…
”Jag har hatat orden och jag har älskat dem, men jag hoppas att jag har gjort dem rättvisa ”/ Liesel Meminger, Boktjuven
Under hela min livstid, har min kunskapstörst varit omättlig., vilket är nyckeln till kunskap, att kunna hantera språk, och att förstå hur ord används för att manipulera och lura, massorna och individer. Men också kraften, den helande kraften och förståelsen som gör att människor växer. Orden för mig, och språket, och därmed kunskapen är universumet inom människan.
En i mångt och mycket omtyckt och respekterad ordvrängare, är Sollefteås, numera Uppsalas, Jacke Sjödin. För egen del var jag mer frälst över fadern Nicke Sjödins språkhantering. Och om jag ska vara ärlig även personlighet. Missförstå mig inte, Jacke är fantastisk på att trolla med ord för att frambringa skratt och lustigheter. Oerhört kvick i huvudet när det gäller språk. Men denna talang, när den blir ett instrument för det cementerade, globalistiska, Depotiska narrativet, får raka motsatta effekten mot det Jacke tycks tro på ”Godhet”
Det första verkliga klavertrampet var ett upprepande av flera klavertramp under den påhittade och skapade så kallade pandemin, när ordekvilibristen Jacke såg det som sin uppgift att propagera för att ALLA skulle injicera en kemisk substans in i blodet. Samt smäda och förnedra oss som valde att avstå, i den tydligen naiva tron att vi hade makt över vår egen kropp? Nu är han igång igen, men inte på samma katastrofala skala, när han i en spalt i Sollefteå-bladet, önskar att ordet godhetsknarkare försvann ur språkbruket. Han vill kalla motsatsen till ny-ordlistan för ut-ordlistan. Återigen språkmässigt fyndigt. Och där ville han placera ordetgodhetsknarkare, som han tycker är det mest korkade ord han vet. Erkänner gör han också att han får det kastat på sig. När vår kära Jacke raljerar över hur korkat detta ord är får han ju naturligtvis till att det är i princip 100 % män som använder sig av det för honom oönskade ordet. Jag antar att han har anlitat någon ” oberoende faktagranskare ”. För att styrka denna procentsats?
Han går vidare med att skriva att han tror tyvärr inte att ordet kommer försvinna, så det gäller att slipa på sina motargument. Om ni själva drabbas så bjuder jag gärna på några motrepliker:
– Ja, jag testade att knarka ondskan, men fick inget vidare rus
– Ja, vilket missbruk va? Och dessutom har det massa skitjobbiga biverkningar som att människor får det bättre.
– Ja, jag vet, det började med att jag tjuvade små doser, empati, sen skenade det iväg
– Jag har provat tyngre grejer som att hålla upp dörrar för gamla damer
– Hur kom du själv ur det? Var det tolvstegsprogram mot avstängd skitstövel eller?
– Vet du, om cynism hade varit intelligens hade du varit ett geni!
– Det kallas evolution, men säg det inte till nån
Sen avslutar han med
Jag har aldrig knarkat. Men om jag skulle göra det skulle jag faktiskt inte ha så mycket emot just godhet. Allt fler tycks i allt högre hastighet verkar knarka motsatsen.
Så, vad har jag att invända mot Jackes kåseri? Själva kärnan i min invändning ligger i att många tycks tro, att om man kallar sig själv för god, innebär det att man är god? Kärnan ligger i hur man definierar godhet, och vem som tror sig ha rätten att göra det? Jacke till exempel tyckte att det var godhet slänga ut propaganda-videos på internet som gör påtryckningar för att människor ska injicera gift i sina kroppar. Och medans han gör det, passar han på att göra ner människorna som valt att inte vaccinera sig, och vissa ordval blev direkta hot från Jacke mot de ovaccinerade. Är detta godhet Jacke?
Jag har ingenting emot, att man synar språket, och hur det används. Snarare tvärtom, så är det något ämnar att mera handfast ägna mig åt på min blogg framöver i än större utsträckning än tidigare. Men jag är stark motståndare till censur, jag är stark motståndare till att kväva språket, jag är en förespråkare för det fria ordet och det fria valet. Samt att ingen människa på hela jorden, har rätten att hävda sig kränkt. Känna sig kränkt däremot? Ja det är en känsla och den är personligt baserad. Men bara för att du känner dig kränkt innebär inte att du har rätt, och därför bör aldrig rättssystemet och godhetsknarkande kåsörer få avgöra definitionen. Utan risken att kränka, finns ingen humor, och då blir även Jacke arbetslös, och mänskligheten själ-lös.
Jacke, som person, använder sitt verktyg, språket, enkom i maktens megafon, oavsett vad makten kommer med. Oavsett vad etablissemanget, ”vetenskapen”, media, forskarna, basunerar ut. Han sväljer maten utan att tugga, eller smaka på den. Då är risken överhängande för ”förgiftning” kära Jacke. Och ja, det var en slags metafor, ett språkligt format jag tänker mig att Jacke är bekant med?
”Ordslaget”, kan man säga är en anspelad på radioprogrammet ordalaget med bland annat Lars T Johansson och Christina Kjellsson, där man diskuterade ord. Man födelsemärkte ord som var nya, brännmärkte ord man inte tyckte om, och K- märkte ord så man inte ville försvinna ur språket. Jag tyckte om programmet eftersom det i någon mening ifrågasatte saker kring språket. Min förändring av titeln är tänkt att trycka på allvaret över det som håller på att ske med språket, kvävande av yttrandefriheten, censuren, deplattformering, övervakning med mera. Något som jag tänker att Jacke säkert tänka och tro att han är en försvarare av samma värderingar. Men jag kan försäkra så inte är fallet. Inte i något av de exempel jag tog upp ovan med Jacke.
12 000 engelsmän om året arresteras på grund av saker om yttrat sig på nätet. Europeiska medborgare sitter i fängelse för att ha kritiserat vaccinhanteringen, den som Jacke, så helhjärtat försvarade med orden att han trodde benhårt på det där nyckelordet är tro.
Människor som har slagits för yttrandefrihet i England och många europeiska länder har förlorat alla sina tillgångar som följd, nekats inresa i hela europeiska unionen (David Icke), förbjudits delta i plattformar, tagits ifrån konton på sociala medier. Jag hör inte ett ord om detta i Jackes syrliga försvar av godhetsknarkeri
Jag vill av yttrandefrihet skäl även kassera kategorin, brännmärka ord, eftersom det nästan blöir som att förespråka bokbränning,och ersätta den med Questionmarked, som snarare ifrågasätter användning av ord. Eller kanske kategorin inverterat som en kategori där ord används i precis motsatt betydelse, eller en kategori som Heter altered/förändrad genom tid och användning. Och en kategori där orden medvetet har utsatts för en kampanj att förändra betydelse, och det från högsta ort. Hittar inte namnet ännu.
Så problemet är inte att göra goda handlingar Jacke. Problemet är kanske att tro att man är god, när man gör så man blir tillsagd. Problemet är att tro att man är god bara för att man ”kännerempati” utan att fundera kring vem man har empati för eller vad? Man skulle till exempel kunna säga att vi kallar honom för Peter är jättesnäll som stannar och pratar med alla människor som vill prata med honom, när han går på stan. Det är väl jättesnällt? En god man, han pratar med en tant som behöver prata, apropå empati. Med vad som inte kanske i första anblicken framkom är att Peter hade bestämt en tid med Kalle för 2 timmar sen som står och väntar. Godhet ? – Jämställdhet och feminism, och solidaritet lider av samma sjukliga dubbelmoral.
Problemet med godhet, är inte godheten, utan självförhärligandet, samt ofta medföljande naivitet. Därför föreslår jag att vi K-märker ordet godhetsknarkare. Inte för att jag själv använder ordet, inte heller för att jag tycker att det nödvändigtvis är ett bra ord, men jag anser att det bör få finnas… och för att det trots allt har en funktion att beskriva självförhärligande ”rättfärdiga” människor.
Ps… alla ord i rött, är ord som skulle kunna tänkas av mig gå igenom granskning i ”ordslaget”