…
Gud … rädslan att ifrågasätta sin egen tro, framför allt när man är i kris? Att man ska bli straffad genom att Gud skulle överge en och kanske låta en dö, eller att man inte hamnar i himlen? Det är starka maktmedel! Det finns starka likheter i detta med de nya självutnämnda gudarna, teknokraterna, transhumanisterna, globalisterna som mördar människor för att de anses inte behövas finnas till längre.
Ensamheten tär på mig till och från, dvs främst den intellektuella ensamheten. Jag fick av en terapeut verktyg och bekräftelse vid min senaste kris för snart 10 år sedan…. jäklar vad tiden springer förbi en förresten… nu 10 år senare är det ont om bekräftelse men har större verktygslåda…. intelligens.
Kunskap inte tungt att bära?
Det beror ju på, skulle jag säga vad man lägger i ordet kunskap.? Helt enkelt vad är kunskap? Ordet kunskap är ju åtminstone kusin med det fullständigt våldtagna, bedrägliga ordet fakta, ett ord som används medvetet felaktigt för att vilseleda massorna in till en dystopi. Men de orden är många som används så. Andra kusiner till ordet fakta är intelligens, eller intelligens kanske till och med är syskon med ordet fakta? Och ordet information är också släkt med båda dessa ord. Av dessa ord, som alla tre är möjliga att manipulera och invertera betydelsen av, så är ändå ordet intelligens mest subjektivt och svårdefinierat.
Insikt? Borde vara släkt med dessa ord, åtminstone med fakta. Men inte nära släkt. Insikt är något mer själsligt, djupare, och relaterar, inte till andras tankar och värderingar.
Rädsla? Den är besläktad med ordet religion ? Fastän det inte är språkmässig relaterat. Eller det kanske inte är besläktat alls, utan istället är religionens, främsta verktyg, precis som det är den nya transhumanistiska sektliknande, satanistiska religionens, främsta verktyg. Saker som har gjorts i Guds namn, är många gånger de mest bestialiska saker som skett i den mänskliga historien. Fram till nu, nu mördar man och plågar människor i enorma skala för vårt eget bästa skull, i vetenskapens namn.
Och mitt i allt detta står jag, en liten stor man, en intelligent man utifrån min värdering av ordet, med en jättetung väska med verktyg, en tung väska med kunskap, utifrån min definition som baseras på nyfikenhet och ifrågasättande, mitt i allt detta står jag med den osynliga bojan av intelligensen, som leder till mental ensamhet. Mitt i allt detta står jag och söker bekräftelse, eller åtminstone någon får av tillhörighet och eventuellt folk som förstår vad man pratar om.
Dessa människor finns säkerligen i miljoner över världen. Men 1 miljon människor, om folkräkningen över världen stämmer, är en droppe i havet. 800 miljoner människor är i så fall 10 % av jordens befolkning? Det skulle innebära att 80 miljoner är 1 % av jordens befolkning? Och att 8 miljoner är 0,1 % av jordens befolkning, så en miljon är närmare 0,01 %? eller 1 på 10.000?
Och Sollefteå har inte ens 10 000 invånare i stan. Jag tror 18 000 i kommunen
Nu är ju siffran 1 miljon, tagen ur luften av mig själv. Och definitivt inte någon slags fakta, inte ens ett försök till en uppskattning av fakta. Eftersom det är omöjligt att definiera vad uppvaknanden, och intelligens egentligen är. Det har inga skarpa gränser. Men det faktum ändå, att inte en enda människa jag känner i den här staden, och väldigt väldigt få i hela Sverige av dem jag känner eller ens känner till, visar tecken på att ens vilja förstå vad som sker och kur det påverkar deras liv och död. Det skrämmer mig mer än själva döden.
Så, kunskap, intelligens, frågvishet, ifrågasättande, nyfikenhet, vetgirighet, kunskapstörst, leder utifrån min erfarenhet till ensamhet, inte fysiskt, nödvändigtvis, men mentalt och framför allt själsligt Människan är ett flockdjur, vi behöver andra människor för att överleva är rent fysiologiskt, men kanske i en större utsträckning själsligt. Så jag ”tvingas ”, utifrån denna aspekten att umgås med människor som ingenting vill förstå, som ingenting vill veta, och vill bara prata, inkom om trivialiteter, och vidareföra programmerad ondskefull propaganda från de som vill minska jordens befolkning till en sextondel av vad det är nu. Och det kallar alla som vägrar ifrågasätta för fakta. Att inte förstå kan kallas ignorans, att inte vilja förstå gör en medskyldig till vad som sker.
Gud och rädslan, Gudsfruktan? Om jag har förstått ordet rätt så innebär det något positivt inom religiösa kretsar. Frågetecken
Religion – Tro – egentligen övertygelse!
Vetenskap – veta? egentligen tro, när det inte är vetskap som man kommit fram till själv, och därmed övertygelse, blind tro, inte kunskap eller fakta
Jag tror det är väldigt olika.
En stor del har inte förmågan att förstå djupet av vad som sker även om man skulle vilja, vilket man inte vill, kanske för att man inte förstår?
Sen finns det dom som kan tänka sig att gå med på att en tiondels uppvaknande är lämpligt och normalt, men som inte förändrar någonting. Det är förmodligen den största gruppen. Där inbillar en sån som jag mig gärna att det finns hopp om att de skulle kunna vilja vidareforska. Men oftast är denna grupp mer ovillig att vidga sin insikt och förståelse än den gruppen som inte förmår.
Och sen den grupp som jag anser att jag tillhör, är det en grupp som ifrågasätter nästan allt, vilket är den enda vägen till bredare kunskap. men också vägen till själslig och intellektuell ensamhet.
Vägen bort från den mänskliga kontakten ?
Jag ser inte på mig själv som intelligent för att jag har mätt upp ett högt IQ, enligt någon annan skala om vad som är intelligens, problemlösning, svåra matematiska tal, insnöat tänkande. Jag ser på mig själv som intelligent för att jag tvivlar, för att jag törstar efter kunskap, för att jag inser hur lite vi vet, för att jag vet att det finns alltid mer att veta, för att jag inte 100 % lita på någon slags tro. Framför allt inte om det är någon annan som försöker pådyvla mig denna tro. Inte ens om tron kallas för vetenskap eller fakta. Eller rättare sagt faktiskt speciellt inte då.
”Var är Gud när man behöver honom”? Är han kanske bara en tröst? Den man pratar med när ingen mänsklig kontakt kan fås? En slags låtsaskompis? Enligt utsago har jag som liten haft en låtsaskompis, nej det var inte Molgan. Jag minns inget av detta. För jag var väldigt liten då. Och föräldrar kan man ju inte lita på. fniss fniss, inte den typen av föräldrar jag hade i alla fall. Men det kanske var sant. Och visst har det hänt och händer fortfarande att jag pratar med Gud, som om han fanns, som om han finns. På ett vis kanske det är som att prata med sig själv högt. Läste en skoj grej om tio punkter som påstods skulle göra en till ett geni. En av dem påstods vara att prata med sig själv. Av de tio, hade jag sju eller åtta. Men det är ju återigen en skala gjord av någon annan än mig själv. Men ibland får man väl med en nypa salt ge sig själv även sådant, som en slags booster som inte omgivningen ger, även om det inte är något bevis på intelligens..
Enligt Bibeln, nya testamentet, antar jag då, skulle Jesus själv på korset ha ifrågasatt Gud. Varför har du övergivit mig Far (gud) Bibeln, tron och religionen är full av motsägelser som förvirrar. Så är det också med den tro den blinda tro som man kallar för vetenskapen. Jag tänker att det är medvetet utformat på det viset. Tanken är att när man t.o.m. hänger på korset med spikar i händer och fötter och dör, så ska man ändå tro fast man känner sig övergiven och försakad ? – Man ska inte ifrågasätta ÄR DET TÄNKT.
Bibeln, är skriven av människor, och genom århundraden även ändrad. precis som det ämne som vi kallar för historia. Historien till en början är skriven av människor som överlevt som vinnare, och därför högst subjektiv. Och även historien är troligtvis en majoritet av det som skrivits ner omskrivning av vad som skett eller ren lögn, men framför allt undanhållande av sanningen. Om man tänker på hur vilseledande och lögnaktig media idag är, och hur svårt det är i nutid att få reda på saker som är av vikt, hur mycket förfalskat skulle det då inte finnas i historien?
Och det lägger ju ett känt ordspråk i ny dager
”den som inte lär sig av historien är dömd att upprepa den”