Författare: tomastvivlaren

…
Jaha, då har min kommunistiska för-jul, inletts.
Cirka två och en halv månad efter den kommersiella julen inleddes.
Men jag ska nog hinna med mig, utan att stressa.
Idag är jag tex klar med all julpyntning. Inte en enda julpinal
har satts upp i min små-kommunistiska bostad. Så det gick väl fort.
Julmaten är och inhandlad, i form av en st 33 cl Apotekarnas julmust,
i glasflaska.

Så till den krävande julklappsutdelningen !
För en vecka sedan gav jag till Röda korset, bort ett i det närmaste nytt pussel
som först på rea, blev inköpt för 50 riksdaler, hos byns bokhandlare.
För att sedan ha ökat i värde, när alla bitar en gång kommit på plats, och nu
kostar 59 riksdaler. Nu när den fått en värdefull proveniens, efter
att en pusselfantast lagt det.

Den andra och sista julklappen bestod
i att ta ut 50 riksdaler på COOP, och ge till hon som satt och frös
utanför Entrén på samma butik. Och i bästa Karl-Bertil-Jonsson-anda
satte jag mig på huk, gav henne sedeln, och önskade ”God Jul”
eftersom vi ”kommunister” (som all frivillig ge-bort-verksamhet
nu för tiden kallas) … så var ju min handling prompt egoistiskt, eftersom den
fyllde mig med en känsla av medmänsklighet, och att pengarna
för en gångs skull kom till behövande. Hennes leende lever jag på ända tills påska,
o de va inte sant, o de va inte sant, för däremellan kommer fastan.

Det blev lite miss i planeringen i år,. eftersom jag redan tvättat min
stora jultvätt. Annars brukar det vara en tradition att göra det på dagen
på julaftonen. Skura lite golv, och laga lite billigt, nyttig, O-julig mat.
Men, man kan ju alltid gå ner i tvättstuga och okynnestvätta lite på
julafton om det finns ledig tid. så länge jag fyller en maskin så
det blir miljövänligt.

Utöver det har jag burit kasse uppför trapporna åt granne.
Och julkramat glad och mysig jultant, två gånger på samma bräde.
OOooops oja då, mörkt ute redan ? Klev jag inte upp nyss ?
Nåja, snart vänder det, på min namnsdag.

Igår kväll plockade jag fram barnet i mig, och såg på ”Nya hyss
med Emil i Lönneberga”. Och log mig igenom hela filmen.
Dessa fantastiska skådespelare, Allan Edvall som Anton, Björn Gustavsson
som Drängen Alfred. Och Emy Storm som den godhjärtade mamman.
Och i slutet av den är min favoritepisod, där Alfred blir svårt sjuk
av att fått inflammation i skuren tumme.
Och Emil mitt i natten spänner för hästen Lucas och åker
in till doktorn i Mariannelund, och kanske räddar livet på’n.
Ja det är en saga…. men med Astrids berättarröst och varma
verklighetsbaserade budskap…. så blir jag mer julig inombords
än vilken julklapp som helst.

Jag har faktiskt erhållit en julklapp oxå.
Men den förblir hemlig. Men jag neg och tackade
som den manlige man jag är.

En juldans skulle ju varit kul iofs.
Men, jag får väl vänta till 3e januari.

…
Det är naturligtvis inte första gången
i mitt liv jag fått öknamn slängt på mig, troligtvis inte sista
gången heller. Det finns gott om människor som aldrig
kommer upphöra med detta. Jag tror snarare sociala medier gör
att det växer, eftersom man hittar sätt att göra det anonymt.
Från att inte våga stå för nånting man tycker och är,
till att kunna vräka ur sig hat ohämmat under falsk flagg.

Jag finner det fortfarande märkligt att tex Sverigedemokraterna
som blivit så stora, och ändå känner jag inte en enda som öppet
kallar sig för det. Det brukar tex heta att ” Men det får man ju inte tycka,
för då är man ju rasist” eller ”Vad är det som häääänder i Sverige”
”Vart är vi på vääääg”. Det är ganska goda indikatorer på en dylik
partitillhörighet. En annan är: ”Ja…och då kommer det ju växa till
landets största parti”. Man hittar konton på FB med ”svenska flaggor”
på profilbilden, men inget innehåll på kontot, inga vänner, händelser.
Ofta använder man fejk-konton, med fel kön oxå, och stulna
bilder.

Den här gången, är det åter i kommentarsfälten till inlägg likt
”män som hatar kvinnor” , och när jag kommenterar att hat inte är
något män har patent på, kommer attacker… samlade attacker,
precis som det gör hos de som ”inte får tycka som de vill”.
En annan likhet med de främlingsfientliga är att inga fakta som presenteras
som motsäger att män över lag är sämre människor än
kvinnor, godtas alls. Jag antydde nyligt att det finns gott om
kvinnor som hatar män i ett kommentarsfält. Efter det fick jag
personangrepp mot mig, plus att det faktum att jag påstod detta ansågs
vara bevis för att jag hatade kvinnor. Jag tycker väl ändå
att nyansering inte går under ”hat”. Men nyanser är bristvara
idag. Det är Internetbubblor och team-bildning som gäller.
Dvs inom den här typen av avpollettering av alla åsikter utom den
egna, inom feminismen och de främlingsfientliga, har de genom
slutna grupper kommit överens om att bilda en like-armé,
samt att komma till varandras försvar, oavsett vad de skriver.

Själv är jag en lonely soldier, som står för mina åsikter,
med mitt riktiga namn. Inte lika effektivt i opinionsbildning kanske.
Men jag är så gammalmodig att jag likt Tage Danielsson gärna talar
sanning, samt alltid tvivlar ! Man blir inte FB-populär idag,
genom att avslöja hatkampanjer, mediedrev, lögner som sprids.
Man blir inte populär av att ifrågasätta det när de sprids,
och om FB-vänner vet vad de sprider. Nä… är det popularitet
genom Likes du vill ha, så råder jag dig att bli feminist
eller rasist, och vräka ur dig hat… där får du uppbackning på Facebook.
Den utvecklingen, tycker jag åtminstone att feminismen skulle
känt sig missnöjd med, och satt ner foten emot. Men faktum är
att till och med SDs slingrande ledare, åtminstone på papperet
och offentligt tar avstånd mot de värsta avarterna av
uppenbar rasism, men ändå genomför främlingsfientlig politik,
och avdemokratiserande politik, yttrandefrihetsfientlig politik.
Men jag har aldrig hört en feministisk profil ta avstånd från
mediedreven som förstörde många mäns liv och karriärer,
samt gjorde det möjligt att öppet håna män och få betalt för det.
Det kan ha skett, men det har då försvunnit i floden av hat
mot invandrare, tiggare, och män i allmänhet.

För ett tag sen var det en bekant, en kvinna som ifrågasatte
att män ens skulle få finnas. En popsångerska sa uttryckligen
att hon hatar killar, och fick uppbackning direkt, med att ”hon
kanske hade anledning att hata män”.
En känd kvinnlig feministisk profil, skrev en ”dikt” som uppmanar till kastrering.
Det här är inga enskilda undantag. Hatet mot kvinnor existerar, och är i många
fall ett rejält hot, att ta på allvar. Hatet mot män däremot,
det är HELT ACCEPTERAT, och därför troligtvis mer utbrett.
Vi har ju tex en artist som gjort karriär på att såga det manliga släktet,
Mia Skäringer. Jag har ju svårt att föreställa mig en man bli rik på att
åka runt och håna kvinnor, eller att han skulle fått positivt medieutrymme
som följd. Men så är faktiskt fallet med Avig Maria.

Dessa två rörelser har starkt bidragit till att segregera vårt samhälle,
och ingenting tyder på att nån av den backar. Grunden till att båda
dessa rörelser fått mylla att gro i, är sociala orättvisor, stora ekonomiska klyftor,
under flera decennier av borgerlig politik. Homogena samhällen har
inte segregation i samma utsträckning.
Men, men … det är klart att hat och odemokratiska tillvägagångssätt,
känns bättre för stunden, så kör på bara. Till slut har ni vunnit.
Frågan är bara VAD !?

…
Det var en gång en gubbe…

….som hette morfar…. ja eller Ture som alla
andra kallade honom. För oss var han kort o gott morfar’n
Där N-et på slutet är essentiellt ! Det är inte han som är gubben
Ettan, det är jag som är gubben i Ettan. Morfar’n är sedan länge
en jord-gubbe, likt far, och farfar, morbror.

Skrivklåda under harmonisk feber

Och ”Gubben i Ettan” är så klart en travesti på SVTs
”Gubben i Stugan”, av Nina Hedenius. Och mer om ”Gubben i Ettan”
kommer. Den här gången kommer min skrivklåda av nostalgi i
kombination med feber. Inatt sov jag rekordmånga 10 timmar,
fast i två omgångar. Och med hjälp av Alvedon.
Ofta när jag blir febrig, och snorig, går jag ner
i tempo samtidigt både i kroppsrörelser och själsligt.
Musik, som jag annars älskar, och ofta utövar, eller
omger mig med blir störande. Och tystnaden, lugnet blir som
musik. Ensamheten, blir som …. rofylld.

Då passade den gubben bra

Och då passade ”Gubben i stugan”, på SVT väldigt bra.
Ett kort telefonsamtal om vädret, med någon släkting,
är allt gubben Ragnar säger under 1 timme och 29 minuter.
Lugnt och metodisk, i harmoni med naturen, gör han sina
vardagssysslor. Och skulle stå frågandes inför betydelsen av
ordet stress. Kanske till och med inför ordet: ”Trist-ess” !

All underbar tystnad, och harmoniska ljud

Metalljudet från en skopa, som öser källvatten ur en vattenhink.
Hälls sedan för tusende gången vant i ett kärl bredvid järnspisen,
för att erhålla varmt vatten, att tvätta händer med. Nina klipper hela tiden
in djur och natur kring stugan, i samspel med gubben Ragnar.
Potatis-gräven i fåriga händer, bäddar jord kring pärern
som grodd under vintern. En gammal vevgrammofon med tillhörande
skrapigt knaster, spelar dragspelsmusik, och gubben dansar enkom
med högerfotens tår, … slår dem i takt mot linoleummattan,
och ögonen plirar. En kall sommarkväll, eldar han upp varmt vatten,
och pumpar i kallt, i ett badkar, alldeles intill skogskanten.
Ackompanjerad av fågelkvitter och svajande granar i vinden.
Så enkelt, så självklart, så naturligt.
Allt hade en mening, ett syfte. I harmoni med naturen.
Ingen tillväxt annat än den odlade potatisen då,
men den gick tillbaks till kretsloppet, till skillnad från
det den ekonomiska tillväxten gör.

Likheter och skillnader mellan gubbar

Det finns likheter mellan morfar’n våran, och gubben Ragnar,
men likväl lite som skiljer. Morfar Ture var en praktiker och allkonstnär,
grovsnickare, skogsarbetare, finsnickare. Han fiskade gärna abborre och gädda,
flådde och fileade. Han tillsammans med Mormor Helga hade gröna fingrar.
Även om det mesta av det var nog mormors kunskaper, men delvis
morfarn’s svett ! Och morfar’n bodde i en stad, förvisso i en småstad som Kramfors,
till skillnad från gubben Ragnar i Dalarnas finnskogar. Däremot
mådde morfar’n som allra bäst i sommarstugan vid Stordegersjön,
Med utsikt över sjön, Storön, Ledins-torpet. Tures fåriga ansikte sken som
en sol, när han kastade ut gädd-draget, och andra handen på den vita
Johnson utombordaren, och jag och min bror avgudade honom,
förstår jag nu. Båten byggde han så klart själv. Tvåvåningshuset
på Gumåsvägen 67 i Kramfors likaså. Och så klart även stugan i Stordegersjön,
vid ”tre-kommuns-gränsen mellan Kramfors, Sollefteå och Ö-vik,
nära Sidensjö… eller som det uttalas: Sid’nsjö.

En annan tid, en annan värld

Det finns inte mycket av dessa gubbars harmoni och naturkunskap
i mig, även om jag får mys-rysningar i nackskinnet av människor
med den typen av metodiskt lugn och harmoni. Även om morfar’n
naturligtvis lärde mig väldigt, väldigt mycket jag har nytta av.
Och kanske har jag mer av honom i mig, i mitt liv än jag förstår,
Men jag lever i en annan tid, en annan värld, ett annat samhälle.
En låtsasvärld med ettor och nollor som odlar hat
istället för pärer’n, som manipulerar riksdagsval istället för att
pumpa upp klart och rent källvatten ur en brunn. En värld där du
blir brottsmisstänkt om du har stora belopp i kontanter.
En värld där lögnen håller på att vinna mark ända in i riksdagen,
vilket tedde sig otänkbart efter andra världskrigets fasor och slut.
aldrig mer, sa man unisont…. det är glömt nu.

Jag…. jag är gubben i Ettan

Och jag …. jag är inte gubben i stugan, jag är Gubben i Ettan.
En hyfsat trevlig gubbe med skogs och sjö-längtan.
Som för en till synes omöjlig kamp mot lögner och hat
till stor del genom ettor och nollor i cyberrymdens mörker.
Jag är gubben som drömmer om ett gistet sommartorp
att kalla mitt eget, med egen odlingsbar liten jordplätt.

Gubben som i allt större utsträckning överger slit-och-släng-samhällets
självdestruktiva stress. Som i allt större utsträckning lagar sin
mat från grunden bakar sitt bröd, rör sig för egen maskin,
och undviker att kasta saker. Återvinner gärna. En gubbe
som har vunnit en och annan klokskap genom
åren av skärseldsvandringar. Och delar med sig
till de som vill gitter höra på. Bjuder på ett och annat
hembakt bröd. Gubben i Ettan.

…
Varm choklad

Sitter och lyssnar på julmusik i min osynliga Grinchen-dräkt,
och dricker en kopp varm choklad, på kakao, socker och mjölk,
och mitt hembakta ”tvångsbröd”, med smör och ost på.
Inte en julprydnad så långt ögat kan nå,
och ingen julgemenskap, med familj, nära och kära.

Sprider ut min jul

Jag sprider ut min julafton i December, på olika stunder,
när jag kommer i stämning. Och på julafton och följande dagar,
gör jag vardagssysslor, som tvätt städning, och vardagsmat,
matbrödsbak. Inte en julpepparkaka så långt ögat kan nå,
totalförbud av matfrosseri och julgranar och bling-bling.

Låter mig inte kidnappas

Så jag låter mig inte längre kidnappas av julensamhet
projicerad av den galna julhandeln, och alla familjer som
sliter hund för att upprätthålla en fasad av julgemenskap.
När det allt som oftast pyr familjefejder, missnöje
och julfylla under firandet av … av …. av … ja just det Kristus
var det visst… tror jag.

Jag känner mig inte ensam över jul.

Så jag känner mig inte ensam under jul. Och det är inte synd
om mig, inte alls. Jag tror jag mår bättre än många med ”julgemenskap”,
när vi under tre dagar ska sätta oss i skuld för julklappar,
och samtidigt låtsas att det är fred på jorden, tills annandagen är över,
och allt går tillbaks till att fortsätta förstöra vår jord, vårt klimat,
och döda varandra världen runt.

Radio-silence

Så jag har aldrig på radion under december, och väljer vilka
julsånger jag vill höra, när jag vill höra dem, om jag vill höra dem.
Och då tycker jag om dem. Begravningar är faktiskt en mycket
trevligare tillställning än den ”moderna” julen. Då finns det
åtminstone en del äkthet, en del mänsklighet, en del
närvaro andligt och socialt.

Det är lite märkligt ändå… tycker ni inte ?
Att den högtid som räknas som fredens och gemenskapens högtid,
orsakar mest uteslutande av människor, mest självmord,
mest ångest, mest pryljakt, mest frosseri ?
Jag väljer bort det… och mår riktigt bra av det.
Rikigt bra !

Just nu på spotify spelar jag
”Blue Spruce needles” av The boy least likely to

…och sista slurken varm choklad lägger sig som
varm juligt vintermys i magen.
Och på Julafton, har jag redan firat klart !

…
Tar inte lång stund att först

Ibland behöver man inte fördjupa sig allt för mycket
i saker för att ändå kunna ge saklig kritik.
Nobelpriset, och efterföljande TV-spektakel,
går definitivt under den kategorin.
Likt TV-såpor som Glamour, behövs det en knapp sekund
bara för att förstå vilken typ av sändning det är.
Under förutsättning att man nån gång sett det förut,
i flera minuter.

Månglarna ut ur templet

Jag undrar stillsamt vad Alfred Nobel skulle tyckt om
dagens utförande av hans arv, hans syfte att hedra
och belöna viktiga vetenskapliga upptäckter ?
Jag är faktiskt lika nyfiken på vad Jesus skulle
tyckt om Ebba Bush Thors tolkning av hans liv, hans budskap,
Gud, och kristendomen. Jag vågar påstå att Alfred skulle
ogillat mycket hur hans arv behandlas. Och då pratar jag inte
alls nödvändigtvis om valen av pristagare, som tycks uppröra
pressen mest just nu. Och jag skulle tro att Jesus än en gång skulle
hota med att driva ut månglarna ur templet, om han hörde om Ebba Bush Thors
främlingsfientliga, högborgerliga överklasskristendom.
Utifrån den vetskapen om sann kristendom, oavsett vad jag tror
eller inte tror på, blir jag illamående var gång jag ser hennes
kaxiga, högborgerliga sminkade överklass-nuna !

Illa jag mår iiiilla !

Sedan dyker samma ansikte upp på nobelfesten, i nån dyr blåsa
som den nya skvallerpressen, aftontidningarna Aftonbladet och expressen
ska bedöma i getingar och gula, fula plus… då mår jag riktigt illa
Det är ju faktiskt något av en inbördes klubb för beundran, och
att sola sig i glansen av pengarna, och berömmelsen.
Endast något lite högre klass på än när rika människor sitter
på välgörenhetsgalor i hundratusenkronorsklänningar
och påstår sig värna barn som svälter i världen, eller när
Elvis Presley äcklar skiten ur oss när han i glittrig vit vuxensparkdräkt
Sjunger ”In the Ghetto” … Då mår jag riktigt illa !

Och Julen varar ända in till påska – o de va inte sant o de va inte sant….
men den börjar nog i oktober !

Och nu är det snart Jul också Apropå Ebba’s överklasskristendom
…. usch och fyyyy !
Eller f’låt … det har varit Jul i två månader och en vecka nu snart,
i butiker och bortom den tid som reklamen på TV avbryts av själva
Tv-programmen. Visste ni att radions sändningar i begynnelsen i USA
var reklam hela idén, musikerna fick inte ens betalt.
Sen kom de på att det var lönsamt att betala musikerna, för att de då drog
till sig de duktiga musikerna, så de fick nån liten procent.
Jag som var uppväxt utan reklam-TV eller reklamradio, i ett socialistiskt
Sverige, hade ingen aning om det förrän nu, när vi har intagit
samma inställning som de där Amerikanerna.

Den gamla goda tiden

Tänk va skönt när den där trista testbilden slog till, och programmen
var slut, och det var omöjligt att zappa sig vidare till 6 st casinoreklam,
och 5 andra reklam”pauser” som det är omöjligt att komma på vad de
ville man skulle köpa. De var bara o gå o lägga sig på kvällen.
Eller faktiskt göra någonting i verkligheten, med sin kropp,
tillsammans med andra människor. ”Verkligheten” ??… aha
Jag översätter: ”IRL”. Den gamla Svensk-socialismen hade sin charm.

Gud ske pris – Casinoreklamen stängs ned !!

Nu hotar de stänga ner TV4 pga nåt j-a avtal,
och allt jag kommer att tänka på är,
att jag slipper Malou von jävla Sivers, Strömstedtskan och aggressiv casinoreklam.
Det känns lite som en lättnad än som ett hot faktiskt.
Sätt upp en gammal testbild från 70-talet. Så har mycket förbättrats !

Stäm Julen och Jultomten

Nä nån borde ta me tusan ställa Julen som den ”firas” nu
inför rätta, och pröva den mot det kristna budskapet.
Det kan bli prejudicerande ! Jag tror jag ska ta Grinchen som
åklagare, det kan inte gå fel.
Och som slutargument citera Tage Danielsson i slutet av
Karl-Bertil Jonssons Julafton:

”Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.”

Inte ens de döda får vara ifred

Inte ens de döda får vara ifred i skvallerpress och falsk empati.
Idag sprids nyheten om en duktig, känd popartists död på nyheterna,
och massor av RIPs och VIFs sprids i både tidningar och på sociala medier.
Plötsligt enas alla under en medial landssorg, utan att mer än en handfull
människor verkligen kände henne och sörjer henne på riktigt.
Så där med tårar, ni vet. De som kommer från ögonvrån när man blir
ledsen i ansiktet, istället för på en Emoji !

Tidningen LAND, tycker jag var mest smakfulla med sitt:

”Tack för alla dina vackra sånger 1958 – 2019”

Nä nu ska jag måla mer Grinchenfärg i ansiktet och förbereda
mig för åtalet mot julen !

…
Inga indikationer på fred mellan könen och etniciteterna

Det tycks inte finnas några som helst indikationer
på att splittringen i vårt samhälle minskar. Och det är
de som påstår att de gör det motsatta som för tillfället
går i bräschen för splittringen.

Jag sitter ju framför datorn oxå,….

Jag har tänkt på det där. Jag sitter ju själv här och skriver
vid min dator, har kontakt via internet, messenger,
Facebook. För folk har som oftast ”inte tid” att umgås IRL.
Jag jag använde medvetet den förkortningen för att tydliggöra
hur märkligt vi ändå lever idag. Det finns fördelar med
alla sätt att kommunicera och göra sig hörd. Men givetvis också
stora nackdelar som vi nu tycks ha anammat som norm.

Men absurditeten har ökat

Historiskt sett så har väl alltid den social-ekonomiskt starkare
klassen sett ner på den undre, och gjort allt de kunnat för
att se till att klyftorna ökar. Inget nytt under himlen där.
Det har bara blivit mer absurt med de 8 miljardärer som äger
mer ä halva jordens tillgångar, samtidigt som folk svälter.

Det går fortare att sprida lögner

Det som är nytt är ju den snabba kommunikationen, internet,
och hur snabbt propaganda kan spridas över internet,
hur snabbt folk kan missta lögner för sanning, ovch hur
angelägna allt för många grupperingar tycks vara
att svälja allt som tycks gynna ens kön, etnicitet, inkomstgrupp, hobby,
matvanor etc etc… och tom när man vet att det är lögn, är vissa villiga att svälja
informationen som sprids, eller sprida den själv.
Och grupperingarna är många, och väldigt mycket cyklopseende.

Jag

Jag är kvinna – därför feminist
Jag är arbetare- därför sosse
Jag är företagare – därför moderat
Jag vill säga ne**rboll – därför Sverigedemokrat
Jag tror på Gud, om jag får vara överklass – därför KD
Jag tycker Annie är snygg – Därför Centerpartiet
Jag gillar att äta kött och köra bil, – därför är klimathotet en bluff
Jag är feminist och kvinna- därför Vänsterpartiet
Jag har ingen aning – därför liberalerna
Judarna blev massmördade av Hitler – Det ger oss rätt att invadera Palestina

Inte så genomtänk

Det är så lätt, så förutbestämt, så korkat.
Väldigt få har en aning om vad de röstar på för politiska förslag,
eller vilka eventuella konsekvenser det kan få.
Och delvis fattar jag att det är lätt att resignera i sökandet
efter vad som är sant och inte sant, i de fall det ens
finns nån absolut sanning. Jag fattar det eftersom informations-
flödet är enormt !

Nazisternas nya kläder

Men samtidigt förstår jag också att om vi
resignerar inför det så gynnar det auktoritära krafter,
Fascism, Nazism…än hur utklädda de är i sin framtoning.
Och det är precis där vi står idag, med dessa krafter på frammarsch.
Och jag och ni… kära medborgare, är antingen direkt skyldiga till
detta genom aktivt stöd eller spridande av rasistiska lögner, eller
genom att resignera inför lögnerna, eller lägga er i skyttegraven
och sprida hat för den egna gruppens räkning.

Virtuella internetsamhällen

Förr levde vi på ett vis isolerat i små bondesamhällen, och mindre städer,
med allt vad det innebar. Det var inte idealist ur alla synvinklar det heller.
Det fanns för och nackdelar med det oxå. Nu lever vi istället i nån slags digitala,
splittrande internetsamhällen och hatar varann online, samtidigt som
vi inte har en aning om vilka som bor i samma portuppgång.

En nyckelfråga

Igår natt när jag skulle gå ut på kort promenad, hjälpte jag två
unga killar att leta en nyckel i snön, som de tappat. Dvs jag träffade
riktiga människor, inte digitala haters utifrån kön och etnicitet.
De var nysvenskar de här killarna, vi hittade inte nyckeln, men
de var glada över att jag tog mig tid och hjälpte. Jag ställde efter promenaden
ut en piassavakvast utanför där de bodde,
för de skulle fortsätta leta i dagsljus. Det gäller att bygga broar istället för murar.
Bara härom dagen beklagade sig nån över hur mycket dyra grejer ”DOM”
hade(invandrarna) En ny bil, och en stor 65 tums TV. När de varit hemma
hos en nysvensk. Det de inte kunde/ville tänka ut, var att mannen i familjen
jobbar 14 timmar sju dagar i veckan, med en vanlig restaurang-bransch-lön.
Det gäller att bygga broar istället för murar.

De som skall förmedla alla delar av sanningen, gör inte sitt jobb

Och media är tyvärr dessvärre kanske den största boven i dramat
utifrån att sensationsjournalistiken säljer tidningar och prenumerationer.
Två exempel på att på genom sensationsjournalistik, skapa mer hat, mer
segregation och flera drev, är mängdvis artiklar om immigrationsfrågan
och åratal av fixering vid utsatta kvinnor, och män som våldsutövare.
Missförstå mig rätt. Det är bra och nödvändigt att skriva om dessa saker.
Men den journalistiska hedern i opartiskhet är oerhört skadad.
Anledning? – Det säljer, och det är i tidens anda att tycka så.
Sen om det finns parallella sanningar, som är lika sanna,
det skrivs det inte gärna om.

Det gäller att bygga broar istället för murar

…
Idag dök det upp så mycket att reflektera kring,
och skriva om, bland nyheterna på internet.
Men jag känner mig urvattnad orkesmässigt idag.
Jag vet att det kostar på att dansa i 4 timmar och komma
hem kl 4 på morgonsidan. Nu för tiden tar det minst en vecka
igen innan orken återkommer, mest pga dygnsförskjutningen.
Gäääääsp ….

bla den här artikeln var intressant: Länk

Men den säger det mesta jag själv känner och tycker i ämnet faktiskt.

Sen har vi 2 st domar till, som tar Metoo i örat vad gäller
grovt förtal, vilket jag tycker är av godo för framtida mediala drev.
Rättsaker borde även fortsättningsvis avgöras i rättssalar,
annars är vi illa ute. Länk 1 – länk 2

Och Jonas Gardells fantastiska öppna brev till Jimmie Åkesson,
som klär av Jimmies villfarelser, och falska historiebeskrivning
alldeles utmärkt: länk

Och sist men inte minst, en annan Jonas otroligt viktiga roll
i rikspolitiken, som den enda kvarvarande utposten till vänster,
som värnar ekonomiskt och socialt utsatta, till skillnad från resten
av partierna som gynnar rika helt kort.

länk

Men mer än så orkar jag inte skriva om alla dessa stora ämnen idag