…
Även om jag är van. Och dessa restriktioner och
hemmavarande förmodligen inte påverkar mig lika mycket
som gemene man, så påverkar det. Visst gör det !
Det blir lite mindre socialt. Och jag gillar socialt då och då.
Men vad gäller nöjen, och utsvävningar, är jag nog inte så bortskämd,
och är oftast nöjd och glad med det lilla.
Igår föll snön. Bara nån centimeter, men tillräckligt för att det skulle
vara en vit dag idag. Och till råga på allt sken solen också.
Så då då barra gatt jag gå ut och gå. Det har blivit mycket, mycket promenader,
och några långa sådana på sistone. Och det i samband med att jag har
tvärslutat med godis och småkakor. Den senare är den viktigaste.
Har varit småkake-fri i två veckor nu tror jag. Två vita veckor !
Och när jag går långt och ofta, blir jag hungrig på mat,
istället för sött, kroppen skriker efter riktig mat. Och det får den.
För jag har tre frysar fulla med egenodlad mat, så de så.
Idag blev det riktigt gott, med ugnsrostade rotsaker. Palsternacka,
lök, rödbetor, små babymorötter,. och tre stoooora potatisar
skurna som pommes stripes. Den potatissorten Cherie, med rött skal,
och lite lätt skorvig, när den får ligga i jorden till hösten.
Men underbart goda i ugn. Inte alls lika bra att koka, då
det röda skalet då färgar ytterdelen av potatisen rödbrunt.
Det smakar inte illa, men ser tråkigt ut. Men som ugnspotatis, är den bättre
än alla mina andra tre sorters potatis. Amandine, Sparrispotatis, Mandelpotatis.
Och med nysnön, och soligt väder, blev promenaden längre och längre,
det blev en mil till slut. Älgspår i nysnön på flera ställen.