Författare: tomastvivlaren

KG hammar:

I varje rum där man fattar politiska bör det finnas tre tomma stolar. Och så kan vi tänka oss att på en sitter våra barnbarns barn, på en sitter alla arter på jorden och på en sitter världens alla fattiga.

VI…..20 % av världens befolkning konsumerar 80% av jordens resurser

Världen spenderar 12 gånger mer på militärutgifter än på hjälp till utvecklingsländer

5000 människor OM DAGEN dör av pga att de dricker smutsigt vatten
I miljard människor har inte tillgång till bra, säkert hälsosamt dricksvatten…
Själva badar vi i sådant vatten och spolar i toaletten med det….

Nära på 1 miljard människor går hungriga
Över 50% av världens spannmål som produceras används till köttproduktion eller bränsle (medan människor svälter)

40% av all odlingsbar mark, har skadats för lång framtid

Varje år försvinner 13 MILJONER HEKTAR skog

Var 4:e däggdjursart, var 8:e fågelart, var 3:e anfibisk at ….är utrotningshotade

3/4 av jordens fiskebestånd är antingen utfiskade, eller allvarligt hotade

Medeltemperaturen i världen de senaste 15 åren är den högst uppmätta någonsin

Istäcket är 40% tunnare nu än för 40 år sedan

År 2050 kan nästan 200.000.000 människor vara klimatflyktingar… det har redan börjat

Är det kanske dags att vi inte längre litar på ”marknaden” att reglera sig själv och ta ansvar för den enda planet vi har

här är hela filmen på youtube;

http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU

…..
Tick tack…tick tack…

…… sekundvisarens monotona ljud maler på obönhörligen utan pardon.
Människor föds, människor älskar….. människor lever…. Tick tack…tick tack…
Sol, bad, arbete, disk, tvätt, sex, gräl, kramar, ensamhet, tårar……Tick tack…tick tack…
sekundvisan maler på …..

När jag var liten fann jag något trösterikt över väggklockans tickande… något lugnande….det finns fortfarande kvar…. men nu är jag medveten om mitt slut… och visaren påminner om det….Tick tack…tick tack…
Tiden rinner iväg….. vinter, vår, sommar….. och nu höst igen…
år efter år……

Stockholmaren kutar till sitt tunnelbanetåg … vare sig han har brått eller ej….
Den produktive Ångermanlänningen blir Stockholmare…. och kvar blir vi….
….. i världen utanför.

… utanför alla beslut, utanför stress och konkurrens….utan pengar….
och utan mening…..
Inne på butiker, stadskontor, industrier, sjukhus och skolor…. verkar och lever de som hann med tåget… de som bidrar, de som har ett existensberättigande…..
… det har inte jag… det räcker inte att bara finnas, det räcker inte att göra sitt bästa… det räcker inte med idealitet och hjälpsamhet…. du måste vara produktiv också…. produktiv…..

Tick tack…tick tack…… och tiden rinner iväg.
Går och lägger mig, … drar täcket över mig, kramar om kudden, somnar efter någon timme….. kliver upp nästa dag igen, och i bästa fall finner jag någon uppgift, någon att hjälpa … något nyttoarbete som man klarar av … fast utan betalning…..Tick tack…tick tack.

Vissa tittar snett på oss i världen utanför. … som om parasiter vi vore.
… som om inget värde vi hade, som om inget existensberättigande vi hade…
som om smutsiga vi vore…….
……vissa

Men kanske vet andra hur det är…
Kanske vet andra ….att många av oss ”kastlösa” i världen utanför, har åstadkommit mycket i det tysta, i skymundan….
Kanske vet andra…. att några av oss är maskrosor som överlevt sådant ingen kan överleva…..
Andra kanske vet att vi växt genom asfalt ?
Kanske andra ser oss för de vi är ….. kanske ?

Krämpor här, sjukdom där….. celluliter, åderbråck, rynkor…..tick tack…..
…..knack knack, knack….. Tre gånger han knackar på din dörr, tar dig
härifrån, och klockan tystnar för dig…… men utanför ditt
medvetande, bortom din tid…… tickar den obönhörligen vidare…..Tick
tack…tick… tack……..tick……

… tack

Del 1 finns två inlägg ner

….. Men se nu börje’nä å gå runt i hôvve för’n Bänkt-erik….
.. om e va syrebrist äller om ä va G-kraft’n som Gjorde nä…. ä int gott o klure ut…
… men en vårte snurri nå så myttje falit …..
N’Bänkt-erik chippa ätte luft, när’n fick chans’n…. men ätte två danser mä n’hänn bonnkäringskålossen … så vårte nä falit gurt å grörnt i plyte hanses….
Men ti slut komme’n då loss….. å då skynn’en sä ut från logen för å få na lufta….

Nu gatt’n ha sä nå sibborator-lemonad’n, å styrke sä mä…..tänkt’n…..
Å nå hadd’n väl vä sä sprit’n nå, men han hann inte gå mer än na enstaka steg, förrän han blev bjud’n…..
Dä va grannen himme på Vallen….. n’Gyyran Granbärr (Göran Granberg)... ni vet han vä hunn…. bulldågg’n….

– ”HÄNNE NÅ HÄNNE; SÅ HÄNNE NÄ HÄNNE !!!”
(Händer det nåt häromkring, så händer det här)

….skråla’n Gyyran glatt å skratte från diafragman på ett sätt som en inte kan beskrive om en inte få höre nä…. samtidigt som’n nätt opp kônne hålle sä opprätt….

– ”Gosse dra mä baklänges änna in i hälvette ditt förbannade ap-aschel
… ä rä du ?”
(Ångermanländska för ”hej”)

– ”Men va faen ä rä vä rä ??… du se ju’ut som om du klämt piten däri vävstol’n…. nu jett’u ryck opp dä……opp me hakern… alle tre… här har ru rä en jävel”
(ångermanländsk uppmuntran, för den som känner sig nere)

å N’Bänkt-Erik blev sturskare för varje sup som’n tog….
… till slut så va bröstkorgen hanses där’n va, när’n komme ditt é denne där’n va.
…å han hadd börje samla mod till sä igen….

Å precis då…. när’n hadd börjar repa sä….så va finjänta som han blev bestôlen på sist, på väg mot n’Bänkt Erik…
och blicken hennes som en litt’n ängel, … hon sträckte ut armen sin å skull väl bju opp….plire vä yge sine som barra ungjäntern dög till…. om gamjäntern föschôke, så likne nä mer ko-öga
…. men mitt framför plyte på’n så försvann à igen …..
En liten en Kârl mä sju stôcken ringa’ i vänsteröra sitt… ryckte ônna finjänta…..
Å n’hänn va raka motsatsen mot’n förige sprätthöken…
Dä gick så langsamt att’n knappt kônne tro att’n rörrde på sä….
Mä hakan i väre som nan slags aristokrat….
…. fast en aristokrat mä skomakartumme då….

Men nu vårte n’Bänkt-Erik nå så infernalisk förbannat, nu skôll’n slåss….
Satte fart ätte n’dänn jädra toffsmesen….. lôfte opp’n i nackskinne….
…å kast’n ätte golve…. å toffsmesen for över hela dansgôlve bort ditt ti annersia…. ditt-é-dänne där gammhönern stod å surne som 2 vecker-gammel-mjålka ….ty ehuru gôlve va behannle mä nå mjöla för å inte bli så trôckt….

– Far åt hälvete vä’re…. jämarns dyngsprätt !!!!... far änna borti Håljom !!

Skrek’n Bänkt-Erik…. så till å mä n’ Lasse Stafan hörrde’n….
Nu vare barra på ä hänn vise att detta va precis va herrar ordningsvakter hadde gådd å vänte på hele ti’n….
En del kangske gjort sä villfarelsen att dom va e dänne för å hålle ordning…
…. men dom hadde bara ett i hôvve sitt dom där ordningsvakta… å dä va å få vise hur stor å stärk dom va…
Så ä dröjde inte länge förrän n’Bänkt Erik låg därr’i dike utanför logen…
Ennä tröst’n va att dom kast ut n’dänn dyngsprätten mä….. å dä va inte mer än rätt tyckte’n ….
Men dyngsprätten hann fara him innan n’bänkt-Erik kônne läxa opp’n nå mer.

Nu hadde ju n’Bänkt Erik lite innaför väst’n sin… å skull väl egentligen inte köre nå….
Men dä gav han blanka fan i….. han hadd inte sett ordningsmakt’n e hänn på 4 år…

Men halvvägs him så stärne tvåförtifyran och rörrde sä inte ur fläcken….
n’Bänkt-Erik klev ur bilen å sparkte in en stor en buckle i framskärmen ….
Svor o spotte när’n sparkte gruse å småsten framför sä sista 1½ milen som ’n vôrte tvunget ti å gå ……

….
Varje ögonblick är ett val…….

Om jag lever ett normallångt svenskt liv, så spelar jag andra halvlek nu….
…. men jag kan dö när som helst…. och ingenting vet vi om döden är slutet…
……många tror, men ingen vet…..

Idag fick jag uppleva ett återförenande… människor som kommit ifrån
varandra av olyckliga omständigheter…. människor som älskat varandra
som som ler och långhalm……
Jag var åskådare denna gång… det var inte jag som fick uppleva återförenandet….
… men jag gladdes i mitt hjärta…. jag grät glädjetårar inombords.
Fina människor… goda varma människor … älskvärda människor. allihopa.

Jag kommer aldrig få uppleva det dom upplevde idag….. med dem som inte finns för mig…. ty de som jag behövde har aldrig funnits för mig…. dom som skulle vart mitt allt….
Förlåtelse ….. Ja …. men återförening … nej, för det fanns ingenting från början…

Dessa fina människor jag var med idag bjöd in mig …… fick mig att känna mig som en av dem…
Jag kände mig som ….välkommen.

En gång för 20 år sedan räddade de livet på mig………
Jag var redan förlorad när de fann mig…. bortom all hjälp…
Jag hade redan gett upp …..
Jag var på den plats där ögat inte ser…… övergiven, ensam, utan hopp, utan kärlek och omtanke…..
Mitt liv var i spillror….. Jag var ingen…
Från ingenstans kändes det som kom du in i mitt liv… och bar upp den människospillra som inte kunde stå på egna ben….
Tog mig till ert hem och gav mer än ni hade att ge…..
Ordnade så att jag fick mat i min mage…… ett tak över huvet, omtanke och värme….
Presenterade mig för alla era vänner…… så jag fick egna vänner ….
Jag var ingen …. nu blev jag Tomas……..

Jag kanske inte blev hel …. inte hel nog att fungera som resten av världen förväntar sig…..
Jag kanske inte blev en produktiv pliktfull medborgare på två stadiga ben…
…. en som tar för sig, en som klarar sig själv ekonomiskt….
… kanske inte blev stabil och stark nog …..

…. men jag har överlevt….. och jag lever….
Och vad än folk tycker och tror om mig, så har jag blivit en god människa…..
….och det är er godhet som lever vidare i mig….

… kanske misslyckad på vissa plan…..

Till er är jag evig tacksam för att ni älskade en som aldrig upplevt kärlek….
… för att ni väckte mig från de levande döda…..
… finns det ett himmelrike så kommer Margareta och Rolf Svensson att få en hedersplats där…. när deras stund är kommen…..

… själv hoppas jag kunna bli nästan lika god.

…..
N’Bänkt-Erik hadd täjje på sä grannaste kritstrecksmönstrade Blääsern.
Böxer’n räckte barra ne te strax ommaför fotknörln hanses, och lôftes opp
av hängslern i mintgrôrnt…. o törs ja säje att ene hängselstråppen va
o-i ?
Röe strompern utâ nått tôckern modärnt’t märke….. räddade opp hela utstyrseln..
Osså hadd’n fådd ärvt farsgôbbens JånnTravåltaskorna…..

Förr ji förstå farsgôbben åt n’Bänkt-Erik, var en dansgålvets Frädd Astär på den tia han va mä oss…
Jäntern kute ätte n’Nils-Johann så ’n fick freda sä för å kônne gå på huse’ , så ’n inte gjorde på sä…….
Inte för att ’n hadd fått danse nå minner om’n hadd gjord på sä häller….
De va ännå barra bonn-käringer denne, å nå visste dom var dynglukta va nå….
Men dä hadd ju vôrte falit ommafâllt, bänt å o’nasklit te å fari omkring med
dyngkasa däri finböxer’n…. å i värsta fall hadde nä kangske kommi
krypandes ner ätte byxbena hanses å färgat strompern i brurnt. å de hadd vôrte rernt omårnschkligt.
Dä, tinnre bårt i yge på mor, å säckle litte granna i munn på na…..
när hon tâla om hur schangtil å Grassiös farsgôbben for fram där på logen….

Å nu vare n’Bänkt-Eriks tur…..
Mä ett orôbblit självförtroende, knalla n’Bänkt-Erik iväg te
råstfläcksspackle Tvåfôrtifyran sin……mä ett orôbbligt
självförtroende trotts att’n âllri hade täjje ett danssteg i live sitt……
Han va ju pojk’n åt n’Nils-Johann…. så de ä väl klart att pojken kônne danse nå.
Han hadd ju Fars-Ärve i bena sine…..

Dä va dans där borti Kullberg, å de va favvorita, hanses som spelte…
n’Lasse Stefan !
Bröstkorga hanses va som på en tupp i hönsgårda…. när han äntrade dansgolvet…
Näst överste knappen på flanellskjorta hanses, sprätte opp, när ’n spände ut torson sin…… Han spände ut’n så myche att den nästan komme länger ut än prippsmusklern…… men bara nästan…..

Å när n’Olle börja skråla ”siiista ljuva åååren” uti mick’n sin, så känne n’Bänkt-Erik att nu eller âllri……
Tog mod till sä och gick fram till en falit grann en jänte…..
Hon va så grann ti högklackeskorna, och en nätt litt’n blommi’en klänning, att n’Bänkt-Eriks hjärta Banke o hoppe nästan ur bröstkorga på’n…..
Men precis som’n skulle te o bju opp…… så försvann ho framör yge på’n….

de hadd kômme nan jävla sprätt före, och stôle na tâ han

…¤%&%¤¤”#%

Förbålt… tänkt’n Bänkt-Erik…… jädrans sprätthôk !!! Netjsches hin håle, jämarns dyngsprätt, förbenade semifjollträskar… Ap-aschel….%¤%#%¤

Dä va nån stadsbo, som väl trodde att han va nå särschilt….
… för stadsbon for iväg där mä finjänta på dansgôlve som ett jehu, och kråma sä, o gnusse, o stampe mä vänsterfoten sin som om han hadd haft nå spasmer….
Men nu for bröste på n’Bänkt-Erik in halvvägs, och prippsmusklerna for ut igen, och yga hanses vôrte som på bulldoggen åt grannen himme på Vallen…..

… men just då knacke nä på axeln hans…..o innan han visste vad som hänt, så hadd en rejäl’n hann greppa tag om hannleden hans…. o drage ut’n på dansgôlve….
Hänne vare inte frågan om nan liten näpen jänte i blommig klänning inte ….
Dä va fråga om rena naturkrafter…..
En bonnkäring på över hunra panner hadde fått tag på n’Bänkt Erik…. och släpade omkring på kârln med en furiös kraft så han va mer oppi luft’n än ner på gôlve….
O i normala fall ä re ju kârln som styr… hadd mor hans talt om för’n …
… men nu var’ne anne ….

(forts följer)

…
Jag avundas människor utan samvete ibland….
Det skulle vara skönt att inte alltid ha så stora krav på mitt beteende..
Och med en tendens att ta ansvar för all världens sorger och bekymmer skulle det vara behövligt med lite vila från det….

…. nån som har en gåshudsdräkt att låna ut, där allt rinner av ?

Jag är ju långt ifrån felfri…. och ibland hoppar det grodor ur min mun oxå….
… eg ganska ofta ….. med tanke på att jag ofta skämtar i jakt på bekräftelse och uppmärksamhet, vilket är substitut för mitt existensberättigande…..
Och ibland blir det fel…… och jag upptäcker att jag trampat i klaveret….
… och en massiv självförebråelse sätter igång… endast över en liten groda….

… så meddela mig om ni har en gåshudsdräkt att låna ut !!!… alternativt en munkorg mot mungrodor

….
n’Bänkt Erik stod å föndär där borti parken….
Yge hanses bålke ut som biljardklota när han såg hur dôm hadd tömd ur vattne i ån som rinn genom byn….

Lite på sia sått de två arbetargôbba i sparkdräkta……. helt i branngurt…
Dôm hadd nog sôtte där hele förmidda……
Ingen tå dôm rörrde på sä….. annat än att de lôfte på hôvve sine o spit ut yge sine tebaka på´n n’Bänkt-Erik….
Dä blev sparkdräktsgôbba som vek ôndan blick’n sin ätte en minut äller två….
n’Bänkt-Erik vik sä inte då dä gäll te o bålke inte….

Dä ha stådd en grävmaskin me larvfötteren där i flera dar nu…. göralös…..
Å vattne ä uttömt ur ån ….. hä ä barra nå spricker utå uttorkad lera på bott’n….
Na små-föggla far där å hacke ätte småkrypa…..
Osså en helveeetes massa lera och nollartonsgruse…..

Han önners hur myche e hänn ska koste skattebetalara ….. att de där sparkdräktsgöbba sitt å lute sä i parken…. mä inlånte dyre grävmaskina, och diverse anne ???
Hadd ä inte vôre bätter om dôm hadd hädd igänn grôbbern o kärlskotta himme vä byn ??… tänkte’n och klia sä uppå huvve genom målarkäpsen sin….
Dä hadd säkerligen blidd myche billigare… å dessutom vöre nan nytta mä nä….

Ja … om inte anne hadd dôm ju könne restaurera skolan på byn, så hadd dôm slôppi köre alle Båna in på byn på måran….. å tebacks på kvällningen …??
Ja tänkt n’Bänkt-Erik…. dom lägg ner skolern på småbya…. åsså skô dom ändå måste köra tebacks onga te lanne när de bli gympa … för båna inte få plats på Sollefteås gymnastiksalar ???

…. Njä… hann hadd nog gett en slant för å fådd vöre mä på hur dôm tänkte där de där kommungôbba o käringa… han tyckte nog dôm tänk falit bakvänt …..

…. Nåja n’Bänkt-Erik skô fäll komme tebaks om en vecke och se om sparkdräktsgôbba sått kvar där å bolke mä yge sina då mä….

….
FÖRKYLNING !!!!!

…
Men nu får det va färdigdansat ett tag framöver……

Hade relativt roligt större delen av kvällen….. och gillar ju Jannez.
Men två besvikelser på slutet lade smolk i bägaren för min del…..

De bli inge Öviksmara, inge Bollstabruk-dans, och förmodligen inge H-sand heller.
Det kan mycket troligt bli Hullsta Gård i okt/nov…. men inte säkert de heller..

<!–
WriteFlash('’);
//–>

….
Hä stå nån gôbbe i kostym där framme vid podie, han tâla så stort, mä or´la
som skô få’n te å framstå som bådd lärd å intelläktuell…… men va bety
ållt é denne han stå å bajsa ut i fel änne utâ kroppen ?
Kostymgôbba ä numer oxå förklädd i pullover och har tejje av se slipsa sin,
så fôlke ska tro att de är som vanlit e fôlk….. ja vissa ha till och med
hästsvansa där bak i, även om de ä en vuxen en kâr (karl)..
På annersia podiet stå en kärring och gaffla tebaka…..
Båda skôka på huvve sitt när den andre talar…..
Dom se like dan ut som hockeyspelara när de ha bleve förpassad te
utvisningsbåsa….. dom ruske på huvve så de håll på trill utå

Sen tillsätt dom nan slags val-experta för oss som int begrip nå, som ska
tâla om …. vem som ha vônni debatt´n….. osså jett n’dänn experta få
betart å…. för att’n tâla om för oss va vi skô tycke …. myche märkligt.
Om de nu hade vôri så märkvärdit att de ska ha miljoner i lön om åre, och
gratis utâ ållt de andra som vanligte folk jett betale för…..
…. om de nu e så märkvärdi de där gôbba o käringarna …. och ä så lärd och
intelläktuell, hur kom de sä då att de inte kan tala så folk begrip va de
säg fö´la…. utan jett lejje nån sånn töcken expert för å tâle om vem som ha vônni…..

… då ha dom ju stått där i onödan de där gôbba och käringa o gaffle mä varann …
Han’t dom kônne hoppe över debatt’n då, å talt om vem som vann é denne, å vise nå anne på televisionapparaten iställe….. ja som till exempel nå jaktprogram.
Nä dä ä myche en inte begrip sä på …… men å andra sidan så tycks de va på
é dänn vise me slipsgôbba oxå……

Å fallskärma förresten…. va skô dom me de te ?…. van’te bätter om pilota fick dom ?

Ja så nu stå dom i valstugor o dele ut lappar o å grejer….
… å så skicke dom him valsedla te brevlåa min…. trots att jag ha en lapp som säj: ”inge skräp i brevlåa min”….

…. men dä kanske ä dugligt som elltänne, …. fast ja vet inte om é brinn e denne….
Men valstugorna skôll dom kônne donere te fiskestugor….. för de ska fäll inte bo i dom te nästa val …. dom e väl inte så dyr dom där stugorna…. några laxar kan ja tänke mä…

Ja va de gäll vale här nudå…… jag vet ju inte ja….
…. Ja tror ja ta mä en leverpastejsmörgås… och fundere lite….
…. man kanske ge blanka fan……. ta å plock nå lingbära i ställe