Kategori: Betraktaren

……
Bakgrund

Nu har ju allsången på skansen en lång tradition, med Sven Lilja, Egon Kjerrman Bosse Larsson, och Lasse Berghagen som långkörare. Lasse Omdanade ju Allsången till något modernare och gav den dess klassiska signaturmelodi, som de nu mera gud ske pris har blivit något mera sparsam med. Lasse gjorde rätt i att kliva av, eftersom han blev trött på slutet.

Men visst är det fint ?

… visst är det fint när kamerorna sveper över Sommar-Stockholm, en av världens vackraste huvudstäder, belägen mitt i Mälaren med klippor och berghällar omkring. Jag blir alldeles lyrisk inombords….och lycklig. Den sista versen, ger extra rysningar i kroppen och huden knottrar sig. Lika underbart vackert som Månsken över Ångermanälven på dragspel… somrigare än så blir det inte ! Möjligtvis då bortsett från de glada skratten av barn på en badstrand.

”Skymningen kom i en smekning
av kvällsbrisens skälvande hand.
Nu rodnar solen i fönstren
på Söder och Norr Mälarstrand.
Säg, hör du musiken och skratten
från Djurgården och Gröna Lund,
en lovsång till Stockholm i natten
från skärgårdens vikar och sund.”

So far , so good,

So far , so good, tänker man ju då när man kommit s stämning av introt till Allsången, och myyyysige Mååååns klistrar på sitt allra charmigaste svärmorsdrömsleende. Sen kan ju en och annan artist tilltala på allsången, eftersom själva allsången fått träda tillbaka lite på senare år, till förmån för rena artistuppträdanden…. och jag tycker det är bra …VÄÄÄÄLDIGT BRA !

För jag vet inte hur SVT har lyckas men …Hur kommer det sig att nästan varenda en dom stoppar upp micken i trynet
på, sjunger så falskt och tondövt att man zappar kanal i ren desperation
för att undvika att trumhinnan spräcks och att det musikaliska örat
blivit så misshandlat att man går omkring med hörselskydd.
De måste ju ha skannat av Sveriges allra mest tondöva genom nya lagen om avlyssning, FRA … ni vet övervakningen av medborgarna som Socialdemokraterna och Alliansen genomförde …. samtidigt som de antyder att Vänsterpartiets demokratiska bas är tveksam.

Jag förstår väl idén kring allsång, att det inte måste vara sånglärkor och operasångare i publiken,…. men de kan väl ha NÅN som kan sjunga NÅN ton rätt ?

”Strumporna” – ”varrforr” ?

Sen har ju Gudrun och ”strumporna” även varit och lagt näsan i blöt om att det måste bli en kvinnlig programledare som efterträdde Måns, det sa de redan efter Lasse Och efter Anders Lundin. Men då måste jag få lov att citera farsan (Jan Fares) i filmen ”Jalla Jalla” … när sonen sa att han ville gifta sig med någon han älskar… då sa farsan:

– ”Varrfor ?”

Och det kan man undra …

Visst jag ser gärna en kvinnlig programledare, men ”varrfoor” MÅSTE det vara en kvinnlig ? Räcker det inte med att det är en BRA programledare. Kanske Gladys del Pilar vore nåt för nya SD-Sverige ! JAG älskar Gladys, eller supergoa Lagaylia Frazier.

MEN om denna tilltänkta kvinnliga programledare, vem än hon månne vara, kommer agera och propagera för att i VIP-publiken stoppa in åtminstone NÅGRA som kan hålla VISSA toner …. så….

I’m all for it, Kvotera Mera !

…..
Idag kom ett par från Norrbotten ner på golfen, med en liten pojke och flicka. Närmare bestämt från Kalix och Pajala. Och jag träffar ju årligen en hel del turister från både norra Sverige, Norge, Danmark och södra Sverige. Och idag konstaterade jag att jag tror banne mig att trevlighetesgraden ökar ju längre norrut man bor. Ja menar vi Ångermanlänningar är rätt trevliga och sociala…. men inte riktigt lika mysig som en norrbottning.

Jo visst finns det mycket trevliga, glada, roliga människor i södra Sverige oxå, men inte lika trygga, mysiga och i nuet levande. ’Jag äääääskar sävligheten i språket, som bara förtydligar uppfattningen om Norrbottningars pragmatiska naturnära leverne, och ”gilla-läget”-attityd. Det kändes som jag kännt det paret i decennium. En behaglig humor, lätt att få kontakt, …..

SEdan ….appropå hur språket reflekterar folks karaktär, så har jag kommit på lösningen för alla svenska depressioner. Lösningen är att alla deprimerade eller på väg att bli, får gå en nybörjarkurs i norska…..

Försök att med norsk betoning och språkmelodi säga:

– ”Jej ä deprimeert jej”

med hurtig, studsig schvung på orden och gå upp i tonart på sista stavelsen. Det säger sig självt… man blir genast på bättre humör. Fick även trevligt besök från Bollstabruk, som gick en golfrunda med mig.

Sedan gick det norrbottniska paret iväg, och jag vinkade åt henne när hon vände sig om vid grinden, och hon vinkade glatt och kärvänligt tillbaka. Detta gladde min själ i dag.

…..

Regnet porlar ner, och träffar mina fönsterrutor. Det är ett ganska tryggt ljud, rofyllt ljud för min del. Det får mig att minnas Sommarstugevistelserna vid Stordegersjön. Sommarstugan som min morfar byggde 1969, Ärvdes av min mor, köptes av min far, men till min stora sorg såldes till en företagare från Sidensjö. Givetvis regnade det inte mer där än på andra ställen, men det var ett ställe där regnet innebar stugmys, samvaro, utan stora världens buller och stress. Det var bara Morfar, mormor och min bror och jag….oftast.

Varm choklad, hembakta grahamsskorpor med smör och ost på, som vi helt etikettslöst doppade ner i chokladen, så smöret smälte. Det luktade fisk i tamburen till stugan, nyfångad abborre och gädda. Och det sprakade om veden i öppenspisen. Där kunde jag sitta och titta ut på sjön i timtal.

Så det får gärna regna på mina fönsterrutor, då kan jag titta ut på Ångermanälven och mysa utan att känna mig ensam. Men tankarna vandrar ju omkring och funderar lite en sådan här innesittardag. Jag tänker på hur vissa arbetar hårt utan att få något över till sig själv, hur vissa sätts i arbetsåtgärder, hur vissa arbetar ideellt, men det inte räknas eller uppskattas. På papperet är du arbetslös, och inget värd i Alliansens Sverige. Samtidigt finns gott om folk med anställning som glider omkring i tillvaron, med långa luncher, 5 veckors betald semester, lugnt arbetstempo.. lugnare än de som går på åtgärd eller jobbar ideellt. De kan luta sig tillbaka och föraktfullt se ner på dem som jobbar hårdare än dem, och kalla dem lata….. så har det blivit.

Härom dagen fick jag ett mail från en kvinna som jag dansade med förr om åren. Ett mail i god ton, med en förfrågan, men ett mail som gjorde mig ledsen. Jag tycker mycket om tjejen i fråga, varje gång hon kom på dans smittade hennes leende av sig på mig och kunde rädda en hel kväll. Och vi dansade bra ihop, väldigt bra, och det var ömsesidigt. Det hon ville i mailet var att jag skulle ta bort en rad jag skrivit om henne i min blogg. Det jag skrev var menat som en av de största komplimanger jag gett en danserska någonsin….men nu, många herrans år efteråt tas denna komplimang som en kränkning… jag förstår ingenting längre. Hon hade uppfattat att jag hade andra avsikter med henne än att dansa. Nu var så inte fallet, men även om så varit fallet, så kan jag för min värld inte förstå. Om någon är intresserat av mig, förälskad i mig. kär i mig. eller tom tänd på mig… kan jag för min värld inte tolka det som kränkande. Detta gjorde mig ledsen… mer ledsen än jag kunde ana att det skulle göra. Är det inte god etikett att tycka om folk längre, så vet jag inte hur det ska gå…

Ett annat exempel är en kvinna, en orientaliska skönhet. Hon däremot, gjorde mig knäsvag, varje gång hon log mot mig. Inget jag kunde hjälpa, benen nära på vek sig i hennes närhet. Men en vacker dag upphörde hon helt plötsligt hälsa ens, gav mig inte en blick och såg iskallt hård ut varje gång jag kom i närheten av henne. Jag hade aldrig sagt henne något, bara varit artig och ..
Nä jag förstår mig inte på världen idag. Är det en synd att uppskatta skönhet ? är det fel att ge komplimanger? är det kränkande att tycka om någon ?… eller för den delen, skulle det vara kränkande att tända till på alla cylindrar ?

Nä jag lyssnar på mina rendroppar mot fönstret istället och lyssnar på Jonathan sjunger ”Forse” i stället….och slickar mina sår i regnet. Och längtar tillbaka till stugvärmen från Stordegersjön.

….
Vi går vidare, kämpar på med våra bördor, våra sorger.
Men vi lämnar dem aldrig helt, det som präglade oss som små. Ju större sår, desto mer sårbar i vuxen ålder.
Vi lär oss att i de flesta lägen hantera situationer gamla spöken gör sig påminda. Vi lär oss hålla huvudet högt och kämpa.

Men ibland blir det nån lucka i garden, och smällar träffar solarplexus och får dig att tappa andan, ibland träffar den rakt i nyllet och nockar dig…. och ibland rakt in i hjärtat… och ofta är det enkom för att folk ”viftar obetänksamt med armar och nävar”

Stoltheten håller huvudet högt, tills du får en chans att slicka dina sår…
Alla har vi någonting sårbart inom oss. Alla sårar vi människor och blir sårade. Men vi tycks vara olika receptiva för om vi sårat någon, och olika medvetna om egna känslor.
Ibland kan man behöva tala om att man blivit sårad för den man känt sig sårad av….. och ibland är det för svårt. Ofta är det vi med känselspröt på utsidan, vi som är i högre grad sårbara, som oxå är mer receptiva för andras sårbarhet.

…
Mitt i natten, och nästan gryningsljus….. klarvaken.
Känner mig ouppskattad och oälskad, och just nu är jag pga hälsa hindrad från att göra de saker som håller mitt huvud högt i avsaknad av kärlek, de två är dans och sjunga. Först en gnällig granne som förändrade förutsättningarna för mitt/vårt spelande och sjungande. Och nu hosta ….hosta som framtvingar kräkningsreflexerna, ibland kräks jag oxå. Men jag blir lika slut varje gång.

Nu idag blåste jag torrgräs med lövblåsen på golfen en timme, och klippte gräs. Sen kom migrän och hosta och kräk, medan jag var på golfen. Jag låg och svettades och frös. Såg ingen anledning att va kvar, bommade igen kl 20, en timme för tidigt, åkte hem och tog Ipren plus Alvedon, slocknade till kl 00.00…. migränen borta, men humöret kvar.

Känner mig som när jag var liten, vill dra mig undan, gå ifrån alla, lämna …
… facebook, boule, dans, fika på stan, hela rubbet. Det brukar inte bli så, men det är så jag känner. Fejan ligger dock i farozonen för utträde.

Nu ska jag bjuda hem John Blund

…
Gräsmattorna har fullkomligt exploderat i underbar sommargrönska,
och målat halva landskapet grönt. Nu står björk och andra lövträd på
tur och lurar med sina bidrag till sommartavlan. Hägg och Syren är inte
så långt borta egentligen heller.
Så trots att näsan rinner, halsen
är i uppror, och både dans och musikträning blir inställt, så kan man
titta ut och se vad som stundar, och bli lite lycklig inombords.
Fylld av förväntan och drömma om sommarförälskelse som aldrig kommer inträffa.. men drömma går ju.

Närmsta
grannen har hållit sig lugn nu ett tag, hon kan ibland ringa på dörren
och störa mig i mitt musicerande. Kan hända hon fått ”kroppslig
tillfredsställelse” på annat håll, och inte är lika bitsk. Dessutom är
jag förkyld, och hostig, och kan inte längre underhålla henne med vacker
sång och gitarrspel. Detta grämer mig, jag vill ju att min granne ska
få njuta av det vackra , precis som de andra grannarna gör.
Undrar om jag kanske får ett brev i brevlådan med vidareförd uppmaning att inte hosta och kräkas så högljutt, då hon

”varit uppe sen kl 6, och behöver lite lugn och ro”

…. Jag menar man kan väl inte få hosta, och vara sjuk och leva om så det stör hennes livsschema ?

Hmm…
nåja, jag hade gärna varit på Hanssons Loge ikväll o styrt runt gamla
tanter och unga töser i virvlande fart, och ett fånigt dansleende på
läpparna. Men man kan inte få allt …. Men vad är en bal på Hanssons, säkert fruktansvärt långsam och tråkig och alldeles, alldeles uuuuunderbar….

Får
väl sitta här o lukta på blommorna istället…. fast jag känner inga
dofter iofs.. men ändå. Det kan ju bli fler danser kanske … nån gång
.. eventuellt, i framtiden.

Nä om man skulle göra en gräddtårta
och bjuda den missunnsamma grannen på, att sprida lite glädje i hennes
torftiga, fattiga, beklagansvärda liv. Men jag är rädd att jag frestas
”snubbla” på tröskeln, med tårtan i hand, och träffa hennes ansikte…
jag menar grädden kan ju surna.

Och att på annat sätt
tillfredsställa vederbörande med annan form av natura-betalning är inte
att tänka på, eftersom ”vevstaken” redan är tillfälligt sjukskriven av
feber o sånt…..

Så det får väl bli en Lördagskväll med Slemspottning, snorfräsning och svettningar istället…. sämre kan man ha det.

….

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article16093072.ab

Tror att jag måste åka till Uppsala och markera revir, eller kanske pinka utanför Kullingers infart.

…..
Att kliva upp 06.30, med 4 timmars sömn i kroppen för att sedan köra 9 timmar, tillhör inte vanligheterna för denne ungdomlige gamle själslige krympling med förstorat hjärta. Men det gick förhållande vid bra tycker jag.

Enda svårigheten med körningen var när det blev dubbelfiligt, och man körde 110 som lagen påbjöd….. osså tittade man i spegeln och det såg fritt ut…. kollar framåt och förbereder filbyte för omkörning, Och vips har man en svart BMV bredvid sig med blängande chaufför. Blicken gav intryck av att jag inte var riktigt klok som framförare av mitt fordon, fast det var BMV-föraren som låg på 160 km i timmen.

Imorrn ska jag träna på att hytte med näven, tuta ilsket och skylla all världens problem på mina mottrafikanter …. så jag smälter in lite bättre,

Fridens Lijor öfver eder medborgare, och mot borgare !

….
Vintern tycks aldrig släppa taget om Ådalens nipor, älvar och skogar. Trots att vi vet att våren och sommaren kommer till slut, så tär det på oss vintertrötta, frusna Ådalingar. Tappra försök görs att klä sig lätt för att markera vårens ankomst, men vintermössa och långkalsingar åker på om och om igen. Och snön faller som från en evig snömaskin från ovan. Människorna här är över lag ett starkt, stolt och hjälpsamt folk, som gärna hjälper sin granne, stannar och pratar med varandra, även om man inte känner varann nära. Hjärtliga och snälla är de, Ådalingarna.

Hjärtliga och snälla är de, Ådalingarna, men de kämpar i uppförsbacke, i motvind och mot alla odds. Världen där ute tar våra ungdomar som arbetskraft, vår framtid. Världen där ute tar våra skatteintäkter från skog och energi, och har sedan mage att kalla oss lata och mest sjukskrivna. Pengar som denna koloni Norrland bringar in, tas om hand söderut, och förväntas likt en koloni förse sörlänningarna med ström, råvaror och arbetskraft… och för det pissar dom på oss.

Det har väl alltid varit så …. att när de stulit våra tillgångar, proklamerar de sin ”välgärning” i att ha ”gett oss jobb”…. sådan är kapitalismen.
Men Ådalingen kämpar vidare oförtrutet, med stolthet och mer sunt förnuft än centralmakten nånsin uppvisat. Alla kan inte bo i Stockholm….. en självklarhet kan tyckas. Men inte för politiker i ett nyliberalt samhälle, där tom Socialdemokraterna har övergett sina ideal, och glömt vad/vilka som gav dem sin välfärd.

På så sätt har de lurat i en hel befolkning att Ådalingen/Norrlänningen är lat, sjuklig och gnällig. Genom att lagligen stjäla våra tillgångar, våra ungdomar, och vår energi. Och vi som blir kvar när den mesta arbetskraften tvingats flytta till Stockholm, vi är ju till stor del arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer. Det är ju den politikens produkt, ny-liberalismens.

Dom får väl skjuta oss då… det har dom ju gjort förr det vet Eira Söderberg, Erik
Bergström, Evert Nygren, Sture Larsson och Viktor Eriksson. Året var 1931 då …..
Men om de inte skjuter oss, som då Ådalen -31, så står vi stolt upp och kämpar för vår byggd, vi som är kvar. Vi fortsätter att sätta hjärta och kroppskraft före Optioner, spekulationer, Armani och Latte på Stureplan med Platt-skatt-centern.
Om de inte skjuter oss igen, så kommer våra hårt belastade Ångermanländska ryggar möjligtvis krökas, men aldrig knäckas.

Och vi har nåt som är mer värt än snabba pengar och snabba sportbilar. Vi har karaktär, vi har vårt land, vår storslagna natur, våra vatten….och starka ryggar !

… och snart kommer våren till Ådalen.

…
Detta är ju den självutnämnda benämningen på det folkslag, ”ras”, so orsakade en av historiens värsta folkmord, och krig. Historien är där för att lära oss. Lära oss som inte upplevde fasorna, koncentrationslägren, våldtäkterna, mördandet, segregationen.

Men har vi lärt oss ?

Historien tycks återupprepa sig. I Frankrike, i Ungern förföljs Romer. I Norge mördas Socialdemokratiska ungdomar av en modern rashatare och rasist. Främlingsfientliga partier växer över hela Europa, Nyliberalismen har fått fotfäste pga den välfärd som demokratisk socialism banat väg för. Och nu säljs all välfärd ut, mer pengar till de rika, mer ”Jag, jag, jag, jag”.

Är det en slump att rasismen ökar i ett nyliberalistiskt Europa ?

När de sämst ställda i ett samhälle hamnar mer utanför, får mindre att klara sig på, letas historiskt sett alltid syndabockar. Och inte speciellt ofta får de som bör bära skulden, bära skulden. I kriget var det Judar, ”Negrer”, Romer och slaver.
Idag är det Romer och muslimer som utmålas som ”den fria, demokratiska västvärldens hot”. Invandrare över huvud taget, svartmålas och demoniseras.
Apartheid återuppstår i Sverige med segregerade bussturer. Ministrar kommer undan med rasistiska antydningar och fördomar kring gömmande av flyktingar.

Tyskland föll, och det tredje riket var historia. Nazismen dog, trodde vi. Men ack så fel vi hade. Den lever idag, och smyger sig in i det svenska folkhemmet, och hela Europa. Och det fjärde riket har påbörjat sin frammarsch. Men inte via pansarvagnar, gevär och tortyr, utan via maktens korridorer i Bryssel. Land efter land inom Unionen faller i dess ekonomiska klor, och inhemska regeringar tvingas bli nickedockor inför Tysklands ekonomiska makt, och återinförandet av en odemokratisk totalitär stat a la Sovjetunionen… nu kallad EMU.

Är det en slump att rasismen ökar ?

Härskarfolket….

… bär idag slipsar och portföljer.