Kategori: Betraktaren

Jag har tagit itu med ett inferno, en orkanlägenhet, ett sluskskyffe….
Njä …. det var stökigt jallafall. Nu har jag en längre period sett till andras behov i större utsträckning än mina, och då kan det bli så.

Så ur en pedantsynvinkel, är det fortfarande outhärdlgt här, en normal Svensson är det hyfsat städat… men för en ungkarl, är det kliniskt rent 🙂

…
Det finns många sätt att utöva makt på, kan jag konstatera. Och språket är det främsta vapnet i detta osynliga krig. Allt är inte så svartvitt som många vill göra det till, och det är inte alltid de som utpekas eller utpekar sig själva som offer som är de verkligt drabbade. Idag är folk kränkta i parti och minut, och den omedelbara reaktionen på det borde kanske vara att genast osynat ställa sig bakom den som kallar sig för kränkt, eller ”upplever” detta…. men NEJ !

Jag har varit inne på området förut, konstaterat att varje tid har sina heliga kor, och sin tids politiska korrekthet, sin tids häxbränning. Det är till och med så att även om politiskt korrekthet förekommer som gängse tillåten uppfattning, så förekommer idag användandet av ordet för att dölja sina främlingsfientliga åsikter, och för att slippa debatt i ämnet.

Då …..kunde barna sitta på trappan till kyrkan och peka ut häxor, vilket kostade främst kvinnor livet. Idag kan i synnerhet (några enstaka, men ändå för många) barn och kvinnor peka ut män, och anklaga dem för diverse saker, utan att behöva stå för konsekvenserna. Idag kan vem som helst oavsettkön peka ut sjukskrivna som fuskare och får göra det anonymt, och behöver inte stå för konsekvenserna. Men för de utpekade blir livet ett helvete i många fall… vilket kanske egentligen var syftet från de anklagande.

Ett tag körde barnen på skolan i orten slentrianmässigt med orden ”Jag ska anmäla dig” mot varandra, mot vuxna och omgivning, så fort något gick dem emot.
Det finns exempel på unga tjejer som går ut på nätet på datingsajter och eg är för unga för det, och ljuger om sin ålder. Livsfarligt säger jag. både för dem, och för eventuella män som i god tro skulle svara på dem. Själv slutade jag med kontaktannonser vid 25 års ålder.

Det finns exempel på tonårstjejer som anmält till polisen en kille i 20-årsåldern … när det sen kom till kritan så hade han inget gjort, vilket tjejerna kännt sig kränkta eller rädda.
Det finns GOTT om exempel på vuxna som sprider illasinnade rykten om andrax vuxna, för att de inte gillar personer. Själv upprör det mig så till den milda grad, att jag funnit mig försvara personer jag tycker direkt illa om, och ifrågasatt skitsnacket kring dom, synat påståendena om dem, hur de som skvallrar kommit över informationen, och hur dom vet att det är sant.

Och många blir kränkta av att bli fotograferade, i synnerhet om de hamnar på en vimmelbild som en i mängden och syns i offentligheten.

Andra, i synnerhet vissa kvinnor/tjejer blir kränkta av att man ger dem uppskattande blickar, eller om en man tycker de är vackra, om man tycker de har en snygg bak, snygga ben, eller vacker näsa…. och helt plötsligt är detta sexistiskt och i värsta fall ”gubbsjukt”. Samtidigt gör de ”kränkta” allt de kan för att den runda välformade rumpan och de välsvarvade benen ska synas.

Och så kan den äldre förlagan av den generationen bli kränkta av att deras döttrar som visar allt de kan, blir beskådade av män, unga som gamla. Och kanske kränkta av att de inte själva blir beskådade. Sen kan äldre män bli kränkta å de äldre kränkta kvinnornas vägnar, när de känner sig kränkta över att de unga poserande tjejerna får visuell uppmärksamhet.

Andra känner sig kränkta av det faktum att andra är sjuka eller arbetslösa, eftersom de ”är lediga”. istället för att glädjas över att de har jobb. Jag har en vän som brukar få dem att tappa all fattning genom att säga det mest förbjudna i dagens Sverige ”Jag vill inte jobba” (vilket hen givetvis vill)

Vissa känner sig kränkta av att de inte får allting gratis, vid kampanjer osv, om gratisvaran skulle ha tagit slut av andra ”rovlystna” gratisjägare

Så där ja … nu torde jag ha kränkt i princip alla grupper som existerar i samhället idag genom att kränka dem med påståendet att deras kränkthet inte skulle vara adekvat och relevant i förhållande till skeendet.

Och i slutändan är det givetvis de som verkligen blir kränkta i ordets ursprungliga betydelse som blir lidande av att det gått inflation i ordet, som blir lidande. Precis som i ”jakten på fuskare” i sjukförsäkringssystemet, och det utbredda fusket (0,04 %)
där är det de verkligt sjuka som får betala priset…

så tänk efter, före !

Folk tror att sjukdomar tycks vara något ont som kommer sig av guds vrede, eller bara pga en självlevande ondska…. samt är något som går att utrota med forskning, mediciner och vetenskap.

Jag tror att det är Moder Jords sätt att hitta balans, hennes sätt att försvara sig mot att vi människor skövlar och förstör, blivit alldeles för många och alldeles för giriga. Giriga så att vi tar av hennes tillgångar utan att ge tillbaka. Det som är hennes första och viktigaste naturlag.

Naturligtvis kan det bero på att om vi ifrågasätter vårt sätt att leva, det kapitalistiska, nyliberalistiska, köp, slit och släng, …. då skulle vi få betala med minskad bekvämlighet och ökat engagemang och mer fysiskt arbete, mindre lyx, och mindre statusprylar… och det tycks vi inte vara villiga att göra. Vi ser hellre våra gamla förtvina och lida, våra sjuka nekas få adekvat vård i tid… för att kunna köpa en ny mobiltelefon i månaden.

Jag blir oxå sjuk, jag kan oxå dö… Jag är oxå en del av denna värld, detta samhälle. Jag är ej heller utan skuld. Men jag opponerar jag mig och strävar åt andra hållet.
Jag tänker och bryr mig….

Men som det ser ut kommer inte människan inse och ändra sitt leverne i tid. Jag tror att människan är på väg att förgöra sig själv. Moder Jord kommer slå tillbaka med en kraft som kommer nära på utplåna mänskligheten, där ingen forskning och vetenskap, mediciner hjälper…

Inte tillräckligt många vill förändra tillräckligt snabbt.

Människan är inte Moder Jords enda barn

Tolkningen av rubriken är ju uppenbar….

Det handlar om Bangolf !

En liten förening kämpar med sina sista entusiaster i motvind för ett brinnande intresse.
Varför håller man på med bangolf då ? Jo det är faktiskt ett antal orsaker. Delvis pga att det är en trevlig lättsam sport som kräver både huvud och lite uthållighet, och därmed ett visst mått av fysik. Och en stor orsak är den som stämmer överens med all typ av föreningsverksamhet: gemenskap. Överlag är det mycket trevliga människor som är bangolfare.

Idag tex fick jag ett sprut i baken av en Bengt
Giovetvis finns det väl nån snuskis som gör en ekivok tolkning av detta, när han helt enkelt helt oskyldigt bidrog med att spraya en linimentspray i ryggslutet på mig pga en muskelknut jag hade där. Och med muskelknut menas naturligtvis att musklerna dragits ihop och blivit onda, INTE att jag haft en muskulös man vid namn Knut i baken … SLUTA TÄNK SÅ SNUSKIGT !!!!!

45 deltagare från hela Norrland som går och puttar på små plastbollar för 170 kr styck.
Drar torra, tråkiga ordvitsar, underbältesskämt och tråkningshumor. Många av oss har känt varann i 30 års tid.

Tävlingsspelare har en liten gummiplätt fastklistrad på klubbladet för att få bättre känsla, därav rubriken, jag vet vad ni tänker

Med ont i ryggen halva dagen, och en del korvsäljande och slagräkning, laddar jag nu för dans, men Bengt får INTE följa med !

….
Sitter här och funderar över livet, mig själv, vänner, kärlek, och vår värld.

Marknadsekonomin från begynnelsen, var ju att i mindre skala byta varor och tjänster. Och i sitt initiala skede, på en lokal nivå, fungerade detta rätt bra vill jag tro.
Bra kvalitet gjorde företaget ett gott namn, och man fick kunder på så sätt att återkomma, samt skaffade sig ett rykte som gav nya kunder. Det gav trygghet för kunden. Allt gick långsammare då, tekniken inte lika utvecklad, förtjänsten inte lika stor, människorna hade det mer knapert många gånger.

Men en kvalitetsvara, var något som gynnade producenten. Så är det inte idag. Man stirrar sig blind på tillväxt och expansion, och har insett att om man producerar högkvalitativa varor så dröjer det för länge innan kunden köper nytt. Så det lönar sig alltså i detta system att tillverka glamorösa skitprodukter. Man lägger inget krut på hållbarhet och kvalitet, det motverkar ju själva försäljningen på kort sikt.

Mobiltelefoner och datorer ändras tekniken så fort att produkterna inte går att använda efter ett par år, detta är givetvis medvetet. Vissa elektroniska varor har ett datachip monterats, för att produkten skall gå sönder efter en viss tid…

Berättade jag om tonårskillen som tappade mobilen i backen ? Då kompisarna sa åt honom att vara försiktig. Då tog han upp telefonen och kastade den med all kraft i backen så den flög i bitar, inte av ilska. han var inte det minsta upprörd, … och sa

– Jag får ändå en ny om jag ber farsan

Nå är det så konstigt att vi får ett samhälle där människor inte visar respekt för varandra, inte visar respekt för saker utan förstör. Hela vårt leverne uppmanar oss ju till att slita och slänga, inte värdera och ta om hand om. Lika gör vi med förhållanden och familj… det är slit och släng även där…

För min egen del är jag trött och sliten, lite lätt desillusionerad allt som oftast, känner mig ensam och övergiven…

var är hon … som skall stå vid min sida ?… snart är även jag förbrukad, och det vore en synd att inte ha älskat innan dess…. sliten och slängd.

…
Livets kurvor

Ett av sommarens första långvariga sommarregn gör sitt bästa för att ge grönska åt uttorkade gräsmattor. Livet börjar bli mer som det brukar vara, och jag gillar det. Allt som har en början, måste ha ett slut…. och sedan en ny början. Blev så glad åt kramar och kindpuss idag av en Swengelsk tjej, och en nygift Norrbottnisk dito. Bara för några dagar sedan kände jag inte för att vara bland folk.

För mig kommer livet alltid vara ett bergigt landskap, med toppar och dalar, med regn och sol, floder och torka…… Och jag vill inte ha det på något annat vis, varken symboliskt eller i verkligheten. Fast jag är bofast i detta bergiga landskap, är jag en rotlös sökare och filosof. Att hösten närmar sig, är lika underbart som högsommaren var, och sensommaren är.

Mitt älskade Ångermanland

Jag är en lokalpatriot av stora mått, och jag älskar mitt Ångermanland, mitt Ådalen och Höga Kusten, till djupet av mitt hjärta. Och jag har gjort mycket frivilligt och gratis för att gynna vårt fantastiska landskap och närområde. Jag har varit ”över 90” , när kampanjen ”över 60” pliktskyldigast drevs från kommunalt håll och handlarna. Dvs jag har handlat över 90 % lokalt. Och jag har gjort mycket ideellt. Jag har hela tiden hävdat konsumentens/mitt ansvar för att bibehålla en livskraftig handel. Utöver att jag har varit villig att betala några kronor mer för lokalproducerat och för lokala återförsäljare, för bygdens skull, har jag även delvis motiverat med att om något går sönder eller dylikt så har man nära till hjälp för reklamation och garanti…..

Delat ansvar ?

…Men denna sommar har vissa handlare och sedan ett tag även Kommunen till viss del krossat min illusion om det förträffliga med lokala inköp. En återförsäljare av sängar och tillbehör var högst motvillig i att erkänna eget ansvar när varor för 2500 enkom höll en vecka. Ett annat företag så höll en Televisionsapparat av platt format endast 1½ år. Återköp var ej möjligt pga inget kvitto, trots att det rimligtvis borde finnas i deras databanker. Och av den påstådda viljan att hjälpa till vid sådana här situationer har jag sett intet.

Så säg mig varför ska jag då köpa kapitalvaror för tusenlappar mer än på internet, om inte servicen och närheten betyder nåt ? Har inte handlarna ett lika stort ansvar för sina kunder och för bygden ?

När kommunen inte förstår värdet i en hemsida med tusentals bilder från vår hembygd, när man satsar på att flytta köpcentra från en av Sveriges vackraste stadskärnor…. hur ska jag då tro på min kommun och dess framtid ? Ådalen och Ångermanland är min stora kärlek, och därför gråter jag över hur hon behandlas, hur möjligheter går till spillo, hur talang och engagemang inte värderas och uppskattas, utan tas för given och ibland motarbetas…. vem ska jag tro på ?

Tills jag slutat gå

Regnet fortsätter att strila ner utanför, och fyller älven med vatten, och naturen med grönska. Och tickar framåt utan att ta hänsyn, kan hända att kombinationen av otrogna konsumenter, verklighetsfrånvända kommunpolitiker och cyniska rikspolitiker, opatriotiska handlare sakta, sakta tar död på bygden. Men jag har planerat att leva och dö här, om ödet så vill. Och jag älskar vårt Ådalen tills jag slutat gå.

….

Upptrappning

Under Nipyreveckan trappas evenemangen och folkmängden upp eftersom, från att man i princip skrapar ihop alla 14 Sollefteåbor som ännu bor kvar och är engagerade till att göra vad än det krävs för att fylla ett festivalschema med aktiviteter… om det så skulle vara att göra sin roligaste grimas för tredje året i rad….

…från det till att ta hit lite större, mer kända artister, i detta fall, Patrik Isaksson och Nanne Grönwall, och att gågatan ser ut som om man vore i Paris, eller Rom. Fullt med folk, berusade, nyktra och redlösa.

”Förfest” i Gussjönoret

För mig började det i onsdags med dans i dansparadiset Gussjönoret, till Sannex. Fick åka dit med en snäll M.E, som dessutom vet hur man dansar, Mamma Mu, Duracell-Carina, Glada Siv, E-L, Kuuuulande Linda-Marie, Sara med axeln, och många fler dansbrudar var där…. och en med en vääääldigt vacker Cleopatra-näsa, som dansade som en gudinna oxå….

Torsdagen blev en mental dipp, och lämnas som en icke redogjord parentes i en annars rätt bra vecka.

På fredagen blev min stickade lusekofte med blåa renar på klar. Och på lördag hämtade jag den från min älskade moster, för utflykt till Höga Kusten. Detta med varma kläder blev ju naturligtvis en garant för varmt väder.

”Bregottfabriken” vid höga kusten

Resan till höga kusten blev underbart surrig, tjafsig och intensivt kacklig, som den gärna blir när hela Mu-klanen utom självaste tjuren följ vä….

Mellanjänta nyser okontrollerat vid picknicken och ”garnerar” Mamma Mu’s kvarvarande, laktosfria, mint/choklad-kakor, med nåt grönt slemmigt.

Lillpojken säger ”ska vi slå vad” ? när vi varnar honom för att gå på de algbeklädda stenarna under vattnet, för att de är så hala…. och 2 minuter senare ”står han på örat” i vattnet och mot de för små pojkars huvuden så o-mjuka stenarna på botten.

Mamma Mu själv tror att hon haft rätt om vägbeskrivningen, fast hon bara omtolkat vad hon sa från början, och ägnar stora delar av resan att tala om för undertecknad att hon hade rätt.

Coola Wille glider omkring i tillvaron som om allt ordnar sig, … Så kan det vara att vara ung och ha inkomst.

Äldsta dottern 21 år, fick ett tuppjuck, och gladde övriga med att åka ultrarapid-långsamma ”radiobilar” vid Björnstugan i Ullånger, och skrattar hysteriskt glatt åt sitt ”tokiga tilltag… Med andra ord en riktigt bra dag….

Bennys Bodega och tre vise män

Landade både fredag och Lördag på Bennys Bodega, stans mest exklusiva Bistro Bar, med väl använda, nednötta stolar, och en kunglig utsikt över flödet av Lördagsexotiska människor. Bennys och Hibbe’s generositet och lättsamma sätt blev det lilla som gjorde kvällen fullkomlig och charmant trevlig, med våldsamt mycket skratt och snack och bålke ut yga o blänge ! Givetvis löste vi mycket av världsproblemen oxå en kväll som denna.

Jag hade haft lika mysigt och trevligt utan öl. är jag övertygad om. Jag toknjöt av att känna mig i mitt rätta element, och ”kunna va mig själv för en stund” (Nej det var ett annat märke vi stjälpte i oss) G.B och L.Ws present värmde, även om jag knappt han dricka upp innehållet innan hon nöp tomflaskan av mig 😉
Vi hörde bara basdunket och ett och annat vrål från parken, av musiken, men satt mycket bättre där vi satt.

Folkströmningen vände, och med det sommaren

Eftermidnatt, när folkströmningen gick åt ”fel håll” började jag inse att detta var sommarens sista suck….åtminstone aktivitetsmässigt, för den lilla turistberoende småstaden Sollefteå. Givetvis fortsätter sommaren länge än rent vädermässigt, men gågatan töms eftersom, och det är ett mindre antiklimax att gå på gågatan Söndag morgon efter Laxfestivalens slut. Fullt med cigarettfimpar, Sibyllatallrikar, krossat glas och uthällt öl.

Morgonen dagen efter

Morgonen har kommit, jag kastar hastigt i mig en kopp kaffe och en Strass, hos den överarbetade caféägaren på Lilla caféet, utrustad med gitarr och tamburin cyklar jag ned till min ”sommarstuga” på bangolfen. Fixar o donar lite, lirar lite, får besök av ”Mustafa the Muscleguy” och hans regering, dricker kaffe, softar, lirar o sjunger lite till….

För att garantera Bangolfens investeringar i blomster och prakt ägnade jag mig efter stängningsdags åt att ge blommorna ca 70 liter vatten. Varpå en liten tjej betraktade mig förundrande. Och efter ca 60 liter och 6 vändor med 2 tioliterskannor, undrade hon ju givetvis varför jag hämtade vatten. För en vuxen kanske det är uppenbart, men inte för en 10-åring (gissning)

– Varför hämtar du vatten ?

– Jag vattnar blommorna !

– vad DUUUKTIG du är !!!

…och nu börjar den underbara sensommaren … hipp-hipp…Hu……

….
Kvalitet och kundvård

Vill du köpa parasoll som håller mellan 1 dag och en vecka ? Då rekommenderar Sollefteå Bangolf varmt JYSK,

Jysk som även i efterhand hävdar att dessa inte är lämpade för offentlig plats som bangolfanläggningen, eftersom man då inte kan passa dem, och ta ned dem vid blåst.
Varför de inte förmedlade denna förutsättning vid själva inköpet trots att de visste att det var bangolfen som köpte parasollen, framgår ej.

Säsongsrelaterade verksamheter

Bangolf är i Sverige ändock är en i allra högsta grad sommarsysselsättning, även om det finns undantag i form av nån enstaka inomhusbana. Då kan man tänka sig att det vore högsäsong för företag som levererar bangolfartiklar i stil med klubbor, bollar och protokoll. Behov för 9000 kronor i form av dessa varor uppstod, och beställning gjordes via internet.

Vid utebliven leverans ringer representant för vår bangolfklubb för att undersöka saken. En telefonsvarare upplyser då representanten om att de har semesterstängt fram till 5 Augusti
Hur funkar det ? skall Åre stänga för semester under sportlovet ?

Banker och andra tjuvar

Det har väl inte undgått någon att banker, vars verksamhet bygger på att förvara och handha, låna ut pengar, inte längre hanterar pengar … f’låt kontanter.
Det är ett märkligt system vi lever under. Vissa hävdar att detta minskar rånrisken, och ökar säkerheten. Numera slipper rånarna utsätta sig för risk i form av fysisk närvaro vid själva rånet, när man tryggt och lugnt kan föra över pengar på digitala sätt…. så ja visst har tryggheten ökat… för rånaren.
Likväl är du idag nödgad att ha en bank. Men de vill inte hantera kontanter. Däremot har de finslipat sina färdigheter att ta avgift för allting man gör och inte gör. Det är en win – win situation FÖR BANKEN. Kunden är näst intill maktlös.

Loomis som valt att specialisera sig på just kontantinsättning, har även dom kommit på sätt att gardera sig. Man tar 70-90 kronor per insättningspåse, åtminstone var det så vi förstod det. Vi räknade ut att Loomis tjänade ca 3000 kr av Bangolfen varje sommar. Och så tänkte vi till och satte in mindre ofta.

Man kan ju lätt få uppfattningen att det skulle vara extra arbete som de då tar betalt för när det kommer in en påse varje dag – Fine, då spar vi lite arbete åt dem, och pengar åt oss….

Jo jäklar ja… det visade sig att straffavgift lades på för överstigande av en viss summa. Så om du sätter in pengar ofta straffas du, och om du sätter in sällan och mycket straffas du. Lite grann som Energibolagen förr, när de hävdade att vid lågvatten kunde inte vattenkraften producera el och därför höjde man priserna, och vid högvatten gick det inte att producera el, därför höjdes priserna. Detta upprörde naturligtvis kunderna. Så numera har man omformulerat det hela, omstrukturerat det hela och vi betalar precis lika mycket eller mer, och är fullkomligt nöjda

……
Bakgrund

Nu har ju allsången på skansen en lång tradition, med Sven Lilja, Egon Kjerrman Bosse Larsson, och Lasse Berghagen som långkörare. Lasse Omdanade ju Allsången till något modernare och gav den dess klassiska signaturmelodi, som de nu mera gud ske pris har blivit något mera sparsam med. Lasse gjorde rätt i att kliva av, eftersom han blev trött på slutet.

Men visst är det fint ?

… visst är det fint när kamerorna sveper över Sommar-Stockholm, en av världens vackraste huvudstäder, belägen mitt i Mälaren med klippor och berghällar omkring. Jag blir alldeles lyrisk inombords….och lycklig. Den sista versen, ger extra rysningar i kroppen och huden knottrar sig. Lika underbart vackert som Månsken över Ångermanälven på dragspel… somrigare än så blir det inte ! Möjligtvis då bortsett från de glada skratten av barn på en badstrand.

”Skymningen kom i en smekning
av kvällsbrisens skälvande hand.
Nu rodnar solen i fönstren
på Söder och Norr Mälarstrand.
Säg, hör du musiken och skratten
från Djurgården och Gröna Lund,
en lovsång till Stockholm i natten
från skärgårdens vikar och sund.”

So far , so good,

So far , so good, tänker man ju då när man kommit s stämning av introt till Allsången, och myyyysige Mååååns klistrar på sitt allra charmigaste svärmorsdrömsleende. Sen kan ju en och annan artist tilltala på allsången, eftersom själva allsången fått träda tillbaka lite på senare år, till förmån för rena artistuppträdanden…. och jag tycker det är bra …VÄÄÄÄLDIGT BRA !

För jag vet inte hur SVT har lyckas men …Hur kommer det sig att nästan varenda en dom stoppar upp micken i trynet
på, sjunger så falskt och tondövt att man zappar kanal i ren desperation
för att undvika att trumhinnan spräcks och att det musikaliska örat
blivit så misshandlat att man går omkring med hörselskydd.
De måste ju ha skannat av Sveriges allra mest tondöva genom nya lagen om avlyssning, FRA … ni vet övervakningen av medborgarna som Socialdemokraterna och Alliansen genomförde …. samtidigt som de antyder att Vänsterpartiets demokratiska bas är tveksam.

Jag förstår väl idén kring allsång, att det inte måste vara sånglärkor och operasångare i publiken,…. men de kan väl ha NÅN som kan sjunga NÅN ton rätt ?

”Strumporna” – ”varrforr” ?

Sen har ju Gudrun och ”strumporna” även varit och lagt näsan i blöt om att det måste bli en kvinnlig programledare som efterträdde Måns, det sa de redan efter Lasse Och efter Anders Lundin. Men då måste jag få lov att citera farsan (Jan Fares) i filmen ”Jalla Jalla” … när sonen sa att han ville gifta sig med någon han älskar… då sa farsan:

– ”Varrfor ?”

Och det kan man undra …

Visst jag ser gärna en kvinnlig programledare, men ”varrfoor” MÅSTE det vara en kvinnlig ? Räcker det inte med att det är en BRA programledare. Kanske Gladys del Pilar vore nåt för nya SD-Sverige ! JAG älskar Gladys, eller supergoa Lagaylia Frazier.

MEN om denna tilltänkta kvinnliga programledare, vem än hon månne vara, kommer agera och propagera för att i VIP-publiken stoppa in åtminstone NÅGRA som kan hålla VISSA toner …. så….

I’m all for it, Kvotera Mera !

…..
Idag kom ett par från Norrbotten ner på golfen, med en liten pojke och flicka. Närmare bestämt från Kalix och Pajala. Och jag träffar ju årligen en hel del turister från både norra Sverige, Norge, Danmark och södra Sverige. Och idag konstaterade jag att jag tror banne mig att trevlighetesgraden ökar ju längre norrut man bor. Ja menar vi Ångermanlänningar är rätt trevliga och sociala…. men inte riktigt lika mysig som en norrbottning.

Jo visst finns det mycket trevliga, glada, roliga människor i södra Sverige oxå, men inte lika trygga, mysiga och i nuet levande. ’Jag äääääskar sävligheten i språket, som bara förtydligar uppfattningen om Norrbottningars pragmatiska naturnära leverne, och ”gilla-läget”-attityd. Det kändes som jag kännt det paret i decennium. En behaglig humor, lätt att få kontakt, …..

SEdan ….appropå hur språket reflekterar folks karaktär, så har jag kommit på lösningen för alla svenska depressioner. Lösningen är att alla deprimerade eller på väg att bli, får gå en nybörjarkurs i norska…..

Försök att med norsk betoning och språkmelodi säga:

– ”Jej ä deprimeert jej”

med hurtig, studsig schvung på orden och gå upp i tonart på sista stavelsen. Det säger sig självt… man blir genast på bättre humör. Fick även trevligt besök från Bollstabruk, som gick en golfrunda med mig.

Sedan gick det norrbottniska paret iväg, och jag vinkade åt henne när hon vände sig om vid grinden, och hon vinkade glatt och kärvänligt tillbaka. Detta gladde min själ i dag.