…
Jag ser det jag ser,
och håller inte käften på uppmaning
Jag skriver sällan eller aldrig blogginlägg som är påmålad
positiv fernissa, för att andra tycker det är bekvämare med
en positiv allt-är-alltid-bra-värld med gulligull och nuttinutt.
Ej heller detta inlägg blir sådant.
För jag ser det jag ser, och jag hör det jag hör,
och jag berättar vad jag ser.
Jag är en tänkare, och det är både på gott och på ont.
Jag är nog en tvivlare…..en stolt tvivlare.
….Tomas tvivlaren.
Och det är mestadels på gott….. kanske..
Tvivlare som är lojal, och charmör som sviker
Och som kuriosa anses, enligt bibelns berättelser,
just aposteln Tomas, med den tvivelaktiga benämningen ”tvivlaren,
detta till trots vara den som verkligen stod upp för Jesus,
och var redo att riskera sitt liv för tron, när det kom till kritan.
Och Judas som gav en till synes kärleksfull kyss till sin
mästare … och som sedan tog emot pengar
för att bedra Jesus. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara.
Gott, ont och vilsenhet
Det finns många, många fantastiska människor,
tider som dessa. Men det är oftast inte de som hörs
och syns mest. Kanske ligger det lite i sakens natur.
Men det finns nog väldigt många vilsna människor idag,
precis som vi människor alltid har plägat. (haft som sed, vana)
Och vilsna människor, har genom historien alltid utnyttjats av
onda agendor och människor som begår onda handlingar.
Onda människor i onda tider då ?
Mmmm… njaa …njäää… jag har ändå lite svårt för att döma och
stämpla människor utifrån tex enstaka felsteg.
Och vad är ondska ? Om vi nu inte ska ge oss in på bibliska
fabler, utan hålla oss till den värld vi lever i.
Och livsöden är oerhört olika, och med olika haltande
träffsäkerhet göras metaforer kring.
Bland annat liknelser i sporter, lagsammanhållning,
vinnare, förlorare osv.
Sport och tävling som metafor
Härom dagen vann jag tillsammans med en duktig boulespelare
god granne och vän, klubbmästerskapen i boule.
Jag har nog en inbyggd tävlingsskalle när jag väl ställer upp
och tävlar i nån sport av nåt slag. Ur den aspekten att vilket
motstånd jag än möter i tex boule, eller vilken medspelare
jag än har, så ger jag det jag har i taktik, i pepping av
medspelare, koncentration, mod och uthållighet för att vinna
en match.
Och det är nånstans matchen jag är mest intresserad av att
vinna när jag tävlar i något. Och sen är det bra med det, vare
sig jag vunnit eller förlorat. Och jag ger ofta verbal uppskattning till
bra prestationer, även till motståndaren.
Men jag tar ingen skit…. inte nu längre.
Jag har nog utvecklat lite självbevarelsedrift på senare år.
Vinnare
Men jag är nog ingen ”vinnare” ..är nog ingen ”vinnarskalle”
så som jag uppfattar den samtida användningen av dessa ord.
För ordet ”vinnare”, har alltmer kommit att förknippas med ett
tankesätt, en livsfilosofi, en människosyn som jag bara inte kan
förlika mig med. Av den enkla anledningen att den filosofin,
den politiska hållningen inkluderar och bygger på förlorarens misär,
och utanförskap. Den accepterar och premierar, ignoransen och
likgiltigheten inför ”förlorarna”. Och då har jag i blogginlägget tillfälligt
lämnat den lokala boule-matchen i ett sällskapsspel, och pratar om
samhället och världen i stort.
Delvis börjar ju iofs allt på det lilla planet, i nuet, hur man beter sig
mot sina medmänniskor, ser på sig själv och andra,
även när det sen kommer till den stora världen, politiken, och makten,
utanför Sollefteå och Djupövägen, där jag bor.
Ordet ”vinnare” har alltmer kommit att förknippas
med en i nutid accepterad hänsynslöshet för nå till
”vinnarposition”. Och uppfattningen vad det innebär ”att lyckas”,
har nästan uteslutande kommit att handla om förmögenhet,
status och ägande av materiella ting. Sådana har Svenskens
värderingar förvandlats till, nu när ”arbetaren” har en bubbelpool
en bil i kvartsmiljonsklassen, hus och oräkneliga kapitalvaror,
som byts ut efter behag och mode.
Inte undra på att Socialdemokratin flirtar med både SDs
flyktingpolitik likt många borgerliga partier, samt vill bilda
regering med två högerpartier ?
Fast ändå liksom typ kalla sig solidariska,
så länge det inte påverkar egen plånbok typ.
Är det ”positivt” att blunda för orättvisor ?
Det är trots allt en hel del som är uppochnedvänt i
vår värld idag, så pass mycket att det inte ens skulle
räcka med en trilogi böcker för att avhandla det hela. Och ingen
facebook-positivism i världen förändrar det.
Bara eget förbättrat beteende, politiskt mod, civilkurage källkritik
och sist men absolut inte minst solidaritet och empati,
kan förändra vår värld i en mer human riktning.
Men ”vem bryr sig” ?
Som det är nu är det ett stampeed-race till stupet,
och roffa åt sig så mycket man kan innan jorden fått
nog av människan. Att ljuga via reklam och politik har blivit
normen, i jakten på en ständig jakt på tillväxt.
Ett ord som egentligen handlar om tillväxt i vissa
plånböcker men används som ett ej ifrågasatt positivt attribut
i högerpolitiken.
I vissa yrkeskategorier är en timlön för en ”arbetare”
500-800 kronor i timmen har jag hört.
Och inom massor av branscher förekommer det att man vilseleder
kunder om slutfakturan, genom att låtsas vara ovetande
om arbetskostnaden.
Att se bra UT – eller att se-bra-ut
Och man tar betalt horribla summor utifrån vad det kostar,
och utifrån behov och köpkraft för de ekonomiskt svagaste
grupperna. Ta bara ett par glasögon tex.
Det kan variera kraftig förvisso.
Men under tretusen får du inte mycket för i glasögonväg.
Det är vanligare att man får betala 7.000 – 10.000 kronor
för ett par, spec om du behöver progressiva glasögon.
Samtidigt kan man då köpa läsglasögon på MM eller skattkistan
för 30 kronor paret. Det är väldigt intressant tycker jag.
För än hur vi vänder och vrider på utgifter och arbetskostnader
för en optiker som tar 7.000 för ett par glasögon,
så måste slutsatsen bli att deras verksamhet är
en ocker-verksamhet med fullkomligt orimliga priser.
Själv använder jag sen nåt år tillbaks billiga läsglasögon
utanpå mina rätta glasögon. Och det hade väl fungerat om inte det
dåliga materialet i mina 7000-kronorsglasgon gjort att dessa är så
repiga att det blir svårt att se och frambringar huvudvärk.
Men det är klart, om jag ”ser” positivt på saker så blir det
säkert bättre ?!
Och så här ser det ut i bransch efter bransch i Sverige idag.
Man tar betalt det man kommer undan med, utan sans och moral.
Och det funkar väl okej om vi pratar om lyxiga båtar,
husvagnar etc … som man inte behöver för att överleva.
Men när det gäller glasögon, vård, tandvård, åldringsvård
mat och inte minst bostad, som alla går under ”marknadens”
”starkast överlever-lagar … då ställer åtminstone JAG mig
tvivlande till va fan vi håller på med i detta land.
En annan sorts seger
Nä … jag är nog ingen vinnare, och betraktas nog inte av
omvärlden som en vinnare, i det samhälleliga spelet,
och har inget behov att betraktas som en vinnare av någon annan.
Vinsten i klubbmästerskapens i boule härom dagen,
gör mig inte heller till en ”vinnare” i samhällets och vänners
ögon… eller mina egna ögon.
Däremot så blev jag något en vinnare i mina egna ögon,
när jag övervann yttre störningsmoment, trodde på mig själv,
jobbade för ett fair play…. och ändå lyckades hålla ihop mitt spel,
och tillsammans med ”Blomman” vinna.
Det var den stora vinsten med vinsten,
Själva vinsten i sig är rätt så världslig.