Kategori: rapport till himlen

Hej far !

Här är det svensk sommar i all sin prakt. Det vet man för det gnälls på vädret mer än övriga året trots att det är svårt att föreställa sig. Själv njuter jag av regndropparna mot min kind, som ger oss grönska istället för torka, solstrålarna som värmer, vinden som blåser bort myggen….

Jag menar far… det finns så mycket annat att kritisera om man vill, sånt som går att påverka… men sådant sitter vi tysta hemma vid köksbordet och knyter näven i fickan över.

Jag orkar inte ens gnälla på att tre parasoller för 2500 kr sammanlagt bara rasat ihop inom en veckas tid … företaget heter JYSK och köparen Sollefteå bangolf. Jag har påpekat det för dem, och de intog försvarsställning i frågan…. och jag ids inte far…

Vi upphör helt enkel handla där istället från golfens sida.

För övrigt far, så har man kommit fram till att spioneri är godtagbart, bara det är vänsterpartister man spionerar på… Änt de könschtigt far ?
I morgon är jag på golfen hela dan far … Bangolfen är jag ganska stolt över far, eftersom jag starkt bidragit till dess lyft. Älskar att skapa saker …

Nu fattas bara lite energi till nåt skapande hemma, eller städande

Gonatt far …. sväva lugnt !

Hej Far !

Det måste va tröstlöst att vara Gud, eller vad säger chiefen far ?
Jag ser så mycket vansinne här nere på jorden, människan tycks aldrig någonsin lära sig. Det tycks vara en slags balans mellan gott och ont. Det onda går inte att utrota, förvisso ej heller det goda. Men jag är less far, på alltihop. Jag tröttnar ibland på allt elände, på egoism, ondska. destruktivitet, mord, girighet, våldtäkter, selektiv jämställdhet o feminism etc etc.

Jag oroar mig lite över hälsa och så, men det har jag ju alltid gjort. Jag litar inte fullt ut på sjukvården, med all rätt. Landstingsvården styrs av besparingar, färre doktorer, färre sköterskor, med kemiska preparat. Läkemedelsföretag som ser vinst som viktigare än vård. De som tar hand om våra barn och gamla tillåts nu vinstmaximera. Den hårt arbetande befolkningen betalar subventioner för den 3% rikaste delen så de som har råd att betala städhjälp ändå, i princip får den subventionerad. Jag blir trött far … trött…

Ingen lärde sig heller av Andra världskrigets Judeutrotning, rasismen och främlingsfientligheten, nu växer den sig åter stark i Europa, med Ungern som värsta land, men Sverige brinner korsen osynligt likaväl. Man kallar det för ”kritik till invandringspolitik” men är inte ett dugg intresserade av förbättrad integration.

Jag är trött far, sommaren är här, och jag borde hoppa och skutta av lycka. Jag ser det vackra nu far. Jag ser det gröna underbara, värmen, blomstren, sommarklädda kvinnor, badvatten mm…. men jag känner det inte nu far. Att jag missat 3 danser på rad, har även det bidragit till att glädjeskutten inte blir så höga.
Jag pendlar som sagt var mellan hopp och förtvivlan när det gäller kärlek.

Just nu far är det inte hopp jag känner, gråt med mig far, och om du har den makten, skänk mig lite hopp, och lite sommarglädje !

…..
Hejsan Far !
Hoppas du har det bra där uppe bland molnen.
Här nere regnar det, men det kanske du redan vet då förstås.

Livet här nere har sin gilla gång, och döden är ibland lika grym som livet, och livet ibland lika underbart som döden är befriande för vissa.
En knockoutförkylning har däckat mig i en vecka, var ganska dålig ett tag faktiskt.Nu har Mostra blivit däckad. Och iom att hon e 81 ….är jag lite orolig, men de e en seg käring de där.

Odugliga män ?

Vansinnet i denna värld tycks aldrig upphöra dock far. Professor Annika Dahlström…. det låter väl imponerande va ? En professor ska väl vara lärd eller nåt, ….och är det dessutom en kvinna i dessa feministiska tider, och som dessutom uttalar sig om mänskligt förfarande, barnuppfostran – då kan man förvänta sig något riktigt klokt kanske ??! 65 år gammal oxå… dvs lte erfarenhet.

– De flesta män är inte lämpade att ensamma ta hand om små barn, säger professor Annica Dahlström, 65.

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article11038187.ab

Nå hur klokt blev det där då ?

Nyligen så ropades det efter fler män inom förskolan/dagis oxå. Hade Denna ”professor” varit ett undantag, så hade man nog kunnat bortse från enstaka tokigheter som denna. Men det är något som faktiskt genomsyrar samhället idag.
Så i skenet av det kan man ju undra vilka män som skulle våga sig in i denna kvinnodominerande värld. En manlig vän sa till mig för ett år sedan ang att ta jobb på förskola:

– ”det skulle jag aldrig våga utsätta mig för”

,…. och menade på risken att bli misstänkt för fruktansvärda anklagelser, enkom på basis av att han är man. Jag kan säga att jag är rätt benägen att hålla med honom. Jag har känt kvinnor som helt öppet erkänt att de lovat och svurit på att deras ex inte skall få delad vårdnad efter skilsmässa. Och jag har hört tonårstjejer erkänna att de ljugit om sin ålder på datingsajter i syfte att ”sätta dit snuskgubbar”

Om vi accepterar detta ….

Det anses oxå helt acceptabelt att idag kasta ur sig anklagelser mot män på områden som kan och oftast kommer rasera deras liv, oavsett sanningshalt i anklagelserna. Jag menar, jag kan förstå att föräldrar är djupt oroliga över sina barn. Jag är rädd att om jag varit förälder skulle jag få kämpa med att INTE vara överbeskyddande själv. Men från att vara överbeskyddande till att lägga över ansvaret på andra samt misstänkliggöra varje man för att vara potentiell våldtäktsman och snuskgubbe….. är steget stort. Och även om det givetvis är en liten procent av kvinnor som beter sig så här, så finns en allmän acceptans för deras beteende, och inga följder för agerandet. Det är fritt fram för fortsatta galenskaper

Och i första hand blir vissa utsatta män svårt skadade av detta, i andra hand så berövas barnen i samhället på den resurs pappor och män är och kan vara…. ingen VÅGAR eller FÅR ta sitt ansvar….

Ett annat exempel på negativ särbehandling

En kvinnlig vän till mig berättade om hennes manlige kompis som var hos doktorn, en kvinnlig doktor. Där Doktorn vid ett tillfälle ”tog pulsen” på honom genom att grabba tag om pungen vid undersökningen. Jag undrar då om det inte finns nån puls nån annanstans på kroppen att kolla. Det hade tydligen varit mest praktiskt enligt den kvinnliga läkaren. Den kvinnliga läkaren hade dessutom frågat om patienten var singel. Låt oss för ett ögonblick ponera att det var ett scenario där en manlig läkare tagit pulsen på en kvinna i skötet, och frågat om hon var singel ? …. tror ni detta hade gått obemärkt förbi ?

Här uppstår ju lite frågetecken då. Gäller inte samma etiska regler för män som kvinnor inom läkaryrket ?

När jag påpekade för min kvinnliga bekanta just detta vad som skett vid omvända roller, så sa hon att det beror ju på om läkaren ser bra ut oxå… eller inte.
Och visst har hon rätt. Det är väl något av en erotisk dröm kanske för många män om en snygg kvinnlig läkare grabbar tag om pungen och stöter på en man. Om det är lika för kvinnor kan jag inte uttala mig om. Men följderna vid uppföljning kan jag garantera blir annorlunda.

Men det är samma scenario som skillnaden mellan en slusk och en Casanova… slusken misslyckas i sin erövring, och Casanovan lyckas, även om deras beteende skulle vara det samma.

Att förändra…

Att förändra ojämlikhet uppnås ej genom att tippa över vågskålen till övervikt åt andra hållet. Och det åstadkoms inte genom att släppa fram kvinnliga professorer som odugligförklara männen som småbarnsföräldrar. Det uppnås heller inte genom att skuldbelägga hela det manliga släktet…

Det uppnås genom respekt för Kvinnor, män och barn ! ….
Denna professor och hennes ”vapensystrar” för tillbaka jämställdheten ett par hundra år, och omöjliggör ett större ansvarstagande av män både i uppfostran och kvinnodominerade yrken ….

…. bara så ni vet vart ni ska rikta er ilska över ojämlikhet !

….
Hej far i himlen !

Det är helt underbart att leva. Jag har det underbart bra. Jag bor i Sveriges vackraste stad, har mat för dagen. Jag har gåvan att kunna dansa, jag har fått gåvan att sjunga och spela, och jag ser skönhet var än den dyker upp….. och jag har förmågan att uttrycka mig i ord….

…och ändå

..ändå vaddå ?

….ändå är jag lite ledsen nu far. Jo det är kärlek som lyser med sin frånvaro fortfarande far. Sen att jag kräks och hostar och har feber, är väl inte direkt jättekul heller. Men det är inte därför jag är ledsen. Jag blir mer och mer cynisk kring kärlekens lagar för varje dag som går. Det fullkomligt vimlar av kvinnor/tjejer som tycker om mig. I princip samtliga är ihop med nån snubbe med jobb och pengar.
Lite tröst är det när Adams och Yildiz barn kastar sig i armarna på mig när jag går på lilla caféet, det gör mig riktigt, riktigt glad.

Livet rullar vidare, och det är egentligen inte ett dugg synd om mig, men jag säger bara som det är. Jag är ledsen ibland för att jag inte finner kärleken, och för att den inte finner mig.

… Kanske skulle gå i kloster. Fast då kanske man borde va religiös ? eller vad säger chiefen ?

…
Hej far !

Jag kan se stjärnorna klart i natt.
Att stilla betrakta dem, är som att se in i evigheten.
Det sägs att det är chiefen som skapat allt detta vackra, undersköna, mystiska i vår värld, i vårt universum…. kan det verkligen vara så ?

Jag känner harmoni i den klara vinterluften, när jag ser in i evigheten, och känner mig som en del av den. Världen jag är i, känns liten, och inga tvivel och tveksamheter råder medan jag ser upp på himlavalvet, från Sollefteå, Ångermanland, Sverige, Tellus.

Vi människor är människor, och mänskliga, det innebär att vi har varma själar, någonstans inne i de kalla skalen vi bär på. Det innebär att vi felar, och sårar.
Jag har inget emot att vi felar, och gör misstag. Faktum är att jag kan tycka människor är otroligt vackra när fasaden faller, och de visar sårbarhet, och osäkerhet.

Men far …. jag har svårt för när människor dömer utan att se, pratar utan att veta, tar gissningar för fakta. Far, jag har svårt för när människor inte försöker vara empatiska, förändra sig till det bättre, utan bara är bekväma i fördomar, nedvärderingar och översitteri.

Gång på gång stöter jag på ryktesspridningar om andra människor, och det vore nästan naivt att inte förutsätta att det ryktas även om mig. De allra flesta rykten bekommer mig inte alls, men det finns vissa som kan förstöra så mycket.
Idag pratades det om en bekant till mig som tydligen gjort ett misstag, ett fel, och får sona för det. Och det är väl okej att man på något vis får stå till svars för sina handlingar inom rimliga proportioner. Men… det sprids andra rykten om denne oxå, som är just bara rykten, det finns inga bevis eller belägg för dessa. Men ryktesspridarna hävdar med bestämdhet att de vet att det är på det viset.
Med fraser som ”säkra källor” ”inget skvaller” ”hon vet” han är ingen som skvallrar” osv osv…

Men vid varje tillfälle som jag ser ryktesspridare i ögonen och frågar HUR de vet de, så slirar dom och vacklar med blicken, så spricker det ”säkra” som en botox-läpp från Hollywood…..

Far …. så hade väl inte chiefen tänks sig att människor skulle bete sig ? Jag personligen utgår från att det jag ingenting vet om, bör jag heller inte lägga mig i eller värdera. Människor gör fel, begår misstag, tom brott av olika slag. Och jag vill gärna vara med och förebygga mot brott, och jag anser att det måste finnas vissa konsekvenser för brott och styggelser……men jag anser inte det vara min sak att döma folk. Och jag anser inte att det är min sak att fara med osäkra rykten och osanningar som kan skada, i syfte att få mig att framstå som bättre.

Stjärnorna tittar tillbaks på mig… kanske förstår de vad jag säger. Kanske är det bara glödande gasbollar miljoners mil härifrån… som Pumba skulle uttryckt det.
Men det känns i alla fall som jag är en del av dem.
Jag har umgåtts med min nylonsträngade gitarr en del idag far… du vet den som du köpte åt mig. Tränat lite skalor, spelat lite folkmusik…. för stjärnorna, och för dig far. ….. nu ska jag slå igen mina mörkbruna ögon och drömma mig ut i universum…. håll utkik efter mig far… om jag svischar förbi i drömmens värld !

…
Hej far

Hostar och hostar och kräks nån gång i veckan för omväxlings skull, det har pågått en månad lite drygt nu.
Kanske jag till slut måste gå till läkaren ändå, fast jag inte vill.
Det verkar inte ge med sig.
Men sist jag var dit tappade jag lite i förtroende för läkarkåren.
I dagens västvärld äts på tok för mycket penicillin och alldeles för lättvindigt, vilket resulterar i att det snart inte finns några verksamma penicillinsorter kvar, och skapandet av resistenta bakterier….. o då ligger vi pyrt till.

Jag var dit och fick ett penicillin som efter full kur visade sig inte vara verksamt mot den bakterie i halsen jag då hade. Detta konstaterade man efter att jag tagit första kuren, då man tagit prover i halsen.
Läkaren föreslog då ytterligare en kur med ett annat penicillin och skulle inte det funka så ytterligare en tredje penicillinkur…

Jag fick recept… köpte ut den andra … men kunde inte börja stoppa i mig ännu mer.
Till slut gick det över ändå, utan kur.
Vad gör man, när läkarkåren ser så lättvindigt på så allvarliga saker…

Jag har alltid varnat för när människan leker Gud, och beger sig in på områden som hon inte behärskar….. jo du far, som ändå är där uppe och glidflyger cumulus och äter Filadefiaost…. vad säger chiefen om det jag skriver om nu ?

Annars är det ännu kall, karg vinter här nere i Ådalarna.
Minusgraderna och Kung Bore har åter tagit ett litet grepp om dagarna. Men tids nog får han väl ge sig han å….

9:e Februari är det nu…..
Om några månader åker alla tunga vinterkläder av igen, och Isarna o snön smälter och med våren kommer fram lukter som ingen önskar, som bevarats efter lata hundägare.
Men även kryper det gröna fram upp ur marken om igen, som ett smärre mirakel. Träden värker ut sina knoppar som färgar hela Ådalen grön. Hägg och Syren skall åter blomma, och likaså hoppet om kärleken, som kommer med Juni månads värme och ljusa nätter, med logdans, med badstränder.

En hostig man från mörka kalla Ådalen i Februari, måste ju få längtas lite, efter den korta men vackraste sommaren på Jordklotet … eller hur Far ?

Hälsa Chiefen !

….
Hej Far…läget där uppe ?
Du …. är det chiefen där uppe som styr vädret oxå ?….
Kan du be honom stänga frysen ?
Nä rå…. de e lugnt, jag gillar läget, det finns de som har det värre.
Men du….. ni kan väl inte frysa, när ni gått över till andra sidan ?

Jo jag saknar dig fortfarande, har lärt mig att gå vidaresedan länge, sorgen har gått över, men saknaden kommer jag alltid bära med mig.
Bara att ringa och surra med dig, även när du hade klämt nån öl för mycket, och sluddrade lite…. du var min far. Och sedan vi återfann varann i vuxen ålder, så valde du mig… alltid, hur än svag och skröplig du än kände dig…..

Du var den sista familjemedlemmen jag hade kvar, och ändå den första som gick bort far….. nu har jag vänner men inget blod, ingen självklar familj, inga rötter.
Jag saknar det far…..
Här nere är det fortfarande isande mörk vinter, och Djurgården hockey, vårt lag, kämpar i motvind.

Just nu går jag upprätt med bröstet rätt ut i vädret…. och skäms inte över vem jag är….. visar ingen osäkerhet utåt. Visar inte längre asgamarna min hals att bita Far……Men att kalla mig en orubblig solid, trygg självförsörjande man, är inte nära sanningen… och kanske inte heller rimliga krav på mig själv. Jag har ändå varit i skärselden och vänt ett antal gånger, fortsatt där många skulle gett upp, och blivit en omtänksam, humoristisk, klok man….. de är ganska bra det med Far … hoppas chiefen oxå är nöjd, för jag är så bra, men inte bättre…..

Jag vattnar mina växter, lagar min mat, vandrar i min stad, hjälper mina medmänniskor och när jag arbetar ärv det utan lön, och utan status….. men försöker att ta stolthet i detta….

En dag kommer jag till dig far…. men inte än, inte än !
jag hoppas på flera dagar, flera år…. men det finns ju inga garantier.

Nej jag har ingen vän…. inte en sådan vän Far, och visst längtar jag som alla människor efter kärlek, men det finns de som har det värre….

…..
Hej far …..

Livet går vidare. Jag upphör aldrig sakna dig dock.
Jag tänker på dig då och då…. På ditt stora varma hjärta och på din plågade själ.
Du slet ont med skuldkänslor över att du som barn var närvarande när din bror drunknade…. men nu har du fått frid, nu vet du att du är förlåten far.
Jag bär också på skuldkänslor far, känner mig otillräcklig hur mycket än jag gör, hur många goda gärningar jag än gör…. så tycks det inte räcka….

Jag är väldigt ledsen nu far…… jag saknar dig så…
Och jag saknar kärleken…. familj….
Jag håller huvudet högt far, och gläds med de som funnit den …..
Jag vill tro på kärlek för egen del far….
men jag finner det inte i mitt hjärta att den kan drabba mig….

Jag är vilsen far… hör inte hemma nånstans….

….lägg dina änglavingar om min själ !

…..
hej far ….

Har pysslat lite i mitt lilla enkla hem. Du skulle gilla’t om du såg’et
Rationaliserat bort otympligt skrivbord, med hutchar, inunder sängen, och gjort ett praktiskt egentillverkat skrivbord/hylla intill väggen, som är enkom 30 cm ut från väggen.
Gjort hyllor i kök och badrum, för att underlätta compact living, och få mer utrymme, dessutom gjort illusionen av mer utrymme genom en uppsatt spegelvägg.

Nå … vad kan jag berätta för dig som du inte redan vet om jordelivet, sedan du svävade iväg till sankte Perra o knacka på porten.
Jag vet inte…. ingenting är förändrat, och ändå är inget sig likt.
Jag både hyser hopp om mänskligheten i vissa enastående fall av medmänsklighet, men allt för ofta ser jag motsatsen, det destruktiva, egoistiska, monstruösa hos människan.

Det känns ofta som att vi är några få, som med ord och politisk övertygelse förgäves slåss för solidaritet, och medmänsklighet, för Moder Jords överlevnad på sikt.
Allt för många ser cyniskt på när hon dör, kvävs i avgaser, förgiftning och girighet.
Det är pengar som gäller nu, inget annat betyder nå’t….
Jag har ofta i besvikelse konstaterat detta när det gäller marknadsvärdet på kärlekens tillika cyniska marknad. Men det är inte bara mitt kärleksliv som påverkas av denna statusjakt, och pengajakt, utan hela samhället, alla människor och till sist allas vår moder …. Tellus.

Far ….. du ser kanske allt uppifrån, och du kanske ser vår herres reaktion ?… jag kan tänka mig att han gråter, när han ser ner på hur hans skapelse har trasats sönder av girighet och egoism…. gör han det far ?… gråter han ?

Det finns ingen flyktväg från marknadsekonomin, för att kunna vända kapitalismen ryggen, och leva MED naturen, måste du först bli en rik man, och kunna KÖPA dig frihet och mark, att praktisera naturellt leverne…. men inte ens då är du opåverkad av vad människor gör med vårt hav, vårt vatten, vår luft, vår näringskälla … Moder Jord.

Grisarna måste växa snabbare för att kunna öka vinsten, för att kunna skapa tillväxt, för att kunna leva i lyx, växterna måste växa fortare, för att kunna öka vinsten, för att kunna skapa tillväxt, för att kunna leva i lyx,….. människorna måste arbeta mer, fortare och effektivare, för att kunna öka vinsten, för att kunna skapa tillväxt, för att kunna leva i lyx,….. Och för att nå dessa mål, skövlar vi den jord som föder oss, och våra barn. Vi sprutar i djuren gifter, för att de ska växa fortare, och antibiotika, för att de inte ska bli sjuka, vilket medför att vi tappar egen motståndskraft, immunförsvar….

Växterna sprutar vi oxå med gift innan vi äter dem, …. vilken intelligent varelse gör på det viset ?… Och vilken annan moder än människan, föder sina barn med giftig mjölk ?…

Jag drar mig för att tillbe Gud om hjälp för egen vinning, om än jag må erkänna att i stunder av stor livskris, jag då och då bett både för mina vänner, goda människor över lag… och mig själv….
Jag förstår att Gud inte kan gå in och styra våra liv, leva våra liv åt oss… och göra allting gott igen… Vi har ett eget ansvar över våra handlingar….

Men jag har en from förhoppning, om att han ser oss, och hjälper att gjuta mod i människor med förmåga att förändra till gott….

…..
Livet är fantastiskt, underbart, nästan overkligt och brutalt vackert.
Lika väl är livet under stundom, för vissa skärselden, plågor, saknad, sorg.
…allt är sant.
Jag känner vemod, och nästan förväntansfull, euforisk lycka, som ett barn på julaftonsnatten…. För mig finns inte sorg utan lycka, och inte lycka utan sorg.
För mig hör de ihop, som en broder och syster….

Jag fick besök av dig idag far…..
När Göran på beställning kom och lånade ut sina olika bluesmunspel, hade han en cigarr i handen, som han först av hänsyn höll kvar ute i trappen …
Då kom jag att tänka på dig far….kom att känna din närvaro…. det luktade far !
Jag bad Göran kliva in i hallen och blåsa in lite mer cigarrlukt… lite mer far.

Livet är fantastiskt ibland far…. människor är lika underbara och vackra, som de är grymma. Jag har överöst beröm till en ung tjej som jobbar på ett café i stan, som alltid önskade en trevlig dag, med ett stort ärligt leende på läpparna.
Vid ett tillfälle presenterade jag henne för en kompis som ”stans trevligaste servitris”
….
Och nu satt jag och pratade med Adam på lilla caféet, och hon gick förbi utanför, och jag påpekade för honom hur trevlig och kundvänlig hon är, varpå Adam blev glad för tipset, och ville ha hennes namn…

En halvtimme senare, träffade jag henne på stan, la handen på axeln och sa leende åt henne att det lönar sig att vara trevlig, och att jag lagt in ett gott ord för henne om hon blir arbetslös ……

….. osså har jag en gång i tiden trott att jag inte har någon betydelse…
Jag gör gott varje dag far…. så mycket jag kan.
Men jag har inga vingar far….. du har väl fått dina !

Givetvis känner jag ändå sorg varje dag far, och ilska… det kallas att leva.
Det är en utopi att finna lyckan, och stanna i den konstant….
Jag känner sorg över kärleksbesvikelser, längtan till barn, jag känner ilska över politisk dumhet och egoism….

… men framför allt känner jag glädje när Lilla caféets ägares lilla 4-åriga dotter blir som en liten sol, då jag fikar där, och när hennes lillebror skiner upp lika mycket då jag lyfter honom till taket…..

…. och jag känner lycka över att ta en kopp espresso med italiensk kvalitetsglass till. Jag känner lycka när jag dansar till bra dansmusik, och små gaseller till kvinnfolk, som trippar med….
Jag känner mig glad över egenhändigt lagad äppel/nektarinsylt…

…och jag har blivit en lyckligare man pga mina nya orangea Converse

fridens liljor far !