Kategori: Betraktaren

…….

Den dova blygsamma neonljusbelysningen, avspeglar sig blygt i den svarta Ångermanälven. Den bistra, friska vinterkylan har uteblivit i år, på gott och ont.
Och jag har ännu ej fått några svar…. totalt 8 månaders väntan och kamp. Uppgivenheten tar ofta över, vem och vad ska jag kriga emot…. det finns ingen.
Folk ska googla sina cancerdiagnoser på nätet numera. En stor rubrik dagen efter, Och svenskarna knyter näven i fickan över den dåliga vården, och fortsätter rösta på en skattesänkarpolitik för några kronor mer att spendera på kapitalvaror. Sen är allt glömt… ingen tycks vilja förstå eller bry sig om kopplingen mellan urusel vård och skattesänkarpolitiken…. och Rubrikerna är glömda när vi går till valurnan. Rubrikerna som gjort de stora mediajättarna ännu rikare.

OS dundrar vidare, och nu upprörs vi över Petter Nortughs mediala sandlådekrig med Sverige som skidnation, samt dåliga domslut och slaskiga skidspår. Bara för några dagar sedan upprörde vi oss över hur Uzbekistanska arbetare blivit hemskickade från OS-byn utan lön, trotsa att de jobbat i flera månader…. det är glömt nu när vi gottar oss i OS-medaljer.

Vi ojar oss nu i OS-tider…iofs med rätta över det odemokratiska Ryssland, men lyfter inte ett ögonbryn över om OS skulle gå i USA där fångar hålls olagligt utan rättegång och torteras. Där människor mördas med förarlösa flygplan på andra sidan jordklotet.
skillnad på mord och mord tydligen…. men det är snart glömt.

Och mänskligheten snurrar på mot egen undergång ute i världen. Vi människor fängslar våra hjältar som slåss för yttrandefrihet och avslöjanden av krigsbrott.
Julian Assange sitter i princip ”fängslad” på Ecuadors ambassad i London pga att en stormakt blivit påkommen med brallorna nere när amerikanska soldater dödade obeväpnade Irakier. Snowden är efterlyst och väntar långt fängelsestraff i USA för att han påvisat omfattningen av avlyssning av miljoner. Manning sitter redan i fängelse för att ha släppt filmen om USAs krigsbrott. Hjältarna fängslas, och mördarna får fredspris.Assange är oskadliggjord hur än det blir med utlämning, och odemokratiska rättegångsförhör, och påhittade våldtäkter….. men det har alla snart glömt.

Romer förnedras och diskrimineras över hela Europa, och i synnerhet i Ungern. Det var en stor medial sak nyligt. Nu är det redan glömt. Tidningarna sålde inga lösnummer på den nyheten längre ”leve kapitalismens drivkrafter” …. eller inte !
Kvinnor våldtas och utnyttjas i hela världen och väldigt lite händer för att ändra detta. Folk säger ”kastrera och döda våldtäktsmännen” och tror att det skall förändra något. … inget förändras, och folk förvånas.

Igår läste jag i tidningen om tonåringars internetvanor, och föräldrars insyn i desamma. Tre tjejer pratade om hur ”äckliga gubbar” hade ”lagt till dem på facebook, och sökt kontakt med dem. Och hur de avfärdat dem med ord som ”äckliga gubbe”. Jo viss finns det äckliga gubbar, och visst finns det äckliga tanter oxå, men äckliga tanter får man inte prata om. Och sedan finns det äckliga pojkar och tjejer oxå, men det är än mer tabu att prata om.

Ni skulle läsa en helt ”normal konversation” mellan ungdomar idag” och bli gråhåriga på kuppen. De kallar varandra ogenerat för bögar, horor, daddyfuckers, motherfuckers etc etc på nätet, och inget görs. Föräldrar tycks inte reagera. istället läggs all fokus på annat.
För er som inte visste det, så måste dessa tjejer som det stod om faktiskt acceptera inbjudningar på facebook, innan de ”äckliga gubbarna” kan få kontakt med de oskyldiga tonårstjejerna som vräker ur sig brutala personkränkningar som det vore en kulspruta.

Vuxna människor är 100 % juridiskt ansvariga för sina handlingar. Det är inte omyndiga medborgare i samma utsträckning. Men innebär det att vi som nu ska tillåta tonåringar komma undan utan några som helst repressalier och konsekvenser för sitt näthat och sina påhopp och när de far med osanningar ? Medborgarna, rättsväsendet och myndigheter tycks inte heller i detta förstå sambandet i brist på gränsdragning i unga år, och respektlöshet, brottslighet och våld som vuxna individer. Detta är glömt för länge sedan.

Vi glömmer fort det jobbiga som sker omkring oss, upprörs som hastigast och går vidare. Romer, krigsbrott, obotliga sjukdomar, klasskillnader i vård och skola….
Grannen dör, föreningsmedlemmen dör och vården, samhället och medmänniskorna har inte bara misslyckats, vi har inte ens haft för avsikt att hjälpa, att komma ihåg och att förändra till det bättre…. alla har glömt, så fort det går

Och alla kommer glömma mig med, ganska fort… ja och dig !

… suger det mesta

…
Nån granne har satt igång sin epilepsimusik, med en entonig genomträngande bas som det enda som tränger igenom. Ute är det gråmulet vinterväder, och jag väntar på att gå till tvättstugan lite senare. Denna gång kanske jag har läst r4ätt tid, och slipper gå ner med 2 fulla tvättkorgar bara för att få vända.
Jag ringde i måndags, och jag ringde i dag …. jag har ringt hur många gånger som helst till Sjukhuset angående provsvaren på min borttagna hud. … nu svarar dom inte ens längre.

Blommorna är vattnade, i övrigt ser det ut som ’Gudrun’ eller ’Ivar’ farit runt i lägenheten. Jag skulle inte bjuda in nån date i lägenheten i nuläge. Men o andra sidan, hur stor är risken för att det skulle ske ?

En yta på övre ryggen kliar och värker emellanåt, … något jag mycket lätt skulle kunna leva med, om jag fick klarlagt att det enkom vore ett irritationsmoment utan fara för hälsa och liv. Vänners reaktion i det läget, att önska och påpeka att det är säkert inget farligt…. är förståelig, även om jag drömt om hjälp i kampen för adekvat vård och rimlig väntetid. Men när vården intar den positionen är det rent ut sagt så att man kan börja ifrågasätta om dom är intresserade av att folket ska få vård.
Två svarta fläckar på bröst och mage bad jag om att få ta bort redan i Juni 2013, men det var inte möjligt tydligen… sen blev jag den 12 dec lovad remiss till hudavdelningen i Umeå…. nu har det gått 2 månader, inget svar varken på remiss eller hudborttagning.

Bastrummandet genom väggarna fortsätter, sånt har aldrig stört mig nämnvärt, och egentligen inte nu heller. Bortsett från den bristande konsekvensen i hyresvärdens agerande, när jag fick anmärkning på att jag levde om, som spelade en gång i veckan, 2 timmar med mina vänner. Numer har jag inga besök alls, sen vi flyttade vår träningsplats, och därmed oxå måste släpa betydligt mer utrustning.
Så nu bryr jag mig mindre om hur städat det är… nästan inte alls faktiskt.

Och i media pågår ett subtilt men desperat försök att minska vänsterpartiets och vänstersidans höga opinionssiffror. I Expressen tex ’kritiserar’ man Reinfeldt för hållningen till anonyma partibidrag. Dvs att storföretag på så sätt köper den politik som gagnar dem, på lilla människans bekostnad. Och lindar in det i bomullsvantar, påstår tex att ”partierna”, underförstått alla övriga utom SD, i riksdagen ”gått med på att till viss del redovisa partibidragen. Detta är ju en förklädd lögn, Vänsterpartiet är ett parti som länge förordat total transparens i partibidragen….. men det vill inte partiska, kapitalistiska journalister tillstå, då det skulle kunna innebära ökad kännedom om vänsterpartiet som det enda parti som praktiserar tex nedsatta politikerlöner, pga lönernas orimlighet.

Nä nu ska jag gå och klia på det onda på ryggen, och invänta det okända.

http://www.svtplay.se/video/1747286/del-2-av-3-har-feminismen-kuvat-mannen

Efter att ha tittat på ytterligare program med Belinda Olssons ”kamp”.
Så blir det för mig alltmer tydligt att det inte är jämställdhet feminismen är ute efter.
Per Ström som kallar sig ”jämställdist” och belyser saker som får feminister att se rött, får komma till tals i programmet

https://genusnytt.wordpress.com/programforklaring-for-jamstalldismen/

”Operation dicken, kukmätning med Per Ström”

20 jämställdister går på en pub för en träff, ett möte för att träffas och prata. Detta läcker ut och 50 feminister samlades via facebookgrupper, där man hänger Pär Ström på kors, feminister som var ute efter att störa mötet, höll tal och störde mötet, gav lapp med avskuret manligt könsorgan. Är detta yttrandefrihet och strävan mot jämställdhet som feminismen nånstans ändå låtsas stå för.

Det enligt feministerna provocerande budskap Per Ström framför är: ”Könen skall ha samma rättigheter och skyldigheter punkt slut”

Mian Lodalen tyckte att det var helt OK att storma mötet, ta över mötet, skicka lappar. Och angående jämställdism, tycker hon att Per Ström när han påpekar de sidor spom är ojämställt åt motsatt håll, framhäver män som de som lider allra mest, vilket naturligtvis är en vinkling för att försvara kvinnornas roll som offer, i feminismens lära. Det är uppenbart svårt för feminister att ta till sig att det finns både män och kvinnor som förfördelas på olika sätt i samhället.

Mian tycker vidare att det var ”rätt fyndigt att komma på det” ang begreppet ”vita kränkta män” Det finns nån konstig offermentalitet” fortsätter hon.”Män har bytt ut velourbyxorna mot offerkoftan” … nä men se där, Kvinnor som lider skall tas om hand. Män som lider tar på sig ”offerkoftan” … Jämställdhet ?

Män och kvinnor, som brandmän,

Belinda tar oxå kontakt med två brandmän som har sett hur kvínnor i yrket i inte lever upp till den fysiska status yrket kräver, Männen backar ut, rädda för att förlora sina jobb. Vilket visar sig skett i ett fall där en man yttrat sig i frågan.
Hon får sedan prata med en kvinnlig brandman som klarar fysiken och jobbet utmärkt. Slutsatsen för Belinda är att Brandmansyrket tål jämställdhet.

Nu var det inte ett problem att kvinnor med tillräckligt bra fysik blir brandmän, som dessa herrar kritiserade, utan att kvinnor fick göra om fysiska test om och om igen tills de klarade av dem, medan men gallrades bort om de missade ett löptest med 2 sek.

Och angånde Amazonia (förra blogginlägget)

”Precis vi har ju stått ut Om man får tro Arne som kommer kvinnorna ta över redan om 15 år, Männen måste helt enkelt vänja sig vid tanken. Och försöka hitta sin mansroll i ett samhälle där kvinnorna är smartare, rikare, och mäktigare.”

… blir Belindas slutsatser till vad hon kallar jämställdhet.

Kvinnliga strukturer

De män feminismen skapar, är män de nobbar i sängen. Det har länge varit en iaktagelse jag själv oxå gjort, och fick det bekräftat av en kvinna vid namn Andrea som satt upp en pjäs i ämnet. Där man bla uttrycker frasen ” Mannen är ett biologiskt misstag”

Efter en föreställning så stannade en mansgrupp kvar och hade samtal om föreställningen. Andrea gick därifrån och sa till en väninna

”Gu va gulligt, men dom vill man ju inte ligga med”

…
Belinda Olsson påstår en del saker med sitt nya program: Fittstim – min kamp.
Bla annat för att det varit för tyst kring frågan säger hon. Och på den punkten kan man väl inte annat än att tillstå att hon lyckats. Lyckats uppröra både feminister och andra.

Men det var i hennes roll som journalist. Hon är ju själv feminist, vilket med allt tydlighet framgått i hennes resonemang. Och där brister det sedan för henne i rollen som neutral granskare av feminismens status och mående. När hon sitter och pratar med någon professor av något slag som granskat könsroller mm, och bland annat pratar om ”Amazonia” En profetia om hur kvinnorna blir det dominerande könet i framtiden. Det lyste i ögonen på Belinda när hon ber professorns med profetian berätta om ”en värld där MITT KÖN erövrar världen”

”Profeten” börjar berätta om hur tjejerna nu är överlägsna killarna i studieresultat, och hur detta är en global företeelse. Detta bestrider jag inte, detta är fakta.
Men det är nog skrämmande att det blir en sned balans på studiefronten, och att pojkar så radikalt av olika anledningar inte uppnår fullgoda resultat. Men än mer skrämmande är att feminister uppfattar detta som något positivt, och jämställt.
Hon sa ju det själv i det sammanhanget Belinda ”detta är ju något positivt”

Så på din fråga om feminismem har spårat ur Belinda, behöver du bara se dig själv i spegeln.

Feminism handlade ursprungligen om jämställdhet i en mansdominerande värld. Och med de ursprungliga feministerna att hade jag gjort gemensam sak, och gått sida vid sida. Men Feminismen handlar inte om jämställdhet längre, den handlar om makt, egenkärlek och karriärer….

Den enskilt största orsaken till att feminismen misslyckas i sin kamp för jämställdhet, är att de övergivit sitt ursprungliga mål, jämställdhet, och övergått till att – som uttalandet kring studieresultaten visar – skapa ojämn vikt åt motsatt håll.

Den enskilt största fienden till sann jämställdhet, är nyliberalism och kapitalism. Så länge ”feminister” tror att de kan gå hand i hand med kapitalet, så är kampen förlorad. Så länge ”feminister” tror att män är fienden, så är kampen förlorad. Så länge ”feminister” tror att vi lever i ett patriarkalt samhälle, är kampen förlorad. För då bekämpas inte rätt saker, dvs orsakerna till ett ojämställt samhälle, nämligen de klyftor som skapas i ett kapitalistiskt, nyliberalt samhälle.

Att tro att jämställdhet skapas i hur mångas kvinnliga VD-poster som existerar, är befängt.

Jämställdhet i ett Alliansens eller Socialdemokratiskt Sverige, är helt enkelt en utopi, och så länge de inte inser detta, kan vi aldrig närma oss jämställdhet. Kampen är inte mot patriarkala strukturer. Kampen är mot kapitalistiska strukturer…. SÅ uppnås jämställdhet och feminismens grundbudskap.

…
Tävlan

I Sverige, i världen är det mest självklara värderingen att man ska tävla.
Det går inte ens att ifrågasätta utan att bli kallad kommunist och bakåtsträvare.
Det tävlas i matlagning på tv, i bakning, i viktminskning, i modeskapande, i frågesport. Tävlingar mellan avdankade idrottsmän, mellan kändisar som är kända dör att de blivit kända, och ingen förstår varför…. tävlingar i musik, och i de allra flesta fall förnedrings-TV och utslagningar, med folk som baktalar varandra som huvudingrediens.

Det tävlas från dagis, småskolan genom betyg och grupperingar. fortsätter upp i gymnasiet, högskolan och privatskolor. Grupperingar, pennalism, utslagning, översitteri och det magiska förmildrande ordet som slätar över alltihop som något positivt: ”Konkurrens”

Utslagningen och konkurrensen fortsätter i vuxenålder, med vuxenmobbning, utanförskap, arbetslöshet, med sjukskrivningar, våldsamheter, depressioner upplopp som konsekvens och symptom…

Ändå fortsätter vi helt utan självkritik, och utan konsekvensanalys att hylla tävlingsmomentet. Med tävlan kommer vinnare, men även förlorare. I en fotbollsmatch kan man borsta av sig jorden från den leriga gräsmattan, och gå vidare, utan vidare. Men i livet, uppväxten, med självförtroende, självkänsla, ekonomi, tillhörighet som insats är det en helt annan femma.

I slutändan skulle det räckt bra om alla människor fick samma vård, skola, mat i magen, och tak över huvet… sen kunde reinfeldt och hans efterföljande får, få leka kapitalister bäst de ville… o tävla och förnedra varandra…

….
Några minusgrader, och ett efterlängtat vitt snötäcke är vad som mötte mig när jag gick ut på stadens nu alltmera tomma gator. Efter att ha övergett facebooks låtsasmiljö, så har inte min situation på det stora hela förändrats på annat sätt än att jag inte behöver känna dåligt samvete över att inte göra allt som står på, från internets bildbank, förmanande budskap. Och ordspråk om vilken underbar dag som stundar om man bara ”fångar dagen”

Jag är varken mer eller mindre ensam, varken mer eller mindre lycklig egentligen. Bara mer verklighetsförankrad och mer verklig. Många budskap kan finnas sundhet i, men är trött på att få dem kastade i ansiktet, när man inte orkar eller förmår leva upp till den hyperaktiva meddelande twitterstorm om vad varje människa i detalj åstadkommer i sina perfekta liv. Och trött på alla ordspråksspamningar.

Äkthet och jordnära kontakter. Närhet och sorg och glädje i verkliga livet, ord från verkliga människor, hjälp till riktiga människor, hjälp från riktiga människor, riktiga vänner….. det är vad jag föredrar. Och i den mån detta inte kan uppnås pga av omvärldens rusch, livspussel och prioriteringar, föredrar jag riktig ensamhet, före artificiell samvaro.

Jag har svårt att se framåt just nu av förklarliga skäl. Men jag gör mitt bästa för att hitta njutningar och glädjeämnen i nuet. Dock utan att låtsas som om det regnar, när det i själva verket fryser. En lång promenad med två av mina bästa vänner förgyllde kvällens tidigaste timmar. Och det var bra, då ödet, tidigare på eftermiddagen konfronterade mig med en människa som med frenetisk entusiasm förespråkade illasinnat skvaller samt undrade om jag hade ”problem” när jag uttryckte min avsky för skvaller och baktalande av människor.

Diskussionen tog tvärt slut från min sida, när den inhumana, omdömeslösa, inlevelsebefriade människan av honkön, intog en nedlåtande hållning till mig som person, istället för att bemöta argumenten. Jag bytte samtalspartner, samtalsämne till en början, och lämnade värdigt platsen utan att vidare ägna någon uppmärksamhet åt människan….

Jag ger inte syre åt sådant beteende, och konstaterar att det är en potentiell energitjuv, och låter henne återgå till sin kära skvallervärld.

…
Sena nätter…ingen slump.
Det är lättare att hitta distraktion på nätterna, med filmer, och tv.
Lägenheten ser ut som om det varit inbrott, disken växer. Jag
tvingar mig till promenader….. jag måste, annars blir jag insnöad.

Är jag en paranoid hypokondriker ? …

Det beror ju givetvis på vem du frågar. Allting beror på vem du frågar.
Om du i Juni frågade läkaren som inte agerade från början, så skulle han nog svurit på det. Nu ?… nu han gör en pudel, ljuger till förfarandet en aning, för att slippa ansvar. Om det går åt skogen… vem bryr sig om det ? Det är snart glömt och förlåtet alla ”misstag” som gjorts politiskt och vårdmässigt. Inom en månad skulle allt vara glömt, och alla eventuella utredningar nedlagda pga att inget fel går att styrkas. Om det nu ens kostas på en utredning.

Jag blev en gång kallad paranoid av en läkare för att jag påstod att myndigheter läkte information som var under tystnadsplikt. Jag fick det till och med nedskrivet i min journal.
Sen visade det sig att två myndigheter de facto agerat vådligt och spritt vidare rykten, som sedermera förhindrat min rehabilitering. Hade detta vart enda gången i mitt liv detta skett, och jag hade varit en trygg individ, med god känsla för mina rättigheter… så kanske jag lätt kunnat gå vidare, och inte sett mig om efter oförrätter. Men det var inte enda gången, och ”informationen” om än felaktig, följer med i byråkratin och journaler. Så är det paranoia även om man har rätt i sin misstanke ? Nej givetvis inte enligt universell etik. Men universell etik råder bara i teorin, I verkligheten är det den ”trovärdiges” och de ”rättfärdigas” ord som gäller, inte sanningen, eller den utsattes ord. Och trovärdighet och rättfärdighet erhålles genom status och pengar och makt.

Allt ”svar” beror på vem man frågar. Finns inte många i Sverige som ser på USA som en terrorstat, fast de i mångt och mycket gör samma saker som terrorstaten Nordkorea… skillnader finns, men mönstren är lika. I USA torterar man fångar , fängslar människorättsaktivister, visselblåsare, mördar människor med förarlösa flygplan, etc etc …

Reser vi oss upp och protesterar ? Nej ! Ser vi ens på USA på det viset ? Nej ! Varför ?… jo för att vi matas av den information som USA vill att vi ska få. Och för att USA betraktas som ”rättfärdigt”

…
Det blir allt mer tydligt för mig, hur världen, inkluderat det svenska samhället, och i synnerhet under liberalistiska levnadsvilkor, har på alla områden gett sig speciella mer generösa spelregler i livets spel. Detta är dessutom medvetet då de anser sig vara bättre och mer värdefulla människor än de mindre bemedlade, arbetarna, sjuka och arbetslösa.

Det är som att spela Monopol med olika regler, regler som gör att de alltid vinner.
Om de kliver på Normalmstorg och måste betala för sig, så finns det specialregler för dem, som gör att de slipper, och i slutändan förmodligen tar över tomten.
Jag tror det var Oscar Wilde som en gång sa något i stil med: ”Om det skulle göra någon skillnad att utnyttja sin demokratiska röst, skulle de aldrig tillåta demokrati”
Det är inte ordagrant, men andemeningen var denna.

Och precis som i diktaturer som Nazistiska Tyskland, så vilseleder man folket med desinformation och propaganda, man gör om språket. Kallar minskade rättigheter för arbetstagare för ”flexibilitet”, döper om sig till ”arbetarpartiet” Har tagit bort en bokstav och vill få folk att arbeta så billigt som möjligt, för deras förmögenheters väl.
Man använder ordet ”kommunist” om vänsterpolitik, för att hindra solidarisk, miljövänlig, och samhällshomogen politik att få luft under vingarna. Man jämför med Sovjets överstatlighet samtidigt som Moderaterna själva inte vill redovisa varifrån de får sina partibidrag, samtidigt som de kommit undan med att avlyssna sitt eget folk och mörklägga processen, även för riksdagens oppositionspartier, samtidigt som man valt och manipulerat fram ett medlemskaqp i en monetär union, som på alla plan är mer lik Sovjet, än något annat. Något som deras ”värsta skräck” ”kommunistspökena” Vänsterpartiet motsäger sig.

Det paradoxala i allt detta är att det med all önskvärd logik och befintliga fakta, är vänsterpartiet som är minst korrumperat av alla. Varför ?
För att vänstermänniskor är godare och bättre än andra ? Njä … inte riktigt så, även om många goda människor väljer vänsterpartiet. Det är i huvudsak pga att V inte sitter i regeringsställning, och inte har gjort, och har på så sätt utöver sina goda idealistiska ideal, inte på samma sätt blivit utsatt för makten frestelser.
Låt oss säga att vänsterpartiet skulle med sin tydliga solidariska politik få 40% under en tioårsperiod. Så skulle de med stor trolighet oxå råka ut för de frestelserna och falla för dem, med korruption, och roffa åt sig, precis som Alliansen gjort, precis som Sossarna har gjort, och övergivit sin själ för makten, likväl center… ja alla som haft makten. Och om det skulle ske, skulle jag överge vänsterpartiet, för det parti som i realiteten står i opposition då. Men för nu är det vänsterpartiet som är enda oppositionsparti, såvida man inte vill ha en främlingsfientlig politik.

Speglar sig i bemötandet inom vården

Jag har blivit alltmer övertygad om att det råder olika spelregler, och att ”ansvar” inte gäller alla, detta sedan jag råkat ut för både övergrepp från myndigheter, och massor av nonchalans, ignorans, och översitteri från vården i samband med min borttagna leverfläck. Det blir viktigare för den felande läkaren att avsäga sig ansvar och förbättra sin position, än att ta ansvar för sina beslut och misstag.
Hela det hierarkiska systemet går ut på … i alla led, inom vård, politik, och företag, att de ansvariga skall slippa undan ansvar, och inte vara kontaktbara. Alliansen tex har själva inte erkänt sig ansvariga för någonting de genomfört under 7 år.

Detta med hur tex jag blir bemött i våden är ingenting slumpmässigt, det är VAL vi gjort över en längre tid, värderingsval, politiska val, ekonomiska val. Vi har valt i riksdagsval att det är viktigare att få en tusenlapp mer i månaden, än vård och äldrevård, skola etc. Minskade resurser till landsbygd, indragningar av skolor, sjukhus. Apotek som inte tillhandahåller nödvändig medicin på landsbygden, för att borgarna privatiserat apoteken, vilket gör att det ”lönar sig bättre” att satsa på kommersiell medicin, istället för vad be3hovet tränger hos medborgarna på landsbygden. Dessutom innebär det nedläggning av apotek på landsbygden.

På det hela taget går det att mer eller mindre förtydliga och exemplifiera detta påstående om spelets regler, och översitteriet med hjälp av något som kan tyckas vara extremfall… men attityden och gemensamma drag, går igen i hela samhället.

Borgarbrackorna som var så förmögna att de kastade ur sina fickor mängder av guldtior på golvet på en kommunal skola, varpå arbetarbarnen började plocka upp dem, och borgarbrackorna skrattade hånfullt.

De anser sig vara bättre. I deras värd är de högre stående varelser. Egentligen inte alls långt från den människosyn Adolf hade. Ingenting kommer förändras förrän vi tar fram människor som inte tror att vissa är mer värda än andra. Och det finns bara ETT parti idag som står för de värderingarna… vänsterpartiet.

…
Till en början vill jag bara klarlägga att alla vänner och bekanta som på något sätt läst, deltagit, känt med mig i mina inlägg…. uppskattas, som ett bevis på att ni bryr er om.
Med detta sagt så vill jag tala om lite grann mitt perspektiv i det hela, och klargöra lite hur jag tänker, känner, och vad som är mänskligt.

Tex så händer det att vänner, bekanta och även obekanta brukar prata om att inte se sig själv som ett offer, och kanske antyda lite att det är det jag gör.
Och återigen, jag är övertygad om att avsikten är god, och ibland kan det tom vara gott att höra saker man inte vill höra, liksom väcka sig ur en passiv dvala.

Men som med allt finns det alltid olika utgångspunkter och synvinklar på livet.
För det första är ingen människa likadan, ingen människa är lika stark, och ingen människa har samma möjligheter. Det finns dom som påstår det…. men de är inte helt uppriktiga. Avsikten och inställningen är god, men utgången och verkligheten kan vara en annan.

Tex ”rådet” att ”se positivt” på tillvaron, kan ibland landa fel, även om det i sak kan vara både rätt och fel. En sak att begrunda i detta är att tex jag i detta fall redan gör detta i den utsträckning jag klarar av och i den utsträckning det är uppbyggligt, även om kanske inte mina blogginlägg ger den bilden. Men de är ju till för att ventilera, och ger inte hela bilden.

För ett harmoniskt liv innefattar balans, och om balansen rubbas, blir det större vågor på sjön, djupare dalar, och mer differentierande frekvens. Dvs att en människa som lyfter blicken mellan dalgångarna, och tvingar sig att le och socialisera, är hälsosamt, även om det inte nödvändigtvis löser de FAKTISKA problem man för tillfället har.

Men att se positivt på saker till den grad att man både förnekar problematiken, och förnekar den sorg som oxå är reell och en del av att leva … kan vara direkt skadligt, lika skadligt de facto, som att gräva ner sig fullständigt. Och fallet från den skapade illusionen eller skapade platån kan bli stort…. för stort ibland, med fatala konsekvenser.

I de stunder när jag inte är i den djupaste av dalar kan jag först med både hjärta och hjärna, de goda avsikter, och den uppriktiga välvilja dessa råd egentligen avser. Men i de stunder man är allra längst nere, så är du helt enkelt bara ledsen och orolig, arg och förtvivlad…. och då anser jag att man måste få vara det, och att det inte innebär varken avståndstagande eller minskad kontakt och närhet.

Jag är också medveten om hur svårt det är att förhålla sig till problem och sorg för människor, inkluderat mig själv. Det finns stunder då jag har nog med mig själv, och inte klarar av att vara det stöd jag skulle vilja vara, till varje medmänniska som ber mig… och då är det så. Detta innebär inte att den som behöver mig gör något fel som uttrycker sina behov…

Men nå’n stans verkar insikten om att det kan handla om döden, vara frånvarande. Och att ”positivt tänkande” ”ta sig i kragen” ”samt att inte inta offerrollen” …. faktiskt inte alls påverkar utgången av en eventuell osynlig fiende i ens kropp…. som den jag faktiskt har fått reda på att jag fått… men inte hur allvarligt och långt det gått. 6 månader är enligt mig en oursäktligt lång tid att vänta när det rör sig om spridningsrisk… dvs det handlar inte främst om oron, som i sig är en bitch, utan det handlar i första hand om spridningsrisken i och med att tiden går.

Således känner jag en enorm frustration och besvikelse, som understundom, pga den långa tidsaspekten övergår i förtvivlan och uppgivenhet. Och därav önskemålet att det fanns hjälp att tillgå, som kunde driva på processen.
Själv ÄR JAG redan drivande, så till vida att jag vid flera tillfällen påmint och, krävt behandling. Ändå tar det så lång tid som det gör…. det finns helt enkelt begränsningar i både ork, och vilken auktoritet jag har som vårdtagare utan social status… för att uppnå en effektiv kamp mot vårdapparaten.

Låt oss säga att en läkarhustru, eller en politiker fick på armen det jag fick. Är det någon som på fullaste allvar tror att detta skulle tagit den tid det tar ? Givetvis inte är det uppenbara svaret. Och varför ?

Jo för att de har både någon som pratar FÖR dem, samt att deras ord lyssnar man på.

”Ingenting är omöjligt för den som har viljan” skulle vissa påstå som en sanning

Ingenting är omöjligt för en människa som inte behöver göra det själv…

är också en sanning