…

…
Nästan tillbaka bland de levande igen.
Men lite skakig, sliten, raspig röst
ingen He-Man längre.

Den här vinterns ”upplevelser” avrundat med en knock-out med feber-yra, snuva, hota, värk, magsmärtor, ont i huden, har bara gett mig känslan av att vara än mer ensam, när det verkligen gäller än innan. För mycket fysiskt slit med flytt, ofta själv, tre månader utan sömn pga hyresvärd och fd grannar, samt en mycket dålig levnadsmiljö, pga hyresvärd, ett helvetiskt tjafs med Telia för att få internet så jag kunde betala mina räkningar, bla som de skickade mig, och en ineffektivitet och organisationskaos som får en att tänka på Kafka…. det blev för mycket. Och i slutändan, är du ensam, med nåt enstaka undantag.

Känner mig rätt energilös och skakig nu när jag skriver. Kämpar mot att bli helt desillusionerad som resultat av omvärldens likgiltighet inför tyranni och inför sina medmänniskor. De har gjort ett bra jobb att splittra oss, och göra oss kärlekslösa. Det finns de som argumenterar för att målet är att krossa det mänskliga i människan, och förslava våra själar, för gott. Bl a Bob Moran, men han tillägger att de inte kommer lyckas, och att de kommer förgöra sig själva. Jag har delat en video med honom för de som är intresserade.