Bekännelse

Ju större rastlöshet jag känner, desto mer försöker jag kompensera…..
Ju större tomhet, ju större utanförskap osv … desto mer kompenserar jag…
… genom att skämta bort saker nästan till desperation, att hjälpa till, vara till lags och vara överdrivet framåt och trevlig… men även uppfattas som otrevlig iom att jag då går för långt i min iver att synas och höras…..
När jag skojar om saker, och ibland går då för långt… genom att det träffar en öm punkt hos någon…
Det har hänt mig ett antal gånger… avsikten är inte av ondo…

Men slutändan slår det ju tillbaka på mig själv…

Omedvetet provocerande…

Lika mycket som jag kan vara omedvetet provoserande till mitt sätt vad gäller humor och politiska orättvisor…så tror jag att även komplimanger kan riva upp ”ont blod” ibland…

Vad jag menar är att inte ens detta som kanske borde uppfattas som positivt, alltid faller i god jord…
Det kan uppfattas provokativt från vissa…. och ibland får jag inte positiv reaktion på komplimanger, utan motsatt reaktion.. dvs att nån säger nåt negativt om mig tillbaka…

Jag känner många likheter med en clown….. faktiskt sorgsen inuti, och känner att jag ska få folk att skratta

Ibland blir det fel…

Ibland blir det fel…..
Jag kan be om ursäkt för när jag trampar på någons ömma punkt
… är medveten om att jag inte alltid är så smidig.
Ingen människa är utan synd, ej heller jag. Förvisso beror det ju på vad man
betecknar som synd, men….

Är en djupt rastlös person inuti…. och känner mig tom, och utanför, jag är
medveten om detta, och mycket kan jag inte göra något åt,…
Jag strävar hela tiden att bättra mig, att bli starkare….

Kanske är jag en lipsill….. kanske otroligt stark

Jag är en arg man utifrån vad jag sett och upplever, utifrån vad jag ser och upplever. Kanske är det så att jag är en gnällig lipsill, som bara tycker synd om mig
själv. Kanske är det så att jag lyckats överleva saker och omständigheter som är en stor prestation att vara stolt över .. ??
Finns nog inget entydigt svar på det, all sanning är nyanserad, all sanning är
subjektiv….

Trygga människor

Jag var och simmade härom dagen. En ung tjej, mörkt hår som ska ha simträning med yngre barn. Jag slås av några saker.
Min upplevelse var att hon hade en stark aura, en stolt hållning, en trygghet och självkänsla…..
Och kände lite avund….ärligt talat..

Jag har ingen aning om vem hon är, och hon är säkert inte utan svårigheter hon heller. Tror att alla människor går igenom svårigheter på olika sätt.
Men har kanske tilldelats olika verktyg att hantera dem. Och har olika trygghet osv…

Idrott bygger människor

Och det slog mig vad bra det är med just idrott. Jag har sett många ungdomar som får ta på sig ledarskap redan i unga år, och träna, leda sina yngre kamrater. Vad karaktärsdanande det skall vara. Vad mycket självförtroende det skall bygga upp… Samt att de lär sig förmågan att fungera i grupp, både som ledare och som en i gruppen…

Så där som jag kände inför henne kan jag känna då och då, inför olika människor…, unga som gamla, män som kvinnor… beundran och en tomhet som framkallar lätt avund…
Men jag kan bara konstatera då att jag är den jag är och att det får duga bra…

hej far !!

Livet är berg och dalbana far…. och det är jag glad för !
Tänk om det inte var några kurvor, höjdskillnader eller smalare eller tjockare väg….
Ja tom att man ”åker av vägen” behöver inte vara negativt… bara man kraschar ”lagom hårt”…..

Basar du ?

Där uppe då far ??…. glider du omkring på ett cumulusmoln och spelar harpa ???
… Nej så klart det måste vara basister i himlen oxå kan jag tänka… så du måste givetvis spela bas till änglakören….. så måste det va !

Ta emot kusses mor !

Du far … jag vet inte om du träffat henne än, eller om hon just anlänt och fått ett eget cumulusmoln, men Min kusin C:s mamma, la igen ögonen nyligt i helgerna….
Hon hade ett tufft liv på många plan far… det vet du … ta hand om henne när hon nu kommer… så hon känner sig trygg….

Jag ska spela på hennes begravning är det tänkt….. Första tanken var Cornelis Wreesvjiks Sommarkort….. men det krävs nåt taktinstrument och en bas till min gitarr och sång… Det går inte på nåt sätt att koppla in din bas och änglakören ??
… eller blir sladden för lång …??
Ja nåja jag får väl hitta på nån annan låt…

Något sen födelsdagspresent

I helgen var jag ner till Bollsta Bruk till en god vän…. En försenad födelsedagspresent i form av 3-rätters middag och filmkväll

……. Va ?… jo jag fyller år i september, men det har liksom inte blivit förrän nu !!

Gick en promenad på kvällen, sen fick jag skjuts hem. Det blev nån toast till förrätt, fisk och pressade pårer till huvudrätt och våfflor med glass och hjortronsylt till efterrätt …. smakade mumma !!
smiley

Vänner kommer och går

Du ser väl mig där ovanifrån kanske… men om du undrar ändå, så är jag mycket gladare nu totalt sett, än i höstas, men motgångar finns, både på vänfronten och mitt eget liv…
Fast som sagt, jag har fått några nya vänner oxå de senaste Åren … En i Bollsta, en i Näs, en nyligt på Österåsen, En från Åsele, ja det är några till oxå….

Gråt och skratt

Gråter ??… nä inte så mycket alls nu… senast till Mel Gibsons Patrioten, och densammes Braveheart…. Men inte av egen sorg…
Det är bra att gråta… men inte jämt… nu har jag paus….

Skrattar ?… Ja massor … senast igår när vi såg på en fransk film ”håll käft” … du skulle asgarvat du med så du låg på golvet far… som vi gjkorde när vi såg Ice Age första 15 gångerna….smiley…… eller Roadrunner (gråben och hjulben)

Dansar igen….och kärleken är fyrbent

Dansar igen ??…. Japp av hela min själ, spritter det i benen på mig igen, och blir genomglad av det igen….

Kärlek ?….. just nu hunden Viggo !!… smiley

Luta dig nu tillbaks på ditt moln så hörs vi… ZZZZZzzz

Dansbandsmusik

Om vi nu tittar på musiken från dansband….
Så har jag en slags hat-kärlek till den typen av musik…
Den allra sliskigaste enformiga typen av sentimental dansbandsmusik, har jag fortfarande väldigt svårt för…

Och fram till ganska nyligt har jag bara dansat till dansbandsmusik.. inte lyssnat på den hemma el så….

Men nu har det börjat förändrats. delvis pga av att den förändrats genom åren, och att ”moderna dansband” har växt fram, som spelar rockigare, popigare och fartigare… mindre sentimentalt…

Men jag inser oxå att min älskade far oxå har en del i min kärlek till dansbandsmusik…
Far som spelade bas i ett Amatördansband..
Och detta gick in i blodet på mig på något vis…

<!–
WriteFlash('’);
//–>

När andra slutat gå…..

Jag är en liten man… en trasig man
En man utan rötter… en man utan stolthet…. jag är feg

En ensam man…. utan hopp…
Jag har inget….. ingen framtid, inget jobb, inget värde…

Jag slåss varenda dag, varenda timme för att upprätthålla någon form av värdighet…. Jag håller mitt huvud högt och rätar upp ryggen….
….för vad ??… för vem ??

Jag har varit stark….. Jag har slagits för mitt liv….
Slagits för min rätt att finnas….
… slagits och stridit för de jag älskat…..
Jag har varit stark och modig…….. när andra skulle slutat gå…. fortsatte jag
… med osynliga bojor kring mina fötter, vingklippt och ett ok på mina axlar som inte kan mätas i kilon….. med allt detta har jag fortsatt att gå….
Det har varit mitt enda val … att fortsätta….

Jag valde inte min mor…… jag valde inte att bli hånad, känslomässigt stympad…..utnyttjad….
Jag valde inte ensamhet och skräck….. Detta blev mitt arv…
Jag har bara att acceptera detta…. det som hände… och det som aldrig blev.

Dom bevingade säger att jag ska flyga…… men har inte nyckeln till mina bojor…
Oket, bojorna, kommer jag bära dem livet ut…. ?? ,… jag vet inte.

Är det synd om mig ?……nej inte alls….!!!
Jag har haft mat och tak över huvudet…
Jag har haft tur, jag har upplevt små korta ögonblick av lycka… och snuddat vid kärleken…
Det är mer än många fått…..

Men det jag sagt har varit så… den jag är, är jag…. detta är sant.
Jag förlorade något…… då för många år sedan, något i mig själv…

Hur i hela världen….

…. kunde det bli så att denna tjej INTE ??… vann Idol ???
Sån Glöd, sådan självklarhet på scenen, sån häftig röst… !!!
Helt oemotståndligt

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Jag har förvisso inte följt Idol speciellt mycket, men jag har sett fragment av Kalle, Erik, och Mariette… den senare här nedan som var jätteduktig.

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Men Erik som vann ?? han kunde sjunga, men sen då ???

Tyst nyårslöfte


Jag avlägger härmed ett tyst nyårslöfte, enbart för egen vetskap, och egen vinning..
Allt jag kommer att avslöja är om jag lyckats med det eller inte…

Utöver det tysta ”löftet” (är ju eg en målsättning, mer än löfte)
… så har jag som mål att detta år, upprätthålla kondition…. och bibehålla vettig kost.
Och vara en så god medmänniska jag tyar med
smiley

De gick ju tokfort de där… och tokroligt

De e inte alltid som det blir roligt på dans när man har höga förväntningar, men det blev det denna gång. Från början till slut var det tokroligt….
Massor av underbara trevliga människor….
Och dansanta vackra Kvinns….

Tokbra musik av Shake från Timrå …. och toksmaskigt fika i paus

Trots att det saknades ett par av de som jag brukar dansa med, och trodde skulle komma, hann jag inte med mig att dansa med alla jag ville…
Så blir det ju sällan på bortaplan…

I pausen blev det tekaka med skinka och ost, tomat och sallad. Samt en jorgubbstårtebit, och en bulle, och kaffe….

Ja men har inget mer att tillägga än Tooookroligtsmiley

.. jo och sista dansen var ……… just det ”virrigt” tokbrasmiley

Inget med dansen att göra, men checka in dessa … detta blir man glad av
<!–
WriteFlash('’);
//–>