enkom de som begår terrorattentat får plats i media….. och därmed dras EN MILJARD muslimer över samma kam…. Trots att det finns lika många uppfattningar om islam som det finns muslimer…

Vi lär oss fort att dessa är farliga, odemokratiska och tom i likhet med Nazityskland att de skulle vara lägre stående intellektuellt….
…. vi lär oss aldrig !

Samtidigt får vi lära oss att i vårt stora grannland i väst; USA är det ”demokratiskt” att bomba civila,…det är ”okej” för det är muslimer de bombar….
Och i USA ”får man tortera fångar” i Guantanamos fångläger utan rättegång eller ens någon anklagelse….. det är bara fult om araber eller Kineser gör sådant… för USA gör det för att ”försvara sig själva”… medan Kineser och Araber gör det för att de är onda….

vi lär oss aldrig….

I vårt eget land….

Och i vårt eget land är inte det politiska läget riktigt så långt gånget ÄNNU…. men det är absolut lika allvarlig, för vi går åt samma håll….
Moderaterna har infört avlyssning av medborgare som lagligt via FRA, man vill inte inte visa med öppna kort sina politiska subventioner var de kommer ifrån… man vill tysta debatten… och man skapar framförallt större klyftor mellan människor. Klyftor som trots Moderaternas egen utsago anbelangandes deras politik i invandrarfrågor, kriminalitet och sjukvård….. skapar både mer kriminalitet, mer utanförskap, mer främlingsfientlighet och faktiskt därför indirekt bäddar för ett rasistiskt parti som SD……

Orsak och verkan

Så det ÄR viktigt att inte tar Anders B. Breivik, och de snedbenade unga bratsen som nån olycklig slump, några enskilda dårar ….
utan som en följd av de enskilda val vi gör som individer, och de politiska krafter vi röstar fram som bejakar egoism, främlingsfientlighet, ökade klyftor och ett samhälle som vrider tillbaka tiden till herrskap och tjänstefolk. Våra val ger utrymme för dessa brats att fritt härja och förnedra…

mobiltest

Detta är ganska fantastiskt med mobiltelefoner som är som små minidatorer med internetuppkoppling. Onödigt men fantastiskt. Och ännu mer onödigt blir det när jag som nu har datorn 2 meter ifrån mig. 🙂 men jag gör det mest för att testa denna gång.

världen ser klarare ut när inte längre grumlet från mina tårar skymmer dess skönhet

Det är lite tårögt idag…. jag vet inte riktigt varför.

Men innan jag sätter mig ner att begrunda mina känslor, så äter jag frukost …. duschar och klipper håret … tänkte jag.
Nu 30 minuter senare med en av klippmaskinen avklippt halskedja, så tittar jag inåt till mina känslor…..

Regnet öser ner utanför. Jag tycker om när det ösregnar. Slätregn, duggregn är inte lika mysigt.

Jag saknar min far nu….
Ibland känns saknaden efter en familj extra mycket. Nu är en sådan stund.
Saknad både av den familj jag aldrig haft som barn….. och att inte ha de familjebanden i vuxen ålder…. på vänskapsbasis….. men det kan jag inte få, eftersom dåtiden redan varit.

Jag kunde aldrig förstå….och i ärlighetens namn kan jag inte förstå än idag.
Jag förstår inte hur man kan överge sina barn…… jag förstår det inte, jag kan inte sätta mig in i det… jag förstår inte….

Det måste vara is i hjärtat och stål runtom …. jag kan för min värld inte förstå.
Jag gråter floder nu när jag känner mig ensam och övergiven…..
Då och då måste jag in i känslan. Jobbiga känslor försvinner inte när du låtsas som om de inte finns…. då får de näring och växer….
Men om jag som nu låter de få ta plats och tårarna rinner, så lättar det och allt känns sant och verkligt….

Att inte ge utrymme för detta är att ljuga för sig själv.

Nu torkar mina tårar…. och världen ser klarare ut när inte längre grumlet från mina tårar skymmer dess skönhet

En eloge till Apoteket

En eloge vill jag ge till Apoteket och deras personal.
Trots att jag inte ofta går dit och handlar, mest bara tandpetare…. så blir man alltid väl bemött av dem.

Det finns ganska många butiker med trevlig personal, men några butiker/restauranger/företag, skulle behöva gå på kurs hos Apoteket i Sollefteå i kundbemötande.

profession och sitt privatliv

Det finns ett matställe, och även en matbutik här i stan där en del personal inte kan skilja på sin profession och sitt privatliv, vilket resulterar i minskat kundflöde för deras del. För det är inte bara personen som blir dåligt bemött som de förlorar… utan även ett gott rykte som går till intet, vilket kan kosta väldigt i slutändan. Tror knappast att en chef med intresse av vinst, vill ha personal som stöter bort potentiella kunder.

Liten stad

Ett problem till i en stad som Sollefteå, trots all dess skönhet och andra fördelar, är att det pratas mycket….. och att folk ”vet” så mycket om varann.
Det är ett problem som i vissa fall följer med inom företagande.
Och i vissa fall vet man mer om personer än personerna själva… det kallas skvaller och förtal.

Dessutom så vet folk ungefär vilken köpkraft folk har, och det har visat sig att vissa butiksinnehavare behandlar kunder olika utifrån inkomst, och därmed tror man potentiell köpkraft….

Jag kan säga trots att jag inte tillhör de mest köpstarka, att har jag blivit dåligt bemött på ett ställe så kommer jag inte tillbaka…. då betalar jag trots min ekonomi hellre mer pengar på ett annat ställe ….

Jag har vid ett tillfälle bara vänt på klacken och sagt högt och ljudligt, :

– ”OK då lägger jag mina pengar nån annanstans”

mer än 95% i Sollefteå

Jag är lokalpatriot när det gäller handel, handlar säkert mer än 95% i Sollefteå.
Men den siffran kan komma att sjunka kraftigt om det blir för många som inte klarar av att bemöta kunder lika…och trevligt.

Långnäsa till snorkig bilhandlare

För många år sedan hörde jag berättas om en kille som var från landsbygden, och inte brydde sig så mycket om snofsiga kläder och dylikt.
Han kom in på en av stans bilhandlare, och hade blivit bemött som någonting katten hade släpat in….

Han vände helt om åkte ner på stan till närmaste konkurrent och köpte en ny bil KONTANT….

De som fick bilen såld, hade ju hört av kunden hur han blivit behandlad, och ringde upp på bilfirman och frågade om de nyss fått besök av en man efter en viss beskrivning….

– Ja såg du vilken luffare… han såg ju bedrövlig ut…

– ”ja vi ville bara tala om att han var in hit och betalade en ny bil kontant” *klick*

Snorkig ung tjej kontra trevlig äldre tant

Så den tjej som på matvarubutiken inte bemötte mig bra kanske inte fäller hela butiken med detta…. men är hon så mot en så är hon det säkert mot fler.

En god vän till mig som jobbat som butiksbiträde hela sitt liv har sagt;

– INGEN ska kunna komma och påstå att jag bemött någon illa, så hon är trevlig tom med dom som är jobbiga och tom otrevliga…..

He who eat alone dies alone…..

He who eat alone, dies alone !….Den som äter ensam, dör ensam !

Orden ekar i mitt huvud…… och träffar och slår hål på min förvanskade låtsasvärld av tekniska möjligheter……. min värld utan kärlek.
När man får det för bra materiellt, glömmer vi vad som betyder något, glömmer vi vad som är viktigt i livet…..

Från en värld full av kolera, sjukdomar och fattigdom, kommer orden, från en fattig men stolt man med många barn. Från hårt arbetande sand diggers i Afrikas folkrikaste område….. där befolkningen, över hundratusen människor byggt bostäder på pålar ute i vattnet…..

He who eat alone dies alone…..

Jag kan inte minnas en enda gemensam måltid i vårt hem, när jag var barn,…. inte en enda gång minns jag det…
Tak över huvudet …. massor av presenter vid Jul och födelsedagarna.
Däremellan,,… ingenting, och åter ingenting. Detta var vad jag fruktade mest som barn….. ingentinget.

Köpt kärlek är ingen kärlek. Köpt lycka är ingen lycka… … det är ett substitut, ett sorts socker för snabb energi, ett knark som sedan fyller dig med tomhet om du stannar upp för en sekund. Och nästan all lycka i vår värld är köpt … vilket på ett vis gör oss till torskar som utnyttjar prostituerade…..

He who eat alone dies alone…..

Den fattige stolte svarte mannen är rikare än mig….. är rikare än Bill Gates, är rikare än Zlatan….. han äter med sin familj, och han kommer inte dö ensam….
Den fattige 65-årige mannen är vid liv….. jag och mina arbetande grannar äter ensamma, kastar i sig näringsfattig snabbmat för att hinna jobba fortare och köpa dyrare bil eller hus …..

He who eat alone dies alone…….. orden ekar i mitt huvud…. punkterade min illusion, vår illusion…

Sanningen är att vi nog är jordens mest ensamma folk…. och jag är en av dem.
Jag växte upp utan någon som sa att de älskade mig, utan någon som visste eller brydde sig om vart jag var…. utan att ha en fast middag där vi åt tillsammans…. och pratade om hur vi haft det…

Och här sitter jag nu trettio år senare och äter ensam…. och umgås via facebook, för att vi inte hinner med varandra, och för att jag inte hittat kärlek

He who eat alone, dies alone !