…
Björk i Björk
Jag tycker om min helt unika konstruktion
av en björkstam, med hyllor av en tjockare björkstam.
Nu har jag fått den på plats. Och det glädjer mig.
Jag tycker om att spela musik ibland, i min ensamhet,
och tillsammans med spelkamrater.
Inte stark men lugn
Jag känner mig inte starkare än någonsin,
men jag känner mig mer i balans än någonsin.
Jag är väldigt till freds med det, trots
att jag kan puttas ur balansen … men så är det för alla.
alla vet bara inte om det. Men jag är i alla fall
glad över att det är ganska okej i det här ögonblicket,
i den här stunden i mitt liv.
Sak samma med saker
Jag tycker att jag blivit lyckligare av att
ha färre saker, men ändå kan unna mig något ibland, något
som kan ge en meningsfull sysselsättning,
en kreativ stund. För jag lever…… nu, inte med säkerhet imorgon,
Jag lever.
Smarta justeringar
Jag tycker om mina små justeringar hemma,
som gör att jag trivs, som passar mig. Smarta justeringar,
egna idéer, billiga idéer, som passar mig. Jag tycker om att
ha det jag behöver, och inget mer. Det tilltalar mig verkligen.
Giv oss idag vårt dagliga bröd
Jag tycker om att baka mitt eget bröd, att laga egna rätter,
Och det är trevligt att träffa vänner, bekanta och för den delen nya
människor ibland. Jag tycker om människor.
Jag tycker om mig själv.
Det lilla men storslagna
Det lilla livet, i den lilla tillvaron, där det enkla är det storslagna,
det är där jag hör hemma. Bland de enkla människorna, intelligenta
men enkla, bland de storhjärtade människorna. De är där jag känner
mig hemma. Hemma hos mig, det är där jag känner mig hemma.
Mina ord bär
Jag är stolt över min förmåga att uttrycka mig,
och ta ställning för det jag tror på,
även när de allt som oftast går obemärkt förbi,
till skillnad från hatisk, fördummande, inlägg,
som uppskattas mycket i cyberrymden.
men jag vet, jag vet trots det att det jag skriver är bra.
Likt jag vet att jag är en god danskavaljer.
Stjärnor i perspektiv
Jag blir glad, en stjärnklar natt, av att ta ett djupt
friskt andetag, och titta ut i oändligheten. När jag gör det,
så blir alla problem små, för ett ögonblick.
Och jag hör till …
Jag blir lika viktig och oviktig som alla andra,
inför de enkla, storslagna stjärnorna, som speglar nyfikenhet,
förundran, i var betraktares ögon, om man verkligen tittar.
Skruv, spik och verktyg för livet
Jag känner tillfredsställelse av att ha sorterat, och fått
ordning på verktyg, skruvar och dylikt. Allt i en ordning som
passar för mig. Jag är glad att jag hittat modet att stå upp för
mig själv, om någon försöker suga ur mig min glädje,
ta min energi, åka snålskjuts på min själ,
åka snålskjuts på min empati och mitt goda hjärta.
De kommer inte in, de kommer inte åt.
Att hjälpa är kärlek
Jag är fortfarande glad över att hjälpa,
det är bland det bästa jag vet. Nu hjälper jag de som
förstår att uppskatta det, som förstår att uppskatta mig.
Det ger mig energi att få hjälpa uppskattande människor.
Att hjälpa, är att älska, att hjälpa är kärlek,
att uppskatta hjälp, är kärlek.
Ingen, ingen äger mig, nånsin igen !
jag tycker ganska bra som den jag är nu,
Jag är rätt okej faktiskt. Det är rätt okej faktiskt,
i det lilla, i det enkla, storslagna !
Författare: tomastvivlaren
Maskerad – kidnappning – Sunt förnuft
…
Livets maskerad
Livet tycks vara något av en maskerad, på många sätt.
Ibland har vi alla nå’n form av mask på oss, för
att inte röja våra riktiga känslor, tankar.
Och det har en viss funktion. Man kan inte varje gång
någon uttrycker andra tankar/känslor än ens egna
reagera med sitt fulla känsloregister. Det blir ohållbart.
Det blir kaos. Jag har bevittnat när bekanta, förvisso
pga medicinska orsaker tappat alla hämningar åt alla håll.
Och ingen omkring orkade med det…. Det blev ohållbart.
Maskers olika konsekvenser
Men maskerna kan också kväva maskbäraren,
ta över hela deras identitet.
masker kan också användas i manipulativt syfte,
masker kan hota sanningen, verkligheten och demokratin.
Ord kan kidnappas. avväpnas. Människor kan
göras icke trovärdiga, än hur sanningsenliga och äkta de är.
Kanske till och med är lättare att göra så mot ärliga människor.
Eftersom ärliga människor på ett vis tror gott om folk.
Blinda och döva får i flock
Bland det farligaste som finns är när stora horder människor,
miljoner människor bestämmer sig för vad de vill tro på och
dammsuger internet på sånt som bekräftar detta.
Eller för den delen på ett lokalt plan, och att sprida rykten om
enskilda människor, och grupper av människor. Det kan få förödande
konsekvenser för enskilda individer. Det kan till och med leda
till mord eller självmord när felaktiga rykten och förtal
blir för massiva. Jag har tidigare själv blivit hårt drabbad.
”Sunt förnuft ?”
Alldeles nu, snubblade jag över någon spred på Facebook,
som ironiserar över polisens statistik att färre medborgare
i region syd utsätts för brott. 
Han som ironiserar, ”skämtar” och indirekt helt ogenerat,
ljuger bakom humormaskering, kallar sig och sin sida
för Sunt Förnuft, eller ”Vi med sunt förnuft”
Där ”bevisar” han med ett diagram, hur fel polisen har, och hur
de ”medvetet ljuger”. Hans bevis är ett diagram han själv tillverkat
utifrån hans eget förtroende för polisens trovärdighet i sin
redogörelse.
Är hjärnan påkopplad ? … hallååå… är det nån dääär !?
Det tar inte lång stund förrän det vimlar av likes, vimlar av arga
emojis, och medhållande kommentarer om hur hemsk polisen i Region
syd är som , ljuger om ”hur det egentligen är”, och hur ”folk” ”egentligen
uppfattar saker och ting.
Ex:
Elisabeth Öberg: ”Det är allvarligt läge när polisen ljuger för medborgarna!” (17 likes)
Mannen bakom sidan ”Sunt förnuft: ”Ja, Elisabeth. Jag skojar till det, men så mycket värre än så här kan det ju inte bli. ” (4 likes)
Men nu då ? …. suck … nej inte ens nu !
Då skulle man ju kunna föreställa sig att de som lajkat hans inlägg,
kommer till sans, eller till och med blir arg på honom för att ha vilselett dem
med ett påhittat eget diagram ? O Nej, de tar det fortfarande för en sanning,
trots att han, inte helt rakryggat erkänt att han ljuger,
eller f’låt – ”skämtar” heter det ju på Svärjeväns-svenska”
Och det är just detta jag menar med kidnappat språk, vilket odemokratiska,
kapitalistiska, och anda extrema ideologier använder sig av.
Egentligen är det ju sunt förnuft att opponera sig mot den här
killens skämt och lögner. Men han har ju kidnappat ordet,
och då blir det svårt att åberopa ”sunt förnuft” om det han står för
skulle vara ”sunt förnuft”
Detta tillvägagångssätt har Alliansen tidigare använt sig flitigt av,
och nu tävlar Metoo och Svärjevännerna om att förvränga språket,
orden, verkligheten, och iom det livet, rättssäkerheten,
makten och sunt förnuft. Och i kölvattnet gör
de borgerliga samma sak, utan att det märks.
fiffigt va ?
Hat och rädsla i den lilla staden
…
I skymningslandet
Mörkret faller tidigt i novemberkvällen,
när han går ut för att få lite luft. Han bor ensam,
det är så människor lever nu för tiden, i landet där han bor.
Eller i fragment av tidigare familjer, och ca 3 olika fäder
eller mödrar.
Jagade skuggor i skymningen
Nån enstaka gestalt, vågar sig ut i mörkret,
och ser sig oroligt omkring i mörkret. En kvinna hamnar framför
honom på trottoaren, hon ökar takten., allt eftersom, och vrider
på huvudet, börjar småspringa. Han vänder, och går åt ett annat håll,
känner sig obekväm….. i mörkret. Det mörka hotet.
Men han är en expedit på ett lokalt varuhus, som gillar
att motionera, och få naturupplevelser. Men nu är han det mörka hotet.
Domedagen enligt en ”vän av Sverige”
– ”Om 500 år bor det 200 miljoner människor i Sverige, och Islamiska staten styr här,
och svenskarna har blivit utrotade… det är säkert de, det är säkert”.
Sade en bekant till honom på dagen. Han orkade inte ens bemöta det med
verkligheten, eftersom folk inte riktigt är så sugna på saker som motsäger
katastrofscenarion, orsakade av invandring. Han orkar inte. Det är varje dag,
hatet växer, lögnerna växer,. Avstånden mellan människor växer.
Avstånden mellan rik och fattig växer, avstånden mellan mörk och
ljus växer ! Han orkar inte varje vaken minut att argumentera emot
alla lögner, all hatisk propaganda, all främlingsfientlighet, all rasism.
Avståndet mellan män och kvinnor växer…. och det
är inte pengar det är frågan om då.
Utan att reflektera ens
Många gånger hör han på ett fik ägt och drivet av invandrare, som blivit svenska
medborgare, folk ogenerat spy ur sig fördomar om invandrare och invandring,
mitt framför näsan på det hårt arbetande caféägarna. Utan att ens reflektera.
han suckar… det är lönlöst… ingen lyssnar på sans längre,
hatet växer.
Men en vacker dag lovar de oss lycka
Han ser en reflektion av sig själv i skyltfönstret han går förbi,
det är visst rea igen. Han suckar igen och undrar när folk ska ha
tid att använda alla sin saker, när de ska ha tid att leva ?
Nån gång i framtiden kommer vi bli lyckliga säger reklamen, nån gång,
bara vi köper deras saker, tjänster, och jobbar tills vi blir 70 år,
då kanske vi blir lyckliga, om vi inte dör innan….
Om bara…..
Bara man vinner de där miljonerna så ska vi bli lyckliga,
eller får toppjobbet och får råd med allt… ensam.
Han funderar över världen, och inser att han måste fokusera
enkom på sitt liv, även om världen springer rakt in en
återvändsgränd. Undrar om inte priset blev för högt tänker han,
priset för det dagens politiker kallar för kvinnligt ekonomiskt oberoende,
och dagens politiker kallar för tillväxt, frihet ….
Friheten, den friheten
… Frihet för vem ?
Bundna i arbetslivets bojor tills du inte går att
tjäna mer pengar på. Rak och stolt i din träfrack, sträcker
du på dig för att du gjorde som du blev tillsagd, arbetade ihjäl
dig… för att några som inte gjorde det, krävde det av dig.
Män som är rädda för starka kvinnor
Ensam och bitter i sin miljon-lägenhet, sitter en högavlönad feminist
och vill ha mer, det räcker inte det hon har. De män som har mest,
har mer. Hon är skild tre gånger, och är övertygad om att hennes
ensamhet beror på att män är rädd för det hon kallar starka kvinnor,
en sån som hon, tänker hon. ”Män… hur kan de ens få finnas” ?
Men hon är stolt, och vacker ! När hon klacketiklackar iväg på sina
högklackade pumps, och sexiga kontorsutstyrsel, och förbannar alla
män som tittar på henne…. Hon är stolt för hon behöver ingen,
och framförallt ingen man. Men det är märkligt att ingen klarar
av att vara med en sån stark kvinna som henne ??
En kommunist vid hennes barm
Hennes dotter har blivit kommunist… eller vad det nu heter de
där godhetsknarkande som frivilligt avstår större delen av sitt
riksdagsarvode. Som ett knivhugg i ryggen, att bli solidarisk
även mot män…. ”vart är vi på väg”, frågar hon sig när hon
korkar upp en flaska vin för 1500 kronor ? ”Tom min dotter”
Mötet
Mannen, den ensamme, kommer hem till sin välstädade lägenhet,
tar sig en kopp te, och hembakt bröd. Spelar skön musik,
som ingen får höra. En dag ska han bli erkänd, få spelningar,
bli bekräftad för den han är,. och det är musiken som ska
befria honom…. tänker han.
Men ingen hör hans musik…. det bortser han ifrån,
går ut med papper till pappersåtervinningen, och möter
klacketiklack-kvinnan, hon, sin vana trogen ser inte åt
honom. Han hart lärt sig att tänka: ”ja-ha så du är vacker,
so what ?” Och han ignorerar tillbaka. Hon känner sig lättad och kränkt
på samma gång. Varför såg han henne inte ? Hon är ju både
framgångsrik ovch vacker. Hmm nåja … han har i alla fall
ingen chans på mig, tänker hon. Han kanske inte ens har ett jobb.
Och säkerligen inga ambitioner i livet. Han är rädd för starka
framgångsrika kvinnor, troligtvis, som de flesta män.
Hmm ’män… att de ens får finnas’… tänker hon bittert.
Källsorterar och ignorerar
Mannen känner sig nöjd varje gång han källsorterar.
Nu ska han hem, dammsuga, tvätta golvet, och baka lite.
Det hade kvinnan inte haft nå’t emot iofs, att ha en man som
gjorde lite sånt medan hon gjorde karriär. Och han var ju lite snygg under
den konstiga klädseln…. men som sagt var inga ambitioner i livet,
troligtvis. Och så är han ju en del av patriarkatet, som utnyttjar kvinnor
för sin egen karriärs skull….. tänker hon….
Och huvudsaken är att hon inte behöver nån.
Det är allt jag har att säga för nu
…
Ingenting är gratis,
ingenting kommer utan ett pris, inte
gratisappar, inte vänskap, inte kärleken.
Kärlek däremot, blir bara större av att ge bort den.
Det går inte att lura sig själv mer än marginellt,
utan att det slår tillbaka. Därför försöker jag undvika det.
Och nu är sanningen både att det är rätt så bra med mig,
och att jag oundvikligen upplever tomrummet efter Moster
Maggan. Jag ramlar inte omkull av att jag inte längre
har henne att luta mig mot, men det är tomt i ”båset”,
efter min favoritmoster.
För övrigt i livet så gör vi alla dagligen massor av val,
fast vi inte ser på dem som val alla gånger. Jag gör val som
innefattar att ingen trampar på Tomas. Vinsten är självrespekt,
insikt om hur bra jag nu för tiden kan vara själv. Ett pris
betalas naturligtvis oxå i viss mån. Vi får se, inget är definitivt utom
just döden. Så det är det enda jag inte behöver fundera så
mycket kring .
Men att ingen trampar på Tomas, är ej förhandlingsbart.
Några dagar nu som inte varit toppenbra. Men jag sköter
om allt som ska skötas om, vilket gör det lättare att det
svänger till det bättre. Det finns alltid bättre och sämre dagar
genom hela livet.
Det finns perioder, då man är känsligare för att yttre kaos ,
skapar ett visst mått av inre kaos. Harmonin är inte omutbar.
Jag kan rubbas… det är okej, det är livet.
Och när jag rubbas, så är det nära till hands att
övriga saker inte flyter på så bra som följd.
Då kan mn tex som jag bara konstatera
– ”Men Tomaas …ibland asså….
Och gilla läget, och gå vidare med vetskapen om att det faktiskt
blir bättre på den punkten igen.
Det är allt jag har att säga för nu.
Vilken vacker tystnad
…
Bruset från elektroniken, en klocka som tickar
taktfast, i det tysta. Tystnaden blir alltmer
min vän. Stillsamheten en fröjd, och det enkla,
det givna, mitt måtto, och min dröm.
Jag har allt jag behöver, och lite till. Vilken
underbar tanke. Och den har blivit verklighet.
För var onödig sak jag gör mig av med, blir
jag lite friare för varje gång.
Men det finns saker som jag inte anade.
Ända sedan vi kunde reflektera över vår
egen tillvaro, och vår egen förgänglighet,
och vår egen död, har frågan stötts och blötts i det oändliga:
”Vad är meningen med livet ?” ”vad händer efter döden” ?
På ett vis känns det lika meningslös för mig som att fundera
på om hönan eller ägget kom först. Frågan är felställd så klart !
Därför hittar vi inget svar.
Jag förväntade mig att några, för mitt liv, viktiga personers
bortgång skulle försvaga mig, göra mig bräcklig och ensam.
Men jag har nästan funnit det motsatta, som om de vid sin bortgång,
berikar min själ med all sin trygghet, visdom innan de flyger vidare.
Och jag känner mig starkare …. oväntat nog.
Ja … är det mer underliga funderingar än att en guds son,
går på vatten, återuppväcker döda, botar sjuka med handpåläggning,
återuppstår från sin egen död ?
Nej jag påstår inget, jag uttrycker min känsla.
Kanske det även beror på att jag förlitat mig på dem så mycket,
att jag inte satt ned mina fötter ordentligt och se om jag står
stadigt på egna ben. Eller så fyller de min själ, innan de flyger vidare !
Jag tittar igen på Nina Hedenius film, ”Gubben i Stugan”
En verkligt långsam, dokumenterande film, som bara visar Gubben
Ragnar Fredrikssons vardagsliv genom årstiderna, nästan helt utan prat,
och inga intervjuer. Ragnar som hämtar vatten, Ragnar som hugger ved,
Ragnar som lägger in ved i spisen, tvättar händer, lagar mat etc.
ensam i Finnskogarna i Dalarna. Allt går metodisk, utan stress. liknöjt,
naturnära. Ett anspråkslöst liv, i dess allra bästa bemärkelse,
långt från den värld jag har levt i, och lever i. Och vet ni,
jag finner den fridfull, och meningsfull, harmonisk. Och i den världen dyker inte
frågan upp, om vad meningen med livet är.
I den världen är livet ! Jag älskar den filmen. Det finns igenkänningspunkter
från morfars sommarstuga, och morfar. Morfar kunde allt (nej det kunde han inte)
Han snickrade, fiskade, odlade, plockade bär….. och han kunde vifta på öronen.
Och kan man det, samt spela tre-bla-mas med barnbarnen, då är man superhjälte,
och han byggde också sina egna ekor.
Jag kan inte vara morfar, jag kan inte bli han.
Jag kan inte riktigt ha moster Maggans enorma jordnära urkraft,
och sköta familj och jobb. Och även om jag romantiserar över livet som
gubben i stugan lever, så är det så klart inget jag varken skulle vilja
eller klara av. Men jag dras åt det hållet. Det gör mig mer hel
att gå tillbaka till grunderna, till naturen
till ett icke kommersiellt samhälle med rikedom som enda mål.
Jag tycker synd om människorna… på riktigt.
Själv är jag ett litet UFO, som inte passar in
i tillväxtsamhället, med 8 miljarder små ”tillväxt-ekorrar”
som springer runt i sina ekorrhjul. Jag är konstig,
jag vill vara konstig, om det andra är normalt.
Vilken vacker tystnad, nu när Min älskade moster
fått sin välförtjänta vila. Frid vare med dig !
Så klart att solen skiner idag, vackra själ !
…
Det är inte förutan att jag förstår
varför solen skiner idag. Den vackraste av själar,
har i natt lämnat en trött och trasig kropp,
som ett tag ansökt om att få komma hem, komma
till vila. Det är inte underligt att solen skiner idag.
Där väntar de på dig, med öppna armar.
Solen skiner för att hedra dig, du okuvliga kvinna,
som burit så mångas bördor, ovanpå dina egna.
Inte heller du var perfekt, även om jag ofta tänkt på
dig så, hyllat dig så och gett dig änglastatus. Något
du själv aldrig tänkte om dig själv. Jordnära, fast, praktisk,
överlevnadskonstnär, och levnadskonstnär.
En gång för länge sedan blev du min riktiga mor,
till ett på sätt och vis moderlöst vuxet barn, fast du
var min moster, och utan att du behövde ….
Du ….och Rolf räddade troligtvis bokstavligen mitt liv.
Och jag har alltid låtit er veta det.
Jag känner lättnad över att du fått som du önskade,
du sa du var färdig, och jag förstår det. Men trots att din
bortgång var väntad pga hälsa, så kommer
jag inte undan sorgen, kära moster, eller ska jag säga ”mor” ?
Det finns inte ord nog att förklara vad du betytt för mig.
Och jag vet att det är många fler… många fler som
du betytt mycket för, du urstarka, jordnära, kärleksfulla
urkraft ! Men kanske ingen av dessa behövde dig lika desperat
som jag, när ni tog er an en människospillra för 32 år sedan.
Jag förstod ju att vi inte kunde få behålla dig på jorden för evigt.
Det går ju bara inte…. allt har ett slut. Och du har fått välförtjänt vila
nu Margareta ”Maggan” Svensson. Du med ständigt öppna sår
i själen, och ständigt öppen famn för de dina.
Jag har aldrig träffat en starkare människa…. än dig.
Jag gråter fast jag visste vad som skulle komma.
Sorgen måste få vara, för att tas vid av saknaden.
Saknad kommer du vara….
Jag är bjuden på mat idag hos en vän till mig,
och en vän till Maggan, och jag tänker gå…. för jag hör
din röst nu Maggan…
Vid en av mina mörkaste stunder, för 32 år sedan, ett vandrande skelett
på 183 cm, och 59 kilo, då jag var djupt, djupt nere i en bottenlös brunn.
Och jag ville inte äta för jag var så ledsen. Då
tog du, lilla späda varelse
kärleksfullt bryskt tag i mig och ruskade om mig och sade:
– ”Ja …o inte blir det bättre om du inte ät!”
Och som vanligt … hade du rätt, så jag går till Åsa och Karl i
eftermiddag, som planerat, för inte blir det bättre om jag inte ät!
Och ikväll är du med oss Maggan Svensson
Är vi ens människor ? – Djupt rött hjärta
…
klicka här
Jag förstår det inte ….Har de fel namn ?
Är de för långt från våra hjärtan ?
Eller har våra hjärtan stelnat ?
Vilka är vi egentligen, vad har det blivit av oss,
när vi säger att det är fullt här… i det
glesbefolkade Sverige
Hur kunde vi bli såna ?
Skulle du se in i 1-åriga Dinas ögon och säga,
att ”vi har inte plats för dig lilla vän”
Vi har bett Den turkiske presidenten och diktatorn
Erdoğan att stoppa dig från att komma till oss,
och få sova under ett tak, i värmen.
Vi har tom gått med på att betala honom för att kriga mot
era fäder som nästan ensamma besegrade Islamiska staten,
som högg av folks huvuden och filmade det.
Jag förstår det inte … vad har hänt med oss ?
Vad är det för fel på oss egentligen ?
Är vi mänskliga ? … är vi ens människor ?
”Mahdi, 1,5 årHORGOS, GRÄNSEN MELLAN SERBIEN OCH UNGERN.
Mahdi är ett och ett halvt år. Han har bara upplevt krig och flykt.
Han sover djupt trots att hundratals flyktingar kliver runt honom.
De protesterar mot att de inte tillåts resa vidare genom Ungern.
På andra sidan gränsen står hundratals poliser uppställda. De har order
av premiärministern Viktor Orbán att skydda gränsen till varje pris.
Situationen blir alltmer förtvivlad och dagen efter bilden togs satte
polisen in tårgas och vattenkanoner mot flyktingarna.”
Vad intalar vi oss, när vi går och lägger oss att sova i våra 10.000-
kronorsängar, …. hur rättfärdigar vi våra murar
mot dessa barn ? Vad får oss att sova gott ?
Har de fel namn ? … Hade de hetat Albin 8år, Saga 3 år, Elsa 5 år,
Elin 7 år…. och legat och frusit vid en gräns med taggtråd, vattenkanoner
och tårgas, …. hade vi tagit emot dem då ?
Ser ni på bilderna på länken jag gav er ?
Kommer ni lägga ner era huvuden på silkeslen kudde
ikväll, och säga till er själva, att vi inte har plats ?
att vi … ett av världens rikaste länder inte har råd ?
Kommer ni åter igen gå till valurna och rösta på de som inte
bryr sig om dessa barn ?
Kommer täcket värma er inatt, efter nattmackan
med ost och skinka ? Kommer kudden att fuktas av era tårar,
eller är ni oberörda efter att ha sett bilderna från länken ?
Hur argumenterar man mot bilderna ?
Får jag höra ert bästa argument ?
Jag förstår det inte ?
HUR kan vi inte ha plats ?
Folkuppfostran – klimat – frihetsinskränkning
…
Riktigt intelligenta människor
Alldeles nyligt förvånade sig en god vän, över att
vänsterpartiet var det enda riksdagspartiet som motsade sig
övervakning genom datalagring, även av folk som
inte är misstänkta för brott. Jag är ändå förvånad över att riktigt
intelligenta människor är lika dåligt informerade på den här
punkten, som den hatiska pöbeln är.
Uppochnedvända världen i svensk politik ?
Vänsterpartiet har länge motsatt sig FRA-lagen, och övervakning
av medborgare. Vänsterpartiet vet dessutom vad det innebär att bli
politiskt registrerade och förföljda. Är det inte märkligt ändå, att än idag pratar
de övriga partierna i riksdagen om V, som V förespråkar diktatur och ofrihet,
när alla övriga partier är de som gemensamt DRAR IN på friheten
genom ett övervakningssamhälle ?
Och de partier som skriker mest om frihet i Sverige, är de som
drar in på mångt fler människors frihet än några andra.
Moderater, borgerliga och Sverigedemokrater,
och nu även socialdemokrater. Medan vänsterpartiet står upp för
människors frihet. Och bilden av V är fortfarande tvärtom, så att folk
blir förvånade över att just V står upp för personlig integritet.
Om alla förstått, och bara var egoister och naiva ändå
Om nu folk hade förstått hur det ligger till, och ändå valt som de gjort,
då hade jag åtminstone kunnat tycka att de har fel, att de har valt fel sida,
att de är för integritetskränkning, och överstatlig styrning.
Men nu ? ….
”Man får ju inte tycka vad man vill i det här j-a landet ”
Jag har även läst många gånger att många av de arga klimatförnekarna,
de hatiska främlingsfientliga anser att de inte får säga vad de vill
i det här j-a landet”, tycka vad de vill ”i det här j-a landet”. Och det stämmer ju inte,
alls, ingen sitter i fängelse i Sverige idag för sin politiska åsikt.
Det kan vara bra att komma ihåg.
Men de säger också om PK-media, och om samhällen som är despotiska,
som har för avsikt att göra om människor,
så de passar för staten, likt Nordkorea. Och det finner jag oerhört intressant.
Ja Nordkorea är ett av världens mest totalitära regimer, med hjärntvättade
medborgare, skrämda och hotade till lydnad, men det som främst skiljer cdem
från låt oss säga Saudiarabien, är kort och gott hur fattigt landet är,
och hur rikt Saudi är. Annars inte mycket. Men Saudi är det inte många Svenskar
och västerlänningar som har nåt större problem med ?
Vi till och med exporterar vapen dit, och alla partier nästan godtar den exporten,
jo utom det mest ”despotiska av alla våra svenska partier”, vänsterpartiet, som
motsäger sig vapenexport till diktaturer. Märkligt va ?
Money, money, money, it’s the rich mans world
Varför ? .. jo för att vår rikedom hänger Saudis oljepengar som betalar för vapen
som slaktar civila i Jemen. Jemen som ingen bryr sig om i Sverige med
rikemans- och kändisgalor, som istället solidariserar mot rumptafsningar på
rika kända kvinnor. Ja ..jo.. .. det prioriteras olika här i världen.
Men för att återgå till det här med att ”göra om människor” , lite
som att uppfostra människor att ”tänka rätt” och att sprida
”propaganda”, dvs politisk, ensidig och vinklad information.
Det för ju tankar till Hitler, Kim Jong-Un, och Stalin va ?
Ja absolut, men hur är det med vår samtid och propaganda ?
Hur är det med det västerländska samhälle och propaganda ?
Hur är det med Sverige, svensk media och propaganda samt
att göra om människor som de bör vara?
”Ja men vi är ju fria i Sverige ju !?”
Ja är vi det ? Är vi utan propaganda ? Är vi befriade från
att media, staten eller varför inte säga marknaden,
ska uppfostra oss till hur vi ska leva, tänka, prata, skriva,. äta ?
NEJ, vi blir inte fängslade för tankar i Sverige !
Men den som tror att vi inte är styrda, har nog gjort en rejäl tankevurpa.
Den kontinuerliga propagandan och hjärntvätten kallas för
fri marknad och konsumentinformation, och är inte bara laglig, utan
ses dessutom som frihet i vår tid. Reklamen !
Sen har vi tillfällen då faktiskt media är skrämmande eniga om vad
som ska tyckas och tänkas, och rapporteringen tycks vara
allt annat än opartisk och nyanserad. Under svininfluensan tex,
så fanns i princip ingen plats för kritik mot massvaccineringen,
som sedermera ledde till sjukdomen narkolepsi för
massor av unga människor. Och under Metoorörelsen fanns ingen sans
i vad som kunde skrivas, och alla medier hakade blint på. Även efter
att de värsta till synes ogrundade anklagelserna ebbat ut, så fortsätter
det strömma ut näst intill icke ifrågasatta feministiska artiklar,
som liksom ska uppfostra oss till goda borgerliga
egois… f’låt feminister. P¨å den tiden feminism stod för jämställdhet, så var
jag deras broder, på den tiden det stod för solidaritet. Men inte så mycket nu.
Klimatet
Det finns de som anser att klimatrörelsen är ett liknande medialt fenomen,
där inga oliktänkande ska få komma till tals. Om det håller jag inte riktigt
med. Må vara hänt att Greta får mycket medial uppmärksamhet,
men det vilar på strikt kapitalistisk grund, att tidningar tjänar pengar på det.
Lite så är det med alla mediala drev,,, det genererar pengar.
Men att påstå att inte motståndet får komma till tals just i det ämnet är inte sant,
för det genererar oxå pengar till tidningarna.
Men klimatkatastrofen, och miljökatastrofen, och jordens tömda tillgångar
pga vårt leverne sker NU, och det finns otvetydiga bevis för det.
När det är gott att leva, har jag ork att se på sorgen
…
Nu när mycket är bra, vill jag titta in mig
och våga se sorger, ilska, saknad. längtan.
Jag tänker att det är gott att göra så, för de finns
ändå inuti mig, hur jag än gör. Och när mörkret sluter sig
runt mig och tränger in i mig, behöver jag titta på vad som
trots allt är bra, titta på vad jag har.
För just nu är en tid, obestämd tid av mer harmoni,
För just nu är en tid, obestämd tid av mer harmoni,
små glädjeämnen och hyfsad hälsa. Så nu har jag råd och ork
att flukta lite på det som kanske gör lite ont, inuti.
Många tänker tvärtom, men jag tror att krampaktigt klamra
sig fast vid ”lyckan” leder rakt ner i mörkret.
Lyckan låter sig inte fångas, lyckan måste vara fri.
man kan bara åtnjuta den den lilla stund den sveper förbi,
och se när den kommer åter.
Dysfunktionell familj en realitet
Sorgen över min dysfunktionella familj i barnaåren, kommer jag
bära med mig. Det är inget konstigt med det, inget dramatiskt,
det är att ha blivit ett med den, likväl som med ljuset, kärleken,
och glada minnen. Sorgen finns, och ensamheten från
förr finns så klart kvar, så är det för alla. På olika sätt,
i olika stor utsträckning…. även för de som låtsas att allt
alltid är bra, att allt är möjligt, och att man ska ”fånga dagen”
Lite acceptans
Från jag var väldigt liten, var jag oftast ensam, dvs utan föräldrar,
fysiskt, psykiskt och i närvaro, uppmuntran utan fysisk beröring,
utan kärleksfulla ord. Jag har i stor utsträckning accepterat det var så,
att det inte går att förändra, och att det präglade mig som människa.
Jag kan träna mig att hantera det, hantera de osynliga handikapp
som följde med. Men jag kan inte bli hel igen, genom att ”fånga dagen”
eller ”tänka positivt”
Ibland !
Däremot använder jag ibland just dessa verktyg, … men nyckelordet
är ”ibland”. Ibland är det mycket bra att tänka positivt. Men aldrig
på någon annans uppmaning, eller krav, alltid på mina villkor… alltid !
Och aldrig kräver jag av någon annan att tänka positivt, eller
”gå ut i solen så blir allt bra”.
Just nu vill jag leva
Men just nu är det mycket, mycket som är bra. Jag har hittat många
verktyg som jag behärskar för att hantera svårigheter.
Klara av vardagen. Och jag tar hand om mig fysiskt, rör på mig,
äter bra och billig mat. Och jag styr inte mitt liv efter andras önskemål.
Och jag låter inte andras känsloutbrott, eller sorg kidnappa mig.
För ack så många det är som vill styra andra med känslor.
Då kan man ignorera, välja bort eller konfrontera, alla tre funkar
i olika situationer. Men aldrig bära andras känslor, aldrig låta dem styra
mig med sina känslor, aldrig kidnappa mig.
Inte längre lika rädd
Jag var länge rädd för att vara ensam, eller egentligen rädd för att bli
ensam, bli övergiven. Det tycker jag inte att jag är rädd för längre.
Jag var rädd för mina uppdämda känslor, och tankar som kunde komma
med årtionden av förtryckta känslor. Att bli lämnad. övergiven var en
realitet då, det var min verklighet, så att jag länge var rädd för det,
är inget jag klandrar mig själv för. Men kanske tack vare att jag mött min sorg,
min ilska då och då, har jag blivit bekväm med att vara ensam,
känna mig ensam ibland.
Att bekräfta det som skett, är att bekräfta mig själv
Att bekräfta det som skett, är att bekräfta mig själv,
att förneka mina känslor, är att förneka mig själv
Att acceptera det som skett är att acceptera mig själv.
Att acceptera dessa saker är att acceptera den jag är !
Men jag aktar mig för att slå mig för bröstet och tro
att jag aldrig någonsin kommer bli deprimerad igen,
jag hoppas, och jag önskar… men …. det finns inga
garantier i livet, annat än att det en gång tar slut.
Och då är det bättre enligt mig att vara glad över det jag har,
min hälsa, tak över huvudet, och mat för dagen, ja
osså lite människor omkring mig ibland, om de vill och har lust.
Här fångas ingen dag, här fångas ingen lycka … de förblir fria
Det är bättre att glädjas åt det lilla, än att gå ut och fånga dagen.
Då är jag oftast nöjd. Lite som hur det vände för mig
med deprimerande danskvällar. När jag för 20 år sedan
bestämde mig för att 4 bra danser per kväll, så är jag nöjd,
resten är bonus. sedan dess har det nästan aldrig hänt att jag gått
hem från dans missnöjd. Och det har varit fet bonus varje danskväll
Där hjärnor tar slut förlorar vi det fria ordet
Detta i kursivt, skrev jag på Facebook, och klippte in hit nu, fortsätter på det efter det kursiva
Det är ändå fascinerande och minst sagt oerhört skrämmande hur fallet Assange har skötts av Sverige, England, USA, och Ecuador. Hur folk i Sverige som var övertygad om Assange låga värde som man och människa, anklagade Assange för paranoia för att han var rädd att bli utlämnad till USA och riskera livstids fängelse för att ha AVSLÖJAT MORD !
Dessa mord från USAs militär, har vi sett med våra egna ögon, det är otvetydiga bevis, att militärer skjuter ned obeväpnade män.
Ingen är mig veterligen åtalad för dessa mord. Assange som avslöjade dem, riskerar livstids fängelse om han blir utlämnad till USA. Något den svenska kvinnliga åklagaren inte ville ge några garantier för att det inte skulle ske nån utlämning. Nu sitter Assange ännu fängslad, och USA, och dess allierade (som är många) Sverige inkluderat, gör allt i sin makt för att bestraffa det fria ordet, journalism, och avslöjande av internationella avrättningar, i det här fallet utförda av USA.
Sveriges agerande på juridisk nivå, och regeringsnivå, har möjliggjort detta rättshaveri, allt pga en medvetet felaktig hanterad arresteringsorder. Och anklagelsen var i sin tur ”våldtäkt”. Vilket senare har i andra sammanhang benämnts som ofredande och olaga tvång. INTE våldtäkt. Man behövde en avskyvärd anklagelse för att få honom att framstå som tillräckligt avskyvärd för att efterlysas internationellt. Inte ens dömda våldtäktsmän, där bevisning och erkännanden gjorts har kunnat sätta en sådan internationell process i gungning.
Assange var tillgänglig för intervju både i Sverige och i England, för svenska åklagare, och åtal hade tom lagts ner av en kvinnlig åklagare initialt. Nu har USA begärt honom utlämnad, precis som Assange var rädd för. Vad säger de svenskar nu som kallade mig och Assange för foliehattar för att ana detta scenario ?Här står vi alltså och ser på när en JOURNALIST avslöjar mord, och blir den jagade, den fängslade, den misskrediterade … medan mördarna inte bara går fria, utan framställs som de med rätten på sin sida.Är det ingen som kanske pudlar lite nu då åtminstone, angående Assange ?
Forts:
Det jag ovan skrev om rörde till största delen kritik mot regeringar och advokater.
Men jag blir även fortfarande förvånad och upprörd över hur medborgare
reagerar kring saker. ärenden utan att ha nån som helst aning om
vad som skett. Där skiljer jag mig faktiskt till det bättre. Till ex i kommentarsfälten
på DN i en relativt färska artikel, skrivs bland annat följande:
Marianne.S: – ”Visst är det konstigt att man till varje pris försvarar en våldtäktsman, det är inte konstigt att det ser ur så här i Sverige med den inställningen”.
Min motfråga är ännu inte besvarad av henne, den löd:
– Vilken våldtäktsman försvaras av vem vilka ?
Per-Olof J:
– ”Är det inte dags för Assange att möta rättvisan nu? Klart han är rädd för att utlämnas till US, men hans rädsla är väl inte mer värd än alla andra brottslingars som är ”rädda ” för rättvisa.
Tonläget är högt inom framförallt vänstern, som vanligt (orka) men vad hade hänt om han begått liknande brott i Sverige? Tror ni spionage och frivolt hanterande av hemliga uppgifter är tillåter här??”
Det här tankesättet, sättet att uttrycka sig, sättet att ta till sig ”nyheter”,
hitta på egna sanningar hos gemene man, skrämmer mig,
och är nästan viktigare att bekämpa än politiska åskådningar.
För folk tycks inte längre klara av att kunna tänka en egen tanke,
utan låter sig villigt luras av allehanda mediala drev, artiklar, sociala mediers
massdesinformation, och regeringars dubbelspel.
Det första exemplet har M, redan utnämnt Assange till ”våldtäktsman”.
Dvs hon bemödar sig inte ens att lägga till att han enbart skulle vara misstänkt
våldtäktsman. De flesta klarar inte längre av att göra skillnad på
misstänk och dömd. Dessutom så långt jag vet, är han
inte ens längre misstänkt för det brottet. Och sånt går att ta reda på innan
man som enskild medborgare agerar exekutive social-medial bödel.
OM man hade velat… men det är lättare att bara döma … utan nån koll.
Det vettiga i det här fallet är att fördöma all form av våldtäkt, dvs HANDLINGEN.
Eftersom inte ens rättsväsendet finner att det finns tillräcklig grund att
vidare utreda fallet om Assange och påstådd våldtäkt, för att de inte har tillräckligt
med fakta, eller styrkande. Hur ska då Marianne som varken har tillgång till nåt polisförhör,
eller heller hon var på plats i det sovrum som det som påstås skulle skett ev ha skett,
hur ska då hon veta det ? Men det hindrar inte M, från att vara säker på det ingen vet.
Och dessutom skriva om det i kommentarsfält i en stor tidning.
En sån gång undrar man om M är gift., eller har en vuxen son,
om hon tycker att bevis är lika oviktigt om nån av dessa skulle
bli anklagad ?
I det andra exemplet, har vi en person som med starka ordalag
går in och försvarar rättsförfarandet. Med utgångspunkt att han är
en spion, och samma ogrundade resonemang som M i första exemplet.
P-O här, vet tydligen även han saker som inte ens nationella säkerhets-
organisationer kunnat få fram nån bevisning för. Så vida inte P-O
anser att det är spionage att avslöja massmord.
Vilket de facto FINNS bevis på att Amerikansk militär begick.
Och vad gäller Assange rädsla att bli utlämnad, så återigen kallar
P-O Assange för en brottsling, fast han inte är dömd för något. P-O
kanske anser att starka militärmakter har rätten att mörda folk utan
att bli störda av sanningsenlig journalistik.
Kanske P-O inte skulle ha nåt emot att själv bli kallad brottsling,
och bli utlämnad till risk för livstids fängelsestraff. Vad ?
”P-O är ju oskyldig”… ja just det, men kanske nån i något kommentarsfält
har kommit fram till att han inte är det, för att nån har sagt det.
Och P-Os rädsla ”är väl inte mer värd än andra brottslingars rädsla”