Kategori: Betraktaren

…
Ibland kan man fundera på vem som kränker vem, i ett alltmer lättkränkt samhälle.
En kvinna på Urkult har enligt obekräftad hörsägen upprört sig över att svenskar klädde sig i afrikanska kläder under Urkultsfestivalen.

En granne blir kränkt av att det en gång i veckan låter när jag och mina kamrater musicerar tillsammans, under tillåten tidsangivelse, och drar in hyresvärden i frågan, påståendes att det rör sig om ”vardag som helgdag” vilket antyder i princip ”hela tiden.

Skitkul men fattar inte ett piss

Ytterligare en fascinerande händelse inträffade på herrtoan på dansstället Gussjönoret härom veckan. På styrdans är det i regel alltid längre köer till damtoaletten, än till herrtoaletten. Jag tror förvisso att det är så på andra tillställningar oxå. Men vad det beror på kan jag bara spekulera i. Det kan bero på att det tar längre tid för kvinnor att göra sitt ”nr 1” än för män, som kan hänga ut den, stå upp och pinka. Det kan bero på att kvinnor har mer saker att räta till innan de känner sig presentabla igen, tex håret, sminket, klädseln, och det faktum att kvinnor rent generellt är lite renligare.
Hur som helst är toalett-kön alltid längre vid damtoaletten. I vissa fall är det så stor skillnad, att det ter sig nästan tomt på herrtoan. En del modiga och frigjorda (trodde jag) kvinnor kan då se pragmatiskt på situationen, och gå in på herrtoan för att hitta ett ledigt bås. Hittills har jag aldrig hört någon man känt sig kränkt av detta, eller ens opponera sig över det inträffade. Hade det motsatta inträffat, att män förirrat sig in på damtoan, hade det blivit ett annat ljud i skällan misstänker jag. Men varför ska vi in dit ? det är ju längre kö, och en helt annan verbal kultur.

Vid detta tillfälle hade två kvinnor vågat sig in på herrtoan när jag kände mig nödgad att lätta på trycket, utan att kränka någon genom att kissa offentligt i buskar och snår. Den ena fick tag på ett ledigt toalettbås, och låste dörren om sig, men sedan var de övriga tre båsen upptagna.

Och uppsynen, röstläget på den kvarvarande kvinnan är svårt att beskriva, i hur förnärmad och kränkt hon lät, och kände sig när jag med bestämda steg travade förbi kvinnan till pissoaren/pissrännan och hängde ut det som behövde hängas ut för upprätt manlig urinering. Hon lät några slags gutturala kränkthetsläten, med orden ”nä vet du va” och vände på klacken och gick ut. Jag hade begått det fruktansvärda moraliska brottet att kissa i en kissränna på en herrtoalett…. och kvinnan som trängt sig på, var den kränkta (rännan var partiellt dold av avskärmning dessutom)


Motvillig feminist eller antifeminist med dold agenda ?

…Jag är enligt egen utsago antifeminist och vänsterpartist. Detta är ju enligt normen för vad partiet påstår sig stå för motsägelsefullt. Och när jag testar mig på Aftonbladets ”valbarometer” (skall utvisa vilket parti som bäst representerar ens åsikter) så hamnar FI högt upp på min lista, snäppet efter V.

Så till den mest feministiska. så vitt jag vet, vän jag har, E-L.N. har jag skämtsamt sagt att jag måste vara motvillig feminist.

Anledningen till att jag officiellt kallar mig antifeminist, är inte att jag är emot kvinnors och mäns lika rättigheter. Utan att delar av feminismen blandar ihop kvinnlig makt, och kvinnor högt upp i samhället med klassklyftor, …. med feministiska kampen.
Ett exempel på den nya utgångspunkten, i ett på det sociala planet, matriarkalt samhälle, är Kunskapskanalens rubriksättning för ett program om Kina. Programmet skulle visa på hur Kinesiska kvinnor gjort framsteg. Och detta skulle vara ett resultat av påstådd ökad jämställdhet, för att ”kinesiska kvinnor nu tagit sig in på listan för världens 20 rikaste kvinnor”. I nästa andetag, som motvikt menade man på att

”men samtidigt är Kina det enda land i världen där självmordsstatistiken är högre för kvinnor än för män”

Är det ett misslyckande i kampen för jämställda förhållanden ? Hur är det för övriga världen då, där flest självmord sker bland män ? … är det jämställt där ?

Feminism
kan inte existera utan socialismens grundläggande tanke om solidaritet.
Feminismen kan aldrig vara överordnad den totala solidariteten, och
fungerar inte alls i ett kapitalistiskt, marknadssamhälle utan skyddsnät
och utan lika villkor.
Där har den ledande delen av det feministiska partiet FI fundamentalt spårat ur.

Kulturella skillnader och isolation från integrering.

I ett av värdens mest feministiska länder, Sverige, kvarstår vissa feministiska mål, som jag skriver under på. Lika lön för lika arbete. Men det är omöjligt så länge en majoritet av svenskarna som nu, lever efter Mammons lagar, och tänker egen plånbok i alla lägen. Det krävs en socialisering och solidaritetstänk på hela samhällsplanet för att det skall fungera. Det räcker inte som att Major Björklund (FP) och Fackpamp, Löven kalla sig feminist, och sedan bedriva en borgerlig politik.

Jag umgås gärna med nysvenskar, och andra svenskar och folk med andra kulturella identiteter än min. Jag är genuint nyfiken, och lyssnar och, konstaterar, accepterar och ibland tar in och tar efter. Men olika kulturer kan ibland rendera i vardagliga kulturkrockar. Den grundläggande regeln för integration och att bli ett folk med de nya svenskarna är enligt mig bland annat:

– Det finns inga svenskar, det finns inga invandrare, det finns bara människor. (Det är en utgångspunkt för ett tankesätt att se människan, istället för ursprunget och hudfärgen, inte ett förnekande av nationalstaten eller kulturella skillnader.)

– Umgås flitigt över kulturella gränser och prata med varann, och skapa ett enda vi, på ett plan.

– Lära sig förstå varandras skillnader, samt acceptera dem kulturellt. Men även inse att man har rätt till sin egen religion, sin kultur i det privata rummet, även det offentliga rummet. Så länge det inte inkräktar på, och ställer krav på förändring av det nya landets medborgare att ta till sig och leva efter regler från andra kulturer.
Naturligtvis har den nya svensken rätt att göra som han/hon vill i frågan, men risken är överhängande att man då bidrar till delvis isolering och motarbetar sin egen omfamning av det nya samhället, och även sina möjligheter.

Jag tänker på hur olika vissa kulturer ser på kvinnans och mannens roll, och hur man skall förhålla sig till varandra. Och hur det krockar med vår svenska syn i dessa frågor. Till vissa delar kan jag tycka att vi svenskar, influerade av Amerikat, ser alldeles för lättvindigt på familj och äktenskap och är otrogna hit och dit, och skiljer oss. Och att andra kulturer faktiskt delvis har en sundare syn på saken.
Men i andra avseenden finner jag uppdelningen mellan könen i några utländska kulturer vara förhindrande och onödiga. Att tex inte prata och umgås med gifta muslimska/kurdiska kvinnor, eller att inte ta i hand, är något som förbryllar mig. Det uppfyller enligt mig ingen annan funktion än social diversering, och därmed delvis social isolering, både för svenska och nysvenska män, men framförallt för de nysvenska kvinnorna.

Och lika lite som jag anser att vi i någon större utsträckning bör lägga oss i hur nysvenskar klär sig i det nya landet, anser jag att nysvenskarna ej bör fördöma infödda svenskar för tex bar överkropp på sommaren etc etc.

Moster Maggan, och Rolf är de bästa förebilder jag har för hur man får förhållanden att fungera. Det gäller ju att vårda sitt förhållande har jag hört. Och att liksom stå ut med varandras tokigheter. Och för att få vardagen att funka är väl vanlig omtänksamhet bra, men även humorn.

Tre korta episoder i min älskade mosters och morbrors liv och leverne:

Blyg

Rolf och Maggan var på semester på nåt varmt ställe, troligtvis Teneriffa.
Och Rolf hade väl nästan klätt av sig till Adamsdräkten, på väg in i duschen, så när som på ett par gubbstrumpor (dvs inte tubsockar).

Varpå Maggan undrar varför han hade strumporna på, men var näck i övrigt. Och Rolf som så ofta fann sig och svarade:

– ”För att jag är så blyg”

”Utdraget”

Den andra episoden, rör sig om sådana moment som i vardagen kan bli irritationsmoment, när man har olika noggrannhet vad gäller städning, tvättning och ordning.
Maggan blev lätt irriterad över att Rolf inte satte i en ny toapappersrulle när han tagit det sista. Och yppade lätt irriterad följande:

– Det borde inte krävas nån ingenjörsexamen för att byta toapappersrulle !!!

Det gick några dagar och Maggan såg toapappersrullen lida mot sitt slut, och en dag när hon kommer hem från jobbet, är det toapapper utddraget från toapappershållaren långt ut i hallen… skrivet längst ut på kanten:

– ”Ha haaaa, jag klarade det” !

Smutsigt

En tredje liten lustighet var när Rolf, som alltid varit grovarbetare, och smutsat ner sig både på jobb o fritid, gärna gick omkring i sina paltor lite för länge innan tvätt, enligt Maggans tycke.

Maggan försökte med:

– Du har en fläck på skjortan !

vilket på kvinnospråk, betyder: ”släng den i tvätten!”

Men eftersom Rolf är man, uppfattade han det inte så, utan som ett konstaterande som han noterade, men inte brydde sig om. Och efter en del verser fram och tillbaka och ”släng-den-i-tvätten-gnat” så bråkade hon på honom, och sa att han ”måste ju slänga smutsig tvätt i tvättkorgen”

Varpå Rolf kallt konstaterade:

– ”Vi har olika syn på vad som är smutsigt du och jag”

och vände på klacken och gick

….
Hur demokratisk är vårt land, och hela västvärlden för den delen, som ofta slår sig för bröstet och menar på att vi är så mycket bättre än Arabiska, Afrikanska stater, och Öststater ? Jag vet nästan inte var jag ska börja för att beskriva hycklerierna kring att Svensk politik anser sig vara så otroligt demokratisk.

– Vi har PRIVATA banker som förvägrar oss rätten att ta ut och sätta in pengar på banken. På så sätt får de full kontroll över alla våra transaktioner, och kan ta vilka avgifter de vill, och det gör de. Jag vågar tro att en förkrossande majoritet av svenskarna, inte vill ha det så. Och enda sättet att ändra detta är genom att ha ett statligt alternativ, där man hanterar pengar. De flesta vill detta, men INGET politiskt parti driver frågan så det hörs.

– En majoritet av svenskarna vill inte ha vinster i välfärden, men folk fortsätter ändå att rösta på partier som mer eller mindre vill behålla dem. Hur kan det bli så ?
Vi har ju en egen röst ? Jo media ägs av högerintressen, och politiken har gått allt mer åt USAs håll, där du i PRAKTIKEN, bara har två val, och de skiljer sig inte ens nämnvärt åt. Det är faktiskt så att det bara är M och S som får mycket pengar, debattutrymme, och som inte marginaliseras i debatten.
Vi får rösta … ja visst … men ingen hör efter vad vi säger. Makten köps av storföretag. Politiken köps av storföretag som pumpar in pengar i de partier som slickar deras rövar.
Pengar som dessutom de ”frihetsälskande” moderaterna inte vill ska vara transparenta.

Det är upp-och-ned-vända världen. Israel dödar tusentals palestinier och civila, Israel är ockupanterna, men Hamas kallas terrorister, och Israels militära operationer kallas ”självförsvar” USA torterar och fängslar politiska fångar utan rättegång, och det kallas försvar och krig. De som offrar sina egna liv i Arabvärlden blir terrorister …??””

…
Efter en tropisk festivalkväll på Bennys bodega i Sollefteå på verandan. Efter att Benny & Göran tagna på idolfoto tillsammans med Bennys idol Martin Stenmark, samt diverse ystert och under stundom ekivokt promillesnack av den generöse verandavärden Benny, så bar färden av mot en kontrast i form av Hälsinglands skogar och Spelmansmusik och grillning.

En parentes i idolfotograferingen var det lite lätt roande faktumet att Verandavärden tidigare på kvällen, i ett lite mindre onyktert tillstånd, gjort poäng av att han inte visste vem kändisen Martin Stenmark är, och mer eller mindre medvetet konstant talat om denne med varierat felaktiga förnamn, och som son till Ingemar.

När senare under Bodegakvällen, verandavärden blivit aningen mer glad i hatten, och han fick nys om att det var den okända kändisen som gick alldeles utanför hans domäner, hans egna lilla festivalveranda, så blev han som i eld och lågor. Han tappade alla tidigare hämningar och sprang fram till artisten med tidigare brett varierande förnamn. Pekade mot verandan där jag och G satt kvar och letade fogsvans att såga oss igenom verandabräderna, av genans över herr verandavärdens tilltag. Intet ont anande artist som var van vid fotografering, kunde ju inte ana att det var verandavärden själv som var i eld och lågor, och inte två oskyldiga Bodegagäster. Så han ställde mycket generöst upp på ”idolfotografering”

Nu som Benny presenterade läget skulle man lätt kunnat tro att det var jag som idoliserade artisten i hatt, men snart skulle en annan sanning visa sig.
Helt som ”av en slump”…fungerade inte kamraten Gs mobilkamera, som är snäppet bättre än min, Och stans bäste fotograf tillika verandavärd, kunde under inga omständigheter ställa sig bakom kameran, vilket resulterade i att jag som alldeles nyss blivit utpekad som den som idoliserade artisten med hatt och sjumilakliv, var den som fick ta fram min 6-7 år gamla mobil, med marknadens sämsta kamerafunktion, och fotografera ett suddigt foto på de 2 ”ofrivilliga” fotoobjekten.

Under hela återstoden av kvällen pratade verandavärden inte om annat än att han blivit fotograferad tillsammans med hattbeprydd artist som ”inte alltid kommer hem ikväll”

Generöst mottagande

Far ända in i Hälsingland” var det någon som sa, och så gjorde jag tillsammans med fiolutrustad spelkamrat i form av Åsa, samt min uråldriga generösa moster.
AC i bilen samt att jag slapp köra, (trött efter allt fotograferande) gjorde resan behaglig.

Min moster är i dags dato 82 år gammal, med en hårt använd kropp, och lätt vinglig även utan eventuella berusningsdrycker. Hon har ej varit en person som trängt sig på, och inte varit så duktig på att hälsa på folk. Absolut inte folkskygg. Bara inte så duktig att tränga sig på, trivs bäst i hemmets vrå. Och både för 82-årig moster och pigg, alert, varm och go , samt musikalisk spelkamrat, var upplevelsen ny. Jag har varit på denna ”spelmansstämma flera gånger för många år sedan.

Utöver musikaliska guldkorn som när Jämtländske Olle och Åsa, ”duellerade” på fiollåtar som krävde både disciplinerade fingrar och tungan rätt i mun, samt en väl utvecklad musikalitet, så var det bestående minnet hur värdarna Enar, 81 …och Sonja ett antal år yngre, välkomnade min moster med sådan värdighet att jag blev alldeles rörd. Sonja tog henne under armen och ledde henne till det bord där de själva satt, mitt bland 70 övriga gäster. Detta medan Åsa blev beordrad av mig att börja grilla fläskfilé och jag bar musikinstrument och packning.

Glad blev jag även över Anita och Blommans närvaro, och kramar.
Kvinnan som kom fram och frågade mig om min bloggbok fans att köpa, efter att ha läst några sidor ur Enars exemplar av min bok. Alla människor som berömde min sång, och mitt spel, samt Åsas fantastiska fiolspel.

Sammanfattningen av Hälsinglandsresan kan uttryckas som att för mosters och Åsas del, alla var främlingar när de kom, men ingen var det när vi 24 timmar senare återvände hemöver till Ådalens pärla !

…
Vilket fantastiskt land del av Sverige, och världen vi bor i ändå, Norrland/Ångermanland.
Medan vissa i Stockholm och södra Sverige ofta lider av av ständig ”pengabrist” och tidsbrist i jakten på status och rikedom, lever vi i Ångermanland ständig rikedom, i form av vår storslagna natur, vår tid för varandra. Vi har dessutom vintrar med snö, lika varma somrar, om än inte lika tidig vår. Men då har vi den underbara vårvintern istället, då temperaturerna är behagliga och snön ligger kvar.

Södra Sveriges politiker och storföretagare må mjölka Norrland på både arbetskraft och skattepengar från våra råvaror och naturtillgångar men ändå är det en rikedom att få bo här.

Södra Sveriges politiker och storföretagare må mjölka Norrland på både
arbetskraft och skattepengar från våra råvaror och naturtillgångar, och försöka ljuga till det att Norrland är ”Tärande” (Carl Bildt)
Men Norrland är allt utom tärande. Norrland är själva källan till Stockholms ekonomiska expansion, både i form av våra skogar, vår vattenkraft, vindkraft, vår malm och all arbetskraft de importerar från Norrland.

….
”Lögner som är bra, dom är en hemlighet” skaldade Joakim Tåström i en av sina musikaliska alster. Ja visst är det så.

Större delen av svenska folket blev lurade och skrämda in i Europeiska Monetära Unionen, under diverse hot från politiker och företagare om landsflykt, vid ett eventuellt ”nej”. Lögner bestod i både hoten om att flytta utomlands med pengar och företag, samt vad som skulle ske med matpriser och dylikt, om vi inte gick med.

En otroligt tung medial skrämselkampanj ang ”allvaret” i svininfluensan, och pandemiförklaringen, av en sjukdom som inte är i närheten av antalet dödsfall som den vanliga årliga influensan. Allt visade sig vara båg och bluff. Läkemedelsföretag fick sälja oprövad medicin för miljoner, med en klausul om ansvarsfrihet vid biverkningar och eventuella dödsfall av det oprövade vaccinet. Man lovade ju givetvis utredning efteråt om det kan ha lett till biverkningar eller dödsfall…är det NÅGON som läst om någon sådan utredning i efterhand ?… om det skulle vara det, så ifrågasätter jag vem som gjort utredningen, om de har ekonomiska förbindelser med de som tjänar pengar på vaccinet, som bevisligen försett många ungdomar med narkolepsi.

En svensk borgerlig regering lurade ett helt folk om ”det utbredda bidragsfusket”
Skapade ett angivarsamhälle som vi fortfarande lever under. Det finns hur många exempel som helst.

Vilka är tiggarna ?

Det senaste i raden om hur kapitalismen lurat folken att blir fullblodsegoister i tron att fattiga människor är onda och lata, är debatten kring tiggare, och tiggeri. Här har vi blivit lurade att tro, att det ligger organiserade brottsliga ligor bakom tiggarna, som använder utsatta människors situation för egen vinning, som prostituerade, fast utan försäljning av sex. Finns det människor som är så cyniska och omänskliga att de kan göra så ? Ja visst finns det Men frågan är om det görs, och i så fall i vilken utsträckning ? Är det som med det ”utbredda sjukförsäkringsfusket” som Reinfeldt ljög sig till regeringssdtällning ? ….0,04 % bestod det ”utbredda fusket” av.

Samtidigt som vi besvärat går förbi tiggaren utanför matbutiken i tron om att de är simpla brottslingar, så lever vi i ett kapitalistiskt system, som inte bara tillåter, utan även glorifierar ett beteende långt värre än tiggeri för att försörja sin familj, nämligen hur chefer för VÄLGÖRENHETS-organisationer, TAR en stor del av det du eventuellt ger till dessa organisationer. Många har över miljonen i årslön….

… men det är tiggaren utanför mataffären vi misstänkliggör och går förbi ???

Är inte egentligen dessa chefer de största bovarna, de största tiggarna ? Är inte vårt ”kära kungahus” en form av tiggeri, där en uppfödd med silversked med jämna mellanrum går ut i media och beklagar sig om att 140.000.000 i apanage, är för lite, och ber regeringen om mer av folkets pengar ?

Det är nåt för de som vill förbjuda tiggeri, att fundera över.

….
Idag läste jag i Mosters trappuppgång, en lapp. Där stod det att läsa att:

”naturligtvis är fotbollsspelande mot väggar och fönster förbjudet, och polis kallas in om så görs”

Det är inte att undra på om vissa barn far illa, och vissa blir rebelliska, och andra dum i huvudet som vuxna, när dagens vuxenvärld ger dessa budskap. För ett tag sedan tog fastighetsbyrån bort målen och staketet från dåvarande fotbollsplan, och förbjöd ungarna att spela fotboll på kvarvarande gräsplan. Detta pga av att nån enstaka hyresgäst klagat …..

På vaddå ?????

Glada barn som rör på sig ????

Var det nu så svårt för de nötter som klagade på fotbollsspelandet, och de nötter som kom på att de skulle ta bort fotbollsplanen, att det skulle spelas fotboll på gårdarna istället ???

I sådana fall har de förbrukat sin rätt att kalla sig för vuxna förebilder, samt diskvalificerat sig själva som en bra och sund hyresvärd.

Maken till dumhet får man leta efter.

…
Jag och min vän Rooney på Lilla cafet i Sollefteå brukar fråga varandra: ”hur många procent idag?” Det är en utveckling av en protest mot den ganska vanliga frågeställningen: ”Är allt bra?”. Nej det är i princip aldrig, som ALLT är bra, men det är likaledes så att det är i princip aldrig så heller att allt är dåligt.

Således har vi utvecklat en procentsystem, hur många procent man mår, typ, liksom.
Ett tag i vintras var jag inge vidare uppåt, och låg på 4-5 %. Nu sedan i våras, har jag konstant legat över 50% och oftast på 80-90%. Och sedan beror det lite på hur mycket man har i ”buffert” så att säga, man tål mer, om man har ”buffert”. Just nu är det några saker som tar energi av mig, först och främst, söndertuggad tand (1300kr) tropikvärme, i kombination med gräspollenallergi, och troligtvis nåt förkylningsliknande, samt en hel del saker jag hjälper till med. Men ändå ligger jag nog över 65%, upp till 90% typ.

Anledningar ?

* När jag allt som oftast, på dansgolvet, är rätt eftertraktad nu för tiden, och blir uppbjuden av både klassiska dansgudinnor, och nya bubblare, som mycket väl kan ta sig in på klassikerlistan. Och detta vid en mellannorrländsk liten dansloge, vid en sjö, när solen går ner över en blank vattenspegel.

* När en sagolikt vacker och jordnära norsk tandsköterska, med azurblå ögon ler och småpratar på smått exotiskt Trøndelagmål, medan bedövningen ska tillta, på ett sätt som får en ung Liv Ullman att se stel och okarismatisk ut.

* Och sist….och faktiskt ”minst”, när jag går genom parken på trollskoj, då små trollungar kommer och kastar sig i min famn. Först Solin, Lyann och Esrin, sedan Sam och en liten till, vars namn jag inte minns, som oxå hemskt gärna ville ”flyga upp i luften”.
Sådana stunder finns det rätt lite att klaga på, och mitt hjärta har fått påfyllning för minst en vecka framåt.

Och om Rooney hade frågat ”hur många % ?” just precisa i det ögonblicket, de små kastar sig i famn på mej, så är det helt klart 100%, lyckligare än så blir jag aldrig tror jag. Möjligtvis då när jag får hjälpa andra människor, och nå fram till deras själ.

….och dagarna tillika sommaren rusar fram med en rasande fart.

Sommardanser gläder kroppen, och sätter ett stort smile på mitt ansikte. I övrigt ägnar jag stora delar av min tillvaro med att hjälpa andra människor på olika sätt. Få saker ger mig så mycket sinnesro och värde, som att ge av mig själv, och hjälpa människor som är goda föredömen, samt i behov av min hjälp. När dessutom lilla Solin på Lilla caféet skiner upp som hennes namn förpliktigar, vid mitt anländande för en espresso macchiato och en strass, då är livet gott. Ibland vid ett fåtal tillfällen har jag numera även valt bort andras önskemål/krav och de facto ägnat mig åt något jag själv vill, tex dans.

Sommaren och vädret så här långt har varit underbar om ni frågar mig. Jag välkomnade öppenhjärtigt den åskskur som idag välsignade oss med det så livsviktiga vattnet vi är helt beroende av… vilket många glömmer när de ”recenserar” semestervädret. Allt det vackra gröna vi har runt om oss på sommaren, skulle ej vara grönt och vackert utan regn. Men det är faktiskt viktigare än så, utan regn skulle vi till slut inte ha vatten att dricka och grödor att äta. Ja högsommarvärmen kring 30 grader har än så länge uteblivit… och jag tror mig ha förstått att det är den alla längtar efter. Det märkliga är att när den efterlängtade värmen kommer tillbringar semestersvensken tiden med att gnälla på att det – ja just det – ”är för varmt ”

Min vän Konstnärinnan har min förståelse ang vädret, blogginlägget till trots.

…
Jag och min vän Göran spatserar i godan ro, i stadens kvarter och på dess gator… eh f’låt menar i singularis, stadens gata. Vi nyttjar stadens centrala urinoar vid två tillfällen, och tvingas även göra en ”nödlandning” på toan på Risön.
Det är alldeles som personalen i kroppen, inte då Magnus Härenstams: ”verkmästarn i magen” utan de lite längre ut i systemet, själva slutstationen på matresan i kroppen…. det är alldeles som om de är omplacerade från nån vattenkraftverk, alternativt bäver från bäverhydda.

De fördämmer och fördämmer, och rätt vad det är så måste man tömma slangen tre ggr på en timme.

– ”Hallå… nu släpper vi på igen !!!… han dricker ju vätska som en uttorkad Gnu”

– ”Okej … vi larmar hjärnan då, så gubben hinner fram i tid !!!”

Nåja, när de värsta behovsprövningarna stillat sig, så kan man ju börja fylla på igen, och stänga ”dammluckorna”. En kopp kaffe skulle ju va gott tänker man, trots inträdet i prostataåldern. Så vi knatar i lite lätt ofärdig gångstil, in på café Mong… eller … Mango kanske det hette. införskaffar oss en kopp kaffe och kaka till. Och sedan sätter vi oss ned och sätter upp vår alldeles privata teater med biostuk. Vi visualiserar nämligen, tillika artikulerar, och illustrerar våra samtal och tankegångar, och våra samtal liknar ofta teatraliska revyer.

Mitt under våra djupt genomtänkta dialoger, börjar en unge hysteriskt skrika, på gatan nedanför den balkong vi sitter på vid Mango café. Föräldern ser ut att försöka resonera med ungen. Ja men hallå eller ??!!… resonera med ett hysteriskt barn har aldrig gått. Det är ungefär som med byns mer och mindre alkoholiserade, eller alla rättfärdiga helgfyllon (vilket inkluderar en större andel av befolkningen)… under fyllan är det ingen större ide att resonera med dem, och under barns hysteriutbrott funkar det heller inge bra. Ta bort ungen från det offentliga rummet, låt hysterin lägga sig, och SEDAN resonera om det behövs. Förstår dom inte att det kan sitta prostatagubbar på en balkong ovan, och nära på kissa på sig av det ovälkomna ljudet deras hysteriska unge frambringar? Nu ligger ju apoteket bara en våning ner, om vi skulle behöva vuxenblöjor, men då kan det ju redan vara försent. Och inte regnade det just då, så man hade kunnat skylla på regnet för de potentiellt framtida nedskvätta byxorna. Nåja det gick bra den här gången, och ungen tystnade efter tjugo minuter.

Men precis då ungen tystnade satte dragspelaren nedanför igång igen…
Är det harmoni och idyll det ? .. nä tyche int dä ja’nte !
Men så småningom har vi gruffat färdigt likt Statler och Waldorf på balkongen i the muppet show, och drar vidare, bjuder en av stadens småföretagare på kaffe och fralla inköpta på det lilla cafét.