Rapport till himlen – Tjena pappa – Leget ?

Hejsan pappa, länge sen jag skrev nu.
Men jag tänker på dig då och då !
Hur är det där uppe bland molnen,
är det verkligen sant som Jehovas vittnen säger att
det redan är fullt ? 😉

Så synd att dina artärer eller vad det nu var som
pluggade igen, inte ville hänga med. Ja det v ar ju länge
sen iofs… med jordetid räknat. Men som sagt… jag kan sakna dig
ibland ännu.

Gjort lite ditt och datt idag, varit på återvinningsstation,
Surrat lite med Åsa violinisten, jag tror inte du hann träffa henne.
Nä det hann du inte, ni lirade aldrig ihop minns jag nu.
Det hade vart nåt det. Du på bas, jag gitarr o sång
Per-Åke på gitarr, och hon gneka på felan. Jag har bett henne lära sig cello,
men det finns inte timmar på dygnet tror jag. Hon skulle lätt kunna
lära sig det, hon är grymt musikalisk. Per-åke har ju tagit time out från
lirandet tyvärr.

Har just plockat fram ett tusenbitars pussel, det andra för i höst.
Det är skön terapi … man släpper tankar o sånt.
Annars är det rätt hyfsat för tillfället, ser lite på film, på bio,
spelar lite med Åsa, donar här hemma, fixar så jag kan leva billigare,
och klimatsmart, och hälsosammare. Slutat med kött, och äter allt
mindre fisk !

Nä nu ska jag svepa in mig i rena lakan, och titta in i huvvet
några timmar. Jag ”hör av mig” !

Kärlek och politik


Ingen kan tycka om….?

Egentligen borde ingen tycka om mig…..eller ?
Jo men om man ser till vilka åsikter jag kritiserar och
ifrågasätter, så … för det finns ingen i hela världen som tycker
som jag…ingen i hela världen !

Så det är alltså bara utifall man tycker illa om mig, för att jag inte
har samma värderingar som de har som det stämmer. Men då skulle
ingen i hela världen vara omtyckt av någon. Dessutom är jag ju
mer eller mindre självkritisk oxå, vilket jag inte heller är
ensam om. Och då skulle ju ingen tycka om sig själv heller.

Enkelt va ?


Njä…. jag tycker det här med relationer är svårt på alla plan.
Vänskapsrelationer är väl ändå lite lättare, då man kan välja
doseringen av umgänge. Arbetsrelationer, och att bo ihop däremot,
blir ju annat. Och är det dessutom ett sexuellt förhållande, eller
ett kärleksförhållande, eller kanske det finns de som lyckas med båda
två samtidigt…. då blir det ju ett måste att acceptera sidor hos
varandra som man kanske inte samtycker med. Så som slarvighet,
pedantisk städmani, vanor och ovanor. Till en viss gräns kanske
man kan lära sig leva med många av dessa olikheter, och bäst är väl när man
tillsammans kan skratta åt dem… gissar jag, som lever i min egen lilla cell.

Men om det handlar om hur vi ser på människovärde då ?


Men hur är det när man lever ihop och har grundläggande olika värderingar ?
alltså inte fel och brister och ovanor, utan hur man ser på livet, samhället,
omgivningen, synen på människovärde, ekonomisk fördelning ?
En moderat och en vänsterpartist som älskande sambo-par ?
En röd feminist tillsammans med en som röstar på SD ?
Jo jag fattar att de allra flesta par inte kan rösta på samma parti,
men det förbryllar mig samtidigt.

Om vi gömmer vilka vi är kanske det går ?

Om man låtsas som det regnar, och aldrig pratar politik då ?
Går det ens ? För då pratar man heller aldrig värderingar ju.
Och hur är man då själsfränder ? Då är man väl egentligen bara sambos,
och möjligtvis barnuppfostrare. Och DÅ är det ytterligare några personer
att leva tillsammans med !! Hur bär ni er åt, ni familjer ??
Ni är ju trollkarlar !!

Om jag är förälskad i en kvinna jag lever med, och hon ser ner
på min ekonomiska situation, mitt kön, min status och hela mitt väsen ?
Är det kärlek ? Och blir det annorlunda om vi inte pratar om det ?
Om jag märker att hon tycker så ?

Obalans i förhållandena

Vissa förhållanden, sambos, älskande kan jag uppfatta att det
finns nån slags status quo, en ”maktbalans” om du vill, att man ger och tar.
Att båda ger efter och ger avkall, i sådana frågor. Men jag har också
ofta beskådat många vänners förhållanden, där den ene få ge vika
större delen av deras samvaro. Och det är inte könsspecifikt tror jag,
även om just i min bekantskapskrets det är vanligare med
en könsfördelning i jämvikten. Men det beror troligt på vilken typ av
vänner jag har, och det beror i sin tur på vem jag är.

Men hur går det till då ?

Men hur kan man leva livet i ett ständigt uppoffrande ?
Jag kan inte ! Och jag lever här ensam i min cell-ibat,
kanske som följd av min ovilja att radera ut mig själv ?
Vad vet jag ? Jag vet faktiskt ingenting i
praktiken i dessa frågor om ett gemensamt leverne,
jag har inga erfarenheter från uppväxt, och jag ar inte lyckats
i vuxen ålder med egen familj. Troligtvis pga av flera orsaker,
några som ligger hos mig, andra som ligger hos andra.

Hittills

Hittills har jag inte funnit det i mitt hjärta att finna en enda Moderat
eller Sverigedemokratisk POLITIKER, trevlig eller sympatisk,
MEN det har ofta hänt att jag funnit moderata väljare och SD-väljare
sympatiska, på ett vänskapsplan. Och det finner jag intressant !
Betyder det att de inte riktigt har de åsikter de röstar på,
eller betyder det att de inte förstår vad de röstar på ?
Eller betyder det att jag inte begriper någonting
om politik och vänskap, om politik och kärlek ?

Ähh .. ju mer man funderar kring detta, desto mindre begriper jag
Men en kvällsmacka, förstår jag mig på, här i min cell !

Ingenting, Nånting och bevingade krigare

Småfåglarna krigar på om solrosfröna, nu på förmiddagen.
De är lustiga de små liven. Som jag tidigare nämnt så är det
oftast talgoxen som talar om med hjälp av charader och pantomim
vid fönsterrutan att: ”nu får du ta fram frön farbror !”
Ifjol, flög en talgoxe upp och ner på fönstret och pep.
I år gick den på fönsterblecket och småhoppade upp och ner,
så man såg huvudet sticka upp vid varje hopp. Och nu några dagar in på
matningsdebuten, så har det ju tagit slut ett par gånger.
Och jag har fått fylla på.

Jag är förvånad över hur mycket det går åt, det är ändå
September ännu… och tänker att det ska väl finnas en hel del i naturen ännu.
Två ”rör” om dagen går det nu, om fåglarne får bestämma. Och får de
inte bestämma, så låter de mig veta vad de vill. Som sagt var Talgoxen
initierar, men är minst tuff vid konkurrens om frön. Pilfinkar, gråsiska och gråsparv
tar för sig ordentligt. Pilfinkarna blockerar tom matluckan med sin kropp,
för att ingen annan ska få, medan den själv inte äter. Nötväckan med sin
karaktäristiska svarta rand över ögonen, är något större, så den flyttar ingen på.
Dessutom har den lite längre näbb, och kan nå i botten av behållaren när övriga
arter, sitter o väntar på påfyllning.

Men när det är lite kvar är det således
talgoxe och nötväcka som är kvar. Och nu på morgonen, nyvaken gick jag
in i köket, kokvrån, för att diska och koka kaffe. Dvs inte vid fönstret där
fågelmataren hänger. Och det är på upphällningen. Då hoppar en talgoxe
på fönsterblecket till köket, och tittar uppfordrande på mig. Fram och åter,
vänster till höger, höger till vänster. Och när jag tittar på den sticker den
iväg. Det där tänker jag, som inte är biolog torde väl ha att göra att ute
i naturen betyder oftast en fixerad blick på ett djur: Jakt! Det finns inga djur
som beskådar andra djur för dess skönhet, utom människan då förståss.

En art till har jag vid fågelmataren, och den är minst. Blåmesen !
Men oxå tuffast i konkurrensen, trots sin storlek.
Alltså är den mesen ingen mes minsann !

Idag har jag för övrigt planerat att göra:




Det är inte så lätt faktiskt, men är ganska bra
att ha det skrivet på tavlan ! Jag har ju tex hört min hårt
arbetande moster svara på frågan vad hon gjort under dagen
– Ja ingenting!!!
med eftertryck. Men sen när man intervjuade henne lite mer ingående,
så var det bra mycket mer än ”ingenting” Det var bara sån’t som hon inte
räknade som göromål. Diska, torka golv, sticka, virka, bära in ved, laga mat, baka …
som definitivt ÄR nånting. Så om man ser det så har jag redan misslyckats
med mitt mål. Jag har diskat, kokat kaffe, och ätit gröt, och fyllt på frön
åt de små bevingade krigarna !

Förtrollat hjärta och blicken som ser

Ibland blir jag så trött på mitt torra snusförnuft,
mitt vassa sannings-nära analyserande, min
objektivitet, och min påstådda rättfärdighet !

Vart tog mina drömmar vägen ?
Instängda i snusförnuft ?
Finns det inte plats för sagan om kärleken i mitt liv ?
Hittar jag ingen glassko, i någon trapp någonstans,
att återge till den som förtrollat mitt hjärta ?

Mina förväntningar är nog för höga.
Jag har förvisso inte råd att köpa vackra skor åt
någon prinsessa. Och jag förväntar mig heller inte perfektion
Jag tom fnyser åt idén på perfektion hos en älskad.
Det är nog tanken på att jag själv måste vara perfekt,
som är det som gör att ….

Men har jag verkligen för höga förväntningar på den jag vill
älska ? Ja ! Om det är att ha för höga förväntningar att bli
respekterad för den jag är just nu… så har jag nog för höga
förväntningar. Om jag önskar mig att jag inte ska behöva förändras för
att kunna älskas… Ja … då kanske jag har för höga förväntningar.

Jag får nog hoppas på en fe med ett magisk spö, eller att
kärleken ser förbi det enda som tycks betyda nåt idag,
pengar och ett arbete. Jag vill än en gång uppleva den blicken
när hon ser på mig, och vet …utan att fråga.


Kvinnor ÄR värda mer än män !… (i Sverige)

Desinformation

Desinformationen i vår nutid tycks aldrig ta slut,
och väldigt få tycks bry sig om att det ökar och accepteras.
Det är ändå många märkliga politiska och opinionsbildningar
som pågår ostört i vårt samhälle…. och till och med, skrämmande nog
tycks vara normen för vår samtid.

På bara 30 år

För ca 30 år sedan var det otänkbart att ett parti som uteslutit 100-tals
medlemmar ur sitt parti, både för rasism, och för lite invandringskritisk
hållning… kunde med stormsteg närma sig positionen som Sveriges statsbärande
parti. Nu är den verkligheten mycket, mycket nära. Ett parti som ägnat stora pengar
och mycket tid åt att förvränga sanningen om invandring och invandrare
med hjälp av att utelämna statistik. klistra ihop bilder på Facebook, och sprida dem,
så att folk ska förstå att det som i verkligheten inte inträffat, ändå på nåt vis har
inträffat ….. så att vi kan bli rädda för det som inte skett
i den utsträckning som påstås.

Media har tjänat pengar på främlingsfientlighet och rasism


Media har gladeligen (eftersom det gynnar dem ekonomisk) rapporterat
om skjutningar, och mjölkat ur var enda krona ur våldsbrott och mord.
och på så sätt är media i högsta grad skyldig, inte bara medskyldig,
utan skyldiga till att vi snart har ett inhumant, intolerant, främlingsfientligt
och i många, många tusen fall., rasistiskt parti i regeringsställning.
Allt pga av media och sociala medier som framställt det som att våldet ökat
dramatiskt …och att det beror på invandringen…. eller på invandrarnas natur,
som är Sverigedemokraternas analys.

Är vi övriga överens då ?

I den här analysen av medias och sociala medier, har jag nog med mig
mer än hälften av Sveriges befolkning. För tio år sen var det 85 % av Sveriges
befolkning som höll med om vilken typ av parti Sverigedemokraterna egentligen
är. Nu alltså betydligt färre. Vad har hänt … på riktigt ?

Kan vi övriga kvarvarande humanister, som är emot lögner, överdrifter,
missvisande propaganda, rasism, fördomar, segregation… kan vi vara
överens om att detta är galet ? Att vi inte gillar när man ljuger, när man
klumpar ihop folk och deras beteende utifrån ren och skär härkomst,
religion, sexuell läggning eller biologi ? Är vi överens ??
Det är alltså INTE okej att ljuga och undanhålla sanning !!??

”Men … är det inte okej om …. just JAG gynnas”

Men … undrar jag är det kanske inte okej att ljuga lite, eller ljuga rätt mycket,
att förbigå rättsväsendet, och våra lagar om det rör ett alldeles särskilt
ömmande fall ? Vad skulle det då vara som kan vara värt att ljuga lite om ?
Undanhålla lite fakta ? bombardera medier med propaganda `?
Svaret är inte smickrande, och föga populärt, får inga likes på FB,
och tål inte granskning…. svaret är feminism, metoo, och att kvinnor
är särskilt ömmande.

Feta rubriker

Idag i Aftonbladet, står stora feta rubriker om kvinnovåldet, mord på
kvinnor: ”EN KVINNA DÖDAS VARJE MÅNAD”
”VI LOVAR ATT RÄKNA VARJE KVINNA”
”EMMA VISSTE ATT HON SKULLE DÖDAS”

Media tjänar givetvis massor med pengar även på detta

Det är ju en ingångsvinkel som blir om inte omöjlig att kritisera,
eller ifrågasätta, så näst intill omöjlig. Eftersom det då ter som som man inte är emot våld
mot kvinnor, eller att män mördar sina partners. En saklig diskussion
är i princip dömd att misslyckas….precis som i debatten om invandring,
och av precis samma orsaker. Att sedan det är dubbelt så många män som
faktiskt mördas, går inte att ta upp, ty då kontrar man med att det är
bara män som mördar. Och inte heller DET är sant ! Det som ÄR sant, är att fler män
än kvinnor begår mord.

Men ser ni inte likheten mellan de båda ?


Men då är vi tillbaka på Sverigedemokraters syn på statistik, när man
hävdar att det finns en överrepresentation på invandrare bland invandrare,
och att den är fyra ggr så stor som för svenskar. Man skulle kunna säga att
de tolkar statistik som fan läser bibeln. Det klassiska exemplet rör gruppvåldtäkter
där 8 individer av 10.000 invandrare begår gruppvåldtäkt, medan den siffran för
svenskar är 2 av 10.000. dvs 4 ggr så många invandrare. 4 ggr så många upprepar jag.
Men om vi nu räknar på hur många invandrare som INTE begår gruppvåldtäkter,
så är det 1250 GÅNGER SÅ MÅNGA SOM INTE BEGÅR GRUPPVÅLDTÄKTER !!!
ETT TUSENTVÅHUNDRAFEMTIO GÅNGER SÅ MÅNGA !!!!

Ingen riktig man !

När det kommer till våld mot kvinnor så är det följaktligen vanligare att män
enligt den statistik som finns att tillgå, har större benägenhet att slå kvinnor,
kanske även mörda. Återigen så råder med stor säkerhet samma enorma överväldigande
majoritet som inte begår mord på kvinnor eller misshandlar desamma.
Men det faktum att män mycket oftare är offer, tystas ner ordentligt i media,
och du är nog ingen riktig man om du inte ställer dig bakom lögnerna
om statistiken. Du är nog ingen riktig man, om du inte tycker det är värre när kvinnor far illa, än när män gör det. Du är nog ingen riktig man om du inte tar emot stryk och smällar från kvinnor, UTAN att anmäla det ! Morden på kvinnor skriver man i artikeln ligger på 16 kvinnor per år,
men att det sista året var på 20 och var en fördubbling av mord från året innan.
Man får alltså uppfattningen av att morden på kvinnor har fördubblats på ett år,
när de i själva verket ökat med fyra mord från snittet. lite så arbetar de ser ni !

Kvinnor är nog värda mer än män, i Sverige anno 2019 !
Och vi får det samhälle vi skapar !
Om det nu är så att det är värre att kvinnor far illa, än män ?
När i barndomen börjar detta ? Om du har en 5-årig son, och en 7-årig flicka
som gud förbjude far illa på nåt vis… är det värre med flickan ?

Finsnickare och fin snickare

En vanlig lördag i mitt liv.
Nja… vanlig o vanlig. Inte ens för harmoni-knarkande,
spartanska minimalister till socialfall som undertecknad,
är allting precis exakt lika någon enda dag.

Torftiga berättelser

Nej ni får inga flashiga semesterbilder från fjärran land,
ifrån Kai Tomas. Ni får inte så mycket berättat och fotat från
evenemang, kurser eller kärleks-kvitter på Facebook.
Ni få jordnära, torftiga, kåseri-liknande små historier.
Ni får satiriska, ironiska inlägg om omvärlden, och ni får djupt
rotade hjärtesorgs-dikter.

Rop efter mat


För några dagar sedan kom en talgoxe, och hackade demonstrativt
på fönsterblecket, och hoppade upp och ned. Förra året flaxade en av samma
sort upp och ned mot fönsterrutan för att få min uppmärksamhet.
Givetvis smälter jag för dessa små tiggare, och går ner i källarutrymmet och hämtar upp
min fågel-matar-bur-hållare. Och en hink sesamfrön.
Och nu är det högtrafik vid mitt fönster. Först var talgoxen. Sedan pilfink, och så klart
ett gäng gråsparvar. Pilfink var ny för i år för mig. Men idag kom en nötväcka och
smakade av läckerheterna.

Högar


Rensat undan några ”högar” i mitt hem. Ni vet såna där som bara växer, och man
”ska ta rätt på se’n. Ännu ett steg i mitt måttliga leverne, med att bara ha
framme det man använder. Och ge bort, ta ner i källaren, eller kasta övrigt.
Har tränat på låten ”Stål” av Ingebjörg Brattland, fast med egen text.
Och kompade med piano istället för gitarr. Det blir ganska vackert om jag får
säga det själv, och det får jag ju ! Det är bara de stackars Sverigedemokraterna
som inte får säga vad de vill, trots att ingen annan politisk åsikt som deras
har vädrats så mycket de senaste decenniet.

Fin snickare

Sedan är det skojigt att få bidra med lite hjälp, när vänner behöver en.
Och det är alltid roligt att snickra lite. Jag är väl ingen mästare på området,
men hantlangar gärna, och skruvar lite o sågar lite. Idag tillsammans med
Maynard och Åsa. Och själv kom jag vid ett arbetsmoment på en rätt smartig
idé för att få brädfodringen rak. Den övergavs dock efter en långsida,
och ögonmått idkades istället på en kortsida. Den första metoden var mer
framgångsrik. Maynard sa att det var bra att få hjälp av en ….
ja han sa antingen en finsnickare, eller en fin snickare. Jag tänkte att han menade
nog att hans dotter Åsa var en fin snickare.

Hur kan en dag bli bättre

Och hur kan en dag bli bättre än trevligt sällskap medans man brädfodrar,
god middag av Ann-Christine, glass och hallon-blåbärs-paj, och två jättegulliga ungar.
Ja eller … jo de slogs lite grann när jag som syskon plägar göra ibland.
Men ändå … världs-sötaste Valdemar och Evelina.
Och jag är så stolt för att jag fick värma ett par små barfotafötter,
för den av dem som annars brukar vara rätt så restriktiv och ha
stark integritet.

En mörk stig

En mörk, mörk cykeltur kl 21, från bruket hem till Djupövägen,
fick äga rum efter älven, då jag inte ville cykla utan lykta efter vägen.
Det var spännande värre, såg inte så mycket delar av sträckan.
Nu har jag fyllt på fågelmataren, så att jag får bli väckt av nötväckans
kvitter imorgon bitti.

”Nå’n jävla sans”

Annars så missar jag mitt liv

Jag måste nog landa nånstans i mig själv,
landa i att världens ser ut som den gör, och att människorna
inte blir bättre eller sämre än så här. Jag måste kort sagt
leva i den här världen, det finns ingen annan.
Annars så missar jag mitt liv.

Att leva i det blå

Och det kommer alltid finnas människor som ”lever helt i det blå”
ett dubbelt träffsäkert uttryck, … som inkluderar politiken.
Men för den delen kan man väl ändå nån gång då och då observera
och referera denna uppochnedvända del av verkligheten, del av den
värld vi lever i.

Kontraster

Från att haft äran att ta del utav brevväxling mellan pensionerad vän,
och hennes nu bortgångne jordnära morbror, på ett torp i Hammerdal, till
att läsa om överklassens charader, är en kontrast som heter duga.
Läser om Göran Zachrissons fängelseångest, och häpnar över resonemanget.
Ser även hur journalister beskriver PEAB-mannen, Sollefteåföretagaren:

”Hur hamnade ”Peabmannen” i en misstänkt miljonsvindel kring Östersunds FK?
En före detta mellanchef på Peab, sympatisk och vältalig, hel och ren
propert klädd i en grå pullover över sina vita skjorta.
– Ingen kåkfarare direkt, som hans advokat uttryckte saken och det
är bara att hålla med”


Fascination

Det som fascinerar i det uttrycket i mina ögon, är hur man utgår från att
”propert klädda män i vita skjortor, inte skulle vara några kåkfarare direkt”
Men samtidigt genomsyrar just det här tänket hela vår nutid.
Att skaffa sig privilegier på alla fronter, och nånstans tycka att de lagar
som stiftas för medborgarna, inte riktigt gäller för propra höginkomsttagare
i vita skjortor och grå pullovrar. Men det finns en lång historisk tradition kring
synen på rika och fattiga i lagens mening, och övrig karaktärsdaning.
Tex så har det kallats ”excentrisk” när en rik person är galen, medan när en fattig
person är detta, så är misstänksamheten stor, och ligger nära till hands för
att åtminstone vara misstänkt brottsling. Jag kände en man en gång
som utnyttjade det till fullo, gick in på affärer, i kavaj och dyr rock, med stora
innerfickor, för han tyckte det var för dyra varor.

Privilegier

I ett villaområde kring Huddinge hävdade en överklassherre på fullt allvar
att de måste bygga murar runt deras område, när en flyktingförläggning
lades i närheten, plus att de inte skulle ha sånt i sin omedelbara närhet,
eftersom de måste få vara ”privilegierade” utifrån social status och förmögenhet.

Nån jävla sans herr Zachrisson !?

Vidare till herr Zachrissons fängelsestraff vid 81 års ålder.
Nä men jag kan förstå det att han säger att han inte skulle klara fängelse.
Den biten förstår jag visst! Men sen… herr Zachrisson, menar herr Zachrisson att
herr Zachrissons förehavanden inte skulle råda under samma lagar
som yngre och fattigare medborgare ?

– ”Fängelse, det kommer jag inte klara av. Blir det fängelse då vet jag inte vad jag ska göra. Och jag förstår det inte. Varför ska de stoppa in en 81-åring i fängelse? För att han ska bli bättre? Det måste ju finnas någon jävla sans i det hela.

Jaaa herr Zachrisson … nå’n jävla sans måste ju råda !

Stackars Tiger

Det är för övrigt samma distinkte herre som tyckte synd om Tiger Woods,
när han väl ”hade lyckats” och blivit mångmiljonär,
att karlstackarn skulle behöva skatta oxå… som en vanlig ..
arbetare eller nåt sånt eventuellt otäckt enl herr Zachrissons
tankevärd.

I min värld …idag

Ja ja … nåja…
det är nog rätt synd om de privilegierade när allt kommer omkring.
Själv njöt jag av en kopp kaffe till morgonen, och upptinad sommar
i form av egenhändigt tillverkad äppelsylt till havregryn och mjölk.
Till en kostnad av några kronor. Regnet skall enligt prognoser falla
hela dagen till och från, över Ådalen. Och det känns bara fint för egen del.
Vatten ger liv !

Eventuellt en promenad i regnet. Kanske en tur till den avvecklade
stadskärnan, för att beskåda saker jag skulle kunna köpa,
men avstår ifrån. Kanske en tur till världens bästa café.
Vem vet. Jag kommer hur som helst inte köra på fyllan,
herr Zachrisson !

”Pengar är det enda den fattige har” !!!

Mer än något annat

Jag känner mig lite besviken, och lite less.
Samma sak varje gång… människor ändrar sig nästan aldrig.
Fast jag nog förstod. Det tar inte djupt denna gång,
men det påverkar mina val… jag väljer bort när saker tar
mer energi än de ger, personer som tar mer energi än de ger.
Då väljer jag antingen bort helt, eller så får det bli
mindre doser av dem, och det sammanhang de figurerar i
kanske tom mycket mindre doser.

Jag är trött, det är sent,
för sent för att få till nåt mer vettigt att skriva.
Finns känslor, finns längtan, alltid.
Och en sak längtar jag mer efter än något annat.

Brev från en annan tid

Jag önskar det vore ur en egen brevsamling jag
läst, och kunde dela med mig av. Men brevskrivandet
är en generation innan min, skulle jag kunna tro.
Men med öppet hjärta delade en pensionerad vän av brevväxling
från en annan tid, från några generationer tillbaka.

Man skulle väl, om man är oerhört generös i benämningen kalla mina
blogginlägg för någon form av moderna brev,
ut i cyberrymden, för anonyma brevläsare att gilla eller förkasta.
Men … nej… det är inte samma sak.
Gunnar Wall skrev brev till sin systerdotter, (min pensionerade vän)
med passionerad detaljrikedom, hjärta, i moll, och eftertänksamt.
Från livet i Hammerdal, vid ett Torp, och jag lyssnar på min vän som läser
upp dem för mig. Och känner mig rik, som får ta del av orden.
Även gjorde han träsniderier, och fantastiska teckningar denne
herr Wall. Jag frågade inte ens om det, eftersom det inte var min släkting,
och eftersom det var lite personligt. Men önskar jag hade kunnat dela med mig
av orden han skrev. Breven är en ovärderlig skatt som måste bevaras enligt mig.
Men några sniderier vågar jag visa på bild:



Jag tänker ibland på den tiden.
Det var inte nödvändigtvis lättare att leva då, det ska gudarna veta.
Men det var otvetydigt mindre komplicerat. Idag känner man sig ibland
som en pingpongboll i vår samtid, en pingpongboll med stor buckla i,
och läckande gaser ;). Jag må vara nostalgisk över dåtidens enkelhet.
Men det vore enfaldigt och döfött att längta tillbaka. Däremot kan jag längta
efter harmoni, samhörighet med naturen, och därmed även med nuet, och livet.
Att sitta i en egentillverkad eka och meta abborre. Att dra upp egenodlade morötter
och ta upp pärern på höstkanten, med värkande rygg som följd,
och lägga dem i svala pärkällar’n. men det är svårt att få till ett så meningsfullt
leverne nu för tiden. För egen del stuper det på att jag inte har råd till eget torp,
egen mark att odla på…. och vad gäller fiske för eget bruk, kostar väl det lika
mycket eller mer än att köpa den på butik, pga fiskekort. Allt går att köpa upp,
allt går att sälja vidare dyrt.

Även min morfar Ture Hansson, hade konstnärliga anlag,
och stor kunskap i trähantering. Denna pigtittare har jag sedermera ärvt

Själv har jag inte den kunskapen, men passionen för rent ”vitt” trä, i form
av råmaterial finns. Jag älskar att gå på en brädgård, och ”fönstershoppa”
Känna lukten av nysågat virke, och beskåda dess vackra levande strukturer.
Jag har ju iofs gjort några grejer jag oxå, men dem visar jag inte ….
…inte nu.

Jag älskar allt jordnära, allt som är sprunget ur naturen, allt som har naturens
tempo, allt som kan återbördas till naturen. Det är …harmoni,
det är … Liv…. det är lycka !
Och jag tackar för att få ha tagit del av Gunnar Walls brev,
från en svunnen tid, i Hammerdal, på ett torp.

Fästingar och annat smått och ont

Man ska ju oftast vaccinera sig när man far
utomlands, speciellt Afrika, Asien och Tropikerna.
Det finns ju Malaria Hepatit A,B, och C och hundratals
andra hemska åkommor. Själv har min taktik varit att inte åka
till Afrika, Asien och tropikerna … ja .. jo jag erkänner, jag har väl
heller aldrig riktigt haft råd.

Jag är dessutom sedan svininfluensa-vaccin-propagandan oerhört
skeptisk till både vaccin i sig, och till myndigheter och media som bedrev
kampanjen, som resulterade i nästan 500 barn sedermera vuxna,
idag lever med narkolepsi. Det är värt att skriva/läsa igen 500 BARN !
10 dödsfall var dokumenterade, och dessa var multisjuka redan innan.
ca 1000 dör varje år i vanlig influensa. Och några vaccintillverkare blev
rika på vaccinet som gjorde folk sjuka i narkolepsi.

Vad i hela friden har allt detta med fästingar att göra då ?

Jo jag tänker att fästingburen TBE-smitta har ökat i Sverige,
och spritt sig västerut, men ännu inte norr. Och jag tänker på
människans storhetsvansinne och dåliga ekologikunskaper mycket
väl kan vara en stor del av orsaken till mycket av det elände som
”drabbar” människan. ”It’s really, in the end, all about the money” när
allt kommer omkring.