Medför besprutningsbevis !


Ty yttermera visso har det kommit till min kännedom,
att ett anmärkningsvärt, relativt stor del av Svea rikes
medborgare, äskat för att införa en identifieringshandling, för godkännande
av egna personliga medicinska val. Svea rikes regering, vilka får
man förmoda medvetet underlät att ens konsultera statens
medicinskt -etiska råd, har nu på ytterst tvivelaktiga grunder till
det halvt om halvt påtvingade identitetshandlingen, gått
dessa medborgare till mötes, i ett, tydligen önskvärt
segregerat samhälle, med totalitära inslag.

Med anledning av detta, vars avsikt inte kan tydas som något annat
än att sätta press på medborgare som utövar sin medborgerliga
rättighet satt råda över egna medicinska val, samt ålägga dessa
samhällets, och vaccineringskampanjens fiende nr 1, med
repressalier, begränsad rörlighet och begränsade mänskliga rättigheter,…

….med anledning av detta, tvingas jag nu införa restriktioner
gentemot besökare av min enkla boning, för
eventuellt umgänge. Min starka uppmaning kommer således vara
att besökare som är för att införa vaccinpass, bör visa upp ett bevis
på detta, så att jag kan kan bemöta vederbörande adekvat
efter rådande situation i vårt gemens… f’låt … ert samhällskontrakt.
Då erhåller jag som osolidarisk samt asocial, samhällsomstörtare
möjlighet att på lika villkor sätta upp regler inomhus som
underlättar för motvilligt umgänge, och vilka glosor
och förolämpningar och påtryckningar, gentemot obesprutade
medborgare som mig själv, som tillåts inom mina 4 väggar.

Alla som uppvisar ett respektabelt beteende gentemot medmänniskor
och accepterar alla medborgares personliga val, kan betrakta sig som
välkomna till denna påstådda antivax-boning. Således vaccinerade,
ovaccinerade och t o m de som har ett statligt identitetsbevis, som
har för syfte att särskilja dem rättighetsmässigt från vissa andra medborgare,
så som mig själv. Kravet är således i tillämpning att ända fram till kaklet
visa alla medborgare respekt. Ligger detta inte inom ramen för eder
förmåga, så avråder jag från att visitera min hemvist.
Får jag i samma andetag passa på att önska alla medborgare, även de
solidariska, en synnerligen trevlig okristlig jul !



Det luktar gott om Tomas bak !


– ”Tooomas”
… ropade en man när jag gick förbi
”Där-konsum-ha-vöre-gallerian”… kände inte
igen rösten, vände mig om, och där stod en glad Berhane
och en liten dotter, Bitania från Café Petter.

– ”Ja det var rätt, vilken tur, det var Bitania som pekade
och sa att det var du!”
….sa Berhane, vilket har Etiopiskt ursprung och betyder ”ljus”.
Så med andra ord var det ”Ljus” och ”guds gåva” som var ute
och gick i kylan. Närmare bestämt minus 15 grader. Nu i skrivande stund
är det minus 19,6 grader.

En kall mil
Jag hade just gått en mil i kylan. Uppfriskande.
Satte mig innan det oförhappandes mötet, på just Café Petter,
längs in i hörnet, mot källartrappen och WC. Jag tänkte ju vara lite ”halvsolidarisk”
och som vandrande samhällsfara och för tillfället kärnfrisk,asocial, osolidarisk
antivaxxare, hålla mig undan från folk, iom nya hårdare restriktioner.
Så att jag inte smittar ner de skyddade med min friskhet.

Mr cool
Den hypervänlige, genomlugne, ”Café-papppan” Mohammed. mötte upp
inne på caféet, och serverade kaffe med mjölk. Dvs pappan till
cafèägaren Rooney. De är genuint mest socialt vänliga i Cafèfamiljen.
Men döttrarna Lorin och Aya, gör godast toast. När jag anlände till
cafeet hade klockan slagit 15, och regeringen hade hållit presskonferens kring
nya restriktioner och rekommendationer, för att stoppa den fruktade
mutationen Omikron, som hittills officiellt skördat ETT obekräftat offer,
enligt Brittiska myndigheter. Med sådan skräck-rapport förstår man ju
att det måste till hårdare tag. Men hur som helst, var jag inte säker på om jag
skulle bli insläppt på caféet, till följd av de nya restriktionerna. Men det gick jättebra.
Endast två surgubbar var på plats, mig inkluderad. Jag satte mig låååångt ifrån honom
som sagt. Läste lite om de nya hårda restriktionerna, som bortsett från det olagliga
vaccinpasset, faktiskt inte var så hårda gentemot enskilda individer.
Förutsatt då att du är en ”solidarisk” medborgare och okritiskt bara låter dem spruta
in kemiska preparat/virus, i din kropp. DET är solidaritet det !

Utan gubbskaran
Lite skön omväxling dock att sitta på cafè utan den sedvanliga gubb-skaran,
men ska bli kul att återanknytas sen igen. Av med nästan alla lager kläder. Efter ett tag kom
ett gäng unga hyfsat vackra tjejer/kvinnor in, och satte sig mitt i caféet.
Jag ignorerade dem så klart vilket jag alltid gör med vackra kvinnor/tjejer som
jag uppfattar är posörer. Det kan dock ibland, tyvärr ibland resultera i oönskad
nyfikenhet från dessa, när en man, oavsett attraktionskraft, ytlig så väl som pondus,
ignorerar dem. De är inte vana med det. Och så var det. Men jag ignorerade det oxå.

Det blev för mycket solidaritet och stank
Så nu var vi 6 st i caféet, när en ”Solidarisk” äldre kvinna kom in, och satte sig precis
bredvid mig, 2 meter ifrån, trots att det säkert fanns minst 50 platser.
Huruvida hon var besprutad, låter jag vara osagt, men en äldre kvinna
i riskgrupp, av skäl som jag utifrån integritet inte tänker avslöja här, torde
nog vara besprutad. Luktade dessutom parfymfabrik. Jag klarade inte av
all denna varma kärleksfulla, närgångna solidaritet,
utan klädde på mig alla lager kläder och gick därifrån. Skönt ändå att det finns sån
solidaritet nu i coronatider, när antivaxxare som jag, med min tillfälliga kärnfriskhet
går och smittar ned de skyddade, solidariska människorna.

Och det var efter det som jag fick höra mitt namn ropas,
och gladde mig åt det.

Det luktar gott om Tomas bak
Bakade ju storbak idag, förberedde degen igår.
Helt på måfå utan recept. Det var vågat. Men jag tänkte
att hur det än blir, så blir det iaf bröd. Och egoist och asocial som jag är
ska jag skänka ett bröd till min goda vän Åsa. Och apropå Åsa.
Ännu ett litet solsken, fast cirka 7 år gammal. När Åsas små troll fick tillåtelse
att ha Facebook Messenger, så frågade de mig som vän. Och jag accepterade så klart.
Valle, den äldsta, 10 år, hade inte riktigt någon måttlighet, utan bombarderade farmor,
mormor, morfar och mig med helt obegripliga meddelande i några veckor,
tills det lugnade ner sig och försvann helt. Evelina dock, skrev ETT meddelande,
sen tystnade det 🙂

Men så idag låååång tid efter får jag ett mess från detta lilla troll:
– ”Grattis på namnsdagen” 💗

Och Åsa berättade att hon hade skannat almanackan
och utropat
– ”Mamma… vet du vem som har namnsdag idag!”
Sötkorvar! 🙂

Och nu har ju jag Tomas kommit med ljus,
det vänder ju nu !
Ja men lite tålamod om jag får be ! Det får ju inte gå fööör fort,då
blir det ju midsommar på en gång, och blir mörkare igen!

Ett julkort


Jag sätter mig vid pusslet igen,
försöker lägga en bit till, men har en tår i ögat
som snabbt blir fler, och pusslet blir en dimma.

Om ca en timme, är det dagen som vänder
mörkret till ljus… Tomas-dagen, Tomas tvivlaren.
Jag tittar på kortet jag fått från Jea och Bertil,
och tårar upp ännu mer.

”Tack Tomas för all hjälp denna sommar. Utan din
hjälp hade inget fungerat för oss Tack medmänniska
för att du finns” Och en Birgit Nilsson
bifogat i kuvertet.

Det kom i rättan tid, för på sistone har jag inte känt
mig mycket värd, fast jag har försökt hålla
uppe humöret. Vaccinismen och alla människor
bakom den har brutit ned mig. Så lite kärlek,
så mycket hat. Så få som står upp för mänskligt beteende.

Jag såg en julfilm, och grät lite till den, också
Trassligt Amerikanskt Jul-familje-kärleks-trassel.
Och tänkte på min familj…
Apropå att inte känna sig så mycket värd.

Har gjort förberedelser för bröddeg
utan recept, som ska gräddas imorgon.
Tar fram en soppa ur frysen till imorgon,
Tar sista brödkanten från förra brödbaket.

Det känns ensamt.

Jag tittar på kortet igen,
och försöker hitta lite självvärde…

Jag önskar pappa vore här.

Torkar tårarna, och pusselbitarna som blivit våta av dem….
och lyssnar på ”Make someone happy”, med Jimmy Durante
… och fäller några tårar till på pusslet


Vaccinismen övertygar min hållning


Det stormar i vårt Sverige, det stormar ute
i världen, i den rika delen av världen främst.
Bubblor har en tendens att blåsa med vinden
oavsett vart den blåser. Och bubbel-medborgare
har blivit vanligare än icke bubbelmedborgare.

Och med bubbelmänniskor menar jag de som
inte vill komma i kontakt med kritiskt tänkande, människor
som låtsas som att inte stora samhällsförändringar
håller på att gradvis införas. Vart är den granskande journalistiken ?
Vad hände med de granskande journalisterna?

En av de vanligast förekommande argumenten för en
fungerande demokrati, är att journalister granskar makten.
Men när Journalister INTE gör det längre då¨?
När journalister inser att de HAR makten.
Den som äger informationsflödet, press och media
kan nämligen själva dikta ihop den sanning de vill.
Den makten besitter de.

Det finns nästan inte en enda fråga i modern tid som
inte funnits en journalistisk opposition, som utgjort ’underlaget för
en hälsosam debatt i Sverige i modern tid. Det närmaste vi kommit
att ha en totalitär press var Metoo-kampanjen. Där pudlade några
enstaka journalister efteråt, vilket var starkt. Men detta med vaccinering
och den komplett ensidiga propagandan kring detta är utan motstycke.

De faller som käglor, alla stora starka tänkare och granskare.
En efter en, män och kvinnor som gått i bräschen för att granska
information och granska makten. Jag finner det oerhört skrämmande.
Symptomen på människorna i världen är densamma som om en majoritet
av de vaccinerade faktiskt fått hjärnan påverkad av vaccinet. Men innan ni
kallar mig för konspirationsteoretiker och antivaxare, ska jag försäkra er om att
det är inte vaccinet som får folk att kapitulera för totalitärt tankesätt,
utan den massiva ensidiga propagandan, och kroppens egna kemikalier
som uppstår vid känsla av panik, som gör människor till hubotar.
Men beteendet, är farligt likt många skräckfilmer och böcker som
gjorts och skrivits… Ja jag är rädd. Men inte för vaccinet i sig,
och inte för viruset. Inte ens i närheten så
mycket som hur propagandan förändrat människor till osympatiska, hatiska,
skuldbeläggande människor som tycker det är bra att införa totalitära lagar,
straffa icke-brottslingar. Men lugn, om du sitter i en trygg bubbla märker du
inte av hatet, vägen mot ett mindre demokratiskt samhällen,
med endast en åsikt tillåten. Inte förrän din egen bubbla spricker.
Många har genom århundradena upptäckt att då är det för sent.

Senast i raden av journalister som kapitulerat är Alex Schulman, Jan Guillou,
Åsa Linderborg. Som hade en enorm integritet tidigare och
inte lät sig skrämmas av folkstorm och drev. Vad hände ?
Jag vet inte faktiskt. Det som förbryllar mig mest är hur nästan all media
kapitulerat och inte längre utför sina jobb, kritiskt granskande.

Att cyniska kapitalister utan att blinka, eller skämmas
mycket gärna tjänar pengar på utsatta människors
lidande, fattigdom och död, det förvånar mig föga. Att en stor del av medborgarna
dras med i drev och desinformation, utan att ifrågasätta,
är heller inget nytt. Men att Press och politiker samstämmigt avvecklar
journalistyrkets nästan ENDA viktiga funktion, granskande, är bortom min förmåga
att förstå. Va fan har hänt med er? Är ni så till åren komna att ni tänker att ni ska dö,
och därför slutar granska och anammar den blinda tron?

Jag är INTE antivaxxare, hur mycket än ni vill göra mig till en sådan.
Jag tycker även ordet vaccinvägrare är stigmatiserande
och missvisande. Jag är en fri medborgare som
tror på transparens, öppen debatt, ifrågasättande av information,
respekt för medmänniskor och deras personliga val. Och jag har valt att
inte ta vaccin. Fucking deal with it !

Förut var jag inte ens kategorisk emot att ta vaccin för egen del heller.
Det ENDA som gör mig övertygad, är när maktmänniskor och institutioner
gör allt i sin makt för att kväsa motstånd, kväva frågeställningar,
förvränga information och medvetet misstolka statistik.
Aldrig blir jag så övertygad som då,. att det är nåt galet som är på tok.
Förut övervägde jag att ta annan form av vaccin, men nu vettefan !


Rule Bitania!


Jag upplevde nåt så ovanligt som en känsla
av hopp och framtidstro idag, mitt i
mörkret av hubotar och försvagad
demokrati och transparens.

Bitania
Och framtidstron, bar namnet Bitania,
och var 4 år gammal. Om jag förstått det hela rätt betyder
namnet ”Guds gåva”. Och det tyckte jag väl lät rimligt.
Hon hade dreadlocks små örhängen, och en tjjooock vinter-overall.
Stora svarta, glittriga ögon, och ett leende
som nästan gick utanför ramen för hennes ansikte,
precis som faderns.

Det var Sjölander, Wilhelmsen och jag,
Det var Sjölander, Wilhelmsen och jag,
som satt på Antivax-cafeét i Ådalens pärla.
En fågel viskade i mitt öra, att en äldre medborgare
av kvinnligt kön, döpt cafeét till detta. Och efter en stund
förstod jag att det var till vår ära, eftersom vi oblygt
utifrån FHMs statistik, påpekat det orimliga i
samhällsomvälvande åtgärder, utifrån ingen bevisad vetenskap.
Samt haft fräckheten att inte acceptera oket vi bör bära
som straff för att vi ifrågasätter saker utan myndigheters
och statens godkännande.

Lite stolt ändå
Jag måste ändå tillstå att jag känner mig stolt
över att ha fått en hubot att åtminstone reagera.
Om än med galen slutsats. Men det är så här det är
nu för tiden, skampålar, förnedring, straff om
du inte tänker o tycker som du borde. Fram till nyligt
höll jag mig för god för att använda epitet som ”hubotar”
för att bidra till en sansad debatt. Men jag insåg att tacken för det
var bara mer hot, hat och förnedring från de som är
troende inom vaccinismen, och därför inte tillåter något som
helst ifrågasättande. Den har slagit ut islamism, och
högerextremism helt i Sverige för närvarande och är precis
före feminismen den mest utbredda tron i Sverige.

Som sagt var
Det var som sagt var, Sjölander, Wilhelmsen och jag,
som satt på Antivax-cafeét i Ådalens pärla.
När Bitania, hennes far och två vänner
kom in på cafeet. Min vana trogen, hälsade
jag på fadern först, och vinkade till Bitania, med barnvänlig
röst sa hej, hej ! Det tog inte många minuter
förrän hon, kom fram till mig, med sitt stora leende,
och helt oblygt satte sig alldeles bredvid mig. Jag fick hela tiden
prata via pappan som log stort, för hon kunde inte så mycket svenska,
Men det hindrade inte Bitania. Vi försökte med teckenspråk,
och pekande på saker. Och hon tyckte – kan hända till
cafeägarens förtret – mycket om att blåsa ut värmeljus som stod
på borden runtom i caféet. Så det gjorde hon, och skrattade.
Och jag gjorde det också, vilket gladde henne mycket.

Kamma hästar på café
Hon hade nån sorts my-little-pony, med långt
lila hår,en ryttare och så klart en kam till hästmanen.
som hon stolt visade för mig. Och så klart ville att jag skulle
kamma det långa lila hästmanen. En liten nyckel kom hon med oxå,
pappan sa den var till bil. Så jag tog den låtsades vrida om och ratta o
köra, o sa wrooom wrooom, vilket hon glatt efterapade.
Hon visade nyckeln för fabro Sjölander också.
som likväl fick wroooma lite.

Jag sa till pappan att hon var oblyg.
Och han svarade… ”ja bara för dig”
vilket så klart gjorde mig lite stolt
och för ovanlighetens skull i mitt liv kände mig lite utvald.

DET är solidaritet det !

Jag är så glad att hon är här i Sverige och skrattar
och kör låtsasbil, och inte i Eritrea där mördande kulor viner omkring.
Och så ledsen för att 8-åriga Sargula från Afghanistan inte får möjligheten
till ett anständigt liv, utan säljs som en vara. Men det är klart, vi tänker lite
olika jag och alla de ”solidariska” människor som minsann tagit vaccin.
DEEET är solidaritet det !

Men Bitania gav mig hopp om framtiden för en stund,
här på Antivaxxhörnan, på antivaxcafeét i antivaxxstaden som som sprider falska rykten
med Folkhälsomyndighetens statistik och text som källa.
Long may you rule Bitania!

Dripp dropp

Läste i expressen att man tydligen borde prova gnugg-sex
och skriva en sexmeny ?!
Ere nån slags skrapa fram en orgasm på triss `?
Jag vet inte jag, meny ? jag tror jag matstrejkar
tills jag får naturlig mat

O Anja o Filippa minsann bygge sitt drömhus
man får anta att de vill ha flata golv. Så trött på elitistisk
gayreklam, och elitistisk ”jämställdhet”
Mer ”jämställdhet”:
https://www.expressen.se/kultur/det-egna-rummet-kan-ocksa-bli-en-kvinnofalla/
vad kan INTE bli en kvinnofälla i dessa dagar??
orkar inte ens se vad det handlar om längre.

https://www.svd.se/varfor-vill-sa-manga-man-bli-kvinnor
Ja … slippa bli anklagade för allt ont i världen kanske?

Sen får vi väl be om ursäkt för denna sexistiska artikel.
Män är naturligtvis inte bättre än kvinnor på nånting,
eftersom det inte är jämställt:




Mer att läsa på nyheter: Rymdåret – sökandet efter liv
stort fokus på planeten mars?!
Kanske borde söka efter liv på Tellus istället
beroende på vad man definierar som liv efter senaste
två årens erfarenhet.

Det droppa och töar ute. Ändå en del snö kvar på marken.
Ska beställa lite pudersnö till träden, så det lyser upp.
Men jag tror det blir svårt med leverans innan jul.
Vår herre är lite busy.


Men vad bryr jag mig om det


Torrhostade två korta hostningar,
som knappt skulle kunna tas för högfärdshosta
i vanliga fall. Men nu är det annat.
Det var hemma i sängen, i natt. hann tänka att jag
borde vara hemma i 2 veckor nu.

Gått från trött till att fnysa inombords

Jag har börjat gå från trött, nedstämd och sliten av folks inhumana,
informationsfientliga, robotbeteende gentemot oss obesprutade,
till att fnysa åt dem, lite föraktfullt. Inombords.
Det funkar hyfsat bra. Jag är färdig med att visa folk respekt
som ser ner på mig och skiter i mig och de mina.
Min solidaritet kan de fortsättningsvis se i stjärnorna efter.
Så vida det inte är samma sorts ”solidaritet” som de idkar.

Apropå det ja …omtanke och sånt där skit

Det töar och regnar idag, flera plusgrader.
Och snö vid portgallret, som man skrapar av fötterna på
skulle bli till halkig is, om det inte åtgärdades.
Så jag gick hem till mitt fetischist-skåp, med verktyg,
hämtade ko-benet och lyfte upp, rengjorde gallret och la tillbaka det
Tog ca 20 minuter av mitt liv.
Känner mig lite som en man som heter Ove ibland,
motvilligt hjälpsam och godhjärtad, vresig , sur
och vrång

Oresonerbara människor
Jag försöker allt mer sällan att resonera med de som inte går att
resonera med. De har blivit döva hubotar, som robot-likt
upprepar ett budskap de inte förstår själva.

Det blev en hyfsat lugn dag. Pratade idag, över en kopp kaffe med
en av de få som inte fått hjärnan omprogrammerad. En befrielse ändå
att inte alla bekanta blivit lobotomerade, fast genom propaganda,
och rädsla. Med rädsla styr makten människorna.
Helt oprovocerat ´får jag bara lust att plötsligt citera Janne Loffe Carlsson
från Göta Kanal 3, då han med ett lättsamt skratt sa ”skit på re”
Jag kan inte förstå vad det kom ifrån.
Men va bryr jag mig om det.

Halvtaskigt ätande undantagsvis
Käkat en burk Makrill, i övrigt bara gröt och en tallrik Kefir
och musli, ja och ett bröd hembakat, två bananer, småätande
av russin, mandel, och okynnesdrickande av Kefir i tid och
otid för mättnad. Inte en exemplarisk dag i matväg. Men 95 %
av tiden är jag exemplarisk på det, och när jag inte ä´r det,
är jag nyttigare än majoriteten är när de är nyttiga med sina
mått mätt.

Ingefära
Går ofta och suger på en bit färsk ingefära, så det bränner lite i tunga
gom, och hals. Så starkt det är. Jag har inga belägg för något,
annat än att sen jag började med det några år innan Corona,
har jag – peppar peppar – inte haft halsont eller hosta. Jag tror kanske inte att det
är nån medicin, men vet att det är hälsosamt, … det är för starkt tycker många.
Men va bryr jag mig om det.

Verktyg
Jag har gjort ordning hyfsat i verktygsskåpet nu. Jag är något
av en verktygs-fetischist, men gillar att veta vad jag har. Med hjälp
av verktyg har jag genom åren gjort annorlunda, lagom knasiga lösningar
i mitt hem, utan att alltid behöva köpa dyrt och modernt. En kompis tyckte tom
att det var riktigt mysigt ordnat här hemma. Men va bryr jag mig om det.

Då går jag ner i min källare

Källarutrymmet är kvar. Det blir ett mastodontjobb. kommer ta en hel
dag i besittning. Kan ju inte göra det på Julafton, då jag är upptagen med att
fika på café Petter, om de inte redan tilldelat mig en Davidsstjärna på bröstet
för satt särskilja mig från de rätt-troende. Men va bryr jag mig om det.
Jag har tvättstuga på eftermiddagen på julafton,
och kanske kan städa källaren på Juldagen, vi får se.







Så är det bara


Just nu är jag stressad, pressad,
en stress för själen. Det är alldeles som om jag glömt
att jag inte kan påverka min omvärld …. alls!’

Jag måste återigen landa i den insikten, även när stora delar
av världen gått och blivit mer än lovligt galen, för att halv-citera
Lovis i Ronja Rövardotter. Och jag måste även halv-acceptera
när klipporna (personerna som är mina fasta punkter) i mitt liv delvis
tappar perspektivet i tillvaron och dras med i drev
i propagandakampanjer och blir både fartblinda och slutar
kolla upp vad de dras med i, och vad konsekvenserna blir för
både dem själva, och för omgivningen i en nära framtid,
och på längre sikt.

Jag kan ibland uppleva att världen på så många fronter håller
på att gå åt helvete, och det vanliga folket sitter på första parkett
och applåderar, med skygglappar och hörselskydd. Speciellt
nu upplever jag det extra starkt.

Men så tänker jag: Men Tomas, världen har alltid hållit på att gå
åt helvete, och det kan jag göra lite och ingenting åt,
annat än att leva som jag lär. Men att försöka stoppa en skenande flock
med argumentation, och ställa sig i vägen, kommer göra väldigt ont i
nån sekund.

Och utifrån många sociala aspekter, som sjukskriven, med
begränsad ekonomi, i utkanten av samhället är jag redan delvis
halvt om halvt ofrivilligt isolerad. Och nu jobbar vaccinister, FHM,
media och regering hårt på att ytterligare isolera människor.

Och vissa av dem, är redan isolerade. Några blir av med jobb,
och har till slut svårt att hitta nåt kvar att leva för.
Ni som pressar folk som inte vaccinerat sig nu,
leker med livhanken hos människor . Ni bör ha det med er.
Det är inget hot, det är inget tycke-synn-om. Det är realitet
för vissa. Och det är inte allt. Det blir en allt mer uppdelad hatisk
stämning bland människorna som blir kvar. Döden försöker de
flesta undvika så klart. Men det finns saker som är värre.
Fråga de omkring 800.000 människor som tar sitt liv varje år.

Nä men jag måste ändå förhålla mig till hur det är.
Jag påverkar normalt sett inte en enda människa med vad jag skriver.
Och att inbilla mig att nån skulle tänka efter en gång till
nu de två senaste åren, med tanke på hur fanatiska folk
blivit, är ju bara naivt.

Jag får hitta sätt att inte ytterligare isolera mig, utöver det
samhället hjälpt till med under decennier, och nu ger ett
extra försök iom vaccinering. Jag får, hur fel det än kan verka,
bara acceptera att folk är som de är, folk gör som de gör,
oavsett vart det leder dem

Ernst Hugo Järegård sa till Jonas Gardell:
”världen är full av idioter, du kan inte ta hänsyn till dem”
Ett bra tips…

Jag får nog förmodligen leva med att världen inte kommer nyktra till efter
detta virus muterat sig ofarligt. Planen är tydlig. Det är att fortsätta vaccinera
och fortsätta sätta press på folk, stänga ned samhällen,
och vad som än sker, hävda att det är vaccinet som räddat oss,
och ovaccinerade som är hotet. Och märk väl, inget bevis
eller belägg för detta krävs. Så är det bara.

Nä de som vill isolera andra får väl ägna sig åt det då.
Så söker jag upp de som ger fan i att isolera och skuldbelägga folk.
De andra kan rent solidariskt dra åt helvete faktiskt.

Nu blir det hemmapyssel, sortera lite i verktygsskåpet
kanske. Eller gå ner i källarutrymmet o rensa.

Är det dags nu ?


Det finns gränser hur mycket människor orkar.
Det finns gränser för hur mycket jag orkar.
Nu orkar jag inte.

Så innerligt trött på människorna.
Så innerligt trött på allt hat, all skuldbeläggning,
alla lögner, all egoism.

Så trött på all feghet.

Förstår inte hur man ska orka,
när man sällan får känslan att nån finns
där för en. Så lite tid… så mycket annat

Så mycket tystnad när de ser på vad som händer,
så lite omtanke mot människor,
och har mage att kalla det för solidaritet.

Jag orkar inte själv.

Om ni är människor är det dags att ta ställning nu,
dags att ta ställning för vad ni tycker är rätt och rimligt.
Dags att ta ställning för en vän,
vilken vän det än må vara.
Om jag inte räknas till vän, så stå upp för nån annan då.
Men sluta hata, sluta sätt press, sluta gå på alla
lögner, sluta skuldbelägga, och gör nåt bra ist.

Dags att sluta gömma sig, dags att sluta glida undan,
Jag är ledsen nu… besviken och trött.

Många, många mår dåligt nu….. många,
vill man vara en som får dessa att må dåligt, eller vill man
inte det?

Kanske är dags nu, innan människor
inte längre orkar med hatet, lögnerna och
skuldbeläggningen, och ger upp.

Du och jag mot världen


Frisk kylig luft, och knarr under skosulan
igen. Samt det faktum att jag var lite lat igår, gjorde att
jag fick ihop 16 km idag, promenad. Vaknade sent igen,
klockan var 9, så jag kom till Petter kl 10.

Vår gul-jackade vän från Åsmon som har Parkinsons
hade tappat plånboken med Bank-kort och busskort.
Han var orolig, trodde han tappat den på
COOP i Näsåker. Jag kom på idén att ringa butiken och fråga,
och tittade på Hitta.se. En vänlig röst svarade att hon skulle kolla,
jag frågade om hon kände vår vän. Det gjorde hon, Tyvärr fann
hon den ej. Men då slapp han leta där iaf.

Idag har det kommit fram att folkhälsomyndigheten redovisat
missvisande kring statistik kring vaccinerade och ovaccinerade.
De förnekar att ha någon agenda med detta.

”På grund av röjande av uppgifter om enskild individ
särredovisas inte vaccinationsstatus när antalet är färre än tre,
utan ingår då i ovaccinerade.”.

För övrigt är det så vitt jag kan förstå konspirationsteorier och
foliehattsbeteende från min sida sett, att påstå att FHM har
skrivit det de faktiskt har skrivit. Även om jag faktiskt citerar.

10 av de 16 kilometrarna var uppåt Remsle och förbi Ruif-stugan.
Mellanlandade hos Adam, och blev serverad av hans anställda
duktiga tjej, som ler ändå från själen. Adam själv var bekymrad.

Jag kom ihåg att ta med risgrynsgrötsbrödet som familjen Torell
tycker om. Mest kanske fadern och dottern. Minst sonen,
som bara gillar Skogaholms sirapsbröd. Och smakar därför inget annat.
Varför chansa ? Hunden var rastlös, för lite motion, och höll på att äta
upp mig idag, och klösa sönder mig med sina vassa klor. Och lilla Evelina
fick frågan om hon ville ha av mitt bröd

– Är det det där brödet som är gjort på gröt,
så vill jag det, för det gillar jag.

Fick se Valdemars fina, på slöjden egenhändigt snickrade
pann-underlägg. Och bägge barnen visade mig sina spel på
sina paddor. Fick t o m hjälpa till o lägga online-pussel på Evelinas.

Har tagit emot min dagliga dos av förolämpningar och personliga
påhopp på DNs kommentarsvält från de som är solidariska mot
sina medmänniskor. Varför jag håller på ?
Ja för att ni inte gör det. Och nån måste vara osolidarisk nog att
ifrågasätta det oemotsagda. Nån måste ställa relevanta frågor,
någon måste opponera sig när man öppet talar om tvång, och
statlig segregering, åsiktsregistrering, bestraffning av de som
inte begår brott.

Jag gillar det inte. Jag hade hellre sett att det var du och jag mot världen,
men eftersom du av någon anledning väljer att vara tyst, får det bli jag
mot världen. Och jag är inte helt ovan att stå emot drev, masshysteri,
omskrivning av historien, kölhalning i media och mobbing.

Jag har försvarat människor jag tyckt direkt illa om,
när mobben gett sig på dem, som hungriga hyenor.
Och jag kommer fortsätta vara den personen, jag kan inget annat.
Jag hatar flockmentalitet , drev och mobbing.

Jag undrar om de solidariska skulle ringt upp
Konsumbutiken i Näsåker ? Bara om han hade tagit sprutan
troligtvis. Dit verkar vi har kommit nu.

Jag får väl ändå tacka Max för hans erkännande: