…
När danskungen Egon Edmark 70+, från Gafsele/Åsele ber om ressällskap, viker man inte ned sig. Tack vare affischuppsättning å Hällesjös räkning, i Sollefteå, hade vi förvärvat varsin fribiljett till danslogesässongens sista dans på Hällesjö.
Det har funnits tillfallen på Hällesjö, då man tyckt att det varit snudd på omöjligt att utföra någon som helst dans på det extremt lilla dansgolvet…. men en sån här gång längtar man tillbaka till de gångerna.
Man längtar efter dryga näsan i vädrettjejer, man längtar efter låtsaskungar som glider omkring och tror de kan dansa, man längtar efter panelhönor, alfahonor som inte vill dansa med en pga social status, man längtar till ”isprinsessor och alfahannar.
Det är nästa så man längtar till 130 kilos bulldozers, efter en sådan här danskväll.
– Kom tillbaka Lilla Fridolf Travolta, Bohan Johan, Matadoren,allt är förlåtet.
i 28 år har jag dansat, och aldrig varit med om maken till dåliga kunskaper i dans, aldrig varit med om maken till många fotstämplingar, trampade hälsenor, armbågar i ryggen, och i skallen. Det var som om du föreställer dig en blandning mellan firmafest för 60-åringar, med fri tillgång till Bag in box-viner, och en klassfest för 11-åringar, där deltagarna i omogen barnslig stil demonstrativt och destruktivt dansar yvigt och okontrollerat.
Hamburgaren var danskvällens bästa upplevelse
Nu skulle man kunna tro att efter en sådan sågning av klientelet på dansgolvet, jag skulle åkt därifrån missmodig och humörsmässigt negativt påverkad. Men så var det inte riktigt. Jag konstaterade krasst hur det var ur danssynpunkt, inte hur jag mådde. Hällesjö ligger vackert, och även om bilfärden är 20 mil tur och retur, så är det en vacker resa.
Jag gick lite tidigare till fikapausen för kvällen. Satt och såg ut över sjön i månskenet, knott och myggfritt inomhus, med fönster mot sjön. Och kroppen var nöjd när jag kom hem, så att sömn infann sig snart.