Kategori: Betraktaren

…
Länk till artikel i Aftonbladet som tar upp bloggämnet

Just nu stormar det ju på sociala medier och nättidningar ang Saudiaffären.
Och ihärdiga blå-bruna internet-troll har Julafton i sociala medier, och spyr galla över ”katastrofal utrikespolitik” och ”respektlöshet” mot Saudiarabien. Och somliga av dem vill utlysa nyval för att vi valt en utrikesminister, med skinn på näsan och en ryggrad svenska väljare inte skådat sen Palmes tid. En utrikesminister som inte gillar att sälja vapen till ett land som ger svåra piskstraff för att de uttalar sig politiskt i blogg på internet. Och alla vore de ”experter” på Islam och Sharialagar, trots att ingen av dem läst koranen. Själva har de total frihet att blogga vad än de vill i Sverige utan spöstraff… men jag vet inte, det kanske inte är ”samma sak”

Den Borgerliga moralkompassen, har ju inga som helst problem med diktaturer, så länge diktaturerna i likhet med Saudiarabien, är kapitalistiska och snuskigt rika, och bidrar till buisness och egen svällande plånbok. På västfronten inget nytt, skulle man kunna säga. En helt annan sak är det med fattiga diktaturer som Nordkorea, enligt den för omvärlden ännu så länge frånvarande Borgerliga moralkompassen.

Sharialagar, är så långt jag förstår med stora variationer på stränghet, en guds lag, istället för folkets lag som är det vanliga i västerländska demokraturer. Bland Shariaförespråkare finns både mildare varianter så väl som extrema grupperingar, med straff som för oss svenskar ter sig barbariska. Men jag har ju väldigt svårt att tro att Sharialagar inkluderar förbud mot politiskt bloggande. Speciellt med tanke på att det fanns väldigt lite bloggar när Koranen på vilken Sharialagarna vilar, skrevs. Således kan knappast piskrappen på Saudiarbisk politisk bloggare inte räknas som annat än handlingar utförda av diktatur.

Sharialagsförespråkare tycks i likhet med Svenska högerpolitiker tro att hårda straff skall minska brottslighet. ”Införandet av sharia är ett mål för islamistiska
rörelser i många samhällen, med argument som att plikter att utöva
religion och de stränga straffen förväntas minska kriminalitet,
korruption och regimers förtryck” (wiki)
Det är ju rätt så tydligt att både i högerstyrda västländer och i Shariastater att så inte är fallet. Om det skall fungera att skrämma folket till laglydighet, så skrämmer du också folket till tystnad, och så fungerar inte en demokrati.

Straffen och förtrycket mot medborgare är även vidriga ur demokratisynpunkt i länder som naiva svenskar betraktar som demokratier, så som USA, men detta förminskar inte Saudis diktatur.

Jag vet inte vilken typ av utrikesminister Margot Wallström av eftervärlden kommer att dömas som. Men i denna frågan har hon mitt fulla stöd. Jag vill inte leva mitt liv så moralbefriat som de blåa och de bruna politikerna tycks vilja.

…
Troll, Mitt o Ditt, och de rättfärdiga.

Jag har just läst inslag i Aftonbladet av Robert Achberg, och sedan ett blogginlägg av en kritiker, om Robert Aschbergs metoder och tillvägagångssätt.

Jag tillstår direkt att jag inte haft Piratpartiets frågor överst på på min lista för viktiga frågor, samt att jag inte håller med om allt de säger. Men det gör man inte med något parti. Med detta sagt vill jag ändå påstå att det är viktiga integritetsfrågor som tas upp av PP, även om jag inte tycker att frågan kan utmålas vara enkel, eller svart-vit. Och därmed ej heller eventuella lösningar på problematiken kring äganderätt och personlig integritet.

Och vad gäller herr Aschberg är jag något kluven. För det allra mesta tycker jag att på ett mindre smickrande sätt, vad gäller moraletik utnämner sig till både, Åklagare, Jury och bödel. Dessutom ingår han i gruppen som jag utan respekt för dem ingår i de självutnämnda ”de rättfärdiga”. Anledningen till att jag är något kluven, och inte rakt av kritisk till herr Aschbergs burdusa tillvägagångssätt och arroganta bemötande av människor, är att jag är bedrövligt less på alla nät-troll som härjar på internet, tar över och förstör debattforum, och i feghet och lönndom sitter och mobbar människor ibland så långt att de tar livet av sig.

Och i nästan alla fall jag kunnat bevittna har dessa troll bestått av högermänniskor och rasister totalt utan moralkompass.
Och Aschberg leder ju ett program som heter ”Trolljägarna” där de tar ut internettroll i ljuset så det får skämmas över sitt beteende. Samtidigt hoppas man ju att det ska få effekten att andra troll funderar lite innan de vräker ur sig mobbing och, rykten, rena politiska faktalögner i form av rasistisk propaganda. Så Aschberg är i det här fallet något av ett troll, man använder sig av för att komma åt trollen. Precis som när man ofta anställer före detta hackare för att komma åt hackare. Så frågan är om man kan använda sig av troll som Aschberg för att komma åt mobbande troll på nätet, och frågan är om vigilantemetoder som Aschberg ofta står för är så bra att använda i ett rättssamhälle. Jag ställer mig frågande….

Det här med upphovsrätten kring filmer och musikaliska verk, är oxå en debatt som det finns många olika agendor kring, samt många nyanser av svart. Jag tillhör dem som gärna betalar för att få ta del av utförd musik, inspelad film. Jag anser inte att det är min rättighet att få det serverat gratis för mig. MEN….och det är ett stort MEN.

På det sätt skivindustrin, och filmindustrin agerat i det här fallet så har de delvis sig själva att skylla för varför den olagliga nedladdningen har uppstått. Skivindustrin har länge åtnjutit en i det närmaste monopolistisk marknad, där artister blivit utnyttjade och ägda av skivbolag. Detta innan internet och fildelningen kom till. Skivbolag har blivit rika som troll på överpriser och på att binda lovande artister till skräpkontrakt. När dessa herrar tappade den makten blev det ett ramaskri utan dess like från dem. Det pratades om stöld, det pratades om fängelse och det pratades om moral. Och att det pratas om moraliskt beteende av dessa herrar blir aningen löjeväckande.

Visst ska människor ha betalt för sitt arbete, det har aldrig varit frågan om det. Inom borgerligheten talas det ofta om att ”folk inte vet vad som är mitt och ditt”. Det är en omskrivning de ofta gör, för att rättfärdiga sina egendomar, sina rikedomar, och framställa sig som oskyldiga offerlamm, som den fattiga pöbeln våldför sig på och utnyttjar. De vill sällan prata om, eller föra ut i ljuset på vilket sätt de förvärvat dessa pengar och tillgångar. De vill sällan prata om skatteflykt, placering av pengar, överdimensionerade löner, bonusar, nedsatt skatt för lyxkonsumtion och återinförande av pigor som putsar deras kristallkronor, för skattebetalarnas pengar.

Oftast är det inte artister du hör beklaga sig över fildelning och Spotify. Det är före detta skivbolagsherrar som mist sitt monopol och sin makt, till folket.

Och vad gäller upphovsrätten till låtar, borde det vara en tidsbegränsning så tillvida att efter ett antal år, kan man sätta ner priset på en låt till några kronor, för laglig nedladdning. Jag vet ingen annan bransch än musik och film, där de tar för givet att de skall skriva producera något för att leva på det resten av livet. Ta en murare som murar åt en kund, och skall ha betalt livet ut för murningen ??? … logiskt ?

Det är de rika som köper politiken, som i praktiken skapar lagarna och styr lönebildningen så att världens och landets tillgångar snedfördelas redan från början. Och utifrån den positionen talar de sedan om ”mitt och ditt” och ”stöld”
Detta efter att de stulit vår hälsa, efter att de stulit vår arbetsrätt, efter att de stulit rättfärdiga löner av oss, efter att de köpt sig rätten att komma runt lagar, efter att de köpt sig förbi i vården, efter att de tar skattepengar i form av subventioner från skattebetalarna och placerar dem utomlands, så att de pengarna inte någonsin kommer svenska medborgare till gagn igen. Det är dessa människor som pratar om ”mitt och ditt”, som pratar om ”stöld” Det är dessa människor som anser sig rättfärdiga, och de är dessa som skriker sig hesast över fildelning. Och det är dessa människor som vill övervaka andra människor, men inte bli övervakade själva.

…
Jag skall villigt erkänna att före detta utrikesministern tillika Carl Bildt är duktig med ord. Att uttala sig diplomatiskt och icke stötande. Trots att hela hans politiska gärning och agenda de facto är stötande, inhuman. Politisk moral är ett uttryck denne ekvilibristiske ordvrängare förmodligen är vagt bekant med, men inte riktigt i hjärteroten förstår dess innebörd. CBs vältalighet samt det faktum att stora delar av hans väljarskara inte heller har en speciellt fungerande moralkompass, har dessutom bidragit att han och många av hans gelikar kommit undan med politiska och personliga skandaler, som en Socialdemokrat skulle bli avsatt för, om han/hon endast tänkte tanken. CB skriver och riktar kritik mot regeringen på sin blogg:

https://carlbildt.wordpress.com/

…under rubriken ”Sverige har skadats” angående nuvarande Socialdemokratiska regeringens beslut att inte förlänga ett handelsavtal med Saudiarabien. Ett avtal som innefattar export av militär materiel, och teknik. Export till ett land där kvinnor inte får köra bil, och folk som uttrycker kritiska åsikter via bloggar, får tortyrliknande piskstraff under längre period.Utöver dessa två exempel finns många fler att lägga till om man vill.

CB skriver bl.a:

”Under vår tid i regeringen var det naturligt att respektera detta avtal.
Det var Sverige – inte en enskild regering – som ingått avtalet. Och
därmed handlade det inte minst om Sveriges trovärdighet som
fördragspartner”

CBs aristokratiska, högdragna språk och tonläge kan nog lura enstaka medborgare att tro att han har något civiliserat, fredligt, konfliktlösande i sina avsikter. Om man inte då synar vilka ord han använder, och vad han har för avsikter med dem. Han använder ordet ”respektera” när han skriver om avtalet. Själv tycker jag väl att det är fundamentalt idiotiskt att prata om ”respekt”, när man stödjer vapenexport till en av världens mest hårdnackade, tok-rika diktaturer. Och dessutom på ett personligt plan har kommit undan med inblandning i affärer med en annan diktatur som utövat folkmord, nämligen Sudan. CB pratar även om ”trovärdighet”. Men var i ligger trovärdigheten i att exportera vapen till en diktatur som förtrycker folk ? Ett argument kritiker till uppsägningen av avtalet med Saudiarabien brukar hålla sig med, är att man kan uträtta mer för demokratiutvecklingen om man bibehåller handel med typ diktaturer som Saudiarabien. Men varför har då ingenting hänt på de områdena i Saudiarabien sedan 2005 ? Jo för att Saudiarabien är så rika och oberoende ekonomiskt att de skiter i demokratin ändå.

Eftersom Saudiarabien med dess icke demokratiska och kvinnofientliga envåldshärskare förmodligen likt en bortskämd rikemansunge inte ämnar förändra sin syn på kvinnor och prygling av folk som förespråkar yttrandefrihet och demokrati. Detta alldeles oavsett om Sverige stoppar upp sin blågula tunga långt upp i de Saudiarabiska Shejkernas mest intima mörklagda restproduktskanaler, eller om vi tar bort tungorna därifrån.

Och eftersom den verkliga orsaken till att CBs och många moderaters och storföretagsledares tungor hamnat där enkom har med personlig ökad förmögenhet att göra, och inte något annat, vad än CB klurar till för aristokratisk, vilseledande glosor kring ämnet.

Eftersom det är på detta vis, att oavsett vad Sverige gör, lär förtrycket av kvinnor och det fria ordet fortsätta, så är nog ändå min hållning att Moder Svea nu ändå kan stå med rak rygg, som företrädare för demokrati och mänskliga rättigheter, samt sova gott om natten.

…
500.000 kronor i böter för fortkörning !!??

Det kan väl inte ens en ”kommunist” som Tomas Lundin rättfärdiga ?

Ja men låt oss se nu, så nyktert vi kan på detta. Detta hände en finsk finansman, tillika miljonär, när han körde 103km/h på en 80-väg. Och jag misstänker då att bot-systemet där är ett progressivt sådant. Dvs att ju mer du tjänar, desto mer betalar du.

– Det är omöjligt för framgångsrika människor att bo i Finland, rasar han.

Nä de har det nog inte lätt de där miljonärerna. Nu blir det ju tydligen omöjligt att leva för honom, när han fick denna vrålhöga fortkörningsbot. Så jag föreslår att alla vi sjuka, låginkomsttagare, pensionärer och arbetslösa samlar in pengar till denne Reima Kuisla, så att han överlever dagen och får mat i magen.

Ja det ÄR en saftig bot ! Men om man tänker efter och frågar sig själv, är fortkörning en ”rättighet” som miljonärer ska kunna köpa ? Eller ska det svida även för dem om de riskerar omgivningens säkerhet. liv och lem ? En fortkörningsbot på 2000 kronor för en mångmiljonär, avskräcker knappast denne från att fortsätta köra fort. Nej jag är absolut ingen ängel själv med fortkörning och dylikt. Jag har åkt på omkörningsförbud en gång, och stoppförbud en gång. Båda gångerna sved ordentligt för mig med min knapra inkomst.

Men nu vänner, nu måste vi jaga rätt på nåt Bank-Giro-nummer så vi kan hjälpa den här stackaren som inte klarar av uppehället längre !

…
Ja vi e ju lite småkyrkliga vi svenskar. Ateister som går i kyrkan till giftermål, och begravning. Ja osså då de ”invandringskritiska” förstås, som blir jättereligiös lagom till skolavslutningen. Själv har jag nu i fredags varit på begravning, i kapellet, efter min fina morbror Rolf. Den kvinnliga prästen var väldigt bra i sitt tal, och det blev en stundom sorgsen, men ändock varm och fin tillställning, med många tårar och många skratt, när vi mindes Rolf, och tackade honom för allt.

Igår, hörde jag med moster om hon ville ha skjuts på minnesmässan i kyrkan, kl 11 idag. Och efter lite gruvande ville hon detta. Och jag är inte heller så förtjust i predikan, med en präst som ger oss Herrens tukt och förmaning. Med 1½ timmes själslig späkelse och underkastelse o dylikt. Min uppriktiga fördom, är att kvinnliga präster har mjukare, mer humana predikningar. Nu var det en medelålders, ”kraftig” herre som vaggade fram till altaret. Och från att jag hade varit på riktigt bra humör, så kände jag hur prästen gjorde vad han kunde för att sänka det. Nä… mer kvinnliga präster åt folket !

Man får ett tryckt program med sig, invikt i psalmboken, så man ska veta när man ska tala unisont, när prästen ska tala, och psalmers ordning. Ja och när man ska sitta ner och när man ska stå upp !!! Det sista skulle man lätt kunna tro har att göra med att visa sin respekt för Herren, eller prällen, ja vet inte. Men jag är övertygad om att det är till för att inte åhörarna skall somna under predikan. Lite kyrklig pilates så att säga.

Som tur var, innehöll gudstjänsten en del vacker körmusik oxå, samt Mikaelas vackra flöjtspel. Men tiden gick ändå långsamt. Lika långsamt som prästens predikan. Han stod heller inte still och predikade mot åhörarna. Utan han liksom snurrade sakta runt runt sin egen ”axel” så han stundvis talade till kyrkokören. Ja ni vet lite som de kommit på att de ska göra när de intervjuar melodifestivalsartisterna strax innan framträdandet. Jag skulle kunna tänka mig att golvet är extra nött där. Moster Maggan undrade:

– Men… blir han inte snurrig ?

Och dessutom hade han någon mikrofon, som var kopplat till ett högtalarsystem. Men kyrkovaktmästaren hade nog inte hunnit få tag på elektrikern i tid, för den glappade nånting alldeles fruktansvärt. Och skillnaden ljudvolymen mellan förstärkt röst, och hans naturliga röst var stor. Det blev lite så här:

Men ibland sprakade det som en radiosändning under krigstiden, och då blev det så här:

Men prästen själv, tycktes detta inte bekomma. Han predikade på, och tycktes tycka om sin egen röst nästan lika mycket som Björn Ranelid, självkärlekens självkrönte konung.

Nu närmade sig nattvarden, när man ska käka polletter och supa alkoholfritt (?) vin. Men allt jag hade i tankarna var ”får man gå och pinka under predikan”
Men som tur var hade jag redan ätit rikligt med havregrynsgröt, och festblåsan är på bättringsvägen. Så om nån hade ifrågasatt att jag inte gick fram till det dukade festbordet med oblater och ”vin” så hade jag nog sagt:

– Nej tack jag kör, osså ja redan fått gröt så inte behöver jag nå mer nu inte.

Turligt nog, när det var dags för kollekten, hade Maggan lite parkeringspengar i sin portmonnä, som hon generöst delade med sig av till både mig och Pontus som satt bakom oss. Så vi slapp skämmas över snålhet. Jag hade inga kontanter i plånkan. De flesta åker ner i pappersmuggar utanför Konsum och dylikt. Men å andra sidan behöv dom nog pengarna bättre än prästen.

Under långa tider av tristess och stora gäspningar, och enformig kyrkopilates, så såg jag bänkgrannen fippla med sin smartphone. Och då slog det mig att det var riktigt fiffigt. Ty och emedan detta för prästerskapet måste sett ut som han satt med huvudet böjt i bön. Så även jag tog fram min Samsung och skrev viktiga saker på noteringar.

Jo jag ÄR Tomas Tvivlaren, och jag följer Tage Danielssons ordspråk: ”Den som inte tvivlar är inte riktigt klok” Men det är väl inte så mycket Gud jag tvivlar på, som de som de som säger sig företräda honom, och dessutom tjänar bra pengar på att att sänka humöret på tvivlande Tomasar i kyrkan genom själslig späkelse och försök till skuldbeläggning. Det där med skuld och förlåtelse, det är mellan chiefen och mig det serni

…
Allt är business

Allt handlar om pengar och människan har reducerats till en produktionsenhet, där enkom produktiviteten ger denne värde och existensberättigande, såvida inte enheten (människan, som det hette förut) sitter på kapital, för då är man enligt nya normer inte en produktionsenhet längre, utan en ”individ”.

Allt är business idag. Sjuka människor och medicin ger biljarder i omsättning, vilket på ett rent marknadsekonomiskt cyniskt vis borde resultera i att de är viktigt för ”marknaden” att folk är sjuka. Men bara liiite sjuka, så att de fortfarande kan producera, och bara rätt människor, underklassens sjukdomar, är viktiga för kapitalet. Det rika måste ju hålla sig friska, eftersom de är viktigare för samhället än andra, enligt egen utsago. Och sedan är det ju viktigt att medicin inte botar, för då kan man ju inte fortsätta sälja medicin. Jo, ”individerna” bör ju botas, men inte ”produktionsenheterna”

Idag är det lätt att urskilja när någon person, organisation eller företag vill tjäna pengar på dig som indiv… eh ursäkta produktionsenhet och konsument. Det är nämligen i princip alltid. Det finns undantag men de är ”försumbara”, eller som Tage skulle sagt: ”De finns inte, fast bara lite”

Tjänar pengar på vår empati

Ta tex de hjärtgripande reklamerna om sjuka djur som misshandlas, och du uppmanas lämna pengar för att rädda den stackars åsnan från djurplågeri, oftast är då filmen från ett land i fjärran, för att distansera oss från att vi västerlänningar skulle göra så. Men vart går pengarna ni skänker i realiteten ?

Och den söta hemlösa flickan som med stora hungriga ögon går och samlar saker för att överleva, och vi uppmanas återigen hjälpa ekonomiskt. Men vem får pengarna ? tror ni. Varför läggs pengar ner på att göra reklam för föräldralösa barn på andra sidan världen tror ni ? Jo för att tjäna pengar på fattigdomen naturligtvis. Samtidigt rasar diskussionen kring tiggarna i Norden, där de ses som lägre stående människor, ja rent utav brottsliga, av allt för många svenskar för att jag ska kunna sova gott om natten.

Och de som avslöjar jagas världen runt ar ”rättvisan”

Det är ju givetvis business av stora mått, där rika Européer, svenskar åter igen håvar in schyssta pengar på andras elände. Rent hypotetiskt verkar gränserna suddas ut för vad som är moraliskt riktigt, så länge det är produktivt. Och i långt större utsträckning än vad en majoritet av världens befolkning är medvetna om, eller vill vara medvetna om, är denna cynism redan verklighet. När maktens korridorer blir avslöjade över sina tillvägagångssätt, blir de som avslöjar kallade för brottslingar i media, som också är kapitalistiska organisationer, och vars publiceringsmaterial går att köpa för de som är … ja just det ”individer” … dvs rika.
Och människor som inte kan bevisa det som faktiskt gång på gång avslöjas och tystas ner, blir avfärdade som konspirationsteoretiker. Dvs en som sitter hemma på sin kammare och fantiserar ihop maktmänniskors maktmissbruk, och förtryck. Och vips så är deras trovärdighet avväpnad. ”bra va?”

Grundbulten för all oreglerad kapitalism

Detta är nämligen själva grundbulten för all kapitalism och marknadsekonomi, speciellt om den som nu blir allt mer oreglerad, eller på ren svenska: Laglös.
Grundbulten är pengarna, och de som har mest av dem, och att det inte finns några gränser för på vilket sätt dessa ”individer” tjänar dem, varken moraliskt, eller i praktiken numer även på laglig basis. För det är ofta sammanhängande på olika vis, vilka som skriver lagarna, vilka som verkställer lagarna, och vilka som har pengar och makt.

Varför tandvård inte gör sig lika bra i privat regi

Ja men ta tandläkarbesök tex. Hur mycket har du koll på vad som sker när de gräver och borrar i din mun ? Jag säger inte att en tandläkare per automatik är dålig och lurar dig. Men han/hon har definitivt möjligheten. Och priserna har du väldigt lite att säga till om. Men många tandläkare är ju privata idag. Och är man privat tandläkare vill man ????… jo tjäna pengar ! Givetvis, hävdar den som förespråkar privatisering av allt och kommersialisering, tom av människoliv, att om man inte sköter sitt företag, och är laglig och kundvänlig, dvs gör ett bra jobb, så får du inte tillbaka kunden. Jo det hade ju kunnat stämt om vi levt i en värld där kunden är upplyst om allt som sker. Jag tänker tex på en vän som berättade för mig att de munskölj man köper inte alls har någon verkan, och det hade hen hört på en föreläsning av tandhygienister. Men vad lever tandhygienister på, jo att tandhygien, och vad är då ett hot mot deras inkomster, .. jo tex munskölj. Nu hävdar jag givetvis inte att munskölj har den effekt som producenterna för denna produkt hävdar, bara att de båda har ekonomiska intressen före patientens hälsoläge.

Och med tandläkarna är det ju lite samma intressekonflikt. Har dom intresse att laga tänder och bygga upp dem på ett sätt som gör att det inte kommer fastna mat mellan dem, som orsakar mer hål och karies, och därmed mera inkomster för dem i form av nya lagningar ? Har de intresse av att informera kunden om tandhygien, med mellanrumsborstar och tandtråd ? …Nej, det skulle ju motverka deras inkomster. De säljer ju inte, eller gör reklam för dessa produkter direkt… varför ? jo ni förstår ?

Inte specifikt för tandvården alls, men exempel på oreglerad marknadsekonomi

Nå… detta om tandläkare, tandhygienister och tandvård har jag inte tagit upp för att visa på tandläkare som omoraliska, eller att ens påstå att alla är så cyniska att de gör dåliga jobb, för att sedan kunna tjäna pengar på det. I huvudsak tar jag upp det för att belysa att alla verksamheter inte fungerar i privat regi, eftersom incitamenten blir felaktiga och inbjuder till att göra ett halvbra kortsiktigt jobb istället för ett långsiktigt bra jobb, vilket skulle göra att patienten inte återvänder frekvent. Detta med halvdålig kvalitet förekommer ju givetvis i alla branscher, och i långt större utsträckning i andra produktionsnäringar än tex tandläkarvården. Men du blir inte tandlös och fattig av att köpa en skrivare som går sönder och som är PROGRAMMERADE (ja det är faktiskt sant, och ingen konspirationsteori) att gå sönder inom ett vist antal år.

Men lyssna inte på mig för….

Och produktionsenhet nr 458.679 Lundin är som sagt, delvis ur funktion, och därför är ju givetvis allt detta jag skrivit, inte av samma vikt, som om jag hetat Reinfeldt, och pratat om ”välfärdens kärna” (det betyder kraftigt minskad välfärd) eller pratat om ”låga trösklar in på arbetsmarknad, och öppna era hjärtan för invandring” (Det betyder att sänka löner och arbetstrygghet för den lilla människan, och ta emot fler flyktingar och invandrare som kommer från mycket sämre villkor och därmed med glädje anammar borgerlighetens ökad klyftor… till en början.)

Så bry er för all del inte om fd Produktionsenhet nr 458.679 Lundin , det är nog mest bara ”konspirationsteorier” och ”avundsjuka”

…
Titeln på blogginlägget, är en liten travesti, på låttiteln, ”I’m a dansbander yes I am”
Så det var bara lite klatschigt tyckte jag.

Jag stötte på ordet ”likehunter” (gilla-knapp-jägare) nyligt på Aftonbladets kommentarsfält till det artiklar som var relaterade. En person gjorde gällande att en annan besökare på kommentarsfälten bara var på det forumet för att samla många ”likes” Och då slogs jag av hur passande och aktuellt ordet är, även om det är ett nyord på engelska. Och jag slogs av hur även jag, delvis blivit något av detta något mindre smickrande epitet: ”Likehunter”

Men visst är det väl så att de flesta av oss facebookanvändare, mer eller mindre är någon form av likehunter. Inte bara de som i tid och otid är ute och skriver kommentarer i kommentarsfält på Aftonbladet, utan även vi som i vardagen använder oss av Facebook, på det sätt vi finner passar oss själva och ger oss den stimulans vi är ute efter. Bara det faktum att förkortningen ”IRL” (In real life”) ens existerar och används, skvallrar ju om vart hän vi människor är på väg.

Sen tror jag det finns en uppsjö av människor som näst intill misstänksamt snabbt, tillika bestämt, skulle förneka sitt internet/smartphone-beroende. Och det lika hastigt, som många under TV-ålderns gryning, gjorde/gör, när de ansåg sig vara lite bättre än andra människor. Och man lät, ärligt eller oärligt meddela andra människor att man ”minsann inte såg på TV”. Och på så sätt ville göra gällande att man var så viktig och intressant att man varken hade tid eller behov av dessa förkastliga media.

Ja men jag får väl erkänna då, i ärlighetens namn, när jag nu sitter och är lätt sarkastisk mot de som anser sig vara oberoende. Jag erkänner á la Anonyma alkoholisters vis:

Hej, jag heter Tomas och jag är beroende av både TV och att vara uppkopplad.

(- ”Heeeej Tomaaas”)

Och det finns även drag av en likehunter i mig, även om jag inte utvecklat fullt likehunter-beteende….ÄNNU !
Ja men herregud, visst är vi lite patetiska till visst mått. Vi sitter och söker bekräftelse på internet, med sekundsnabba like-klick, och räknar popularitet utifrån hur många likes vi får. Ja likt andra beroenden, så får man ju lov att begränsa hur man blir utsatt för frestelsen efter plastigt bekräftelsebehov på t.ex. Facebook. Jag har ju satt en egen personlig gräns vid att inte installera Facebook på min smartphone. På så sätt är jag inte låst vid att rapportera varje vaket ögonblick, eller delta i diskussionsforum via mobilen, medan jag fikar på stan. Vilket jag faktiskt annorstädes kunnat finna mig i riskzonen för.

Att blogga om olika stereotyper, att skämta om och driva med olika företeelser, kan ibland resultera i att jag får befogat eller obefogat ovett tillbaka. Men så är det ju att ha en åsikt om någonting, och vågar yttra den. Tex så påpekade jag att om man i sitt icke-kärleksliv, väntar på ”drömprinsen”, så blir det svårare,. Och fick välförtjänt tillbaka kommentaren ”blir det lättare då”, efter att jag sagt att min inställning till kärlek nu mer är: ”kärlek, nja ja vet inte ja”

Med denna insikt, ger jag mig ändock ut på djupt vatten, och ironiserar över hur vi använder Facebook och internet. T.ex så får jag svår klåda och allergi, när fullvuxna människor, ja nästan övermogna medelålders människor, bombarderar Facebookstatusen med snutti-lutt-inlägg om hur mycket de älskar varandra. Tonåringar som gör det? …Ja jobbigt, men okej, med tanke på mognadsgraden, samt att det då kan vara första förälskelsen.

Sedan har jag väldigt svårt för ogenomtänkta, ytliga ”RIP-bekännanden. Delvis för att det borde stå VIF. Då jag gärna ser att vi använder vårt eget språk så långt det går. Men framförallt för att så många skickar ”RIP” till kändisar de aldrig träffat i verkliga livet. Huruvida anhöriga och nära använder sig av dessa sociala medier till att uttrycka sin sorg, eller avstår ifrån det, har jag däremot ingen åsikt. Och jo jag är medveten om att jag avvänder det engelska nyordet ”likehunter”. Men jag är villig att bli förhörd av likasinnade språkpoliser för att försvara användandet av ett engelskt ord i det sammanhanget, när jag nyss sågade det.

Nu hoppas jag ju givetvis att ni ”Lajkar” detta inlägg

/The Likehunter

…
Så har alla hjärtans dag passerat förbi i våra almanackor. Och visst finns det mycket kärlek i världen, dock betvivlar jag starkt att mer äkta kärlek sprids denna dag, än någon annan dag. Sådana här dagar är antingen skapat av det kommersiella eller kidnappat av det samma. Men lika mycket kärlek som det florerar i världen om man letar, lika mycket hat sprids det….även på alla hjärtans dag. Se här ett facebookinlägg som dök upp idag på alla hjärtans dag:
Ida Hall:

– ”De bygger sig hyddor mitt inne i stan! Dessa bilderna är från idag! Vad kommer härnäst? Ni som skänker pengar till dessa människor, ni får
mer än gärna ta hem de till er tomt och låta de bygga bo där! För vi
andra vill inte ha de intill våra hem! Intill cykelvägen där våra barn
går till och från skolan! De e överallt, när man går i stan, till affären, nu bygger de sina nya
hem mitt i stan?!?! De får tandläkarvård för 50kr , medans vi svenskar
får betala fullt pris! DETTA ÄR FAN INTE OKEJ! HJÄLP TILL OCH SPRID VIDARE !!” (slut på citat)

”Hjärtligt” va ?

Det är hjärtskärande hur man kan uttrycka sig så här. Och dessutom är det ur en intelligenssynvinkel beklämmande intelligensbefriat. En rad motfrågor dyker upp hos mig, när jag läser dessa tokerier.

1. – Vad har gått för långt och varför ?

2. – Ja de är mitt i stan, varför skulle de inte få vara det i ett fritt samhälle och ett Europa med öppna gränser ?

3. – ”Få ett slut på tiggarna” …..Jag trodde vi hade kommit ifrån att mörda folk systematiskt utifrån härkomst eller inkomst ? Hade de sagt ”få ett slut på tiggeriet” så hade det låtit bättre, men ändå hade deras andemening varit att förbjuda folk från att tigga, utan någon annan åtgärd för att hjälpa dessa stackars människor…

4. – ”vad kommer härnäst?” …. ja det vore intressant att veta vad ni som är så rädd för att se människor som har det fattigt och eländigt…. vad ni tror kommer härnäst ?

5. – ”Ni som skänker pengar till dessa människor, ni får
mer än gärna ta hem de till er tomt och låta de bygga bo där! …… Då undrar man ju lite nyfiket om dessa tiggarfientliga personer skulle vilja att man hjälpte deras barn om de hamnade i nöd, eller om de bara skulle tycka att man måste ”få ett slut på dem” ?

6 – ”De är överallt” … eh Nej det är de inte !

7. – ”nu bygger de sina nya
hem mitt i stan?!?” …. ”nya hem? … tycker ni de ska sova under bar himmel och frysa ihjäl ? Det är inga hem, det är tillfälliga skjul för att skydda dem från regn och snö.

8. – ”De får tandläkarvård för 50kr , medans vi svenskar
får betala fullt pris!” …. Ja nu vet jag ju inte i vilken omfattning det du påstår pågår, om det ens pågår. Men låt oss säga att varenda svensk skulle få betala fullt pris vid tandläkarvård (vilket inte är sant) och att varenda tiggare skulle få tandvård för 50 kronor (vilket inte heller är sant). Men även om vi utgår från dessa falsarier så är det ju en befängd och fullständigt totalegoistisk jämförelse. Om en människa med ingen riktig inkomst får hjälp med sina tänder för 50 kronor, och en svensk medborgare med allt från 8000 – 50.000 kronor i månaden, så måste ju tom en människa med så låg intelligensnivå att man spottar på tiggare, förstå att jämförelsen de gör är absurd.

9. – ”sprid vidare” … nej gör för allt i världen inte det innan ni själva tagit reda på hur det förhåller sig, och förrän ni synat och pratat med ert eget samvete, och frågat er själva hur ni skulle velat bli bemötta om det var ni själva som tvingats tigga, eller era barn.

10. – ”För vi
andra vill inte ha de intill våra hem! Intill cykelvägen där våra barn
går till och från skolan!” ... då frågar jag: varför vill ni inte det ?

Detta hat, och denna rädsla

Varifrån kommer allt detta hat ?
Jag tror att hatet kommer från att man distanserar sig från varandra, istället för att närma sig varandra. Och rädslan som uppstå efter Jimmie Åkessons väljar-svans, beror på att en hel massa felaktig, lögnaktig propaganda sprids, där man skrämmer upp folk utan grund. Man drar invandrare över samma kam, när en liten promille beter sig illa eller brottsligt, men blundar hårt när svenskar gör det samma. Och faktum är att detta hat har lätt att uppstå och frodas och gro i ett samhälle där ekonomiska och sociala klyftor ökar så dramatiskt som de gjort under alliansen.

Det finns bara en väg att gå om vi inte skall återupprepa Europas massmord på 30-talet, och det är tolerans, solidaritet, minskade klyftor, folk blir inkluderade inte utnyttjade eller utstötta som nu.

Men jag tror tyvärr att allt för många är allt för korkade för att förhindra detta historiska jättefiasko för mänskligheten … att det sker igen,,… jag pratar om när Europas befolkning utrotades och dödades i massor av miljoner.

Allt som behövs för att vi skall vara där igen, är att Sveriges, eller Europas ekonomi kraschlandar ordentligt. Sen kommer ni få se vad Sverigedemokraterna är kapabla till.

…
Forskningens trovärdighet är ett intressant ämne att fundera kring.
Till att börja med tycks det finnas lika många åsikter kring varje undersökning som det finns forskare. Jag tänker mig att det finns många variabler i hur man utför forskningen till att börja med, vilket i sin tur fullständigt dominerar utgången av forskningen.

Hur länge forskar de i det aktuella ämnet ? Hur många personer har deltagit som ”försökskaniner” i den aktuella forskningen ? Vilka variabler tar de med i forskningen, och vilka utelämnar de ? Och till sist och definitivt inte minst: Vem betalar forskaren för undersökningen ? Vem har beställt undersökningen/forskningen ?

Forskare är i allra högsta grad karriärister, troligtvis i långt större utsträckning än en medelinkomsttagare i västvärlden. Och karriärister vill förbättra sin ekonomiska situation oavsett hur mycket han/hon tjänar innan. Och vilka betalar då forskare för deras arbete ? I de fall det inte är staten, så är det ju givet att det är privata intressenter/storföretag som köper forskning, eller rättare sagt BESTÄLLER de forskningsresultat de behöver för att kunna dra fördelar av det ekonomiskt, genom ökad försäljning av varor eller tjänster. Då folk i allmänhet ofta litar på en uppgift om det backas upp med kommentaren att forskningen säger så.

Nu har ju DN publicerat en artikel, där en Amerikansk professor från New York hävdar att de klassiska råden mindre mat och mer motion inte alls hjälper mot fetma. Professorn hävdar att det är en Somatisk sjukdom, och hos personer med fetma, gör kroppen allt den kan för att återgå till den vikt som var innan personen gick ned i vikt.
Och han hävdar vidare att det enda som hjälper mot fetma är operation.

Jag skulle hemskt gärna vilja rota i denne professors lönespecifikationer, och titta lite på vem som betalar honom för att presentera dessa ”forskningsresultat”

Till att börja med tar han inte ens upp möjligheten att fetma till stor del är orsakad och påverkad av psyket. Dvs hur vi tänker. Vi gör ju våra inköp utifrån hjärnan, och Hjärnan är helt klart styrd av ett från matindustrin skapat sockerberoende, som är att jämställas med vilken annan beroendeframkallande drog som helst, när det kommer just till beroendeframkallande. Och utöver det kemiska beroende själva sockret gör, som påverkar hjärnas beslut, så är vi idag fullständigt BOMBARDERADE av reklam på TV, bio, tidningar, radio, utmed vägar, reklam i brevlådan, reklam och försäljning via mobilen etc etc…. Och alla har EN agenda…. att sälja sina produkter. Och ingen av sockerproduktsföretagenen som säljer godis och läsk, har något intresse i forskning som påstår att sockerintag, fettintag, och motion, är faktorer i ökad fetma.

Då kan det mycket väl vara så att man lägger in stoooora pengar till forskare som är redo att ”forska fram” det forskningsresultat företagen betalar dem för, inte hur verkligheten ser ut. Man kan ju inte längre gå ut och säga direkt att socker är nyttigt. Men man kan ta en omväg, och via ”forskningsresultat” säga att en individ med fetma är maktlös inför sin egen övervikt, och endast operation hjälper. På så sätt kan dessa personer ju fortsätta äta sockerprodukter, överkonsumera fet mat, och skippa motion, eftersom det ändå inte hjälper enligt ”forskningen”

Det är klart att motion, rätt kost, och lagom intag botar fetma. Professorn ”glömde” lite lägligt i sin ”forskning” att nämna ”rätt kost” och pratade slarvigt om att äta mindre, vilket inte är lika viktigt som att äta rätt tror jag. Och professorn utelämnade den mördande reklamens inverkan på människor med glukos-obalans, och förbränningsobalans i kroppen och huvudet. Detta är dessvärre i olika grader en större del av västerländsk befolkning, inkluderat undertecknad som delvis är sockerknarkare, om än blandat med bra och nyttig kost, och motion. Dock lite för lite motion för mig för tillfället.

Men de ju klart, forskarens rikedom måste ju vara viktigare, än hälsa hos överviktiga. Snacka om att den professionen är Över-viktig !

…
Musik !?

Jag har länge musicerat på så kallad ”amatörnivå”. Med det menas i det här fallet att jag inte utövar min musik som profession, och kan leva på den. Det betyder INTE att musiken jag framför skulle vara av sämre kvalitet !! Det betyder väl oxå i all ärlighet att jag inte strävar efter perfektionism, eller felfria, tonsäkra utföranden. Utan mer att förmedla känslor i ord och toner. Detta med musik är ju dessutom högst subjektivt, dvs utifrån betraktarens ögon, eller i det här fallet öron.

Vi lägger som åhörare in så mycket mer än framförandets kvalitet till att börja med. Vi vill nog inte gärna erkänna det för oss själva, men utseende hos artister, utstrålningen som person, klädsel och självförtroendet hos artisten spelar för många stor roll när de med stor bestämdhet att just deras idol är bäst. Ja givetvis har själva röstkvaliteten en bidragande effekt oxå.

Nå det må väl vara en sak att vissa musikkonsumenter går igång på rena toner och tonmässigt felfria framföranden, om än de är utan själ och hjärta. Men det mesta av musiken idag är ju massproducerad, fabriksarrangerad, intetsägande POP-musik. Och det senare sammansatta ordet skall då läsas med största möjliga avsmak. Nu placerar man oftast in blivande stjärnor ett ett fack, och erbjuder dem färdiga låtar som ska fungera efter det fack producenterna bestämmer sig för kan vara mest ekonomiskt lönsamt. Sällan eller aldrig tillåts artister skriva, sjunga och producera efter eget hjärta och egen själ. Vi ser ju massor av de här skapade artisterna utan varken tanke eller musikalisk själ, i tex: Danny, Erik Saade, Molly Zandén, osv.

Men då och då händer det, undantag som ger hopp åt musikaliteten. Artister med integritet och en äkthet i musik och text. Jag tänker på artister som Håkan Hellström, och jag tänker framför allt på Laleh. Laleh som först skulle stoppas i producenters giriga och själlösa händer för att skapa en produkt, istället för människan, själen och artisten Laleh. Men hon vägrade och gick sin egen väg, blev sin egen producent. Och därmed har hon också blivit en av nutidens största artister i Sverige.

Laleh slog visserligen igen stort iom programmet ” Så mycket bättre” där hon tolkade andras låtar, och andra tolkade hennes. Men tolkningarna var hennes. Detta till trots är Laleh bäst som Laleh, och inte som tolkare av andras låtar. Till skillnad från mig. Jag tolkar andras låtar bättre än jag skriver dem själv. Men jag väljer låtar, och jag väljer hur jag vill framföra dem, och jag sjunger dem med öppet hjärta och väl avvägda ordtolkningar, och inte med välslipade stämband och absolut gehör.

Nu finns det ju även ett fåtal artister med välslipade stämband, absolut gehör som sjunger med enorm själ, som Helen Sjöholm tex… och då är perfektionismen ursäktad, till och med om den i slutändan är kommersiell. Själv har jag på min amatörnivå upplevt att människor öst beröm över mina framföranden, ja tom min röst. Och jag har givetvis varit med om folk som jämför mig med Peter Jöback och andra professionella artister utan själ i musiken. Och på så sätt menat att det jag gör inte alls är av samma kvalitet. Men har jag berört endast en åhörare någon gång, med mina texter, mina ord, mina ”oprofessionella” toner, så har jag gjort något mycket bra. Och jag VET att jag djupt ner i själen, berört hundratals. Det tror jag inte riktigt är fallet med Danny, fast han är yngre, snyggare, självsäkrare och mer tonsäker.

Upprinnelsen till detta blogginlägg var ju faktiskt radioprogrammet ”Flipp eller Flopp” Där proffstyckare sitter och jamsar med varann huruvida nya låtar kommer flippa eller floppa. Samtidigt är de siarna helt fast i det kommersiella, i det köpta, i det plastiga, när de siar om framtidens hits.