Det måste regna


Det måste regna … det måste få regna..
Det måste få bli grått och hôrvet, fuktigt och trist.
Det måste få stanna av, det måste kunna va tråkigt.
Det måste få regna … det måste få regna

Jag älskar att höra regnet smattra mot fönsterblecket

Om det inte får regna i mig, torkar jag ut till
en livlös öken. Det måste få regna i mig, ned för
kinder, och inuti mig. Jag njuter ofta av regn. Speciellt som
nu, när det varit het länge. Jag älskar att höra regnet smattra mot
fönsterblecket. Idag tog jag på mig shortsen, och tjock-skinns-skinnjacka
min och gick ut i regnet, i den friska svala luften. I det gråa, trista
i det hôrviga, fuktiga, kalla.

Men det är inte regnet ….

Och ibland kommer melankolin, och sorgen med regnet. Men det är
egentligen inte regnet som bär den med sig. Det är vi själva,. som
har det inom oss, alla soliga dagar, men nu… nu när regnet kommer,
så stannar vi upp en stund, och då kommer det fram, som vi stoppat undan. Det
måste få komma fram ibland… det måste få regna i mig ibland,
annars torkar jag ut invändigt.
Det måste få regna ibland, annars dör våra odlingar, annars gulnar
gräsmattor, annars dör bären och träden, och då dör allt annat. Det måste
få regna ibland, Det är välkommet, vad än för känslor det väcker i mig,
väcker i dig, väcker i oss.

Jag har stannat till en stund…

Nu smattrar det på fönsterblecket, och jag har tillfälligt stannat upp,
och det regnar lite inombords också. Det är okej, det kommer sol igen.
Jag är inte rädd sorgen, jag är inte rädd mörkret… och jag tycker om regn.
Nu förändrar regnet älvens yta, och karaktär. Och jag saknar…. jag saknar
jag saknar …

Tänk om vi suttit där ….

Jag saknar min far. Tänkt om vi suttit i sommarstugan i Stordegersjön nu,
morfarns sommarstuga, och bara tom-glott utöver sjön. Utan ord, enkom smattrandet på fönsterblecken, och plåttaken. Vattentunnorna rinner över, när de fyllts
av ihärdigt regn. Höra elden knastra och spraka i öppenspisen.
Och ta en kopp riktig choklad. Men det är dig jag saknar far.
Och det känner jag nu, när regnet smattrar på mitt fönsterbleck.

Det måste få regna ibland. Tids nog blir det sol igen.
Och då är jag redo… för att jag låtit det regna.

Underbara ungar, och att leva grönt


Belöningen i att hålla efter

3 kålmaskar blev dagens skörd i stora kåltältet,
efter att jag stått dubbelvikt och letat mask, och mördat
dem , krossande mot kålbladen de snikade av.
Dödade på sin favoritföda. Det totala massmordet är nog uppe
i 23 kålmaskar nu. Men det minskar i antal, ju bättre jag håller
efter det hela. Precis som antalet covid-fall om folk sköter sig.

Tegnell och jag

Anders Tegnell har nu gått på semester, och tillbringar enligt egen
utsagor tiden med samma sak som jag, trädgårdsarbete.
Jag har svårt att hålla mig borta nästan. Och även om det är roligt att
träffa andra odlare/lottägare, så är det mer terapeutiskt att påta i jorden
helt allena. Timmarna bara rinner iväg, och välmående är belöningen.
Detta trots trött rygg, en överansträngd högerhand och tumme.
Det har blivit betydligt bättre de två senaste dagarna, med handen.
Och ryggen var bara trött, inte ond.

Nästa fas, som går in i föregående fas, och nästa

Nu kommer nästa fas av odlandet, som måste övergå till
och smälta ihop med fasen av sådd,, odling och skötsel….
… nämligen skörda… eftersom,, och njuta och ta rätt på allt jag odlar.
Och det är inte ”bara” det heller. Både kunskapsmässigt och tidsmässigt.
För under stundom har det varit Havregröt till frukost, och en burk Makrill
till middag sent på kvällen, när göromålen varit som flest.

Leva för och av och med odlingen

Men nu börjar det så smått landa hos mig att jag inte
bara ska leva för odlingen, utan att jag även ska leva med odlingen,
och delvis AV odlingen. Börja ta mig tid att inkludera grödorna i riktiga
måltider. Jag har vattnat, rensat ogräs och mask, jag har grävt, grävt och grävt.
Snickrat, målat, gjort eget gödsel, gödslat, luckrat, burit jordsäckar,
inhandlat frän och utsäde, några plant. Inhandlat nät, byglar.
Samlat gräs, klippt gräs för att ge näring åt odlingen.

grovjobbet gjort

Nu när grovjobbet är gjort, och underhållet tar vid lägger jag fokus på
att lära mig skörda rätt, och använda skörden rätt. Inkludera det i fantastiska
maträtter. Ännu ett nybörjar-område. Men det första nybörjarområdet, har
hittills gått skapligt ju. Mestadels stavas de flit, och stora öron och ögon
som tar till sig information… och stor mun som frågar.

Underbara ungar

På väg ner till lotten, träffar jag alltid alla Djupövägens härliga lekande barn.
Fulla av skratt och livfullhet, och lek. Jag tackar Gudarna för den rikedom
de ger detta område. Annars hade det bara varit massa sura gamla gubbar som jag,
eller gnälliga kärringar. Många av dem känner igen mig, då jag nästan alltid skiner
upp när jag ser deras afro-flätor, deras korta pojksnagg, och säger med hela mitt hjärta
”Heeeej” … Nu säger de av hela SITT hjärta ”Heeeeej” till mig.
Jag är så glad att det bor så många invandare här, annars hade det varit tomt på ungar.
Och ” Om inga ungar funnes så slutar ja'”… skaldade den svenskaste av svenska vissångare,
Holländaren Cornelis Vreeswijk !

Färsk och torkad timjan – hur ska man kunna deppa då?

Så idag har jag haft egen färsk timjan i köpt ärtsoppa. Den vegetariska köpta
ärtsoppan är i sanning rätt trist utan fläsk,. Och bör piffas upp.
Lök är mycket bra. Men idag blev det timjan och persilja från egen trädgård.
Hur lyxigt känns inte det då. Lika lyxigt som rabarberkrämen,
med rabarber från egen rabarberplanta, till frukost i morse.
Övrig Timjan som jag tog, test-torkade jag i ugn på 50 gr med
öppen ugnslucka.

Hjääääälp!!!!

Ett träbord, blev tillfälligt vindskydd till gängliga oskyddade ärtor i
stormliknande förhållanden. Ärtplantor brukar ju liksom gripa tag i sin
omgivning och klättra, om möjlighet skapas. Och jag hade skapat möjlighet,
med pinnar o snören att klättra på. Men nu blev det nästan som i en fabel,
tydligt hur ärtstjälken med sina sista pustande krafter höll fast vid trådar
som blåste omkring betänkligt. Det var som de skrek på hjälp när
jag gick förbi, och de höll fast för glatta livet. ”hjjjjäääälp oooss…
vi blåser bort”

Talande morötter och ogräs

Och vem hörsammar inte ett gäng ärtstjälkar i nöd, i storm ?
Liknande fabel-association, med stänk av humor, fick jag här om dagen
när grannen satt bredvid mig när jag gallrade morötter. Och de växte tätt,
och nära inpå ogräs, varav av några var lika de unga morötterna till
utseendet. Åtminstone för den ovane. Och jag sa högt: ”är du ogräs eller morot”???

– Och jag personifierade dem, so fabler ”Jag är moroooot, jag är moroooot
ryck inte upp mig” från både morötter och ogräs.

Uppryckt från rötterna – I know te feeling, only too well

Apropå att rycka upp. Så ryckte jag av misstag upp en ärt-stjälk,
när jag skulle grabba tag i ogräs. De skrek ju inte 🙂
Och igen, så gjorde jag ljudligt, lite humor
av det hela, och gav röst åt den, som protesterade högljutt
över både att ha blivit uppdragen från rötterna, och dessutom
tagen för ogräs … förnärmat. Bäddade omgående ned rötterna i jord
och vattnade rikligt och hoppades den skull vilja leva.

Bladen slokade ganska omgående.
Men jag har bett om förlåtelse, och dessutom gett den vindskydd.
Så jag undrar om den inte börjar återhämta sig lite men den är rätt
sur på mig. Dt blir väl sura ärtor i den om den överlever kanske ?

Förebyggande lättja


Ja luckrade upp jord och alade faktiskt löken. Dvs såg till att den
fick mer jord omkring sig då den växt i svagt utförslut, och vattnet
drivit bort lite jord. Jag tror de ska gilla det. Grönkålen och broccolin
har fått nässelgödning, så de borde väl växa då tycker jag, så det inte blir förgäves.
Tycker om att använda jordluckring som ogräsbekämpning.
Dvs luckra joden omkring grödorna INNAN ogräset en hinner rota sig.
Jag finner att det blir mindre jobb så.

O nu ere gonatt för låtsasbonden,
måste väl ner och vända på vindskyddet imorrn…
eh jag menar bordet

Jag tror ni måste välja ……inte snart ..men NU !


Fler inlägg handlar om….

Jag finner att fler och fler av mina blogginlägg
kommit att handla om en ökande majoritets resistens
för att ta till sig information, på ett relevant och adekvat sätt.
Så även det förra: Jag var väl troligtvis lite dum i huvet då…rå

Och jag återkommer till det ofta, för jag tycker det är ett allvarligt
demokrati/diktatur-relaterat problem. De flesta skiter i det mesta nu för
tiden ur ett större perspektiv, och allt tycks handla om kortsiktig
bekvämlighet och ekonomiska fördelar för en själv, och endast sig
själv, oavsett konsekvens… tom för sig själv på längre sikt.

Misstro – okej !

Att folk har misstro till politiker har jag förståelse för, då även dessa
likt resten av de kapitalistiska världen ser till sig själv, utan
konsekvenstänk. Men att säga att man är ointresserad av politik,
är för mig samma sak som att säga att man frånsäger sig alla mänskliga
rättigheter, all vår frihet våra förfäder kämpade till sig. Att säga
att man inte är intresserad av politik, är att duka bordet för krafter
som är odemokratiska… och i smyg går mot mindre demokrati.
Och dessa gör det inte helt sällan via demokratins organ, val, riksdagen,
regering, lagstiftning … medan ni ”skiter i politiken”. Man skulle kunna säga
att vi är direkt ansvariga för minskat inflytande och
urholkad demokrati, genom att inte vara intresserad av politik.

Har ni redan glömt


Polen är ett exempel på hur de via demokratins organ,
avskaffat densamma. Men det skiter vi i, för politik är ointressant?
Hur långt ska det gå innan vi blir intresserade igen ? Så långt som i
Ungern, Polen eller Kina och Hongkong ? Då mina vänner, är det för
sent att rösta bort dem via röstsedeln. Då är det blod, död, kamp och
krig som måste till. Har ni redan glömt ?

Inte snart, men NU !

Vi har starka element inom den svenska demokratin, svenska
”demokratiskt” valda partier och företrädare som på lokal nivå och riksnivå,
redan nu föreslår inskränkningar i vår frihet och demokrati. Och några av
dessa har som paroll att de är FÖR frihet. Jag tror ni måste välja ……inte snart
..men NU. Jag tror ni måste syna dem.. inte snart,,… men NU !
Om ni inte föredrar krig, blod, kamp, och död för att återta vår
mänsklighet.

Svårt att sovra

Corona-epidemin och media är en sådan sak som folk har svårt att sovra i
informationen… och det är allvarligt, för det påverkar allt,
vår globala ekonomi, vår sociala hälsa, vår fysiska hälsa negativt,
i långt större utsträckning än själva viruset, hur hemskt
det än månde vara och är. Det är i större utsträckning en INFODEMI,
än en EPIDEMI, där masspropaganda dygnet runt gör större skada
än viruset. Där folk tappar fattningen, från gräsrotsnivå,
ända upp till den absoluta makten och bestämmandet.

Farliga lögner via statistik

Tex så går folk omkring och stirrar sig blinda på siffran för dödsfall
i Sverige, relaterade till Covid 19. Och jämför oss med Norge, Island
och Finland i första hand, eftersom de är närbelägna. 5333 döda var den
senaste siffran jag läste, medan Norge bara har nå’ hundra.
Och här kommer medias makt, folks faktaresistens och bedrövliga
urskiljningsförmåga in i bilden. Förstå orsak och verkan, analysera
den ”fakta” som ges, hur den ges, vad som orsakar vad,
och även hur man räknar i statistik. En sak kan vi vara säkra på, ALLA
länder räknar på olika vis. Det finns inte bara ett sätt att räkna på.

Propagandavapen

Och många länder använder statistiken som propagandavapen,
för att framstå som handlingskraftig och regeringsdugliga.
I synnerhet diktaturer, men även USAs president och liknande.
Men nu har jag i denna text troligtvis, förtroendemässigt, förlorat de allra
flesta läsare. Det blev alldeles för komplicerat. Och dessutom antyder jag
att man bör avkräva ett personligt ansvar för smittspridningen och dödsfallen.
Och DET mina vänner är inte populärt i Sverige,… det ”måste ju vara regeringens
fel, eller Tegnells”.

Omänskliga jag och Tegnell

När man då som jag uttrycker att de flesta som dött i Covid i Sverige varit
i 80-90-årsåldern, och statistiskt sett (För det är ju ändå statistiken De arga
belackarna lutar sig mot när de vill hänga Tegnell) … statistiskt sett folk som
faktiskt ändå dör av ålderdom och andra sjukdomar. Detta kan man då använda
emot mig och Tegnell, och hävda vår omänsklighet och empatilöshet, som om vi
tycker att det kvittar om äldre människor dör… ”de ska ju ändå dö.”
Det är dock att direkt ljuga att påstå detta. Vad som påstås är att Sveriges siffra
är missvisande både internt för Sverige, och i jämförelse med övriga världen,
där inte alla länder räknar in alla som ,Covid-fall. Om man jämför hur många i
åldersgruppen 80-90 år som dör nu jämfört med andra år, då INTE Covid 19 fanns,
DÅ får vi en mer relevant siffra att prata om. Det visar sig att det inte skiljer sig så
våldsamt från andra år i dödlighet i dessa åldersgrupper. Men sådant ger ju inga
rubriker i tidningarna som ger klirr i kassan.

Desinformation och Infodemi

Det pågår således en enorm desinformation kring sjukdomen, trots dess
faktiska allvarsgrad… och detta i media-kapitalismens, och despotismens
intresseklubb. Det är dessa herrar och damer som tjänar pengar och
makt på detta. Och denna desinformation, och småljugande med statistik,
skapar panik hos en del,, och indifferens hos andra, som skiter
hur det går… de tror ändå inte på nåt som skrivs och sägs.
Och båda dessa ytterligheter är direkt förödande för både smittspridningen
den mentala hälsan, och det globala ekonomin. OCH inte minst för demokratin.
Scanna nyheterna lite, och se hur de ”starka” herrarna i världen ökar i förtroende,
sådana som Putin, Trump, Erdoğan, Polens regering, Ungerns regering. Jag har
till och med hört inbitna kapitalister i Sverige hylla Kinas system och ledning.

Sans och förnuft i inflation

Och sansade eftertänksamma, evidensbaserade, helhetstänkande människor
som Anders Tegnell beläggs med direkt skuld över dödsfall, av ledande politiker
i ”demokratin Sverige” Dessutom en ledare som påstår sig
leva efter ”kristna ideal”. ”Med berått mod, låtit äldre dö”
Ja: Ebba Bush Thor.

Det är dags att välja…. inte snart… men NU. Och ni/vi får vad vi väljer.
Det får vi redan nu, när vi valt högerpolitik.

Jag häpnar över folks indifferens, medvetna okunskap,
UPA, faktaresistens, och egoism… och ja upplever inte
att det blir bättre på dessa punkter för närvarande.

Jag var väl troligtvis lite dum i huvet då…rå



Dum i huvudet då och då

Det händer troligtvis ganska ofta att jag är det,
…åtminstone om man får tro de som är ännu
mer korkade än jag.

Nu sitter jag här och bloggar, med långfingervalsen, inte pekfinger-
valsen som är brukligt. Pga av kraftigt överansträngd högerhand, som
nu är bandagerad, för att inte belasta det överansträngda.
och NEJ, jag har inte använt högerhanden till sysselsättning som
nästan alla gör, men ingen kan nämna att de gör. Det är nämligen fult
att göra det alla gör. Jag kan dessutom, för eventuella lustigkurrar,
föra det i bevis rent teoretiskt, ty det oftast
är över på ett par sekunder, om man ens hittar åt den, och mot
förmodan skulle lyckas väcka liv i den. Så det är för kort tid för att
orsaka överansträngning. Nä det är trädgårdsarbete huvudsakligen,
som orsakat detta.

Men tillbaka till hur dum i huvudet jag är då !

Diskuterade lite olika ting och företeelser med fyllig medelålders/äldre
herre idag. Bland annat trafik, parkeringsförbud och överträdelser.
Det började med att en ungdom med påkostad motivlackering ställde sig
på handikapp-plats. Sen var vi inne på ett ämne som den bastante herren ansåg
vara hans domäner. Och en identitets-diskussion uppstod,
ungefär som identitetspolitik. ”jag är gammal, därför vill jag ha mer till pensionärerna”
”Jag är kvinna, därför vill jag att kvinnor ska få makten” ”Jag är svensk, därför tycker
jag att alla svenskar ska ha mer rättigheter än utlänningar och flyktingar”
eller: ”jag är sjuksköterska, och vi är viktigare än andra yrken, därför ska vi ha 45.000
i månadslön”

”Bilist ja visst”

Och den extremt viktige herrn i fråga, man skull nästan kunna hävda
över-viktige herrn i frågan, var således huvudsakligen en bilist, till identiteten
och därför var bilisterna de som var moraliskt överlägsna annat avskräde,
så som gångtrafikanter, och än värre: cyklister !

Ironi som självbevarelsedrift

Asså, min kusin MTL har ju försökt förklara för mig (med ironisk ton),
att jag inte kan gå in i diskussioner med fakta och saklighet. Utan måste
basera mina utlåtanden på känslor och skvaller. För att vara övertydlig
då, för de som inte snappar upp ironin, så tycker han i detta fall tvärtemot
vad ha skriver, min gode kusin. Det kallas ironi, och är en svår balansgång
att bemästra.

Men det finns gränser

Och visst fattar jag vad han menar. Man ska inte lägga energi på idioter.
Och oftast låter jag folk hållas. Men det finns gränser för hur mycket falsarier
och idioti jag kan sitta och passivt strömma in i min hjärna via
öron och trumhinnor, utan att kliva upp och gå därifrån,
eller bemöta det.

Jag hade gett mig in i en diskussion där inte fakta och och förnuft var
av någon större vikt, utan mera att hävda att man har rätt, utan att behöva
förklara varför man har rätt. I det här fallet visste han uppenbarligen mer
om trafikfrågor än korkade jag, för att han kört 500-600 mil varje år.
Och jag min nöt, orkade inte höra på… utan ifrågasatte vissa påståenden….
… flera påståenden faktiskt. Jag vet inte hur jag tänkte där riktigt?
”Ifrågasätta påståenden från en bilist” ???

”Asså det är ju fel att hålla hastighetsbegränsningarna”

Hastighetsbegränsningar Stockholm, var ett av ämnena som kom upp, när jag
berättade om min salig far, som var en av de få som körde enligt
hastighetsbegränsningarna i den stora staden. Pappa vinkade glatt åt alla som
tutade på honom i ilska över att han körde efter hastighetsbegränsningarna,
och skrattade , obekymrat till över de som ser honom som en mottrafikant.
”Identitets-bilisten” menar att man hindrar trafiken, om man kör efter
hastighetsbegränsningarna. Och jag min kork, kom med nåt så dumt som att
hastighetsbegränsningarna finns av en anledning. Han hävdade att polisen inte tar hastighets-
förbrytare i Stockholm, för att det skulle ”hindra trafikflödet”. Jag har ju svårt att föreställa mig
det. Jag bemöttes av ett sorts Bilist-sofistikerat ”ja men ändå”… i formatet:

”ja men va fan då kan man ju sätta 50 som hastighetsbegränsning hela vägen ner till
Stockholm då”


Men vaaarför gav jag mig in i ….

Vid det här laget börjar jag ångra mig att jag inte reste mig och gick direkt
när jag märkte vartåt det bar. Men jag får väl försöka avluta det på nåt värdigt
sätt…. Hur jag än vände på det, och vilka snustorra resonemang jag än vältrade mig
med, så var jag vid det här läget troligtvis redan dum i huvudet, som inte fattade att
bilister, som han, som kör 500-600 mil både vet bättre och är moraliskt överlägsna
andra trafikanter.

”jäkla cyklister – De bryr sig inte om nån annan, inte gångtrafikanter heller”

För det var ytterligare en sak som retade honom. Hur illa cyklister och
gångtrafikanter betedde sig, vid övergångsställen. Och vi var tydligen oense om
trafik på gågator. Det var ett otyg att cyklister cyklade på gågatan,
enligt identitetsbilisten, men inget större problem att fordon, lastbilar och bilar
körde och backade på platser avsedda för gångtrafikanter, med barn, och
långsamma pensionärer. Jag hävdade att jag blivit stoppad på cykel kl
23.00 i Sollefteå med NOLL personer på gågatan. Samt att det finns exempel på
människor som blivit överkörda, och dödade av backande lastbil. Hans
oöverträffade svar på den problematiken var: ”Ja men det är ju tillåtet”

Jag försökte med: – ”Det borde det inte vara, med tanke på att lastbilar på
gågatan bevisligen dödat människor, med Cyklister på sin höjd irriterat eller
skadat med lindriga skador”. Gick inte hem kan jag tillägga:

”Eget ansvar” … så länge det inte är mitt”


Han kontrade med att det ju var upp till gångtrafikanter i form av äldre,
med dålig syn, dålig reaktionsförmåga och sämre hörsel, att se upp för
lastbilar som backar ihjäl människor på gågatan. Ja … givetvis
gällde ju det ansvaret för små barn på gågatan likaväl.

Jag försökte hävda att det finns idioter överallt, att det inte var bundet till
hur man färdades i trafiken.
På samma sätt som jag förgäves försöker förklara för ”Svärjevänner”
att om 8 invandrare av 10.000 möjliga begår gruppvåldtäkt
så gör inte alla det. Tvärtom faktiskt , en förkrossande majoritet gör
det INTE. Gick inte hem hos bilisten.

Avslutningsvis då

Alla trafikanter har i huvudsak skyldigheter, och få rättigheter.
Jag kan tex notera att vissa enstaka bilister, troligtvis just
identitets-bilister, blir irriterade som tusan, om de måste stanna vid ett
övergångställe och släppa förbi gångtrafikant. Och markerar detta sedan
genom att varva upp motorn så högt det går, och helst bränna lite däckgummi,
när de startar igen efter stoppet som orsakats av ”omoralisk korkad
gångtrafikant”. Detta förnekades å det bestämdaste av bilisten, för
han ”hade kört bil i hela sitt liv, och aldrig märkt av nåt sånt
beteende från nån bilist”. Näe herr identitets-bilist, man måste kliva ur
bilen för att upptäcka detta. Och visst jag är med på att det faktiskt finns
idioter bland cyklister och gångare, det var ju det jag hävdat hela tiden.
Och det är samma vad gäller med nationaliteter, religioner, hudfärg,
kultur… finns idioter över allt, och bra människor.
men förklara det du för en Sverigedemokrat !

Förklarar åtminstone delvis visa saker….

Mycket förklaras när man sätter liknande beteende i sin helhet
i ”världens bästa land”: Sväärje” … svenskarna kan mycket väl vara
världens mest bortskämda folk.
Vilket kan delvis förklara varför så många hävdar sina RÄTTIGHETER,
istället för sin ”SKYLDIGHETER”, när fler dör i Sverige än i grannländerna
i Coronavirusets härjningar. Jag menar det kan väl inte vara MITT ansvar
hur JAG beter mig, det måste ju vara regeringens och i synnerhet Anders Tegnells,
även om de är du och jag som inte bryr sig, utan skiter i alla förmaningar,
som andra folk tydligen varit bättre på.
”Eget ansvar”… pffft ,… vad hittar de på näst ?
Att man måste visa hänsyn i trafiken ??? Och påstår att bilar är
hårdare än barn ???

”vart är vi på vääääääg” ?

Om längtan som jag gett upp – och om jordnära sinnesro


Den tropiska värmen avtar något.
Och om man vågar tro på väderleksrapporten så ska vi
äntligen få regn. Det är första gången på nån vecka jag orkar tänka
tankar och känna känslor. Reflektera över tillvaron, livet.
Reflektera över Mitt liv, mina känslor, mina drömmar,
min längtan.

Nån gång då och då, nån gång ibland
måste jag göra det för att vara jag, för att vara sann mot mig själv.
Känna besvikelse, känna glädje, känna sorg, känna längtan.
Och att det är sant… då blir jag tydlig i konturerna,
då blir jag tydlig i mitt hjärta. Då finns jag inte bra,
DÅ är jag !

Det är äntligen tyst och rofyllt i sommarnatten. Älven rinner som den
alltid plägat, oförtrutet förbi. Som ett fönster tillbaka till begynnelsen,
där den kom ifrån. Som ett fönster in i framtiden… dit den rinner.

Jag är som ett töcken, en slöja av känslor och tankar, som min hjärna och kropp,
jobbar för att hålla samman, få ihop det brokiga traumatiska som en gång präglat
mitt väsen, med det lättsamma, flyktiga, och empatiska livsmönster.
Älven rinner oförtrutet och tanklöst förbi och bär med sig berättelser ingen
mäktar höra på. Och historier som aldrig borde skett. Den bär också med sig
det vackra, klara, det enkla, som bara naturen kan ge oss. Naturen vi
successivt övergav och blev olyckliga på köpet. Naturen vi förrådde och
bedrog för vår egen bekvämlighets skull. Men naturen kommer inte för
alltid vända andra kinden till. hon kommer protestera högljutt och
agera…. mot oss som lämnade edens lustgård,
för att förstöra densamma.

Det är första gången på nån vecka jag orkar tänka
tankar och känna känslor. Reflektera över tillvaron, livet.
Reflektera över Mitt liv, mina känslor, mina drömmar,
min längtan. Jag har både gett upp kärleken för alltid, och lever
endast för hoppet att få uppleva den. Det är inte ensamheten som
är svår. Det är bara som att det känns som livets mening på nåt vis,
och att jag går miste om det… för mitt brokiga traumatiska inre
hindrar mig från att uppleva kärlek… alltså kärlek mellan man och kvinna.
Små, små hjärtliga kärleksfulla ögonblick, gnistrar förbi i alla våras liv, om vi är
uppmärksamma och uppfattar dem. Så visst längtar jag, inunder den fasad
av lugn, trevlighet, humor, jag penslat på mig
för att skydda mig från bottenlös sorg igen… men visst längtar jag
efter det omöjliga, fast jag gett upp det.

Att odla är en förströelse på ett vis. Men även något jordnära, att vårda
och respektera livet, men även kämpa mot det som dödar livet jag skapar.
Och då paradoxalt nog döda liv för att upprätthålla liv. Så som larver och
kålmaskar som tycker om mina kålblad så mycket att de skulle förinta dem
om de fick hållas. Men jag finner någon sorts ro med händerna i jordmånen,
och se dem växta. Det ersätter inte saknaden… men berikar mig på
ett annat plan, Nu ere gonatt, o jag ska försöka sova i 25,8 grader inomhus.
Vilket är flera grader svalare inomhus än sista veckan.

Jordbruks-erfarenheter


Det första jag satte ned

Det första jag satte ned i så-jord var frön av Broccoli. Jag tror jag gjorde
det omedelbart efter jag fått en lott att odla på, den 12 maj.
Någon dag senare åkte grönkålsfrön ner i hemmagjorda så-krukor,
av till en början sönderklippta mjölkkartonger. Ärtor och Palsternacka
stod näst på tur. Gräslök var det enda som var kvar sen föregående odlare.

Sporrad av fd fd fd fd fd fd fd kärmor

Jag visste i princip ingenting om odling, annat än att ogräs måste rensas,,
och att det måste till vatten, ljus och värme. Läste på frö-förpackningarna,
Googlade på internet, samt startade en mycket givande chatt-sejour, med Ewa
Fredriksson som varar än. Och hon är luttrad inom området, men inte internet-
kompatibel, så varje gång jag googlar, länkar jag till henne.
Give and take helt enkelt. Hennes man kom på idén att jag skulle odla,
och sen har hon öst över mig med bra tips, och gåvor i form av plantor
hon själv drivit på ett fantastiskt sätt, som jag inte alls har kunskap om.
Men det går ju att skaffa kunskap ! men det tar tid gissar jag.

För bråttom ?

Lökar var jag ivrig att få i jord, och två av potatissorterna, Cherie och Sparrispotatis.
Tror det var i trakterna av 20 maj.
Den tredje av fyra, Amandine, hade inte fått groddar än, så satte den nån vecka
senare. Och sist erhöll jag några överblivna mandelpotatis, som åkte ner i jord sist
av potatisen. Några sa för tidigt, för bråttom. Och de hade kunnat få rätt,
om vädret gått åt skogen. Men det gick bra. Alla fyra sorter har klarat sig bra.

Hela tiden nya lärdomar

Många saker kring odling har skett parallellt för mig. Handla, arbeta med jord,
gräva upp my lott, snickra, så frön, sätta plant, vattna, gallra, hjälpa till med
målning och snickra för allmänningen runt lotterna. Löken och ärtorna tittade
upp först av alla direktsådda. Delar av direktsådden, rödbetor, palsternackor,
och sedermera morötterna, gick under projektnamnet ”ogräslanne” Då jag inte
visste vad som var vad, och inte vågade rensa ogräs., tills de växte på sig.

Ensam om kålnätet

När jag hörde hur många erfarna lottodlare, inte längre odlar kål,
pga av kålmask o dylikt som ätit upp deras plant. Så googlade jag,
och hittade kål-nät, och införskaffade sådana, med byglar. Jag finner det än
så länge som en god investering, som hjälper till lite att hålla oönskade gäster
borta. Men jag lydde även ett annat råd att spetsa fast fiberdukar med pinnar,
och gjorde det med kål-näten, vilket var ett misstag att ha lärt till nästa år.
Då jag troligtvis kommer ha nya kål-nät, och helt andra fastsättningsanordningar.
Föreställer mig att sätta fast en slags ribba med lim, i nätet, som vikt,
och bara lyfter över den när ogräs och maskar ska plockas.

Böja blad i rätt riktning

Jag har även på egen hand lärt mig hur jag ska vika bladen när jag letar
ovälkomna maskar på kålbladen, så jag inte bryter av dem ty de är sköra.
Jag viker dem över stora mittnerven på bladet… så klart 🙂

Gaffel i jorden


Jag har fått lära mig använda en gaffel att försiktigt lyfta upp rödbetorna
när de ska gallras, och planterar om dem till dör fröna inte grott.
Använd vanlig spårmejsel när jag skulle separerar stjälkarna på pyttesmå
morotsblaster, så jag inte drar upp rubb o stubb. Pillergöra !
Tänker mig även att morötter därför, likt kål-tälten, ska placeras så att det är
lätt att komma till, förslagsvis i ytterkant av odlingslotten.

Fiberduk för att värma jorden


Jag minns att i kalla maj, gav jag lök, palsternacka och ärtor fiberduk, medan
de grodde, för att värna jorden runt frön, och hålla dem fuktiga för grodd.
Hemma på köksbordet skedde sådd, och det var belamrat i en månad
innan jag såg bordsytan igen. Tidningskrukor var Åsa idé, bra idé !
Placera dessa förbrukad mandelkubblåda, och häll jorden i dem,
så får jag inte jord på bord, utan häller helt sonika tillbaka jorden i
säcken.

Nordläge på fönstren

Problemet med nord-läge och driva plant, är inte helt löst
ännu. Men jag tänker mig att jag bygger drivbänk ute i höst, och lägger
dit plasten till våren. Vård av jord till höst känns oxå angeläget.
Men vet ännu så länge väldigt lite om det. Nosar lite på kompostläran, och
bokashi, men utan dyra inköp. Men vet lite och inget om det likaväl.
ÄNNU. .

Tropisk hetta och IDIOOOOTER !


Tropiska nätter i en betongkloss utan ventilation.
Luften står stilla i min lägenhet.
Jag mår inte jättebra i värmen, men det finns de som lider
ordentligt av den. 25 grader inne nu….
Var 35,7 i skuggan på eftermiddagen.

Lika argt som Ernst

Jag har haft många uppslag till bra blogginlägg, men jordbrukarlivet
i hettan har tagit ut sin rätt. Och spetsigheten o syrligheten i inläggen
blir lika vassa som om Ernst Kirchsteiger skulle skälla ut
en matgäst, eller Lars Lerin kanske.

Slutsatser

En slutsats jag har dragit om livet, mig själv och omvärlden,
är att jag förstår mig själv bättre och bättre för varje år, accepterar
och tycker om mig själv, bättre och bättre för varje år som går.
Medan jag tycker omvärlden och allt fler blir bara galnare och galnare,
och mer och mer svår att förstå. Idioterna ökar i antal långt fortare
än något Corona-virus nånsin är kapabelt till.

Suck … så klart det går

Härom dagen gick jag ner på Risön, i ett ärende. Och campingen var
smockfull som vanligt. På andra sidan staketet och vägen leker vuxna, unga
vuxna semesterlekar, fullt packade med hela sitt hem i husvagnen, inklusive
trädgårdsplattor och staket och TV. Och fullt packade med öl och lådvin
och så klart någon Whiskey mm mm. Och då förstår ni, blir man jätte-ball,
och kul, åtminstone tycker de andra som oxå inmundigat samma vara det.
Små grodorna ? Kubbspel ? Krocket nu i smitto-tider ?
Nä för man måste vara ball, så då i Corona-tider, en smitta som räknas som droppsmitta
och sprids med kroppsvätskor, har man kommit på att man ska ha en spott-tävling.
30 personer på lit en yta. Alla ler mot varann, ingen protesterar.
en SPOTT-TÄVLING ???… om vem som kan spotta längst ???!!!!
Ja men allvarligt talat, borde de inte omhändertas för sitt eget bästa ?!
Hur jävla dum i huvudet får man vara, och ändå inte bli omyndigförklarad ?

Och då kan man väl inte vara mer korkad, kan man tänka ?
Det kan ju inte gå att vara mer idiotisk inför smittan än så ?
Suck … så klart det går !
Världen är full av idioter, och det föds fler varje dag, än det dör människor i
Covid 19:

En lek där studentfirare från en gymnasieskola i Hälsingland förde mat
mellan varandras munnar kan ligga bakom ett utbrott av covid-19, enligt
uppgifter till helahälsningland.se.


Ja men jag oooorkar inte !!!!! IDIOOOOOTER !!!!!!!!!
Jag blir alldeles matt … och allt är inte värmens fel.
Och hörrni … folk är arga på Anders Tegnell ???
Nä jag orka inte … skjut mig för fan…
Eller nä gör inte det… jag har inte tid att dö nu,
jag jordbrukar ju. Galet va ?? Att odla giftfri mat
och lägga ner sitt anletes svett för att få det att växa.

Lite ärenden i dödsmördarkommunist-anda hjälpa varann o så


Corona-handlade igår, vattnar växthus varje kväll åt kompis som är bortrest
. Imorron är det tvättstuga för min del,
och lite mer morotsgallring. Jag kanske gallrade lite för mycket. Frågade
en på lotterna. Men va f-n, man lär sig ju av misstagen.
En Stor fd ymnig kål har jag ryckt bort. Något mumsade på den för mycket.
Måste granska resten av kålarna med lupp och förstoringsglas i morrn,
ev såpavatten.

Jag hade lite djupare tankar oxå, om hela världen,
vårt sätt att leva, Men min hjärna kokar för närvarande
av tropisk hetta och idioter !!!!

…å föreschten … hick… schka ni ha en gla’ mischommar …på er !

När jag kom på stan o skulle fika, var det en stor folksamling på
andra sidan gatan. Det är nästan jämt folktomt på stan.
Jag funderade om nån ramlat, eller om det var något gatu-uppträdande.
Men så förstod jag snart att jag kommit precis lagom till det att Systembolaget
öppnar, dagen innan mid-supar-afton.

”Vanligt hederligt folk” , med en uttryckslöst min bör de en efter en ut stora
kartor av starköl och lådvin. Och ett o annat helrör.

Centrum i en stad är ju där folk rör sig, och handlar. Det är ingen slump
att Elon och Allsport har flyttat hit från fd centrum på gågatan.
Skulle Systembolaget flytta upp till Badhusområdet, så är stadskärnan
garanterat helt död, sådan är bolagets dragningskraft.

Jag dristar mig tom till att påstå att Systembolagets egen överlevnad
är helt oberoende av andra butiker, och flyttar man det 5 mil rätt ut i skogen,
på en oländig guppig väg, så kommer folk … Dvs ”vanligt hederligt folk”
fortfarande vallfärda dit midsommar eller inte midsommar.
Och den stackars A-lagaren får väl cykla dit, eller låta ”vanligt hederligt folk”
bli langare åt dem . Och vem vet kanske nåt annat ogräs  följer med, som bärs
av spritens dragningskraft. Och man får en fiskebutik, eller pedikyr shop,
bland myrar, tallar och gran ! För ni förstår det är skillnad på rang hos
alkoholförtärare och ”langare”, beroende på samhällelig status, inkomst
och härkomst ! ”Fan va bra det var när det bara var svenska langare och fyllon,
och när de rika fyllona bara betraktades som något excentriska
och fryntligt frimodiga, när de under lätt tvång satte på
hembiträdet med hustrun var på kafferep”.


Men ” det blir väl ”ett glas vin till maten” antar jag. Så mitt tips om du
blir sugen att se på lite folk i en obygd, blir således: sätt er utanför ”boa” vid
öppningsdags, dagen före storhelg. Jäääämarns vilket drag det blev.
Likbleka uttryckslösa ansikten av vanligt hederligt folk, som tittar föraktfullt
på A-lagaren som har råd med 2 eller 3 öl. … Till skillnad från den ”vanlige hederlige
svensken” som öppnar bagageutrymmet och fyller det med förfriskningar
från det statliga monopolet.

Man kan säkert med lätthet hävda att jag beter mig som en fördömande moralist
med IOGT-vibbar. Det är åtminstone inte syftet. Syftet är att hävda att
”vanligt hederligt folk” är moralister… eg dubbelmoralister.
Och visst finns det väl nån slags moralism från mig på det viset.
En Trippelmoralist måhända ?

…undrar varför jag få så få likes på mina inlägg 😉
Bättre vore att gladeligen lägga ut bilder på söta kattungar, visa dukat
midsommarbord med nubbe och lådvin, och en svensk flagga,
och undertexten: ”men det får man väl inte göra i det här jävla landet längre”
Jääämarns va mä lajks jag skulle få ! Skillgissar jag.

…å föreschten … hick… schka ni ha en gla’ mischommar …på er !


Midsommarnatts-tankar


En liten, liten förvirrad fluga attraheras av ljuset från
dataskärmen, och flyger planlöst omkring mot den.
De söker ju sig oftast mot ljus, flugor och nattfjärilar o dylikt.
Dimman lägger sig lågt uppe på Gamla Trängen, och en viss svalka
infinner sig efter ett ändå rätt så blygsamt regn. Kvicksilvret som
inte längre är av kvicksilver har sjunkit ned till 14 grader.
Solen gick ned efter kl 23 ikväll…. och här sitter jag mitt i ljusa
sommarnatten och knappar ned sommar-ord, några dagar före
midsommarafton. Och nu när kl är 01.04, är det bara 1½ timme tills
solen går upp igen.

Allting är sig likt, och inget är som det varit. Två parallella sanningar,
och motsatser på samma gång, beroende på vad man funderar på.
Det blir tydligt för mig efter att på loppis köpt 3 st dagstidningar,
Aftonbladet, Expressen, och Dagens Nyheter från 1976. Det blir tydligt att
tiden stått stilla och samtidigt har mycket förändrats. TV 1 och TV 2,
är de enda kanaler som är på tablå längst bak i tidningen.
Söndag 20 juni 1976. så när som på två dagar, 44 år sedan:



Nyheterna, och rubrikerna, kring skandaler, politik, skiljer sig väl inte
nämnvärt i tidningarna. Eller jo… ja… då fanns det vänsterorienterade
dagstidningar också.

En viss typ av annonser, florerade ogenerat och fritt då, vilket är otänkbart nu.
Vi har höjt våran moraliska standard, när vi förbjöd sån’t här:


Sexannonser, bland dansannonser och äldre-arrangemang !
Nu gör vi inte sånt. Läsa om sex i dagstidningar ??? Nä fy vale,
det gör ju folk på internet !!!!

Sommar, höst, Vinter och vår är mina favoritårstider

Jag tycker iaf om årstiderna, växlingarna. varje årstid har sin egen tjusning
och sina egna nackdelar. I mitt sinne, brukar ändå sommaren börja i maj,
och sluta när September är slut. Tänk va bra ! En lite omställning i hjärnan,
så har jag 5 månader sommar, medan vissa, år efter år inte haft nån sommar
för att det inte var Mallorca-väder hemma i Kvissleby, eller Bromölla.

Nu sedan jag blivit ”Jordbrukare”, så har jag blivit mer medveten om vädret,
Jag behöver ju inte vattna om det ska regna. Och brist på ljus
och värme för grönsakerna påverkar ju skörden. Men likaväl, är
det precis ingenting jag kan göra åt vädret, så jag är i princip alltid
glad i alla vädersorter.

Vad tiden går fort hörrni….
Snart väntar bärtider… ja, jo det är nästan 2 månader till lingon,
Men före det kommer ju blåbär och hallon tex. Osså om jag sköter mig
och har lite tur, så kan jag skörda många grönsaker. Det är absolut ingen
garanti, Det finns väl en del insekter som gärna skulle
äta upp min skörd också. Men den kampen är inte helt avgjord än.
Jag ska giva er på moppo !!!! om ni tar mina grönsaker som jag kämpar så för.

Ja tiden går fort. Fler och fler som på något vis funnits i ens liv
försvinner ur ens liv, både genom ålderdom och död, men också av
tappade kontakter, geografi, och att man växt ifrån varann. Vissa blir det sådana
stora skillnader värdegrundsmässig att det är orimligt att ens försöka umgås,
ej heller önskvärt. Så är väl livet antar jag.

Nä nu är det bara 50 minuter tills solen går opp,
måste snarka lite i ljusa natten.
Men avslutningsvis, så var dessa några av de filmer som var dagsaktuella
då, den 20e Juni 1976:


Han lever i dig….


Han lever i mig, han lever i dig – Jag lever i er, i dem….

Kompis Ewis, delade musikvideo, som med musik satte
igång ett redan gryende blogginlägg.
https://www.youtube.com/watch?v=FNSjgay9GYA

Har mer med vad jag erövrat att göra, än vad jag förlorat

En efter en vandrar de till de sälla jaktmarkerna, mina matriarker
och patriarker, än hur stora och små de varit i livet.
Jag borde kanske känna mig mer och mer ensam… och visst saknar jag dem,
stundvis, men känner mig mindre och mindre ensam. Men det har mer att
göra med vad jag vunnit, fortsatt in mitt liv, än vad jag förlorat. Det har mer
att göra med vad jag erövrat…. under livet… Krisen är all förändrings
bästa jordmån ! Utan mina kriser hade jag aldrig förändrats,
aldrig växt !

Nästan all gödning luktar bedrövligt, men jämarns vad det växer ur
det – som en lite jordbruksmetafor för kris och att växa.

Han lever i dig

”Han lever i mig” (He lives in you – Lejonkungen) Är en fantastisk sång
och i filmen berör den döden, och vad som händer efter livet. Berör våra
känslor kring förlusten av en när kär. Berör tankar och känslor om det
förgängliga i att allting som lever, en gång ska dö. Men det trösterika
i att de lever vidare genom oss, och sedan att vi lever vidare genom nästa
generation. För jag förstår nu att kroppen dör, men allt vi gjort och sagt,
har fastnat någonstans, hos någon, vare sig du har biologiska barn eller inte.
Oh allt jag lärt och hört och levt igenom, av mina matriarker och patriarker
lever nu genom mig.

Räddande änglar och små ynkliga rädda människor, i samma kroppar

Alla är vi någon gång någons räddande ängel i dess allra vackraste
uppenbarelse. Alla är vi nån gång små, sårbara och ynkliga, otillräckliga.
Vi är änglar när vi behöver vara det, och oftast utan att förstå
det när det sker. Men de som vi är änglar för förstår det, för resten av sina liv.
De som varit tillfälliga änglar (för det är det vi är) … för mig,
glömmer jag aldrig, aldrig, aldrig.

Så det bekymrar jag mig inte längre över

Så jag bekymrar mig inte över att inte få föra mitt arv vidare, över att
jag skulle varit betydelselös inför framtiden, inte få leva vidare genom
egna barn. För jag kommer leva vidare genom mina handlingar, mina ord,
och varje människa jag berört. Så och kommer du !
Varje varmt leende du gett till en främling eller vän, föder livskraft, föder liv,
kommer att eka för evigt, kommer leva för evigt, i sin egen energi.
Sådan är kärlek i sin renaste form, sådant är liv. Kärleken
och livet lever vidare, när människors jorde-tid är slut.

Så jag oroar mig inte över att mitt liv, när det en gång tar slut
skulle varit förgäves. Att jag inte skulle föra något vidare, enkom för
att jag inte har några egna biologiska barn. They live in me.…
they live in you – don’t worry !
Men för det kommer jag för evig sakna egna barn,
och en egen familj, både den jag skulle haft, och den jag kunde haft.
Det är parallellt, det motsäger inte nödvändigtvis varann.


Vill du bli respekterad av din avbild så får du….

”Hedra din moder och fader” Är ett a de budord jag, Tomas tvivlaren,
har haft svårast att förstå av budorden. Annars handlar de ganska mycket
om sunt förnuft om hur man beter sig. Jag bortsett från ”Du skall inga andra
gudar hava jämte mig” då… vilket luktar lite maktfullkomlighet i min
demokratiska röda dödsmördarkommunist-näsa.
Men för mig stämmer Björn Afzelius ord bättre. ”Om du vill bli respekterad
av din avbild, får du visa din avbild respekt”

Men jag har växt lite


Men för all del, jag har växt… jag hedrar min fader, och min moder,
hur stora och små än de varit i livet. Hur lite eller mycket de än förmådde
ge mig … när jag klev ut i livet.
Så för all del, hedra din fader och moder, trots brister, och pga av deras
stordåd.

Kris är bästa gödslet för att växa

Men hedra även hedra din medmänniska, hedra de utslitna, hedra de tysta
kämparna… hedra de som lever sitt liv fullt ut, in i det sista trots medicinska
besked om slutets analakande…
Minns de döda… de lever i dig, de lever i mig, Men hedra de levande i samhället
små hjältarna.

För det är ur kris vi växer, det är ur illaluktande gödsel växter får sin näring.
Det är ur svårmod som empati föds. Det är ut sorg och armod som generositet
föds och lever. Som en vän som sitter i rullstol sa, när han gav pengar till tiggare
och blev ifrågasatt över att just han som varit med om så mycket jobbigt
skulle behöva ge till tiggaren:

”Ja kanske just därför”!