Författare: tomastvivlaren

…
Med linnet på avigan, och kaffefläckar på mina shorts, så har man receptet för en bra dag…..

Ögonen går i kors nu när klockan är 23.30, och jag ganska nyligt åter lyckats hitta hem till min bostad utan hjälp. mellanlandade på djupökiosken för att stilla hungern med nödproviant (hamburgare)
Men det var mer dressing, senap och ketchup än kött, och pommesfritten ligger här bredvid och väntar på att bli avfall.
Då var det mer Tajmat med Thaimat, när jag åt mitt på dagen.

Fläckvis Sol, fläckvis kaffe

Eftersom solen envisades med att gå i moln så fort jag tog av mig linnet (Den blev väl generad)… så hamnade linnet till slut på avigan, vilket någon var så vänlig att upplysa mig om när jag gått med det så en halv dag.
Tidigare när vi fikade på Adams cafe, så erbjöd Jag och G oss att byta bord med ett sällskap på 4, …. och då for det kaffe på mina byxor … IGEN, 1 ½ vecka sedan på dans gjorde jag likadant, på samma byxor. De shortsen har blivit tvättade ofta nu på slutet… nu hänger de och dropptorkar i badrummet i hopp om att jag ska få spilla kaffe på dom igen i morgon på dans till Shake på Ärsta… om de klarar sig så länge från spill.

Bangolf är inget för veklingar

Det finns dom som påstår att Bangolf inte är någon fysisk sport, eller ens någon sport. Men hade de varit med igår och idag så hade de ändrat uppfattning.
Igår blev en kille så svårt skadad av bangolf, att jag med mina utomordentliga sjukvårdskunskaper (kan sätta på ett plåster)….inte klarade upp situationen.

Första ”offret”

En kille på 25 bast kom dit med en något yngre vacker Donna, men reslig sådan.
Efter sju spelade banor kommer Donnan galopperande i extremt högklackade skor, och guppande kroppsliga ytterligheter, och är väldigt upprörd när hon stammar fram att hon ”slagit ner honom med klubban”
Det lät ju brutalt…. men var en ren olyckshändelse försäkrade hon, och blev sedan bekräftad av en något omtöcknad ung kille.

Det blödde ymnigt om ena ögonbrynet, där det livfarliga redskapet ”minigolfklubban” hade träffat. Och jag hade inget att göra rent med.
Han var rätt omtöcknad, och mådde illa så jag såg att det var bäst att han kom på sjukhuset, men att han inte körde själv, kunde ju varit en lätt hjärnskakning.
Så två arbetskamrater kom ner på bangolfen och körde upp honom på sjukan.

Idag hjälpte Göran mig att dona lite i friggeboden på Golfen, samtidigt som jag hyrde ut klubbor, men G var bara där en kort stund, och jag for som en tätting de 70 metrarna mellan friggeboden och Golfstugan.

Tre små trallande jäntor

Jag pratar ofta och skämtar med kunderna, om tillfälle ges.
Så kom det tre små söta jäntor i 9-11 års ålder ungefär. Först kom 2 av dom, den tredje kom lite senare. när de 2 första kommit till bana 5.
Dom var lite svårflirtade till en början, när jag skojade med en av dom att jag skulle få köpa hennes lilla rosa handväska. Hon tittade med ett ansträngt leende på mig, och funderade nog om jag skojade eller inte, och om allt stod rätt till hos mig

Nästa smäll !

När jag kutat emellan friggebod och stuga 10-15 ggr så var det dags igen, Bangolfen hade än en gång vållat kroppsskador.
Den minsta av de tre tjejerna kom fram till mig och sade att hon ”råkat smälla Smilla i huvudet med klubban”
Då stod Smilla bara 10 meter ifrån mig, och höll händerna för ansiktet och grät.
Och jag lät nog som en ömkande gammalt pjoskig tant när jag gick mot henne och ojade mig och frågade hur det gick. Och när jag bad om att få se hur det såg ut, var jag rädd att det skulle tagit lika illa som på 25-åringen igår.
Men det var bara tårar och en begynnande blåning, och flickan mådde inte illa eller var yr.

Glöm apoteket i sådana olycksfall !

Nu när jag var säker på att hon inte fått nån hjärnskakning, och inte blödde, så förklarade jag för henne att det inte var någon fara, och att det kanske skulle kunna bli ett blåmärke, och vad ett blåmärke var för något.
Och av lång livserfarenhet vet jag att den bästa medicinen i ett sådant olycksfall, är en iskall läskburk med apelsinsmak. Så jag skänkte henne en som plåster på såren.
Först att lägga emot blånaden vid kindknotan, och sedan att dricka upp. Så jag kutade in i stugan (för 16:e gången på kort tid) som värsta Curlingföräldern, och hämtade kall läsk, och tryckte den sedan försiktigt mot kinden på lill-jäntan.
Först var det nog lite obehagligt. Men sedan när hon närmade sig mål…. så hade hon fortfarande burken mot kindknotan. Jag kollade på kinden, och blånaden var nästan borta, så jag undrade om hon inte skulle dricka upp den. Då svarade hon att det var rätt så skönt att fortsätta ha burken där, och att hon först skulle hem och stoppa den i kylen… nu var den ju inte kall längre

Spegelvänd addition

Sedan kunde de inte räkna ihop resultatet, så det gjorde mjäk-farbror Tomas med stort blödande hjärta.
Och jag förstår dem, det var inte så lätt förr både 5:or och sexor var spegelvända emellanåt. Samtidigt kläckte den minsta ur sig att hon som kom sent, och inte spelade de första 4 banorna (Smilla) … då hade de hittat på fyra siffror åt henne.
Tror det var 4,3,6, och 6 …. är de inte underbara de små liven
Sedan kutade de till en början avvaktande tre små trallande jäntorna vidare med tre stora glada munnar och en omskakad, ljummen apelsinläsk.

Det gör så fruktansvärt ont i hjärtat på mig när barna gråter.
Jag konstaterar att jag är nog alldeles för blödig och snäll för att vara förälder

Knarkarungar

Och precis som jag tror att jag fått min dagliga dos av underbara roliga små halvfigurer, så cyklar en liten mörkhyad pojke i 8-9årsåldern förbi och sjunger glatt. – ”Jag ska börja ett nytt och bättre liv utan droger”

Han uppfattar att jag hörde det, och jag frågar om han haft personlig erfarenhet av knark.
Och han svarar snabbt, med glimten i ögat:

– Ja det är en jävligt tid när man ska sluta

Tack för idag …. hej svejs

…..
Hej far !

Det är jag igen som skriver ….
Jag tänker på dig ofta.

Hur har du det på ditt cumulusmoln ? …
Chiefen har väl fullt upp antar jag, att hålla rätt på människorna ?

Här nere på jorden kastas jag mellan hopp och förtvivlan, både för egen del, och för mänskligheten….
Ibland tvivlar jag på om vi kommer klara oss, människan alltså.
Men ibland ser jag oxå osjälviskhet och godhet…. men just nu ser jag väl mycket av egoism och långsiktig destruktivitet.

Men jag dansar väl vidare på sommarlogar i väntan på kärleken… i väntan på medmänsklighetens återtåg…..
Att virvla runt med en kvinna i mina armar, till musik som du far, brukade basa till, det är lycka på jorden…..
Känna hur hon följer dig i minsta steg, hennes hand stadigt tryckas mot min rygg. Och i takt med basen och i känsla med musiken, uttrycker jag min livsglädje och saknad efter kärlek på samma gång…..

Jag vill känna mig behövd och efterfrågad …. det är säkert.
Och far, jag vet att du och mor inte kunde ge mig detta, i mitt bagage och min ryggsäck, som jag hade med mig från barnatid… in i vuxet liv…..
Jag vet detta…. men jag vet oxå far, att du gjorde allt du kunde far, … du hade din egen ryggsäck du bar på, med skuldkänslor och sorg, och längtan….

Bara lite kärlek ….. det är allt jag vill, det borde väl gå att ordna ??… även för en själslig trashank med stort rött hjärta ?

Min största längtan har någonstans i mitt undangömda, varit att bli far själv. Men även en stor rädsla för att inte räcka till….. det är ett stort ansvar.
Hon som jag var tillsammans med för några år sedan har jag kommit över så pass att det inte påverkar mig nämnvärt. Men jag saknar hennes barn, som jag tyckte mycket om…..

… jag har så mycket kärlek inombords att det känns som om det ska svämma över, och jag behöver bara någon att ödsla den på…..

… men som sagt… jag får väl dansa vidare på mina sommarlogar så länge … i väntan….

Mitt i sommarens ljus, gör sig mörkret påmint igen, både inombords, och utanför.
Kvällarna blir lite mörkare igen, och jag välkomnar detta.
Regnet öser ner utanför mitt fönster, och jag välkomnar det.

Salta tårar rinner ner för min kind….. och jag välkomnar det…..

… du far, jag hör av mig igen !

Vi lever i en tid då de flesta väljer sig själva.
Där få har problem att hävda sin rätt, och ännu färre ser att de har någon skyldighet gentemot andra…..
…. och det återspeglar sig även på regeringsmakten. Sådan är den värld majoriteten valt… och fortsätter att välja.

Jag kommer aldrig mer ta på mig det jag tog på mig ideellt detta år, denna sista månad. Jag kommer aldrig mer lita på att folk kommer göra det de tagit på sig att göra. Att det skulle bli mycket visste jag, men detta är ju löjligt.
Frågan är om jag blir kvar som ordförande, eller i föreningen över huvud taget efter detta……

Av tävlingsdeltagare har jag fått erkännanden och beröm….. men jag har tagit emot alldeles för mycket nedlåtande kommentarer oxå, och fått för lite erkännande internt, tom har det sagts något nedlåtande att jag inte klarar av att vara ifrån golfen…..

…Jag undrar hur detta SM hade artat sig om jag intagit samma lättvindiga inställning till det hela som många andra gjort ??
Det är klart att det var oerhört korkat av mig att känna ansvar över det åtagande vi tagit på oss….. så här i efterhand inser jag att även jag skulle struntat i mer… så som många andra utan samvetskval gjorde….

Jag tänker inte nämna några specifika namn eller händelser, men det är många som backat på sina åtaganden, och många som inte ens åtagit sig något.. men som gärna är med och skördar……
Lärdomen tycks vara att ju mer du gör, desto mer skit får du, … gör du
ingenting, och konsekvent så har du inte gjort nåt fel….

Vi lever i en tid då de flesta väljer sig själva.

….
En dag blir jag återkallad.
Då upphör mina andetag …. kanske inte inte min kärlek.

Imorgon vet jag inget om….ingenting alls.
Men idag lever jag som om det vore min sista…..
Jag kom till en värld av ingenting… fullt av tomhet.
Då när jag kom till världen….gråt och förtvivlan omkring mig… dödslängtan omkring mig, hot och höga röster,…. och sedan tystnad….. lång tystnad.

Plötsligt var hon borta… hade hon sprungit sin väg för gott ?
Hade hon fått som hon ville ? …. var hon borta för alltid ?
tystnad….. mörker, väntan….. för rädd för att gråta.

Långa vintergator i mörkret. I min egen värld…
Jag undrar vart ni var då ?

En smekning på kinden gav mig liv igen…..
En blick av omtanke….. Ett livgivande finger …..

En planta växte ur asfalten.
….. blev omplanterad.

Frågan är ……när min sol går ner, om det funnits kärlek, om jag var älskad ?
… svaret … svaret…. svävar omkring i en sommarvind

…..
”Jag litar inte på talarna, jag litar inte på ord
För ord är viktiga, ord är farliga;
Orden ger också makt
Jag är en tvivlare;
För jag ser det jag ser
Och jag vet vad jag vet”

Ett citat från B.Afzelius, …. en man med många klokskaper, och hjärtat på rätt ställe.
Viljan att kommunicera, är grundläggande för mycket här i livet.
Harmoni i familjen, bra arbetsmiljö, politik, ja tom fred… eller ska jag säga i synnerhet fred bland människorna.

Och just som jag börjat tro på människor/mänskligheten , så får jag snart anledning att tvivla. Och just som jag börjat tvivla, så får jag anledning att tro på människor.

Alla är vi människor från början, oskrivna kort som fylls i av erfarenheter och lärdom. Utifrån detta skulle man kunna tro att mänskligheten ensidigt utvecklas till det bättre. Men det finns en egenskap inom oss människor som härstammar från djuret inom oss, som förhindrar vår utveckling……

Nämligen makt !…..

Och i mänsklig form förvärras den oöverskådligt.

”But the hearts of men are easily corrupted” (Lord of the rings)

Och i vår litenhet, vår ängslan och strävan använder vissa av oss, i olika utsträckning, ibland ord och makt för att trycka ner andra, för att göra illa, och förstöra.
Vi tar oss rättigheter som både överstiger Moder naturs övriga varelser, och Guds avsikter.
Likt ett barn i sandlådan kastar vi sand i ögat på det andra barnet, för att vi inte fick vår vilja igenom…. stänger våra öron och all inkommande information för egen vinnings skull samt stoltheten att behöva erkänna eget begått fel.

Det tycks ibland som människan, via språk och innovationer, givits en makt hon inte klarar av att hantera….Ett rovdjur dödar och äter tills det är mätt, människans rovdrift stannar inte vid det…
Likaså tycks det vara med ord och makt för många, att de används som vapen i sandlådekrig och maktspel.

”För ord är viktiga, ord är farliga;

Orden ger också makt

Jag är en tvivlare;

För jag ser det jag ser

Och jag vet vad jag vet”

….
Stunder av lycka, på en bädd av sorg.

Sommaren är här med gassande sol, och hällande regn, doftande syrener, och
underbart surrande humlor.

Och kvinnorna som varit förpuppade i färglösa vinterfodral, de få gånger de varit utanför hemmet, blommar plötsligt ut och lyser upp världen, som Syrenbuskar, grön lummig lövskog och en klarblå himmel utan moln.

De små barnen skrattar vid badstranden, och har rester av glass över hela ansiktet.
De skiner upp som små solar över det minsta lilla, och glittrar av livsglädje och energi.

Kvartersfotbollen har börjat igen, där de minsta barnen springer som en myggsvärm efter bollen allihopa på samma gång utan tanke på vad de ska göra med den…..
Nå’n pojke går ut mot sidlinjen och pinkar mitt under spelet, vilket gör en motståndarspelare fri. Denne springer mot målet och har en lätt uppgift att skjuta bollen i mål, då målvakten sitter och ritar gubbar i målgården,…. men skjuter ändå utanför….
När man sedan frågar hur det gått, svarar de med ett jätteleende på läpparna att de förlorat med 8-0.

Själv far jag på logdans ibland på sommaren…
Och det glädjer många kvinnor.

På en bädd av sorg….

Ja ….. Sorgen består inte i att det regnar för mycket. Ej heller i att jag glömde betala in en oddsetlapp och missade vinst på 13.000 kronor, eller att jag har det dåligt ställt ekonomiskt … nej , det är världsliga ting.

Det är kärleken…… eller dess frånvaro rättare sagt.
Kan någon älska denna varma, kloka, splittrade, roliga människospillra ?
…..denne clown med för stort hjärta, och för liten plånbok….

….. tveksamt

…
Jag önskar …. jag längtar

….. det är väl människans natur antar jag.
Just nu regnar det ute, det passar mig bra just nu….
Jag lagar fortfarande min mat själv….motionerar lite mindre än jag brukar.

Det känns tomt ändå…..
Jag är 45 nu… och mycket bättre än så här lär jag knappast bli….

Själv tycker jag att jag gjort en enastående prestation, bara i att överleva, och inte gå under i det helvete jag levde i….
… inte alla tycker det, … många har klara och tydliga uppfattningar om mig, utan att ens ha pratat med mig….

Själv …. hjälper jag många vänner så fort jag kan, med det jag kan, det ger mig tillfredsställelse och mening…. annars vore jag inget i ett samhälle som endast ser de som producerar……
Många vänner ger oxå tillbaks, när man behöver det… vissa inte.

Men vad de flesta människor inte längre kan ge är …. tid ….

När jag var ett barn, så var jag ett sådant barn med stora tomma frågande ögon…
Ett sådant barn, som om jag ser något barn idag …. så går jag sönder inombords av empati och maktlöshet….
Det var tomt, fyllt av ångest, skräck och rädsla…… men mestadels bara tomt.
Det barnet bär jag med mig…. alla bär vi med oss våra barn, bara med olika historia

Med ett tomt hjärta ser jag saker inte alla ser……
…. som dom inte vet om att dom har….

Mitt hjärta svälter…..

Samtidigt tror jag att kärlek är en växande kraft, att man inte behöver varit fulltankad med den från födseln för att kunna älska…
Däremot är man utan tvekan tryggare under de förutsättningarna….

…. just nu regnar det ute, det passar mig bra

Jag tittar ut över vattnet som återspeglar ljusen från kraftverket, och belysningen från bron. Det virvlar och flyter fram i tysthet, medan stadens sömn endast störs av basdunket från någon fest.
En bil far förbi på bron, och strålkastarljuset försvinner snart i fjärran.

Här sitter jag ensam och har just unnat mig en smothie, och har stannat upp mitt snurrande i den eviga cirkeln.
Cirkeln av rutiner, måsten och skådespel inför varann. Och jag blir sorgsen över hur vårt land, Sverige har förvandlats från folkhemmet, där alla bidrog och hjälptes åt, till ett hyperventilerande elitistiskt slicka-uppåt-sparka-nedåt-samhälle.

En del människor ser på mig med förakt, som nånting katten släpat in.
En del vandrar förbi utan att möta blickar, med en högdragen haka, och ett hånflin på läpparna, som ska visa omgivningen att de är så mycket bättre än mig.
Var och varannan människa har antingen en apotekskasse, med piller att döva sina symptom, och mildra smärtor, och dämpa känslor…… andra bär på en lila systemkasse, för sina problem…..

Några går förbi som zombies, utan liv i blicken, …. dom har ätit, hör och häpna, ”lyckopiller” ! Dessa människor anses mer föraktansvärda än mig till och med.
”Dom kan väl ta sig i kragen och skaffa sig ett jobb”
Människor som inte längre har någon gnista i ögonen, hänger med axlarna, och hasar sig fram genom tillvaron, utan att känna, utan att gråta, utan att skratta……utan att leva…..
”Dom kan väl ta sig i kragen och skaffa sig ett jobb”

Statsministern var i staden på sin ”Eriksgata” och åt en middag på Appelbergs. Det var en snabbvisit, där han, ledaren för arbetslinjen, konstaterade att det inte var regeringens sak att skaffa jobb åt staden med högst ungdomsarbetslöshet.
Men han fick ju middag jallafall, statsministern… undrar om han betald den själv ?

Själv är jag ömsom arg, ömsom uppgiven. Både över vart Sverige tar vägen, ….och över min egen ”theres-a-whole-in-the-bucket-situation…… och över kärlek.

Jag tänker att det är bra meningslöst alltihop utan kärlek. Jag såg en kyss på en film igår, en passionerad kyss av förälskelse. Och det brann till i mitt bröst.
Kommer jag uppleva det igen ?… och om inte …. vad är det då för mening med allt.
Ingen har tid för varann längre, ingen har tid att leva.

Jag tittar ut igen, och det har blivit ännu mörkare ute…..
jag ser en stjärna….och längtar dit….

Socialdemokratiska partiet har under hösten och vintern, med mycken möda och svett, arbetat fram en ny partiledare…. Håkan Juholt !
Personligen hyser jag aningen hopp till denne Socialdemokrat, som verkar vilja stå upp för Socialdemokratins ursprungliga ideal om solidaritet och rättvisa….. något som under Mona Sahlin och Göran Persson inte varit speciellt högt upp på prioriteringslistan.

Genast är den numera allmänt högervridna pressen framme och snackar om ”vänsterkupp”… och får det att låta som om det vore brottsligt att föra solidarisk politik ….. allt mer liknar det svenska politiska klimatet hur det ser ut i USA, där det snudd på blev revolution när Obama ville införa allmän sjukförsäkring…. få saker tycks uppröra amerikanen mer än att behöva bidra till sjuka människor som inte klarar sig själva ekonomiskt

Upp är ner och ner är upp…..

Socialdemokraterna har problem idag av två anledningar:
1. man har under 20 års tid, vad gäller partiledning blivit ett småborgerligt parti, och ändå hävdat sig vara solidariska…… utan att det genomlysts i politisk vilja….
Samtidigt har man slagit hårdare verbalt åt vänster (från partiledningen) …än åt höger, genom att trycka på Vänsterpartiets kommunistiska historia, och på så vis antyda att vänstern skulle dras åt diktatur. När man med samma vridna logik, skulle kunna hävda att Moderaterna är emot kvinnlig rösträtt….. för så var nämligen fallet när detta behandlades i riksdagen 1921… då var Moderaterna emot detta.

Varför har inte S tryckt på detta och använt sig av detta i det politiska språket ?
Jo det är ganska enkelt, man vet att man konkurrerar om väljarna till vänster i Socialdemokratiska partiet med Vänsterpartiet…… och genom denna misskalkylering i propagandakriget har man måhända hindrat vänsterfalangen i S att rösta på V, men det har å andra sidan bäddat för ett annat parti …. nämligen Sverigedemokraterna och dess främlingsfientliga politik.

Hur då ?

Jo genom en ökad ekonomisk standard för 60% av svenskarna, så har Socialdemokratins ledning lockats åt höger i politiken, medan många s-väljare inte känner igen sig i detta, utan vill ha solidaritet och rättvisa. Klyftorna mellan fattiga och rika har ökat dramatiskt under senaste 20 åren både under ”socialdemokratiskt” styre och än mer under Moderaterna…… Och utanförskapet för 1/4 av befolkningen allt mer tydligt.

Med språket som vapen har man lurat svenska folket från borgerligt håll.
Med medvetna ordval som:

”Det ska löna sig att arbeta”

……och det är inget annat än en förklädd ordlek för att skita i de som
inte klarar av att jobba. Det har nämligen lönat sig att jobba innan Moderaterna sålt ut allt det folket ägt och sänkt skatterna för de rikaste och den väl bemedlade medelklassen.
PÅ detta vis har man lurat vanligt folk att tro att folk blir sjuka på ren jävelskap, och att solidaritet med dessa är fult.

Sedermera har man lyckats med vad Hitler gjorde i Tysklands Judar…. man har lyckats ställa svaga grupper mot varandra…. I Sverige idag är det Invandrarna som fått bära skulden för att ”Vanliga Svenskar” inte får tillräckligt med pension, och att sjuka inte får sjukersättning….. när de verkliga pengaslukarna är egoismens höger…. De verkliga offren är de sjuka … och Invandringen de fakto är en av Sveriges största ekonomiska resurser…..

Det är exakt samma stämningar och verktyg som Hitler använde sig av.

Därav SDs stora framgång

Vänstern är splittrat…. och det är en medveten strategi från Moderaterna och Reinfeldt… och vänsterrörelsen har låtit detta ske…
FI är ytterligare ett exempel på hur vänsterrörelsen splittras upp, och 1-2 % förlorade röster där, som annars skulle lagts på en solidarisk rättvis vänsterregering….

SDs väljare består till en viss del av utsatta människor som fått det sämre under Regeringen Reinfeldt, och gått på finten om vems skulden är…. den är ALLIANSENS, samt att Socialdemokratiska partiledningen övergivit sina ideal.

Sammanfattningsvis hoppas jag att folk till slut ska inse detta och att vänstern skall återigen återförenas och gå samman mot demonteringen av välfärd och solidaritet.

….
Outcast….. I am where the eye does not see….

Jag kan inte göra mer än jag gör…..
Allt jag förväntas göra ska vara gratis, tas för givet….utan lön, utan värde….
Jag har tröttnat.

Vänner som flyttar ……parar ihop sig, och har sparsamt med tid.
Tid har jag….. det är allt jag har….. men ingenting att göra av all den tiden.

….och jag är less på hela skiten.

Kunskap har jag… talang har jag, men är en trasdocka….. ingenting värd…in the eyes of the world….