Författare: tomastvivlaren

……
Fortsätt gå …. fortsätt gå ….
Det är så jag har gjort, när allt verkat meningslöst och hopplöst…
och nånstans, nån gång har ljusglimtar dykt upp… och en strimma av hopp..
….. så jag fortsätter väl att gå…. och gå och gå…. fast jag inte riktigt tror på att jag kommer finna den väg jag vill gå på…… så går jag….

Nu går jag ensam…….
… trött på att be … på att söka upp vänner…
Bättre att vara en enhjuling med balansproblem, än 5:e hjulet, oönskad och utan funktion…. reservhjul, ballast.

…. men jag fortsätter gå…….och gå , i mörkret utan ledljus, tills det ljusnar igen, och gör det inte det, så har jag jallafall gått medan jag gick på denna jord.
Men ibland vill jag bara sätta mig ner……… och ibland vill jag gå utan att vända mig om …. aldrig se tillbaka…… lämna allt och alla bakom mig…….. men jag är för feg för det, för bräcklig och social….. tror jag.

……. så här känner jag…. tänker jag

Ord………

….. varje ord är viktigt för mig, varje ord smakar jag på,
innan det lämnar min mun…

Vad är det jag vill ha sagt ???…… och vad betyder orden egentligen ??
Betyder ett ord samma för alla ???…
hur förändras ord genom användandet av dem .. ?

Med ord uttrycker jag mina tankar mina känslor… och mitt inre….
… med ord klär jag det outtryckta reella …. det verkliga….

Många använder ord för andra syften, ….. att skapa illusioner om vad de egentligen har för avsikter…..
… att måla upp nidbilder… för egna syften, ….. att manipulera och styra andra människor…..

…. inom politik såväl som kärlek !

Det finns en plats i mitt hjärta som är oskyddad, och så kommer att förbli, med tanke på vem jag blivit, och vem jag är….
…. dit har människor nått med ord….. vackra ord som anspelat på min största längtan i livet….. och mitt stora tomrum i präglandet av den person jag blivit och är.
Vackra ord om kärlek och närhet….. vackra ord som tycks vara utan substans…..
…. dit där tomrummet är ….. landar orden som har balsam och bomull i sitt hölje… men egenintressen och baktankar under skalet, när de väl bosatt sig där…..

…… försvarslös mot dessa förklädda ord, …. faller jag som en fura mot stenbeklädd häll, varje gång det inträffar….. försvarslös mot förklädd kärlek, då det är detta jag innerst inne tyst skriker efter, längtar efter…….

Med vackra ord och till synes menad uppriktighet, har mitt hjärta öppnats likt en trojansk häst, för att sedan beröras innanför murarna….
En paradoxal jämförelse… eftersom avsikten tycks ha varit att vinna mitt hjärta kan tyckas och tros… eller åtminstone komma åt mig, få ta del av mig… vinna mig…. … men effekten blir ju givetvis den motsatta….. man får flytta ut utanför murarna och inte komma in igen…… så länge som mitt hjärta lever

…. detta har skett många gånger, av olika personer, för att det varit möjligt, för att man sett att det varit möjligt hos mig….eller kanske man inte förstår att man gör detta …….

…

Efter vänliga, tröstande ord från Ewis, och en cykeltur på Hallstaberget, sedan fyrmans Whist hos Martin

hej igen far….

….jag kan inte sova……har tårar i ögonen.
Behöver prata lite med dig …..

När far ….ska jag hitta en kvinna som gör mig lycklig ?
….när ska jag möta en vän som unnar mig kärlek ?

Jag tappar tron på kärleken far …….. och kärleken är livet.
Jag har varit tapper länge … jag har vågat längta … men nu … jag vet inte längre.
….

Det känns rätt meningslöst alltihop ….utan kärlek. Och jag tror inte den kommer att beröra mitt liv….. jag tror inte längre…
Det fanns en ….men…. nej….

Jag är trött far … väldigt trött…. I could use some love right now

….
Idag har jag fått hjälp av min gode vän Martin med pianostämning.
Han tog i så han blev svettig … men stämt blev det ….

… Sedan blev jag bjuden på god mat av Martins oäkta maka Anneli…. älgstek, härligt, härligt…..

Bra uppladdning för en dans på Ärsta till Sannex…..
Och jag dansade varenda låt fram till paus,…..

… men under pausen och när det började igen ,,…. så tappade jag visst nåt, och hittade inte åt det igen….

Det var danslusten, och de vet e katten om jag hittar åt den igen på ett tag

men jag hittade ”the blues”…depp depp…..

HURRRRAAAAA !!!!!!!

…..
Jag far illa när jag ser dysfunktionella familjer där barn far illa och behandlas illa….
…. empatin blir ofta då så påtaglig att den upptar mig helt för en stund…

Men ibland när jag ser det motsatta…..
barn i trygga familjer, som får pussar i tusende, och kramar än mer….
… så trots att jag gläds …..
Så gråter jag oxå inombords för något jag aldrig haft, och aldrig kan återfå…
En trygg uppväxt, med kärlek, omtanke, pussar och kramar, och vänliga ord…..

Det satt aldrig någon uppe och väntade på mig, när jag var liten, det var ingen som frågade vart jag varit, eller hur jag haft det.
Ibland kan jag känna mig som spetälsk……än idag i vuxen ålder, är jag rädd för närhet. Den närhet jag så paradoxalt längtar till mer än något annat…..

Men närheten och tilliten är svår för mig……
Jag blir ofta utnyttjad….. för jag kan utnyttjas……för att jag blev utnyttjad
För jag kan inte utnyttja …..

Jag tror inte att jag är värd att älskas….. det sitter djupt i mig….
Det kanske är svårt för dig som läser att acceptera det jag skriver….
Men när den person som är din värld, ditt allt, den som skall ge dig allt det där ett barn behöver…. kärlek, stöd, självförtroende, självkänsla……
…. om det är den personen som gjorde det ingen fick göra …… då sitter det kvar.

….. det ingen fick göra……

… och ingen såg nåt , ingen visste något, och ingen trodde mig……
…..

…och jag straffar mig så hårt … varje dag…..

… men imorgon torkar jag tårarna igen, som tusen gånger förut, och fortsätter leva med de förutsättningar jag fått

…sov gott

….
Ibland blir jag så trött….

Trött på all ondska all egoism och förstörelse….
Och jag blir trött av de ok jag bär…… de ok ingen ser..

Ibland blir jag trött på att kämpa … slåss för mitt livsberättigande ….
…… så ofta får vi höra att vi inte duger, vi som inte har ett jobb…
En belastning får vi höra att vi är, alla arbetslösa och sjukskrivna….
Och vi blir straffade varje dag…… varje timma och sekund, av ett samhälle som ser ner på oss……

…. jag är trött, väldigt trött på all egoism och cynism, all elakhet och pengafixering.
… väldigt trött..

…

….
Igår var det Laxfestival här i Sollefteå, Nipornas stad…….
Förr om åren var entrén fri, och folk åt Lax och hade trevligt, lite underhållning oxå.
Men förra sommaren fick någon den ”Brighta” idén att sätta stängsel runt hela parken, ta 80 kr i inträde, och sätta vakterna i jobb med att springa runt nipan och jaga folk som plankar för att komma in…..

… att sedan vakterna står helt stilla och tittar på nät hundratals glasflaskor krossas mot asfalten i park och på stan….. är tydligen som det ska vara.

Alkoholproblem

Jag ska säga det rätt ut JAG HAR ALKOHOLPROBLEM !!!
Jo det är sant….. Mitt alkoholproblem består i att jag inte tycker speciellt mycket om ÖL, vin eller sprit, och inte speciellt exalterad över dess effekter heller, varken för egen del eller hur andra beter sig i fylllan…..

Jag menar …. i fyllan tafsar folk på varann, fast de har partners, … och ursäktas av pöbeln med: ”Ja men han var ju full”

I fyllan går folk ännu längre och är otrogna och säger ”Ja men jag var ju full”

I fyllan pucklar nån testosteronstinn ”hanne” på en något mindre hanne, med hjälp av 5 st till testosteronstinna herrar med ursäkten: ”Ja men vi var ju fulla”

…. jo det är sant jag har alkoholproblem….

Konversation med en överförfriskad

Dessa saker som jag nämnt ovan är några av orsakerna till att jag inte löser in mig på varken pub eller Laxfestival….
För övrigt vet jag liksom inte heller hur jag rent verbalt ska bemöta när nån kommer fram till mig i fyllan och säger:

– ”öhh ddu….öööioohh, asså..iopppUUUUääähhh, iiooo !!”

… ja men allvarligt !!… hur ska man bemöta det ???

Och machokillarna som i nyktert tillstånd fnyser och hånskrattar åt allt och alla, för att de är så hårda, … börjar i fyllan kladda på insidan låren på andra killar.

….

Min undran är nog ändå om de satt upp buren runt parken för att hindra folk från att planka in…. eller om buren är till för att hålla djuren i buren inhägnade ??

Nä tacka vet jag logdans……. numera en riktigt nykter tillställning med massor av fina tanter, att krama och svänga runt med

….
Misstag och vissa situationer accepteras, men kontinuerligt accepteras inte …
Min före detta Kärmor (Svärmor) sa en klok sak en gång för 15 år sedan, när jag tillbringade mesta tiden av mitt förhållande med hennes dotter på att vänta… så sa hon till mitt X:

– ”Till slut kanske han slutar vänta på dig !!”

Så blev det efter några år…. trots att det är en av de finaste människor jag vet…. än idag tycker jag det…..

Lika är det med alla sorts relationer, att om det är på den enes villkor så upphör relationen till slut från min sida sett… utan att för den skull bli ovän med denne….
detta har skett vid nåt tillfälle …..

Jag såras djupt när man inte respekterar min tid…..