Kategori: kärlek

…
Vänskap…. kärlek… lycka, hat…

Bara i mina drömmar har jag funnit passionerad kärlek.
I mina drömmar drömde jag en gång om en egen familj,
med en kvinna vars kärlek jag litade på.
Bara i mina drömmar fanns egna barn.

Jag har ramlat för hårt för många gånger nu,
varje gång jag försökt älska.
Så jag tvivlar … jag tvivlar..

Kärleksfulla handlingar tror jag fortfarande på,
vänskap tror jag fortfarande på.
Jag kan bli så avundsjuk när jag ser passion i min omgivning.
När folk går hand i hand, kvinna man.
Jag blir nästan arg, för det aldrig funkat för mig,
så trasig och vilse i kärleken.

Jag känner mig så desillusionerad i mitt hjärta,
i min tro. Så desillusionerad att jag inte nämns dansa,
inte nämns hoppas eller ens längta efter passionerad kärlek.
Jag skulle hellre hoppa över all passion, hoppa över sensualitet och sex,
Kärleksspel, svartsjuka, svek och otro….

Vänskap… är inte heller helt lätt,
och kan betyda så många olika saker.
Och vänskap behöver oxå vårdas.
Förlorade vänner gör oxå ont, väldigt ont,
men på något vis är kärleken så mycket känsligare,
man är så mycket mer sårbar, så bräcklig.

Ett och ett halvt år av att plocka ihop delarna som var Tomas.
Och det snurrar fortfarande i själ och huvud, med tankar och tårar.
Jag är fortfarande otrygg och rädd,…. ett öppet sår.
Tvekar fortfarande inför kärleksfilmer, avskyr sexuell reklam,
Dvs de flesta reklamklipp.
Hur jag än gör, så har jag arslet bak.
Hur jag än gör …. har jag aldrig lyckats i kärlek.

Jag tror tyvärr inte längre på kärleken,
om den inte portioneras ut i goda handlingar och gester.
Det är lite med kärlek som religion. Jag önskar att jag hade tron,
de ser ju ut att vara så lyckliga.

Förut har jag alltid glatt mig åt andras kärlek,
när de hittat partners, uppriktigt.
Nu är det oerhört svårt… jag har slut på ”ge bort”
slut på tålamod, slut på finna mig i att titta på … och le.
Svartsjuka, missunnsamhet, … till slut fick hoppet nog.
Vill inte tänka på kärlek… och det är tomt
det är trist, det är dött.

Vem i hela världen, kan man lita på ?

…
En lång törnrosasömn,
när kärleken är tyst och gömd
Här finns ingen kärlek,
här finns ingen värme

Som om hjärtat slutar slå,
och fötterna fortsätter gå.
Som om nån tar ditt hopp
som om det lämnar din kropp

Jag vill, jag vill, jag vill,
men jag tror inte på kärlek,’
…inte för mig.
Är jag värd att älskas?
Vem ska få mig att tro?
När ska jag hitta hem?

…
Hur ska man skriva något av essens ?
Hur ska jag kunna säga hur det är ?
Och för vem ska jag berätta det ?
Vem vill lyssna ?
Varför ska jag berätta något.
Jag har nästan slut på ord,
Och borde ha på snytpapper.

Utslagen av en förkylning, som många är så här års.
Och min är inte så jobbig än, bara feber orkeslöshet och snor än så länge.
Så länge jag slipper månadslång kräk-hosta, så går det an.
Förkylningen kom precis när jag var i mörkret,
och nästan fick en paus, tog ett steg tillbaks och behövde inte göra någonting annat än vila och kurera mig.

Det är som det är.
Världen ser ut som den gör,
otroligt vacker från solsidan,
mörk och inhuman från skuggsidan.
Människor runtomkring,
har sina liv, gör vad de orkar, kan och vill,
liksom jag gör vad jag orkar, kan och vill.
Man ska nog inte förvänta sig så mycket.
Jag vet egentligen ganska lite.
Alla vet vi egentligen ganska lie om omvärlden,
om vad andra människor tänker och känner.

Jag tänder värmeljus varje kväll i min fina tak-lykta.
Och dricker litervis med vatten och ingefärs-te.
Äter ganska bra mat, och så vidare, och så vidare
Jag har kommit lite längre med att djupandas bort oro.
Någon sa att:

”Det är i princip omöjligt att ha ångest medan man djupandas”
Jag tror på det.

Och jag intalar mig att det kommer bli bra igen.
Att jag är stark, och klok. Att jag klarat mig upp förut.

Stand by me, stand by me !

Chiquitita, tell me what’s wrong
You’re enchained by your own sorrow
In your eyes there is no hope for tomorrow
How I hate to see you like this
There is no way you can deny it
I can see that you’re oh so sad, so quiet

Chiquitita, tell me the truth
I’m a shoulder you can cry on
Your best friend, I’m the one you must rely on
You were always sure of yourself
Now I see you’ve broken a feather
I hope we can patch it up together

Chiquitita, you and I know
How the heartaches come and they go and the scars they’re leaving
You’ll be dancing once again and the pain will end
You will have no time for grieving
Chiquitita, you and I cry
But the sun is still in the sky and shining above you
Let me hear you sing once more like you did before
Sing a new song, Chiquitita
Try once more like you did before
Sing a new song, Chiquitita

So the walls came tumbling down
And your love’s a blown out candle
All is gone and it seems too hard to handle
Chiquitita, tell me the truth
There is no way you can deny it
I see that you’re oh so sad, so quiet

Chiquitita, you and I know
How the heartaches come and they go and the scars they’re leaving
You’ll be dancing once again and the pain will end
You will have no time for grieving
Chiquitita, you and I cry
But the sun is still in the sky and shining above you
Let me hear you sing once more like you did before
Sing a new song, Chiquitita
Try once more like you did before
Sing a new song, Chiquitita
Try once more like you did before
Sing a new song, Chiquitita

Songwriters: ANDERSSON, BENNY GORAN BROR / ULVAEUS, BJOERN K. / KUNZE, MICHAEL

…
Enkom kroppen syns,
för att ingen egentligen tittar
När pulsen inte hörs,
för att ingen lyssnar

Som om kroppen stod still,
fast du faktiskt rör dig
Som om du inget kände,
fast någon berör dig

Så hoppas du,
fast hoppet inte känns,
Så älskar du,
fast ingen kärlek känns

För en liten, liten stund
slår hjärtat till
För en liten, liten stund
står det ej still

Bara musik når fram
Då ord blir över
och du vill få fram
vad du behöver

…
Where is it ?
Where is the magic of christmas ?
Where is that family of mine ?
Have you seen them ?

Can somebody tell me about love
So that I can belive?
Can anybody tell me about peace
so I can feel it, in my heart.

Or is cristmas just a bed time story
and Love only a made up fantasy ?
I’m a beliver, I have always been
But know and then I need,
you to remind me

Don’t let me sit and cry alone
kiss my tear, and change it
Change it to a laughter,
change it to life, life, life

Dreams are the fuel of the heart
Please make me dream again
so that I can live my life
in faith, in love, in the spirit
of christmas

…
Sök i ditt gömda hjärta
vänta, lyssna, se, känn
vad som är i ditt hjärta

Lyss till hjärtats slag
när de talar till dig
Än är rösten vag

Här finner du det du vill
här finner du frid
Här kan du stanna till

Sedan sök ej mer
Slå dig ner till ro
vad som än sker

Nu, först nu, kan du skåda
en annan själ speglas
och kärlek kan få råda

vänd åter till ditt hjärta,
och se att nu, först nu
har du hittat hem… mitt hjärta.

…
Kärlek är svaret,
Love is the answer and you know that for sure
Love is all you need

Ett så ofta använt ord; kärlek.
Men vad betyder det egentligen ?
Jag skulle nog säga att jag har svårt att förklara ordet.
Jag skulle nog inte veta om jag upplevt ordet.

Kan man få kärlek utan att känna det ?
Kan man känna kärlek, utan att få den ?
Är förälskelse det samma som kärlek ?

Är sex en form av kärlek ?
Jag har inte odelat känt så för sex iaf.
Det har nästan alltid känts som nån tagit nåt av mig då,
… något heligt, något vackert, något personligt.
Även om det aldrig varit deras avsikt.
Och det har inte varit deras förskyllan,
ej heller min.

Är det kärlek att förändra den man älskar,
och älskar men henne/honom verkligen
om man vill förändra dem ?

Kärlek är svaret..
Ja trots att jag uppenbarligen är så frågande,
så är jag redo att hålla med… det finns inget annat
som gör livet värt att leva så som kärlek… tror jag.

Kan någon älska en annan, utan att den vet om det ?
Kan någon älska en annan, utan att den känner av kärleken,
trots att hen vet om det ? … kanske. Vad vet jag om kärlek ?

Det är märkligt… det känns som jag vet inget om kärlek,
och ändå har det inom mig, väldigt starkt.

Min känsla är att små tankar,
så enkla gester och avsikter, tycks kunna vara
den största formen av kärlek.

Puh tycks veta lite om kärlek iaf:

Jag gissar iaf att kärleken till mig själv,
inte infunnit sig med modersmjölken,
vilket gjort att jag får hitta andra vägar till självkänsla,
respekt och en egen vilja.

Och jag antar att den är viktig,
för att jag ska kunna känna och ta emot kärlek från andra.
Men jag vet inget om kärlek,
fast jag känner varma känslor vid empatiska handlingar,
och varma människors tid för andra.
Är det månne en typ av kärlek ?

Kanske är kärlek att ge av sig själv,
utan att ha gett bort det.
Och kanske att man blir berikad och stärkt av den när man får den.
Kanske känner man det bara, utan att förklara den.
Älskar vi kärleken så mycket, att vi glömmer älska människan ?
Men vad vet jag

…
Ser du solen som hägrar i sena natten ?
Nej inte med dina ögon, men med ditt hopp?
Ser du den nu då ?

Du har tänt ett stearinljus i mörkret,
Och du väntar tålmodigt på gryningen.
Du tittar på stearinljuset länge, länge.

Du söker i ditt inre efter bilden av en gryning.
Ska du våga tro och hoppas igen?
Du tänker att en ängel leder dig genom mörkret.
Du känner dess vingslag av hopp i mörkret

Sen ser du dig i spegeln, i ögonen.
Och hälsar på i ditt inre. Och även om sorgen får finnas
där i din blick, så ler du ett erkännande leende,
som ett accepterande, som det vore kärlek.

Snart kommer gryningen… snart, håll ut !