Författare: tomastvivlaren

…
Inte låg… inte på dåligt humör heller…. men lite uttråkad.

Kylan håller en inne fler timmar än brukligt.
Och Helgerna stänger affärer och dyligt….
Och helgerna sitter familjer och firar …. hur man nu firar trettondan ???

För övrigt så några ljusglimtar idag var Badhuscaféet med Anna och Ingrid.
Köpte glass och chokladsås med mig till Anneli o Martin på kvällen, det var trevligt, och gott…

osså några Leffeton-samtal

Jo osså vann DIF igår mot SAIK

…
Man kan tro att efter det jag skrev i natt …. så skulle allt vara pest och elände…
Men så är det inte ….

Men det är sant det jag skrev då… sant för mig, Men bara en del av sanningen.
Idag är en ny dag. Och de känslor jag hade igår… förvandlas till glädje och lycka.
Det räcker med några trevliga varma bemötanden… så kan det förändra en dag till positiv…

Likaväl som vid bräcklighet, att några dåliga bemötanden, och motgångar, kan få en på knä…. tillfälligt…

Jag vill ändock bara påpeka vikten av att få uttrycka det man känner, och vips så försvinner lite av det jobbiga……

Idag blev undertecknad bjuden på morgonkaffe (vid 11-tiden)
Blev slickad i ansiktet av glad hund…
Fikade på stan med en snäll ko….
Vacker servitris bemötte mig med leende !
Pratade i telefon med Bollsta-bo…..

… och vips har jag fått bra start på dagen

So tired of this charade … tired of pretending…
… pretending I’m Okey… pretending I’m fine….

I’m not fine, I’m not Okey at all…

For each day that passes I realize……how lonely I really feel
… not belonging anywere… with anyone
The lonelier I feel, the more I tend to give…
….the more I seem to pretend
I have just survived…. but I’m not alive….’

I’m tired of pretending being allright…
I’m not alive….. without love… I’m not alive……….
I used to believe that my love was out there…. even thought I found her..
…. used to belive that love would find a way….
Some day we’re all going to die, no one can escape that…
… I’m okey with that, but not before I really felt alive, not before love..

I feel I’m dangerously close to lose faith …. faith in love…
… and love is the only thing that can bring me amongst the living again…

I’m not dead… but I’m not alive… not alive.

Is this it ?
Will I not mean something to somebody ??

There ….

Am I for ever going to have to hide ?
Am I never going to get to be me…..?
Will I not matter ?. …count for something ?…. be valuable ?…..
Is it really all about the money ?

Can’t feel it my heart, can’t feel like dancing… can’t feel hope
I often smile at people…. and cry inside…… today too

Tired of this charade…. tired of pretending…

…
Ärligt talat …. nu har jag kommit upp i 43 levnadsår.
Jag har alltid varit något disträ, milt sagt…. och det har föranlett mig att skämtsamt undra hur snurrig jag kommer bli vid 70 ??

Men om vi nu tänker efter allihop, bara som ett tankeexperiment….
Vad minns vi från igår egentligen ??… alltså en dag tidigare än den vi upplever idag.

Jag kan nog ärligt säga att ibland får jag tänka efter när folk frågar vad jag gjorde…
Och jag skulle nog inte ha en aning om de frågade vilka kläder jag hade på…
Även vad jag åt får jag nog tänka till på

Hick … det böev 2 st 5 cl:are för mycket

Meen grtåytt nuyyt åpr påoi er

…har haft en länk förut med honom… men det är värt att sätta ut igen !!!

Kolla gärna på fler låtar han gjort han är bara sanslöst duktig

Sungha Jung

<!–
WriteFlash('’);
//–>

….
Göra 2 saker samtidigt …..Går inte alltid bra !

Pratade med moster i tel, och det gick knappt att höra vad hon sade.
Samtidigt höll jag på att göra Fläskpannkaka, men tappade då koncentrationen och glömde ägg.

… som tur var hade jag onödigt mycket fläsk i det som ursprungligen skulle bli fläskpannkaka… så nu blev det Kålbulla i stället

… Var enormt danssugen, så åkte på vinst och förlust ner till Härnösand, och dans till Mickeys… det blev vinst… även om det inte blev ”storvinst” dvs kul, men inte bäst !

Det skulle varit kul om Virriga Veror hade varit där, Sally, Ewisar, Lylia, Söta tanter i klänning, el om det var söta klänningar med tanter i…Glada Kerstin, dansanta Kerstin, det var många jag saknade där, även om ett par av guldkornen faktiskt var på plats.
Bland annat jag själv !

Sjöng med trubaduren

Jopp men så är det….
Vi två celebra Herrar made in Kramfors, but living in Sollefteå, och Två dansanta damor, åkte stor bil neröver….
När vi anlände var det c:a 10 bilar på parkeringen, och alla verkade sitta kvar i bilarna, och avvakta…

Jag var nog först in på dansgolvet, och bara trubaduren var igång i fikarummet, sjöng och spelade ”Sound of silence”… och jag sjöng vacker andrastämma till. Tyvärr hörde han ej detta, då jag stod 10 meter ifrån och var omickad… men jädran anåda vad fint vi sjöng ihop, jag tog en understämma.

Fint folk kommer sent, men inte jag

Jag kände mig harmonisk, men lite trött. Dansade de tre första danserna med spritt i benen, och det var ingen risk att krocka med någon till att börja med,
Härnösandsfolket verkar tycka att det är fint att komma sent, och det kan väl hända att det anses vara det i ”finare kretsar”… men jag tillhör inte, har aldrig tillhört, kommer aldrig att tillhöra, och VILL INTE tillhöra ”finare kretsar” … jag vill dansa och ha kul…

Bandet

Tjejen som sjunger i Mickeys är riktigt söt, och väldigt aktiv på scenen, verkar gilla det hon gör. Och hon sjunger bra, likväl som de killarna som sjunger i bandet.
Nackdelen med Mickeys är att musiken ofta glider iväg till Disco… som i sig inte är något fel på… men det rycker inte lika mycket i dansbenen som tex Jannes, Kindbergs, Shake och … just det ”The playtones”.
Tjejen är söt och ser ut som hon lånat makeupartist av Agneta i ABBA…. med jätterosiga kinder och knallblå, metalic glittriga ögonlock.
Och hon sjöng barfota, stod på scenkanten och knep med tåna över kanten på scenen, såg ut som om hon klamrade sig fast.

Tvålfager ung herre och söta duktiga unga tjejer

Och som vanligt när man är på ”bortaplan”, så får man mer tid över att studera människor och dansstilar. Inte så mycket ändå… men lite..
Bland annat såg jag en tvålfager ung kille som såg ut att vara rockabilly, på kläd och hårstil, som var femjävlig på att bugga, och ett par unga jättesöta tjejer som han ofta dansade med, oftast bugg då….jätteduktiga, och jättesöta.

Kalvdans – kofångare

Men min kategori att dansa med…. är tanter mellan 20 och 60, och då är det fox som gäller, om man nu kan kalla min stil för fox….
Och tanter fanns det en del, och fox blev det… kul kul !!

Bland annat dansade jag med en söt ko (Mamma mu som msn nick) Hade hon varit yngre hade det varit ”kalvdans”… men haha jag har ju dansat med hennes 17-åriga dotter, då måste det ha varit kalvdans.
Och jag tappade inte mamma Mu så hon föll, så då måste jag vara ”kofångare”!
PUBLIKENS JUVER… ej jubel.. menar jag

Lilla fridolf Travoltas arvtagare

Lilla Fridolf Travolta, verkar ha slutat gå ut och dansa. Ni vet han som trodde han var guds gåva till dansen, gnuggade sitt kön mot mestadels tonårstjejer på dansgolvet… och betedde sig lika taktlöst som han dansade…. och sedan mitt i ”buggen” hoppade rätt upp i luften och jämfota ner så det blev utslag på Richterskalan…..

Nu har hans arvtagare tagit över… med en markant skillnad, denne är ALLS INTE gubbsjuk. Men tron om att vara dansgolvets Gud finns där. ingen taktkänsla, och hoppet som får folk att studsa upp vid nedslaget finns där…. i övrigt säkert en trevlig kis. Lite lik Beng-Åke Gustavsson förresten, när jag tänker efter….
Alltså Hockey -coachen får han väl heta tills vidare…

Matadoren var där och hypnotiserade sina dansoffer med en sugande blick…. alltid trevligt att se gamla bekantskaper

Jag tror inte att jag är bäst…..

Själv då ? Dansar jag inte lustigt, har jag inte lustig stil, och roliga grejer för mig. Jo det har jag helt säkert…
Jag tror mig dock inte vara guds gåva till dansen … JAG VET

Sen att vissa kanske tycker det ser lustigt ut, är bara avundsjuka (tihi)

Underbara, fluffiga, vintriga, ljusa glittriga snö..!!!

Tittade ut mitt under dansen och såg häääärligt vinterlandskap, och rikligt snöande… det gör mig glad … när det snöar mycket….
Trots att det innebar en något långsammare hemfärd i snöyran…
Chauffören skötte sig… var inte ner i diket en enda gång ….

Nu lääängtar jag till nästa dans
Väl mött alla 20-60-åriga danstanter på Hullsta Gård 8/1 2010 till Shake

….
God Jul far !

För nå måste ni väl fira Jul där uppe med ?
Ja menar är inte Chiefens son himself däruppe, och då är det ju hans födelsedag..
Måste va ett bestyr för honom att blåsa ut ljusen till tårtan….. 2009 ljus ?!

Jag var som vanligt hos min älskade moster på julafton, den bästa moster jag har…
Nu har jag förvisso bara en moster. Men hade jag fått önska vilken jag ville, så skulle jag fortfarande valt henne….

Nattsudd

Försökte somna lite tidigare inatt, men det ser du ju på datum och tidpunkt på bloggen, hur det gick…
Jag tänker på mitt liv så här långt, hur mycket vedermödor och sorg det burit med sig, och så mycket tomhet och längtan…
Men jag tänker oxå på att jag skulle inte velat ha någonting ogjort, allt som har hänt mig har ju format mig till den jag är. Och jag vill ju inte vara någon annan.

Men oxå helt ärligt…

Jag kan oxå säga helt ärligt far, att jag är glad…. hälsa chiefen det, att jag är glad för alla dagar jag fått, och för varje ny dag jag får chansen att leva, och uppleva saker.
Och far, hälsa chiefen att jag ÄR tacksam över mat och tak över huvud, och att kroppen funkar rätt bra.

Ja … det ska väl va ………… då !

Jag har det bra…. jag kan inte säga att det fattas mig något….. ja utom då kärlek förståss… det skulle inte vara så tokigt.
Men chiefen kanske inte sysslar med sånt i detalj….Han är väl förmodligen ingen äktenskapsförmedlare….

… fast kan han inte skicka en sån där liten knubbig kerub, och skjuta kärlekspilar i mitt liv… ???
Men om han gör det skicka ner nån som kan sikta bättre då… !

Syltkakorna stod på bordet far, hemma hos Maggan. Dom du älskade så.
Du var med oss Far när vi firade i år oxå.

……
Nu har större delen av julaftonen förlupit, och jag tycker vi har inte gjort någe annat än ätit…… vi har förvisso ätit väldigt gott.
Julpusslet på 500 bitar är påbörjat… men inte mer heller.

Efter två omgångar förtäring, när maten började kännas på ögonlocken, nickade jag till i kökssoffan, efter misslyckade försök att få hjälpa till med disken…
Moster fräste till både åt mig och Rolf när vi försökte diska….

– ”Lå’pli disken”

Men sen kände jag att jag behövde röra på mig lite, så jag gick en slinga på 45 min. Rolf sa att det var ca 5 km.
Klädde på mig ordentligt…. tom mössa, som jag brukar vara för fåfäng för att ha på mig, efter att ha blivit hånskrattad åt vid några tillfällen då jag haft mössa. Bland annat av en kompis….

Med bestämda steg trampade jag ut på farstubron, och stampade morskt iväg på min julaftonspromenad…..
Till en början myste jag lite över hur vackert det var, när snön föll på julaftonen, och allt omkring var snövitt, inte ett sandkorn så långt ögat kunde nå.
Och Mosters och Rolfs sparsamma utomhusjulbelysning lyste upp gården.

Sen redan efter ett par hundra meter avtog allt vad ljus heter, och det blev bäcksvart…. och det mysiga övergick i lätt obehag, för en storstadsgrabb som jag.
Och i mitt stilla sinne förbannade jag att jag sett så mycket skräckfilmer som ungdom…
Nyss på Maggans tomt, så lät snöknarret under mina skor julaktigt och mysigt.
Nu blev det o-mysigt värre, och minsta knyst från skogen gjorde att jag ökade takten lite.
Varje gång jag närmade mig ett juldekorerat hus, så upplevde jag myset igen…

Men mörkret här ute på vischan på vinterhalvåret är väldigt påtagligt.
Jag kunde vissa partier inte se var vägkanten var, och det var nästan så mörkret grep tag i mitt bröst….
Tänker mig längre tillbaka i tiden … hur ett sådant kompakt mörker under en hel vinter måste ha påverkat humöret….. speciellt om det var dåliga tider.

Till slut kom jag in i husvärmen igen, och då var det dags för att……
..ja just det : ÄTA IGEN !!
Klassikern ”Karl-Bertil Jonssons Julafton” kollade vi på och skrattade gott åt ordens mästare Tage Danielsson, som berättade till Åhlins rörliga teckningar

Nä nu ska jag gå ner från övervåningen, och se hur långt de andra kommit på pusslet

GOD JUL !!/ Grinschen