Lyssna på tystnaden

Du stannar upp…. Tänker inte ….
Tar ett djupt andetag. Väntar in din själ igen.
Ibland hinner den inte med… ibland får du vänta på den.

Livet rusar iväg, tiden skyndar fram,
Och plötsligt försöker du mer än du behöver,
plötsligt försöker du vara mer än du är,
fast du är alldeles tillräcklig.

Vad vill du … vad vill DU ?
Är det det du gör ? Eller är det nån annans
önskemål…. då kan det vara nån annans liv du lever.
Inte ditt liv… din tid, din vilja. Vad vill du ?

Sucka djupt … sucka in syre i dina lungor.
Försök igen ! Du lever ditt liv för dig, och
det är bara du som kan leva det. Inte
någon annan, inte någon annans vilja.
Lyssna, lyssna…. och lyssna igen.
Pulsen i dina ådror slår nu, och bara nu,
inget annat är viktigt. Lyssna på hjärtats slag
och lyssna på vad det vill, lyssna på vad du vill.
Försök på nytt.

Det går alltid att välja ny väg, som är rätt för dig.
Det är alltid möjligt att byta väg. Fråga inte någon vilken väg
du ska gå… de vet inte ! De vet inte !

Lyssna på tystnaden,
den har något att säga dig.
Lyssna …och försök igen, och igen och …..

Vad har hänt med oss ?

Jag har viss förståelse för att människor inte
riktigt orkar sätta sig in i omvärlden, politik.
Men är det inte dessvärre också så, att vi då godtyckligt
godtar en massa saker vi egentligen tycker väldigt illa om.
Eller gör vi det ? Tycker vi på riktigt illa om det som sker nu ?
Eller är det vi som skapar det som nu sker ?

Jag läser Alex Schulman om hur SD plötsligt blivit folkligt
genom Glenn Hyséns Twitter om ”bra med hårdare tag”
För jag funderar på riktigt vad som hänt med oss ?
Vilka har vi blivit med tiden ? Vad HAR vi egentligen för värderingar,
vad tycker vi är viktigt ?

A. Schulman provocerar många människor, med sitt sätt att angripa
politik och händelser med ironi, och humor, precis som, har jag förstått
även en annan Sche-ljuds-efternamns-komiker Henrik Schyffert.
Schyffert pga för höga kvantitet av underbältes-skämt. Och Schulman
på grund av en slags ironi, som inte alltid fångas av läsaren eller lyssnaren.
De fattar inte helt enkelt att han skämtar. Ett exempel är ju när han skrev
”äntligen” på Twitter, ang Notre Dames eldsvåda.

Efter att ha sett ”Min sanning” med Alex som gäst, blev det tydligt.
Och jag håller verkligen, verkligen med honom. Han drev egentligen
med att rika kändisar skyndade till med pengar och ”empati” för den
”gamla damen” (Notre dame), och beskrev sorg, …. SORG !!!??
över en byggnad i ett land där de på sin höjd varit och turistat nå’n gång,
på ett sätt som får ytliga samvetes-lättnads-välgörenhets-galor för världens
barn, att framstå som än mer känslokalla än de i verkligheten är, där de
sitter och applåderar till ANDRA rika artister, och humorister, i 10.000-
kronors-klänningar och kostymer, för världens svältande barn
Det är klart man kräks över det. Detta sker alltså samtidig som vi låter barn
drunkna i Medelhavet, utifrån VÅRA politiska ställningstaganden HÄR i Sverige.
Med stängda gränser, minskat flyktingmottagande.

Vad har hänt ? Vilka ÄR vi egentligen ?

Karl XII byggde inga slott

Ett par ”herrar” vaggar självsäkert fram på gågatan i vår stad,
eller ska vi i ärlighetens namn kanske kalla det för ”by”
med tanke på avfolkningen de trycks vara så stolta över.
Fötterna utåt, och slänger extra demonstrativ med armarna,
på ett sätt som bara är överträffat av en drogmissbrukare på
dekis. Blickarna tittar rakt fram eller på varandra, inte på folket
på gatan. En gång, innan ”karriärsteget” som chefer för en döende kommun,
så hälsade de på, och pratade de även med mig. Men nu ser de varken
mig eller övriga medborgare, för näsan är för högt i vädret helt enkelt !
Dag efter dag på väg till lunch betald av skattebetalarna.
En aura av deras inbördes beundran, fräter på min näthinna när
jag ser de jäsa sig fram i tillvaron, och fnysa åt undersåtarna.

Posörer

I tidningen står en likaså en i etablissemanget, på kommunal nivå
upphöjd kvinna och poserar över något projekt, de haft lite
och ingenting att göra med, varken idémässigt eller utförandet av
det samma. Det förekommer även duktigt inom föreningsliv, att visa
upp saker, sig själv kan lätt bli viktigare än själva verksamheten.

Slottsherrar

Om historien nämner man ofta kungar, kardinaler, och dylika
som byggherrar, och även grundare av städer. I bästa fall, kan
man ha sagt att kung X ”lät bygga” det o det slottet. Men i själva verket har
de ingenting med bygget att göra . Så nej, Karl den XII byggde inga slott,
Och herrarna med den svängiga gångstilen, och kvinnan som poserar
i tidningen…. bygger heller inga slott. Möjligtvis luftslott.

Nej ni gillar inte hela inlägget… och jag vet varför

Jag kan tänka mig att inledningen på detta inlägg tilltalade även
feminister och arga Metoo-anhängare. Men sen inkluderar jag
även andra hälften av Sveriges/jordens befolkning i beteendet,
och då kanske det inte är lika kul att läsa längre. Det är ett märkligt
politiskt och journalistiskt landskap som härskar i Sverige 2019,
Anno Domini. Socialister har blivit ”liberaler”, Liberaler har blivit
konservativa, och konservativa har blivit ytterligare socialnationalistiska
Så det borde inte finnas utrymme för det nationalsocialistiska SD längre.
Men de är större än nånsin. 20 % i senaste undersökningen. Vänstern
har blivit Socialister, och feministerna har blivit borgerliga !

SD-sippan och skottpengar på män

I sociala medier, dominerar fortfarande den giftiga SD-sippan,
som inte trivs i dagsljus, och vattnas och göds av påhittade nyheter.
Det är fortfarande fri lejd att skjuta manligheten i sank, i de flesta
”vanliga” större medier. Det har liksom blivit lite ”fint” att trash-talka
män, i synnerhet svenska män, inom journalistiskt etablissemang.
Det kallas alltså jämställdhet när detta görs. EN del av den sk jämställdheten,
ska då vara att kvinnor i större utsträckning fått maktpositioner.
Själva är inte feministerna nöjda med 50 %, eller mer. Inom journalistiken,
så är feminismen och Metoo tabu att kritisera, de få män som fortfarande
finns kvar inom public service och tidningsdrakar, har dresserats att tycka illa
om mäns beteende, dvs sitt eget beteende.

Subtilt trash-talk

De stora fula anklagelserna, och desperata medierättegångarna
mot män har avtagit. Men det subtila marginaliserandet av män
fortlöper med oförtruten kraft, kontinuerligt i program som Malou
där allt och ingenting tas upp som kvinnoförtryck.
Nyligen stötte hon på patrull vilket satte henne i en obehaglig position,
när ett par där kvinnan mådde dåligt på arbetsplatsen slutat jobba,
och mannen stod för hela inkomsten, och kvinnan ägnade sig åt att
minska utgifterna. Mannen satte kontinuerligt in pengar till hennes
pension. Men vinklingen Malou gör, är ändå som alltid
att det är en kvinnofälla.
Mannen påpekade att det aldrig hade varit
ett problem om förhållandet varit det motsatta.
Men hon, Malou, ger sig inte, och ej heller den samlade pressen.
Budskapet fortsätter att pumpas ut.

Gemene man och kvinna


Och man vill ju inte tro att gemene kvinna, inte alls är så extremt
lagda att de ser allt i tillvaron som orättvist mot kvinnor,
och alla män som potentiella våldtäktsmän, med ett kollektivt ansvar
för enskilda brottslingars gärningar. Man vill ju inte tro det.
Men i reflektionen av nationalsocialismens ihärdiga propaganda,
och dess enorma politiska framgångar senaste tiden.
Där de har fått folk att tro att invandrare är sämre och mer
våldsamma människor.
Om man beaktar detta, och jämför med den enorma, och brutalt
ensidigt utformade propaganda som Metoo och Feminismen
idkat och ännu idkar, så står det klart att synen män i allmänhet
tar stryk….ordentligt stryk, och inte är i närheten av att stämma överens
med verkligheten. Precis som kampanjen och propagandan från
högern och extremhögern.

Varför ingen FI-boom ?

Men om SD nu har vuxit till Sveriges näst största parti, som följd
av smutskastningen och förvrängningen av invandrare,
varför har inte FI vuxit sig över 3 % ens då ? Om feminismen med Metoos
genomslagskraft och mediala rättegångar under flera år dominerat pressen
i flera år, och aldrig gett syre åt någon annan uppfattning. De andra uppfattningarna
har fått sparken från sina jobb, tappat sina familjer. Men varför bara 2-3 % på FI,
med den upplevda enorma konsensus kring feminism, och mäns vedervärdighet ?
Vid minsta knyst av kritik mot tillvägagångssättet Metoo och Feminismen använt sig
av, där man öppet proklamerat att det måste få bli ”några oskyldiga offer,” eftersom
det är en revolution, vid minsta knyst, har folk blivit stämplade som ”dinosaurier”
som försvarat förtryck, eller blivit sparkade som Virtanen, Bromè eller Heimersson.
Kära systrar, kära bröder …är det frihet ? är det jämställdhet ?

Unga arga lurade män, och utarbetade lurade kvinnor

Anledningen till att FI inte växt i svallvågorna av Metoo, är helt enkelt att Metoo,
och feminismens revolution, är en Blå revolution, inte en röd, inte en rosa.
En blå revolution, med borgerliga grundvärderingar om makt och
pengar åt de som redan har mer än de både förtjänar och kan göra av med.
Och det är vad den revolutionen vill ha… makt och pengar, inte jämställdhet.
dessvärre har inte de kvinnor som på riktigt är förtryckta,
på riktigt har sämre villkor förstått att dessa arga Blå feminister inte
bryr sig ett skit om dem. Likväl som den större delen av unga arga män,
en blandning av extremhöger
och fd arbetarklass, inte förstått att Åkesson och Jomshof, även dom
bara bryr sig om egen plånbok, men har enat dem med ett obefogat
och överdrivet hat mot andra kulturer och hudfärger.
Därför mina systrar, och bröder, växer varken den sanna jämställdheten,
ej heller solidariska partier som V och FI… thats why !


Göromål


Vissa göromål har hamnat på efterkälken.
Det skulle definitivt behöva dammsugas, och
torkas golv. Korgen med pappersåtervinning har svämmat
över. Och ett eller annat fixa-och-dona-projekt har skjutits
på framtiden, gång på gång. Lite för att nu i augusti och
september så är det skördemånad, och jag som försöker leva
billigt, nyttigt, och lokalt, ägnar tid åt att ta rätt på vad naturen
har att ge.

Men nu är frysarna fulla, och kroppen hösttrött.
Det är roligt att göra saker gemensamt, med vänner man
respekterar och tycker om. Idag var det del 2 på att
räta upp sommarhus med Markus och Jonas. Många skratt,
fysiskt arbete, lite fika med magisk utsikt över Ångermanälven.
En störtskur, lyssnar på regnet slå mot plåttaket. Får mig att
bli nostalgisk, tänka på morfarns stuga… vår stuga.

Veden sprakade i öppen-spisen, i morfarns stuga i Stordegersjön,
Jag satt som hypnotiserad och stirrade in i lågorna, hur de dansade
och sprakade, tills de var en het glödbädd kvar. Livrädd för att stänga
spjället, då morfar berättat skräckhistoria om folk som dött av ”kall-oset”
Vilket sägs ska ha kunnat inträffa då mur’n är kall efter vintern,
och man går och lägger sig efter att ha stängt spjället, och en osynlig
giftig os …. tar död på de sovande, som aldrig vaknar mer.

Jag har åter tänt ett värmeljus i min 500-kronors ljuslykta
inköpt på Bodéns Handelsträdgård för några år sedan. Jag nämner inte
summan för att skrävla,. för det är nog säkert ”kaffepengar” för de nyrika
svenskarne, medelklass, överklass, och till och med underklass, så
länge du har ett arbete. Men för mig, DÅ, var det mycket pengar att lägga
ut, och min poäng är att jag fortfarande är nöjd med inköpet.
Det var väl värt pengarna den gången, för jag tycker om den,
och jag använder den.

Världen utanför mitt liv, upprör, retar, pockar på uppmärksamhet
på alla sätt och vis, med sin galenskap, hotfullhet, profit-vansinne,
medie-prostitution och allt förbannat. Men idag lämnar jag dem därhän.
Nyduschad efter att ha legat och krälat i jorden under stuga idag,
dricker jag en kopp mynta-ingefära-te, med honing !
Och stänger jag även av datorn, och tittar på värmeljuset,
som är mitt öppenspis-substitut. God natt världen !
Suss gott !

En o-filmisk struntman

En o-filmisk struntman

Min kropp protesterar !
Jag är ännu ganska ung med nutidens
förlängda ungdom och medelålder mätt.
Men saker som jag gjorde för tio år sedan, gick mycket
lättare för tio år sedan. Det är naturligt. Jag bara konstaterar !
Men efter Nipleden, och dansmaraton, protesterar kroppen
genom seghet, korta muskler och stundvis molande värk.

Och det är livet… så är det för i princip alla

Titeln, är en travesti på orden film, och stuntman,
och just ”struntman” är ett ny-ord i det Lundinska
ordlexikonet/vokabulären, och syftar till att i större utsträckning
strunta i saker och vad folk tycker om en.
Ja alltså inte i allmänhet. Men de gånger det är befogat.
Jag har kommit fram till att en hissnande majoritet faktiskt struntar i mig
helt och hållet. Endast ett fåtal bryr sig nån gång då och då.
Och det är livet… så är det för i princip alla.

Njä… det finns spår av empati kvar i mig

Nej, jag bryr mig så klart om människor, det kan jag inte radera bort, det är
impregnerat, långt in i min själ, utifrån erfarenheter.
Men jag behöver inte vara Jesus för det. Ibland klarar man
inte alltid av allting, att vara god i varje moment, med varje människa.
Om någon ber mig visa hur ett A-moll ser ut på gitarren, så är det väldigt
lätt för mig att hjälpa med. Om någon ber mig hjälpa dem över gatan, eller hjälpa
upp när de ramlat, så är jag redan där innan de bett mig. Och jag är
för närvarande ganska stark i kropp, så sådant kan jag vid vissa
utvalda tillfällen hjälpa till med, för vissa utvalda människor.

Jag är ju som sagt ingen Jesus

Men jag kan inte vara överallt, jag kan inte lyfta 200 kilo,
jag kan inte fylla i myndighetsblanketter, eller vara barnvakt !
Men jag kan vara väldigt klok, barnvänlig och lekfarbror en kort stund,
utan personligt ansvar.
Jag kan klara tårar, och svårmod, jag ryggar inte för det. Men jag klarar
inte påträngande, krävande, frenetiskt kaos, oberäknelighet, under
nån längre period … från bekanta eller vänner. Så ibland räcker jag inte till,
och då får nån annan ta vid. Jag är ju som sagt ingen Jesus, inte ens i närheten
faktiskt. Men jag är ganska bra !….Faktiskt !

Allt är INTE möjligt

Jag tänker på livet, på framtiden. Vad jag vill, och längtar efter.
Vad som ter sig möjligt, med den kropp och den själ som jag
fått och format. Nej allt är inte möjligt, låt ingen lura i dig det !
Man kan komma långt, man kan komma längre. Men allt är faktiskt
inte möjligt för alla. Det är ljug helt enkelt !
Men det finns en del som ÄR möjligt. Och det går även att finna acceptans
i det som inte är uppnåeligt för just mig. Och med acceptans,
finns större möjlighet för harmoni ….och lycka, faktiskt !

Så att …

Så ja, jag har sagt nej till vissa förfrågningar om min obetalda hjälp,
jag har månat om mig själv och min själ, i några fall,
när någon bildligen skrikit efter min hjälp. För det stod över min
själsliga förmåga då. Eller som metafor till fysiken, det var att be mig lyfta
200 kg….

Det kanske finns nå’n som tycker jag är taskig nu då,
men det struntar jag i, för jag är en struntman !

Dans-demens och ridderlighet !

Ja happ, då ska jag amatörforska lite i
vilka underverk en kopp kaffe kan göra
för en lätt hjärnskakning, eller huvudvärk som
känns så efter ett Maratonlopp !?
Eller var det en maratondans ?
Ja det var det visst !

Än så länge går det bra


Och ”än så länge går det bra” sa han som hoppade
från ett 30-våningshus. I likhet med min Nipledsvandring på 27 km,
för några veckor sen , så var förutsättningarna rätt så mediokra,
Då liksom nu, värkte det i ben, höft och rygg INNAN vandring
och INNAN dans. BRA ! tänkte jag det ordnar sig nog.
Eller som en ny dansälva fick höra av förbipasserande
kompis, när dansälvan, vid kl 00.30, efter 5 ½ timmars dans,
att hennes kropp inte ville röra på sig längre:

– ”Ähh …lyssna inte på den !! ”(kroppen alltså)

Första dansdemensen, O-skodd gubbe

Dans-demensen slog till redan när vi skulle åka, och jag inte
hittade mina dansskor. Och fick panik, om jag kanske glömt dem
i Patriks bil, sist jag dansade. Vid det tillfället stod redan danschauffören
utanför och väntade. Som tur i oturen, så är den vi hämtade efter,
alltid lite sen… are ! Jo jag hittade dem efter bara 2 minuters sökande
under en TIDNINGSHÖG ! Och hon som var …. ”-are” i meningen innan,
brukar vara den mest talföre av oss.

Men nu märktes det att hon var lite ”nåk”
En långvarig bihåleinflammation. Men som sagt var:
Ähh …lyssna inte på den !! (kroppen alltså).
Nä men hon har ju rätt, en bihåleinflammation, smittar ju inte.
Men annars kan dessa danstillställningar vara rena partyt, rena julafton,
för virus.
JJAAAA !!!! det är dans igen, och folk kommer gå dit förkyyylda”
…ropar alla virus och baciller.
”Va till och med DAAAANSMARATON ? …. ’ hurrrraaaaa!”

Det slår ändå inte riskfaktorn, i att umgås med barnfamiljer, med snoriga,
vandrande bakteriehärdar, som inte ännu har lärt sig att man inte ska
kleta snor i vuxnas ansikten, nysa rött på deras munnar, och inte lärt sig
vad ett handfat är ! Men dansen borde va på god andraplats, i virus
delning ! Så det är väl bara att vänta och se, om min kropp
har ”fått besök” av dessa små osynliga invaderande otyg.

Den ekonomiske slösaren


Nu ska ni få höra (läsa) om den lilla motivations-kicken som fick
Kai Tomas att fara på dans trots värk i kroppen INNAN dans.
Och det är lite demens över det beslutet också. Några av er har kanske följt
mina umbäranden, och problematisering av ett slangbyte på en cykel,
samt orsaken till varför det oftast blir punktering. VA ? INTE ?
Läser ni inte mina inlägg !!?? vafalls !!
Nåja… jag förlåter er, för den här gången. Men en otillbörligt kort
sammanfattning i cykel-slangs-reparations-debaclet, är att marknaden
och företagare gör allt i sin makt för att kunna ta så mycket av mina
pengar som möjligt. Och ett steg i detta led, är att se till att folk inte ska
laga sina slangar själva.
(”Har jag närt en kommunist vid min barm ?, utbrast den fryntlige Tyko Jonsson” )

Att gå över ån efter vatten

Så jag hade sett till att via dansälva från Sundsvall köpa 5 st cykelslangs-
reparations-kit. Och betalt i förskott via Svisch, som då profiterade någon
krona på detta misstänker jag. Dock !!… så har jag blivit förvarnad av, hör
och häpna, just de som säljer cykelslangar, att kvalitén på på nutida slangar är av den
kalibern att det är nästan omöjligt att få lagningslapparna att fästa.
Skulle så vara fallet, när jag väl testat att laga, så har jag gjort en något så när
urusel affär. Då står jag med utgifter för ockerpriset på den slang jag trots allt
köpte på orten, och svor att jag aldrig mer skulle handla cykelslang där.
(99 kr, ett påslag i pris på ca 250 % jämfört med konkurrerande i andra städer,
där konkurrens fortfarande råder.) Sedan får jag då lägga på priset för 5 st
reparations-askar, vilket var 75 riksdaler.

Priset för inträdesbiljetten till maran, som jag då exempelvis hävdar
att jag for på, pga att kunna erhålla askarna som jag redan betalt min
goda Sundsvalls-vän för (350 kr inträde) Och så bränsle …
ja bränsle för kroppen dvs, som vi dansare kallar för fika. Som nu för tiden
kostar 80 kronor, istället för 50 kronor för några år sedan. ”Fint ska re va”
Hmm få se nu, det blev många siffror. Jag får ihop det till 604 fyra devalverade
svenska kron-jävlar, för en sketen cykelslang !!!!!
Och då har jag dessutom pga av ytterligare dans-demens inte betalt för
bensin som är brukligt. Så priset på slangen kan komma att stiga ytterligare !
Om nån undrar varför jag inte har ett eget företag så….

Iaf, ni som fraktat demente gubben Kai-Tomas, får väl skicka en
bensinfaktura….. till hemtjänsten !

Min månadsbudget står på spel

Så ni förstår ? … för att detta skall bli ekonomiskt försvarbart,
är det bäst att jag ser till att ha jävligt kul under danskvällen.
För då kan jag i min personliga bokföring lägga det under kolumnen
Underhåll-NING, istället för under-HÅLL, och reparationer.
så hela min månadsbudget hängde på att jag för bövelen såg till att ha
roligt under det självplågeri som vi kallar ”maran” !

Och det hade jag givetvis, kul alltså, trots att kroppen värkte sista timmarna,
till den grad att jag föll ihop på några stolar i cafeterian kl 01.00 ca.
I vitögat såg jag hur tidigare fikasällskap, på tre hurtiga, smärt-
patienter från Österåsen, såg ut att ha fått nog av dans. Och tiggde
skjuts av dessa, som för övrigt förgyllt min kväll med skratt och dans.
Anna, Maggan och Maria.

Ja ha … nästa demensattack


DÅ, kom nästa dans-demens. Jag kutade för att få tag på bilnyckeln till
de jag liftade TILL Härnösand med. Hämtade filt, matproviant, extra kläder,
extra dansskor, etc etc. Kutade tillbaka med bilnyckeln, sprang med kassar
och diverse till hemskjutsen, Sätter mig i bilen. Bilen påbörjar hemfärd
i ca 50 meter då jag hör mig själv halvskrika:

– NEEEJ … du måste stanna! Jag har mina hemnycklar kvar i andra bilen.


Jag gissar att det leende jag fick av danschauffören, när jag efter ytterligare
en procedur att hämta bilnycklar, springa tillbaka med dem, och kuta
till hemskjutsen, möjligtvis, med rätta isf, skulle kunna föregåtts lite
muttrande över min dans-demens.

Men själva dansen då ? kanske nån undrar över?


Jo de var jättekul såklart , jag måste ha slagit rekord i att dansa
med nya dansbekantskaper igår kväll. Och det är inte min förtjänst,
utan deras. Jag var uppbjudnings-feg som vanligt. Eller hade nog VARIT
uppbjudnings-feg, om jag hade haft en chans att börja gruva mig.
men jag är ändå något av en skrytsam dans-riddare på dansgolvet.
Två ggr plockade jag upp tappade handdukar på dansgolvet, under dans,
så ingen skulle halka på dem. En gång lämnade jag in en upphittad mobil,
med kreditkort o hela faderullan till Lejonet själv (Lars- Erik Jonsson)

Och jag är ytterst noga med att skydda den jag dansar med, eftersom det
är JAG som styr ekipaget. På vänsterflanken (från min färdriktning) så
har jag en hand beredd för att skydda från smällar. Höger hand håller i
kvinnan runt midjan. Höger sida är något av en ”blind fläck” om hon är lika
lång som jag. Men jag letar mig in i luckor på dansgolvet, och kommer ”hot”
från höger där jag inte kan skydda hennes huvud, och vi inte hinner undan
från ”attacken” från högerflank, samt är utan flyktväg, dvs att det finns
typ 5-7 danspar omkring oss i vår omedelbara omgivning. Då vänder jag
ryggen åt höger, och tar upp smällen med ryggen, och skyddar på så sätt min
danspartner.

Koll !


En tjej jinxade mig fullständigt, när hon efter en av två danser
fascinerat berömde mig, över min dans-navigationsförmåga, när hon berömde
mig och sa:

– Vilken koll du har !!!

…vilket jag skämtsamt sa till henne. Och mycket riktigt så blev vi i slutet av dansen
attackerade av ett snubbelben, snett bakifrån, och blev fångade i en *”dansgolvsfälla”
vilket tog glansen av min dansgloria och ”hur mycket koll jag har” !

Det blev två lyriska dröm-danser, en kylskåps-dans, och resten mycket väl godkända.
Även om jag misstänker att de som dansade med mig sista halvtimmen, efter 5½
timmes dans nonstop, nästan när min kropp och knopp inträtt Zombie-stadiet,
inte fick nån lyrisk dansupplevelse av mig. Men väl en väl genomförd dans.

Mina sista staplande steg

Hur som helst, staplade jag i vanlig ordning ut ur bilen mitt i natten, 02.30,
med ond böjd rygg, haltandes och stel, och värk överallt,
till och med i underarmarna som håller emot G-kraften i snurrarna.
Och ännu i Zombie-stadiet, bestämmer jag mig för att ta en snabb dusch,
och leta åt sängen, i min enorma 35-kvadrats-lägenhet. Och då kommer
kronan på verket i en kavalkad av dans-demens, när jag ställer mig i duschen
för duschmunstycket över håret, och inser att jag ännu hade glasögonen på.
Men det var nog lika bra, de behövde ändå tvättas !


En intelligeeeent debatt

Jag minns inte vilket reportage det var
jag såg detta i, kan ha varit SVT, i nån
dokumentär om USA, där två vuxna män med
olika hudfärg, hade något som skulle kunna misstagits
för en argumentation, diskussion, OM det varit alldeles
INNAN apstadiet, i mänsklighetens utveckling.

Det var direkt uppe i varandras ansikten och skrek i minst en halv
minut, om inte en hel minut.
– BLACK POOOWER !!!! varpå den ljusa utan att fundera, snabbt replikerade:
– WHITE POOOWER !!!! (Den mörka killen kom helt apropå bara att svara med:
– BLACK POOOWER !!!! Men den ljusa killen blev inte svarslös för det, utan skrek så saliven stänkte:
– WHITE POOOWER !!!! Nä nu måste jag komma upp med nåt dräpande svar, tänkte den mörka:
– BLACK POOOWER !!!! …..

Och så där höll det alltså på, mellan 30 sek och en minut. Varpå en kvinna,
som kände den ena av dem, uppmuntrande kom fram och berömde honom
för hans ”debattinsats”:
– ”Va bra att du står upp för de dina… bra gjort”

Riktigt där är inte den svenska debatten än,
men vi närmar oss

Istället för choklad med Marshmallows

Det närmar sig midnatt.
Och jag lapar i mig glass, tröstätning.
Nej inget speciellt, fruktansvärt har hänt.
Och jag mår parallellt ganska bra jämförelsevis.
Om jag tänker hur det var för några år sedan bara,
så lever jag i himmelriket nu. Men om jag tänker på
vad jag innerst inne längtar efter, så blir substitutet för kvällen
glass, Rocky Road, choklad med Marshmallows i .

Det är jättegott, men jag får väl halsbränna i natt då,
som jag brukar få av sen okynnesätning.
Men visst är det längtan efter att ha känt mig älskad,
innan allt oundvikligen är över. Åtminstone en gång,
åtminstone ett tag !

Det bränner i mitt bröst. Och det är inte halsbrännan,
inte än. Det är en otröstlig längtan över att bli sedd,
längtad efter, förstådd….älskad ! Det bränner i mitt trassliga
stora mans-hjärta. Tänk vad trist om jag inte skulle bli älskad någon gång
innan min sista gryning. Tänk om hon finns, hon som skulle dyrka marken
jag går på, som får mig att bli mer än vad jag är,
som får mig att hitta hem. Tänk om hon finns och har valt fel, eller att
vi bara aldrig mötts…… vilket misstag det skulle vara av kärlekens
Gudar… vilket slöseri.

Nu är glassen slut !
Bara att vänta in halsbrännan då !

Sollefteå anno 2019

Här sitter jag, i godan ro och äter linssoppa,
och fralla med ost på, långt från smältande
polarisar, förvirrade presidenter, och Brasilianska
presidentens svedjebränder.

Livet har en långsam takt här i utkanten
av samhället, för en som inte passar in i
tillväxtapparatens uppenbart självklara plats
i människors liv. Idag har jag spelat lite minigolf,
där jag och L, kan tyckas tävlade om att slå snedast.
Gräset var vildvuxet, en utav oss satte sig på klipparen
och kortade av det lite grann, och precis när sista kvadraten var klippt
så gick drivningen och styrningen till klipparen sönder.

Det är inte så mycket som händer här, i staden som Fredrik Reinfeldt
6e april 2011 blev tvungen att stanna till i, och predikade följande:
– ”Varje samhälle måste själva uppmuntra till nyföretagande, annars kommer
det inga jobb”. Att alla pengar som genereras i Sollefteå och glesbygd, hamnar
i storstäder och södra Sverige, och därmed tar all ung arbetskraft och därmed
eventuellt ” nyföretagande”behagade inte herr Reinfeldt berätta om,
den gången……heller.

En polisbil gnisslade lite däck idag vid träng-schaktet, kanske jagandes
nån langare, eller bara lekte lite sladd.
Möjligtvis kan de även ha tvärvänt efter rapportering på polisradion om
Sollefteås ”stora” kriminalitetsproblem, cyklande på gågatan.
Det är inte så gott att veta.
Men alla vi onödiga och nödiga bänk-gubbar utanför Reinfeldts ”arbetslinje”
och numera även Lövens, ”arbetslinje, fick ju i alla fall något att skvallra om.
På bänken bredvid, sades det att de jagade gängkriminella invandrare,
ja ni vet såna som tvingar folk från Rumänien att tigga utanför Coop,
så att de som blir utnyttjade av dessa gängkriminella blir utskällda av kunder
som ”känner sig otrygga” när nån säger ”hej, hej”.

Lite kaffe på stan, sedan zick-zackade jag gåendes med min cykel, mellan bilar
en höghastighets-permobil, en tystgående fat-wheel-moppe, lastbilar, och lite
kanske nån enstaka taxi på gågatan !
Ja menar man vill ju inte riskera nåt genom att cykla där, nu när polisen
är ute och jagar kriminella. Annars kan jag vara lite småkriminell på det
viset faktiskt. De stoppade mig en gång på gågatan klockan 23 på kvällen,
på väg hem från Risön. Eller … ja de hade sett mig från andra sidan stan, och tog en
stor lov för att prata lite allvar med mig, så att jag inte hamnar i gäng-cykling
eller nåt grövre kriminalitet.

Apropå att hända saker i en liten stad. Jag kan för min värld inte klura ut
vem Sollefteå-företagaren i Sollefteå är som eventuellt ska varit inblandad
i fakturahärvan, åtalet mot Östersunds fotbollslags guru.
Och det är ändå märkligt med tanke på att det skvallras så mycket i en
så liten stad, att folk vet mer om mig, än jag själv har hört.
En gång kom min kusin, som var 4-barnsmor upp till mig några dagar,
och som tur var, fick jag veta via skvaller att jag var ihop med henne.
Det visste varken hon eller jag.

Men när jag till slut vinglat hem mellan alla fordon på gågatan,
Läser jag lite på nyheterna om den stora världen, utan för Sollefteå
där jag bor. Ännu lever den viktiga rörelsen som har som uppgift
att misskreditera män, och höja upp kvinnor.. ja i allmänhet.
Och media har en ledande roll i denna viktiga kamp. Nyligt rapporterades
om en ung 15-årig tjej som sägs ska ha försvunnit, och när hon hittats
ska en man ha blivit skäligen misstänkt för frihetsberövande och våldtäkt.
I samma artikel stod det att läsa att flickan var vid god hälsa.
Och nu har man således efter feta rubriker och ytterligare bevis på hur
hemska män är, kommit fram till att det inte fanns fog för anklagelserna
om våldtäkt.
” Gällande misstanken om våldtäkt är utredningsläget sådant att misstanken inte når upp till sannolika skäl”
” Efter förhör och andra utredningsåtgärder har brottsmisstanken om olaga frihetsberövande lagts ned då vad som förekommit inte är ett brott.”

Men skönt är ändå att rörelsen och dess exekutive propagandaorgan, media, än
en gång fått visa av vilken sort män i allmänhet äro av. Även om det inte verkar vara sant
det som skrev i första läget. Men som Sverigedemokraten sa:
”Ja skiter i att det är fejk det är för djävligt ändå”
Själv tänker jag att man skulle kunna vänta med rubrikerna tills man vet,
men jag kanske bara mansplainar nu, förlåt mig Metoo !

Nä det händer inte så mycket i ett någorlunda intelligent socialfalls liv,
här ute i obygden, bland alla lata pensionärer, och arbetsskygga sjuka
människor, som inte fattat vikten av att generera pengar till Reinfeldts
Stockholm, och X-fruns miljarder till nya Karolinska, som vi
med stor säkerhet aldrig kommer att få ta del av. Jag funderar på at ta fram
ett pussel, och stänga av hjärnan lite. Några dansälvor åker
på dansmaran ikväll. jag kanske, kanske åker i morgon,
om jag lyckas övertala mina trötta halvsekel-gamla ben.

Tusan … soppa kvar i skålen, och kall.
Nej den får inte förfaras, gapa stooort !

Flockdjur utan flock

Kulturer, olika kulturer… jag funderar över vad
det är, vad det innebär, och hur människor ser på det ?
Vilken betydelse har de för möten mellan människor ?

Vi pratar om kulturer när vi diskuterar immigration,
och kulturkrockar, men vi pratar oxå om kultur i aspekten
litteratur och konst. Jag har alltid varit nyfiken på olika kulturer,
från hela världen. Jag vill höra folks berättelser om det jag inte vet så
mycket om. Jag älskar även att höra gamla svenskar berätta om en tid
då inte jag fanns, hur allt förändrats.

Jag tar även gärna del av företagares
berättelser, främst då småföretagares, för att förstå till viss del
vad det innebär. Och där är det väldigt olika förutsättningar,
arbetsbörda, marknader har jag erfarit. Vissa sliter långt mycket
hårdare än vad en vanlig anställd gör, för samma pengar.
För andra rullar det in rätt så hyfsat med pengar, för lite jobb.
Och vissa är skrupellösa och tänjer på lagen, om de inte bryter den helt.
Och några har samvete gentemot kunder, andra drar sig inte alls
för att regelrätt lura kunder, (lagligt förståss) eller ta ut hutlösa priser samt
tvinga kunder till ett köpmönster genom halvlögner och att reparationer ska
göras dyrare än nyinköp.

Jag har haft förmånen att prata med människor från olika kulturer också,
och trots att det ibland skiljer en del i levnadssätt (kultur) så är
min slutsats att vi har mer gemensamt än vi är olika, om vi tar oss tid och
pratar med varann. Och jag tror mig ha upptäckt att vissa saker vi tror är
kulturellt betingade, har med helt andra saker att göra.
Jag hade en diskussion med en trevlig herre från landet X, som han hävdade
hade liknande den Europeiska och svenska kulturen (E och S), men inte mycket
gemensamt med kulturen Y och Z. Denne herre tyckte även att hans kultur var
mer kärleksfull, familjär, och att man hjälpte varandra mer än i S,
Man brydde sig inte om inkomst lika mycket i ett förhållanden, men X är en
diktatur , och man fängslar människor pga av politiska åsikter.

Ju fler sådana här samtal jag har, med människor från olika kulturer, inklusive
vår egen, så inser jag att nästan alla tycker att deras kultur är den bästa,
inkluderat oss svenskar. Fast det enligt mig inte är så stor skillnad på människor.
Och kulturer är överskattade i fråga om hur människor är som människor.
Jag tror det i mycket större utsträckning har att göra med hur homogent ett samhälle är,
hur ekonomiskt privilegierade människorna i olika länder är, och hur stora skillnader
det är INOM samhället. landet. DET avgör hur familjeförhållanden ser ut i
respektive länder, kulturer. Människor som har mindre resurser sluter upp för varann,
för de behöver varandra, människor i diktaturer, utvecklar empati, för att de lider,
och förstår lidande. De behöver varandra, mot de förtryckande, det skapar gemenskap.

Så har det en gång varit även i Sverige. Men när förändrades den svenska kärnfamiljen ?
när blev vi ensamma, i varsina lägenheter, och hög skilsmässofrekvens ?
Jo det föll samman med när vi fick det bättre ställt successivt. Och det beror delvis
på att kvinnorna gick ut och började arbeta heltid även dom. Dvs båda föräldrarna
jobbar heltid, En toppenidé ekonomiskt. En katastrof för familj, och familjelivet.
Där vi träffar andra potentiella partners av motsatt kön på jobbet, långt fler timmar
på dygnet, än vi träffar vår livspartner och våra barn.
OCH ! framförallt … vi behöver inte varandra längre. Svenska kvinnor behöver ingen man
hon klara sig själv. Och svenska män behöver ingen kvinna…

Så då är vi här !
Och har det jättebra, och mår jättedåligt !
Men det har lite och ingenting med nåt man kan kalla för svensk kultur att göra.
Det har med solidaritet att göra, med empati att göra, med huruvida vi behöver varann
eller inte, att göra. Människan är som störst, då hon känner sig som minst.
Och ofta som minst, när hon känner sig som störst. idag är precis ALLT vi strävar efter
hög status, hög lön, mycket pengar på banken, och saker, saker, saker !

Och folk undrar varför så många kvinnor mår dåligt och är sjukskrivna,
varför så många svenska män tar livet av sig ? Vi är flockdjur långt
ini generna, men har förlorat vår flock !

En del ser på sin identitet som:
1 Religion
2 Etnicitet
3 Kultur
Andra kastar om dessa i olika konstellationer.

Själv tänker jag på mig själv och andra som
1 Människa
2 Bemötande
3 Hållbart leverne
Min nationalitet betyder INGET för mig, mitt lands religion,
betyder INGET för mig, för vi har ingen. Vår kultur är en genom
århundradena en kraftig mix av andra kulturer. De betyder INGET
för min identitet.