Jag valde livet – Jag väljer livet

…
Priset för att stå upp för vem man är,
kan vara dyrt. Men priset för att inte göra det
är dyrare.

Punktera rädslor

I hela mitt liv var jag rädd för att bli övergiven,
rädd för att vara ensam, rädd för att bli ensam.
Jag förknippade det att tappa förståndet, att bli vänd ryggen,
att bli persona non grata, bli en som ingen tilltalar, som
ingen ser, ett vilset spöke. Och om det hände var ett öde värre
än döden…. i mina mörkaste rädslor.

Men inte längre !
Jag har konfronterat en hel del ”spöken” (rädslor),
och när man ser dem i ögat krymper de och försvinner.
När man synar deras bluff. För spöken är en bluff,
de finns inte, annat än i våra rädslor.

Vald ensamhet alltid

Vald ensamhet, kan vara underbar.
Det kan alla som sällan får en stund för sig själva vittna om.
Jag började där, att hitta små stunder av vald ensamhet,
trots att min stora rädsla var ensamhet..
Men nu… nu har jag även gjort om all ensamhet till vald,
ensamhet, även de gånger som livet bjuder på besvikelser,
bjuder på människor som inte står för vilka de är,
inte står för sina ord… och ändrar sig, lämnar, Människor som
parasiterar på min energi, inte står upp för mig som jag stod
upp för dem. Jag behöver dem inte… de behövde mig,
för att suga energi.

Ett lätt val, när man förstått och hittat trygghet nog

Priset för att stå upp för vem man är,
kan vara dyrt. Men priset för att inte göra det
är dyrare. Om du står upp för vem du är, kan du förlora
en vän, många vänner till och med. Men om du inte gör det,
kan du förlora dig själv. Ett lätt val när man väl
förstår skillnaden, och hittar den inre trygghet som
behövs för beslutet. En trygghet som dock
kan vara både tuff och svår att hitta. Och man får
jobba för livet ut.

Dessa blogginlägg kostar

Jag betalar ett pris, när jag skriver dessa inlägg,
om orättvisor om lögner, när jag ifrågasätter saker
som även några vänner och bekanta tror på. Tror på tom när
deras argument tagit slut. Jag menar ingen enda människa
har exakt samma uppfattning om saker och ting.
Jag betalar ett pris när jag slåss mot Goliat, när jag synar drev,
rykten och rörelser. Några kanske väljer bort mig,
slutar höra av sig. Det är inte okej, det lämnar mig inte oberörd.
Men det priset för att inte stå upp för vem jag är,
är dyrare. Jag förlorade mig själv en gång för länge, länge sedan,
när mitt enda val var att låta dem ta mig !
Men inte längre !

Fortsatte även utan hopp

Det har funnits många, många dagar, under långa, långa tider,
då livet inte var det enkla valet för mig. Då jag inte hade något
att leva för, utöver hoppet. Men jag valde livet,
även när hoppet var borta, för en enda chans om att få uppleva
liv igen, uppleva en enda kort stund av lycka.
Jag valde livet, om och om igen, fast jag inte hade något
att hoppas på. För tänk om …. om det ändå fanns
en liten chans. Mattias, Roland, Matte, Kalle, Magnus,
Erling, Olle, Håkan, orkade inte välja livet.
Och jag förstår dem bättre än jag vill.

Synade livslögner

Jag har långt ifrån blivit munk, låååångt ifrån.
Men har tagit ett kliv åt det hållet. På flera sätt.
Jag har inte större inkomster nu, men jag har större marginal,
för jag lever närmare mina basala behov. Och har i någon utsträckning
sållat bort krimskrams, kapitalvaror och sånt som dagens omvärld gör
allt för att övertyga dig om att du måste ha. De ljuger, och jag har sett det.
Jag har ingen bil, och får då gratis motion, Jag lägger mindre pengar på
färdigmat och godis, och inget kött och har mindre magproblem,
mindre övervikt. Jag har färre saker, och behöver inte leta,
och våndas över att skaffa fler.
Färre behov är större frihet !

Brevet

Och till sist citerar jag gärna Marie Bergmans ”Brevet”:
Jag är inte rädd för, jag är inte rädd för,
jag är inte rädd för, att du inte ska tycka om mig,
och att jag inte duger till.

Priset för att stå upp för vem man är,
kan vara dyrt. Men priset för att inte göra det
är dyrare.