Kategori: Betraktaren

…
Drev, drev, drev….

Förr i tiden, riktigt långt tillbaka i tiden,
skvallrades det precis som idag.
Men det skvallret nådde på sin höjd grannbyn.
Och visst kunde det även då för livsförändrande
eller förödande konsekvenser,
tex för kloka kvinnor med ”helande krafter”

Idag kan i princip hela världen,
och i alla fall hela nationer vara del i en skvallerprocess
på bara en timme. Och alla vet allt i vanlig ordning,
utan att ha varken träffat vederbörande,
tagit del av bevismaterial eller varit närvarande vid det
som påståtts skett.

Någon skrev tex att det inte fanns några proportioner
mellan förseelse och straffet som utdelades.
Om det vet jag intet. Däremot vet jag att det mediala
straff Therese nu avtjänar, där asätande korpar, know-it-alls”,
”experter” och blodtörstiga journalister, och soff-skidåkare
glatt och ogenerat agerar Jury, utan varken egen tillgång till
bevis, förhör eller praxis-normer. … att det mediala straffet,
är HELT bortom alla proportioner.

Vad är det i människan som får så många att hoppa på drev,
och bete sig som svultna pirayor, när vi ”vädrar blod” ?

Själv är jag mer förbryllad och förvånad och upprörd över
Norges och skidvärldens hållning till tillåtandet av astmamediciner
som vidgar luftrören ..än jag är av den salva Therese helt
uppenbart och bevisligen har använt.
Här tycks hela norska eliten och skidförbundet stå helt oförstående
inför det faktum att folk reagerar på att världens bästa landslag
använder kemiska preparat på friska elitidrottsmänniskor,
som är till för sjuka människor. Och de har mage att påstå att
det inte har någon effekt på skidåkningen, när du genom vidgade luftrör,
givetvis får ut mer syre i blodet.

Det är kanske inte enbart är Therese som borde stå inför rätta.
Kanske borde hon ha sällskap av det norska skidförbundet
och tränarna ?
Kanske tom det internationella skidförbundets representanter ?

…
I helgen som gick,
så spelade Kai Tomas Lundin seriespel i boule,
högt upp i norra Sverige, Skellefteå,
tillsammans med 11 andra entusiaster
från Nipstadens bouleklubb.
Det var en prestation för mig på många vis.
Det var inte alls länge sedan jag nästan inte fixade att
gå på ett föreningsmöte,
handla mjölk, och definitivt inte fara och övernatta nån
annanstans eller tex åka på dans, som jag gjorde
2 ggr i augusti, vilket oxå var att kasta sig ut utan fallskärm.

Medan många välvilliga medmänniskor ofta uttrycker sig:

”Nu är gamla glada Tomas tillbaka igen” eller
”Bra att du mår bra nu, gå inte ner dig igen”

Så ser jag det lite annorlunda.
Den ”gamla Tomas” har aldrig lämnat,
och den glada Tomas, var inte glad..
…inte alltid.

Sorgen, mörkret, den dåliga självbilden fanns där
varenda dag, varenda timme, bakom leendet och skämten.
Och den glada, vackra Tomas, den underbara människan
Tomas fanns och finns hela tiden, även under de 2 senaste
åren då omgivningen i mångt och mycket skingrades

Så det var inte helt lätt, nu heller, när jag åker
utomstads för att spela boule och övernatta på hotell.
Jag utmanade mig själv.
Och det var kostsamt för hjärnan,
och för hjärtat. Det var energidränerande.
Det var stundvis kaos i ”planeten”
Och det var roligt, det var gemenskap,
det var spänningen att tävla,
och glädjen att tävla i ett lag.

På boulebanan, kopplar jag i lagtävling på ett grymt fokus,
in i bubblan, förberedelser, koppla bort omgivningen,
läs banan, tro på mig själv. Utför kastet, och pep-talka
mig själv HÖGT efter att ha lyckats. Samt göra high fives med
medspelarna både när jag och de gör någon bra prestation.
Men även stötta varann i mindre lyckade utföranden.
Kliva in och ”rädda varann”
… vara ett lag, i med och i motgång.

Kai Tomas, Jonas och Fredrik
samt Malin, Kaj, och Markus
har spelat till sig en kvalplats till div 2

När jag kom hem var måndagens (dagens) Kai-Tomas
tacksam mot Kaii-Tomas från i fredags,
för att han hade diskat, eftersom jag brottades
nästan hela Måndagen med Pann-knack from hell.
För då blev det lättare för mig att göra denna,
utan att behöva diska först:

…
Har ni inga hjärtan kvar ?
Vem stal din empati ?

Hur blev du sån att du kan sända människor i döden,
samtidigt som du slåss för mer pengar åt människor,
som tjänar över 100.000, kronor i månaden ?

Hur kan ni säga att vi inte har plats för fler,
när större delen av landet är obebott ?

Hur kan ni påstå att vi inte har råd,
när vi aldrig någonsin haft det så bra ?

Och hur kommer det sig att det nästan alltid är ni rika,
som gastar högst över att inte ha råd ?

Dessa människor vill LEVA,
… det är allt de vill, de vill LEVA !!!!!

De bryr sig inte om din pool och din miljon-husvagn,
de vill leva … bara leva, hur kan du förneka dem liv ?

Har du inget hjärta kvar … Ann Heberlein ?
Är du inte längre människa ?

Svt play opinion live

…
Urval till Sommar i P1

Sommar i P1, är ett program som kan vara intressant,
Jag som lyssnare får tillgång till olika människors berättelser,
och förmodar jag utifrån ganska fritt valt ämne.
Jag tycker mig dock märka att det är en viss typ av
människor som har företräde, kändisar, företagare, idrottsmän,
människor med ett feministiskt budskap. Dvs att urvalet av
sommarpratare ganska strikt följer samtidens rådande
moralpanik/normer.
Och normer behöver inte alls ur ett globalt och neutralt perspektiv
vara objektivt goda och rättvisa.
De behöver bara följa samtidens main stram

Ett försvarstal i form av generaliserande angrepp

Jag lyssnade i SR play på Sven Melanders sommarprat,
om sin karriär inledningsvis, men ganska tydligt tror jag att
han antagit sig rollen som sommarpratare, för att i slutändan
kunna föra sitt eget försvarstal, och i slutändan
anklagelse-tal mot män,
efter sitt uttalande om att artisten ”Zara Larsson, kanske har
anledning att hata killar/män”.
Och sedan följa upp med det säkra kortet att visa på hur
dum och korkad rasism, och rasister ter sig
i allehanda uttryck och former.

Jag håller med om….

Jag är ju själv en som gärna, nån gång då och då,
visar på hur destruktiv, hur lögnaktig, hur imbecill,
hur verklighetsfrämmande rasism är, och fördomar kan vara.
Och hur lögnerna och propaganda är deras bränsle och enda
orsak till att få följare. Det som ur ett intelligensperspektiv
förvånar fundamentalt, är att feminister och socialister
förstår det inhumana, det orättvisa, det kontraproduktiva,
i att dra alla invandrare över en kam och skapa en
etnisk segregation.

genus-segregerarnas blinda öga

Men samtidigt verkar fullkomligt blinda inför att deras
hållning i genus och jämställdhetsfrågor,
har spårat ur och bedriver precis samma typ av
generalisering …
och därmed bidrar till den genus-segregation,
som de en gång gett sig ut för att bekämpa.
Och nu kanske till och med är denna genus-segregations
största pådrivare.

Om vi låter ändamålen helga medlen, har allt förändrats

Så när man låter ändamålet helga medlen,
så blir alla rörelser som påstår sig sträva för
jämställdhet moraliskt korrumperade, och mister sin forna
glans av rättvisa och rättspatos.
Och helt plötsligt befinner man sig
på en sluttande moralisk utförsbacke, och blir i princip lika
orättvisa, lika generaliserande,
lika makthungriga som de personer, de grupper i maktens elit
man en gång förutsatte sig att bekämpa.

Rasande

Sven Melander var upprörd över mäns reaktioner på att
Zara Larsson ”hatar hatar, hatar killar” utifrån vad några
promille av killar gör på festivaler. Nej förresten,
Sven Melander var rasande på män som blivit rasande på
Zara Larsson, för att hon blev rasande på alla killar för vad
några killar gjort.

När jämställdhetens förespråkare blir de som skapar ojämställdhet

Redan här, i det här läget, så göder Sven och Zara de
motsägelsefulla samtida , ogenomförbara könsnormer,
som de påstår sig hata och bekämpa. För enligt samtida
normer så bör män visa mer känslor, gråta, etc.
Men när män visar känslor över ett generaliserande påhopp
om att män över lag i princip är lägre stående varelser än kvinnor,
ja då framställs vi män, jo jag räknar in mig själv i gruppen män,
då framställs vi män som gnälliga överkänsliga typer,
som egentligen bara ska stå upp och svälja alla nedlåtande
uttalanden om oss som i kulsprutetakt slängs ut i media.

Jag förstår att du skiter i det, men du sjönk i mina ögon

Det bär mig emot att konstatera att en person som
Sven Melander slutligen i sitt anförande,
tappar all den respekt jag haft för honom.
Detta när han framhäver sig själv på ett närmast äckligt sätt,
och trycka ner eventuella kritiker till det manshat Z.L,
ogenerat fortsätter att bedriva på sociala medier och stormedia.
Både i tonläge och ordval, på ett sätt som enligt mig gör,
att alla eventuella poänger han kan ha haft i ämnet nu mister
hela sin trovärdighet, och att allt handlade om att du
Sven Melander egentligen är bättre än alla andra män-(iskor),
och att Zara enligt dig har rätt att hata,
men du motsäger dig mäns näthat.

Jag hatar ingen

Själv hatar jag definitivt inte kvinnor bara för att Zara
beter sig som hon gör Och jag hatar varken dig eller Zara,
jag tycker bara ni gör bort er.
Jag hatar handlingen våldtäkt och övergrepp,
men inte alla som har samma kön som de som gör det.
Jag hatar våld, men luras inte att tro att invandrare är
mer benägna att vara våldsamma.

Zara Larsson har rätt att vara arg, även du Sven
har rätt att vara arg.
Men har ni rätt att hata utifrån fördomar
och generalisering ?

…

Jo jag vet att det stavas med ett l i Tarjas fall,
men jag tyckte det blev kuligare så här.
Tack vare tekniken och public service SR PLAY,
kunde jag ta mid mig Tarja Halonen, med ut bland hallonen,
i P1s ”Sommar”

Lite uppgiven, över att inte ha plockat några hallon i år,
intalade jag mig själv för nån dag sen,
att jag skulle vara glad över blåbär och kommande lingon.
Men så kom jag på idén att vänner är till för att fråga om
man får plocka vildhallon på deras tomt.

Utöver att få höra den vackra finlandssvenska klangen,
var det mysigt att lyssna på hennes erfarenheter som finsk president.
Ändå en rätt oförarglig berättelse, utan hat och antagonism.
Många finska låtar, som musik för öronen. Och en feminism värd
namnet gud ske pris !

Mitt i alltihop, kom Karl Torell hem,
och Åsa Torell propsade på kaffe och bullar.
Och man tackar bara inte nej till kaffe och bullar,
så ere bara

Med Tarjas hjälp att koppla bort huvudet, åstadkom jag dessa, plus två till. Det blev 1,65 kilo hallon.
Och det är 1,65kg mer, än jag hade innan.
Nu boule med tanter o gubbar

…
En fågel kvittrar till när jag ligger o tar igen mig
på en kökssoffa i ”sommarstugan”, och vaknar till
efter att bara ha nickat till en halv minut.
Endast fötterna i strumplästen nås av solen,
och värmer mina småfrusna sensommarfötter.

Att fixa och dona med jord och växter,
trä och metall, och teknik i den mån kunskapen räcker till,
gör gott för skallen och harmonin.
Kroppen o knoppen har verkligen fått sitt idag.

Även en blind höna ….

En fd granne till mig kom ner till Bangolfen med familj.
Han har förlorat den mesta av synen,
och behöver ledhjälp när han går.
Men är en sorglös, bredkäftad jäkel.
Något pinsamt kan det tänkas ha varit fört frun, ’
och vuxne sonen, när det visade sig att den som frågar
hur långt han har till hålet när han puttar….
…VANN familjefejden. Han … ”Blind-Micke”,
presenterade sig för övrigt som” Pelle-Jönsen”,
så okej då Pelle-Jönsen, sa ja.

Sonen flinade och ironiserade generat:

– Fick stryk av blind-Micke !

Nattduell

Själv fick jag stryk av ”Tur-Lacken”,
i en mycket sen kvällsmatch,
där han fick stolpe in på många banor,
och jag fick stolpe ut. Sen spelade han rätt bra iofs.
Ju närmare natten, desto bättre Lacken.

Men om jag vann i morse 37 slag,
mot hans 45. Och sedan vinner han med 29, mot mina 45,
osså vinner jag sista matchen med 1 slag… 36, mot 37.
Då har ju jag, trots storstryket i andra matchen,
vunnit en match mer !

Nä rå … jag är ingen bra förlorare…
men vem f-n är det ?
Är du en bra förlorare, lär du nog förlora rätt ofta,
pga av en inställning som inte är inställd på vinst.

En sköööön liten grabb

Alldeles innan Lacken och jag hade påbörjat våran nattgolf,
kom en liten pojk, ditskickad av familjen troligtvis.
Han pratade hypergullig göteborgska.
Först, medan han stod utanför stängslet,
frågade han andra spelande vad det kostade att spela golf.
Och de svarade efter bästa förmåga.

– Ja tâck dåå, dåå vet jaa vâ de kosstar

Sen bara nån minut senare kom pojken kutandes igen.
Och jag var tvungen att meddela att vi hade stängt för
kvällen. Han va iofs himla charmig, men…

Stängningsdags

Jag frågade, i förhoppning om att det bara var han och
någon till liten lekfull unge som ville spela. För de har
ofta förmågan att intensifiera spelandet, på ett sätt
som ölstinna vuxna i grupp inte ens förstår
vad det innebär.
Jag uttryckte mig väl något ospecificerat, när jag sa:
– ”Och ni är ..???”
Min hjärna ville ha reda på hur MÅNGA de var.
Men pojken började artigt på Göteborgska räkna upp
efternamn, och förnamn på de inblandade.

– ”Jo i efternamn heter vi Pettersson, och jag heter…”

– Nej … jag menar hur många är ni ?

Då började den skööna grabben räkna på fingrarna,
och fick det till 7 st som skulle spela.
SJUUU stycken … sa jag … nä då går det inte.

– Så vi kan inte spela ida då ?

– Nä vi har öppet imorrn igen från 11

– Okajj då… hââ en skööön dââ !

Sicken skön lirare tänkte jag och flinade,
men innan jag flinat färdigt var han tillbaka,

– Döö (duu) … hur möcke vâ de nu de kosstade ?

Ändrade bloggplaner

Jag hade först tänkt blogga om Sven Melanders sommarprat,
där han går i taket över att folk går i taket för att en ”ung
talangfull tjej” hade gått i taket (blivit arg och uttryckt hatkänslor)
Men jag lydde götebörs-spöjkens råd, och hade en sköön daa.
Sven får ovett en annan dag !

…o hââ en skööön dââ …. ni oxå läsarna !

…
Att Leif GW Persson är den person vilken svensken, av
någon outgrundlig anledning, enligt
någon ovetenskaplig undersökning, är den de helst skulle
velat bo granne med, är fascinerande.
Och det får en tänkande människa att undra varför ?
För det är ju någon form av popularitetsmätare ?!

Nu har GW skrivit en krönika ang Borgs beteende under en
privat fyllefest privat fest på Husarö i Stockholms skärgård.
I elegant känslokallt analyserande, braverar han språkmässigt,
i konsten att med sin intelligens tala om för svensken vad som
är sant och värt att veta i ärendet, utan att egentligen veta så mycket.

”Och om denna sociala begivenhet vet jag numera allt som är värt att veta.”

… skriver GW självsäkert. Och svensken småler invärtes
över det utomjordiska självförtroendet GW visar upp,
vilket oxå kan vara en stor del i förklaringen till hans något
enligt mig gåtfulla och oproportionerliga popularitet.

Nu iom det uttalandet… är det tänkt, att vi utan fortsatt bevisning
ska godta nestor Leifs antaganden och moralbedömningar som både
sanning, och moralisk dom, och sedan ska vi, är tänkt lägga det åt sidan.
För det har Sveriges mest åtråvärde ”granne” sagt.

Därmed inte sagt att GW har helt fel i allt han skriver i denna krönika.
Nej, nej han har absolut några poänger jag skriver under på:
– – – – – – – – – – – – – –

”Ungefär samtidigt som Borg får tokspel inträffar tusentals liknande händelser
runtom i landet. Dessutom något tiotusental brott som verkligen skadat sina
offer och där bara en ringa andel av dem kommer att lagföras. *Själv skulle
jag gärna ha läst mer om det”…..

…..”Om Anders Borg har alla de där vanliga redan uttalat sig. Kolumnister,
målsägandebiträden plus hela högen av konsulter inom relationer, retorik
och PR. Dessa veritabla monster av mänsklig oförvitlighet som i avsaknad
av ett eget liv kan ägna hela sin vakna tid åt att rulla alla andra i
tjära och fjäder. För dem en riskfri verksamhet. Inte för att de lever som
de lär utan för att de saknar den nödvändiga fallhöjden”.

– – – – – – – – – – – – – – –

Jag håller med GW om det absurda i att det så ogenerat köas i
chansen att få offentligt kölhala personer, samt framstå som
moralens väktare, utan att nödvändigtvis ha nån grund för det
självförhärligandet. Mitt intresse i detta ärende,
ligger i första hand på just likhet inför lagen.,
och den för rättskipande så viktiga ”normen”

Det som inte så ofta tas upp, varken av Leif GW, de översittare
som blint rusar till Borgs försvar, eller av den yttersta spetsen
av manshatande journalistkåren….
…det som inte tas upp är konsekvensen av den del i påstående kring
Borgs förehavanden på Husarö, är att han påstås ska ha grabbat
män i skrevet. Fokus läggs istället från Borgs försvarare, på Borgs
blottande av könet, och av den starkt kränkta feministiska
journalisteliten, på det faktum att han påstås ska ha kallat kvinnor
för horor.

Föreställ er den mediala uppmärksamhet och vilken skillnad på
graden av offer-faktor den utsatte/utsatta det hade varit om det
varit en kvinna som blivit grabbat i skrevet.
Ingen diskuterar i detta nu, mannen, männen som Borg,
om det nu stämmer, ska ha greppat i skrevet… ingen !
Varför tror ni det är så ?

Detta … Leif GW Persson, *hade jag velat läsa lite mer om

Det är de i sammanhanget otroligt viktiga klassnormerna,
och könsnormerna, som påverkar både vad som skrivs av
den tredje statsmakten
(pressen) och sedermera även i den rättsliga bedömningen…
det är det jag gärna vill läsa mer om.

…

Här stannade jag till, …inte för att jag var trött
…. utan för att kolla så att allt satt fast ordentligt.
Det skulle visa sig på hemvägen att jag slarvade med det,
och blev en tilltrasslad situation

Jag hade känt efter i kroppen länge nog nu,
så jag tog mig i kragen, nej det hade jag ingen.
Men jag bestämde mig iaf för att cykla iväg o plocka blåda bär.
och hallon om jag hittade några.

Mmm…. jag kände det på ”ut-försen” på väg hem. Men jag tror att mina hjul inte är helt runda dessutom.

Innan jag hittade blåbär, hittade jag löften om rik lingonhöst.
Men de behöver några veckor till.

Så där ja…. På en yta på 10 kvadratmeter,
hittade jag mitt årsbehov, dvs ca 6-7 liter.
Och detta ett år då jag hela sommaren hört:

”De blir inga blåbär i år”

Ett rykte som säkerligen sprids av bäruppköpare. För om folk plockar sina bär själv, så kan ju inte de ta ockerpriser för dem. Kallas bla marknadsekonomi

…tappade några bär

…om detta var det enda som fastnade mellan ekrarna
hade det vart okej.

…så här hade jag tänkt mig det hela först.
rensa bären eftersom. Men stigen var betydligt stenigare,
och mera trädrötter på, än jag mindes. Så att ta med cykeln in i skogen,
var ingen bra ide. De där stora ”bären” till vänster i bild,
finns att plocka på Konsum, mot att man byter dem mot papperslappar med svenska kändisar på

…. så jag låste fast cykeln i denna stam,
och tom då kändes det ängsligt att lämna cykel.
Vad tänkte jag då ?
att bärplockare eller Österåsengäster alltid har med sig bultsax
eller motorsåg när de går motionsslingan ?

Rensade ist hälften av bären vid utsiktsplatsen på Österåsen,

Lite Makrill som energi,
och egenkokat vätskeersättning.
JAAA … jag tog med mig skräpet hem !!!!

…. det trevligaste sättet att ”skaka galler” på

… men det började regna,
jag härdade ut ett tag, men kände: Varför frysa”
Så hälften är ännu orensade.

På väg hem,
Rasist-feministiskt jordbruk ?? (färgerna

hö-hö-hö-hö-hö

…
…om ni läste inlägget innan
om sommarprinsessor och gamla danspoeter,
.. så …jag gjorde som jag skrev.
Jag tittade på ”Sömnlös i Seattle” i syfte av att
kanske romans-kammaren i hjärtat att inte förtvina.

Det var inte helt bortkastat,
Men det som fångade hjärtat först var en pappa
(Tom Hanks) och den fina far-son-relation som tolkades.
Och tårarna kom inte först när vackra Meg Ryan med
nakna ansiktsuttryck, och naket hjärta fumlar omkring i
ovisshet. De kom när *Tom Hanks stod med sin son vid
begravningen av pojkens mor, de kom när pojken somnar
i knät på pappan under telefonsamtal.

Som vanligt reagerade jag över inkörda, osynliga könsroller.
Jag får ofta känslan av att om en man är så tvehågsen i kärleken,
inte kan bestämma sig betraktas han som sol-och-vårare, eller rent
av en mansgris, medan när kvinnor, i synnerhet sockersöta kvinnor
som Meg Ryan gör så…är det bara gulligt och romantiskt.
Men det kanske är en del av min skada, att jag upptäcker
såna saker

Men visst kom till slut en kärleks-tår i ögonvr…. ja okej då många
kärlekstårar över hela ansiktet, när Meg och Tom tog varann i hand,
uppe på Empire state building. Och den lilla äktenskapsförmedlande
kärleks-manipulerande pojken får ett förnöjt flin i ansiktet
över väl utfört arbete.

Världsläget är alltid spänt, om man får tro tidningsrubrikerna,
vilket man kanske bör ta med en nypa salt, eller två,
med tanke på att deras le5verbröd är katastrofer och elände
och att förstora upp.

Krig i förestående ?

Nu är det stort fokus på Kim Un jong och Donald Trumps
krigshetsande retorik, och vi ska darra i skoskaften är det tänkt.
Och iofs, hade jag varit Amerikansk soldat, eller Nordkoreansk
medborgare… eller för den delen bara upplevt krig i närområde.
då hade jag ofrånkomligen gjort mer än darrat.

att Donald Trump är en galning, råder det för mig inga tvivel om,
och att Kim Un Jong är ännu mer galen, och verklighetsfrånvänd,
är minst lika klart.

Men även om Presidenten i USA inte själv har makten att förklara
krig vad jag förstår,så visst finns risken att tom kärnvapen används.
Världshistorien har visat att människan har kort minne,
och inte förstår vikten av historiska lärdomar.

Om inte annat syns det på det omänskliga debattklimatet
i Sverige, med rasism, och hat…helt öppet och normaliserat med
ett parti som nu är Sveriges näst största.

Människan är ett intelligent, men oerhört korkat djur,
Om inte annat märks det på att människan aldrig tappar
tron på den romantiska kärleken…. tycks det.
..eller ?

…
Jag känner det i luften,
jag ser det på solnedgången,
hösten är inte här, men väntar bakom hörnet.
Den vackra underbara hösten, med färgsprakande löv,
och mogna bär och frukter.
Någon mörk höstkväll, kommer jag ta med mig ved,
sätta mig vid älvkanten, och ha med mig majskolv,
choklad och äpple att grilla…

Men ännu är det sommar…

….för när jag öppnar porten på väg ut.,
öppnas en lägenhetsdörr
bakom mig. Och ut, sprudlande livsglad,
kommer en liten mörkhårig barfotaflicka,
på väg ut med sin nya sparkcykel.
Jag håller upp dörren ler och gör en hovnigning,
och hon tackar och blir så stolt och glad att leendet
nästan inte får plats i ansiktet.
Och hon ser ut att känna sig som en liten prinsessa.
…och en stund som den är jag glad ända in i själen,
att den flickan inte är kvar i krig , bomber, splitterskador.
och att min enkla hovnigning sätter ett stort leende på hennes
söta lilla ansikte, och oförstörda själ.

Varje ord

Jag menade varje kärleksfullt ord i går natt,
efter Lejonsson-dansen … varje ord, med varma hjärtslag
bultande i takt till mina ord.
Och många av danserna var som helande prosa för mig,
och så långt jag kan förstå,
även för några som dansade med mig.

Men…. (och här bör alla som bara vill läsa i Dur sluta läsa)

….när sista dansen tonar upp, och dansprinsen står ensam kvar
i kanten som jag inte sett röken av tidigare på kvällen.
På dansgolvet dansar nu potentiella kärlekspar, eller sedan
länge eviga turturduvor. När några av de långa ansiktena
jag sett runt bänkarna på dansgolvet, nu
förvandlas till kungar,
drottningar, prinsessor och prinsar, och jag blir ett av de
långa ansiktena.

Nån gång per kväll får man en sympati-uppbjudning av en berusad
äldre kvinna, som kladdar på mig så att jag känner mig då
som en prostituerad näst intill.

och…… när dansen är slut,
när musiken tystnat, när de naiva dansbands-textraderna
om evig kärlek, och ohållbara löften tonat ut, är
jag inte längre är en prins i en påhittad lyckovärld,
när jag inte är värd mer än mina lyriska danssteg.
Då känner jag åter tvivel inför att fara på dans.

Idag orkade min kropp ingenting,
för den halvsekelgamla gubben dansade näst
intill varje dans, utom .. ja den sista som vanligt.
Och själen kändes också … ja som jag beskrev.

Det är så svårt att känna ända in i hjärtat
att hela jag är omtyckt, efterlängtad, och viktig.
Och dansen bara förstärker det. När jag känner mig
jättepopulär på dansgolvet, men när det med några få
skimrande undantag är ganska tyst från den världen under 1½ år.

Men det är inte hela sanningen.
Jag har haft svårt hela mitt liv, att känna mig omtyckt,
värdefull, efterlängtad … och tro på att kärlek kan vara
till även för mig.
Känner mig bortglömd lätt, de gånger jag blir bortglömd
Känner mig inte sedd, de gånger ingen ser mig.

Tror jag ska titta på (DVD)
”sömnlös i Seattle” nu,
o se om det får nått dött att vakna till.