Systembolaget

….
Till att börja med så vill jag klargöra att jag med detta inlägg inte på något vis har för avsikt att moralisera…. bara med förhoppningsvis lagom ironi och distans betrakta.

Prolog

Nå ja nu till min betraktelse.
Det är tur att jag har min vän G, som någon gång då och då tar mig med till ställen och situationer jag annars inte skulle få uppleva eller kunna bilda mig en uppfattning om hur det är.
Idag efter invant beteende med att ta en fika på stan, och stoppa i hela tjugo kronor var i Jack-Vegas-apparaterna på stans bowlinghall, så skulle G köpa sina 6 st Helg-öl på stans systembolag.

Flera funktioner – året om

Har ni tänkt på det förresten att Systembolaget inte bara är den plats där vi Svenskar köper sprit. öl och vin, till Valborg, Cruisingen, Skolavslutningen, Midsommar, Födelsedsagsfesterna, Kräftskivan, surströmmingspremiären, Inspark, utspark, nollning, Halloween, Julafton, nyårsafton, trettondagsafton, Påskhelgen ……… och däremellan alla helger och några av lill-lördagarna ….

Nä det är inte bara det systembolaget har som uppgift…. systembolaget är dessutom alla städers självklara riktpunkt för geografisk vägledning av folk som inte hittar i stan….

– Hur hittar jag till Videoteket ?

– Jo … vet du var systembolaget ligger ??

– Jo !!

– Ja men då tar du av vänster bortanför systembolaget och har en liter blomsterbutik på högersida 100 meter längre bort … hittar du då ??

– Ja då ska det inte vara några problem.. tack tack…!!!

Varpå han som gav vägbeskrivningen klirrar iväg med två identiskt lika kassar som inte är införskaffade på videoteket…..smiley

Jag den felande länken

Nåja … ursäkta SJ för mitt sidospår i betraktelsen.
Igår var det ganska lite folk på stan, betydligt mer idag på valborgsmässoafton då …. Men fortfarande rätt glest tyckte jag ända tills vi började närma oss alla städers naturliga geografiska utgångspunkt – SYSTEMBOLAGET !!
Här var det som en myrstack under högtrafik, och av alla modegenrer , rik som fattig, kvinna som man, ung som gammal, alla var de där….

Och alla hade nån slags gemensam känsla av att dessa starka droppar skulle bringa dem glädje och sorglöshet under kommande högtid.
Alla var liksom inräknade i den förståelsen på nåt vis, utom jag som var främling på platsen,…. och han som inte bara hobbydricker på helgerna, utan intagit ett mera professionellt inmundigande av dessa drycker.

Att jag inte riktigt blev inräknad i gemenskapen kan jag förstå….
Men att det stod ”vanliga Svenssons”, med hel kundvagn innehållandes sprit, vin och öl för över 1000 kronor… och tittade snett på han som drack mera regelbundet … det tedde sig lite underligt i mina ögon…
men jag kanske inte ser riktigt nyktert på sakensmiley

Medicin som medicin…. nä jag blev frisk som genom ett mirakel

Innan jag och G var in på Bolaget (Apoteket RRRööda Nesan, som en frabror i vår golfklubb, mycket humoristiskt kallade det)….
.. innan det så var jag in på ”rätta” apoteket. Jag har hostat och kräkts nu i 5 veckor. Så min kvinnliga och utomordentligt vackra distriktsläkare Lilliana, misstänkte att allergi skulle kunna vara en orsak till att hostan blev så segdragen.
Ett blodprov visade att jag hade allergi mot luftburen pollen…. och fick därmed utskrivet på recept, både tabletter och inhalator.
Men efter att ha hämtat ut läkemedlen, så inser jag mer och mer att jag inte alls är allergisk, … bara inbillning, oavsett vad blodtesterna sade….

……………………………533 Svenska jävla kronor……………………..

Nä … hädanefter är den så kallade allergin att betrakta som ”sommarförkylning”….
Och när jag vandrade förbi en jättemega Whiskeyflaska på stadens bolag, bland alla förväntans”fulla” människor, så kom jag på att den kanske botar denna ”sommarförkylning”, minst lika bra till ett betydligt billigare literpris.

Nä … prislappen på medicinen gjorde mig frisk omgående, på samma sätt som att jag inte alls behöver nya glasögon efter att ha fått höra priset på dessa progressiva trocaderobottnar… (Jag fick lov att fråga om priset, de hade ju med flit skrivit priset så litet att man inte såg)smiley

Provsmakning på ICA

Jag blev ganska fort less på att gå omkring bland ölburkar och Bag-in-box-viner, och satte mig att vänta på G, som stod i en 10 meter lång kö (Det är väldigt lång kö för att vara Sollefteå, och det var 3 kassor öppna dessutom)
Medan jag väntade drog jag mig till minnes att jag var in på ICA som ligger vägg i vägg med systemet, och vid 2 olika tillfällen vid samma besök, fått provsmaka av vänliga tanter, både kycklingfilé med nån sås och potatissallad. Men även ett gott grovt bröd med vitlökssalami på….
Och Detta föranledde mig att köpa två påsar av detta bröd… varav den ena jag gav bort gratis till mina vänner Sjödin/Eliasson….

Och tanken slog mig då när jag satt vid systembolagskassorna, att de kanske skulle börja med provsmakning där oxå… då kanske jag hade köpt den där stora Whiskeyflaskan i medicinskt syfte….

Och man hade kanske kunnat anlita han som hade mycket erfarenhet av dessa drycker till att stå vid provsmakningen….Det skulle ju både generera arbetstillfällen, samt demonstrera med all tydlighet följderna av för häftigt och långvarigt inmundigande av Alkoholhaltiga drycker av olika de slag.smiley

Hur bra är vi då ?

En ständig kamp….. livet är en ständig kamp, för många av oss.
Här sitter jag framför datorn, i ett land där ännu så länge mänskliga värderingar råder något så när. Där ingen svälter.. men där väldigt många far illa…

I andra delar av världen utnyttjas barn som arbetskraft för västvärldens konsumtion. …………..Och vi kallar oss civiliserade ?…

Västvärlden dikterar villkoren för fattiga stater, och berövar dem på deras naturtillgångar… och tar hand om profiten själva.
… och vi kallar vårt sätt att leva för demokratiskt ?

Vi spyr ut gifter i naturen genom flygtrafik, bilar och fabriker, och för att vara riktigt säkra på att göra folk sjuka och i många fall döda, så sprider vi gifter över vår gröda, och genmanipulerar djur och växter så att det blir kostnadseffektivt …
… det kallar vi för utveckling ??

Här sitter jag i Sverige och äter mig mätt, och ser på hur marknadsekonomins lagar gör att man inte får ge bort överblivna kläder…, så då sågas de sönder hellre än att ges till behövande…
Jag sitter här och ser hur vi kastar tonvis med mat för att den eviga jakten på profit, jagar företagen att producera mer än vi äter. Vi kastar bort otroliga mängder kött … medan andra svälter…
… och vi kallar oss för humana ??

Här sitter vi i Sverige och fördömer andra religioner och kulturer. Kulturer/religioner som inte exploaterar kvinnan som ett sexobjekt, att tjäna pengar på i reklam och försäljning…..
När vi själva har en av de högsta siffrorna för våldtäkter…..
Och skilsmässor och splittrade familjer är det vanligaste, och en familj där barnen har bägge föräldrarna under hela uppväxten… snart är lika ovanligt i Sverige som osjälviska handlingar …
….och vi kallar deras religion, deras levnadssätt för medeltida ?

Godhet – Ondska

I filmer kan vi ibland få se Godhet och ondska skildrat på ett mycket förenklat och förvanskat sätt. I synnerhet i Amerikanska Hollywoodfilmer. Ett exempel på amerikanskt självförhärligande är ”Independence day” …
Ett ex på att förenkla gott och ont … är ”sagan om ringen”

Vad är godhet, och vad är ondska då ?

För det första tror jag inte någon är alltigenom ond, och ingen heller alltigenom god. Men det finns dom som strävar efter att förbättra sig själv, och bli en mer solidarisk, empatisk människa, även om det inte alltid lyckas … men de strävar …

.. sen finns det dom som inte ens försöker… verkar det som, som bara har egen rikedom i sinnet till vilken kostnad som helst för omgivningen….

Jag tror oxå att ondska uppstår bara i frånvaro av godhet, precis som Mörker bara är frånvaro av ljus…
De är inga livegna krafter, mörker och ondska…. bara frånvaro av ljus och kärlek.

Så fyll livet med ljus !………fyll livet med kärlek !

Man skulle kunna tro…..


Det här med bloggande har nog rätt olika funktioner för olika personer.
Och det är en balansgång vad man kan och bör säga, både för andras skull och ens egen. Och även om man tänker sig för noga, och avväger ….. så kan det bli fel, både för min egen del, som öppnar mig på ett nästan brutalt öppet och ärligt sätt, kan det tyckas. Men att jag skriver om djupa svåra saker, tror jag oxå är en styrka … och intressant att läsa för några….

Självklart så utelämnar jag mycket detaljer när jag tex skriver om svåra saker längre tillbaka, och även vissa ämnen som jag inte alls tar upp.
Och när jag utelämnar detaljer, är det ofta en känsla jag försöker förmedla. Beskriva den rikligt med olika metaforer, och mycket adjektiv….

Man kan oxå luras att tro att jag ofta mår dåligt, med tanke på att det blir många sådana inlägg… och kanske färre euforiska och humoristiska….
Men det är som sagt var inte sant.
För det första fungerar ofta, nästan alltid även de sorgliga, tunga och gråtmilda inläggen som terapi för mig… så när det är skrivet och ivägskickat, så är det redan bättre, och en känslomässigt börda har lättat….

För det andra, så blir det ofta så, att när jag INTE skriver någonting alls, kan det vara för att då lever jag livet. Då UPPLEVER jag livet, istället för att skriva….
Bortsett då från när jag är sjuk, har influensa förståss…. då ids jag inte sitta och skriva så mycket…. och det känns inte så intressant heller.

Jag har som sagt var sett att andra använder bloggar på ett annat vis. De flesta skulle jag vilja påstå, vill inte blotta sina känslor på en blogg, som jag gör. Många skriver om hårschampon och smink. Vissa skriver och analyserar fotboll.
Och en del skriver egentligen bara dagbok.

Den sista kategorin tycker jag personligen bara blir intressant om det är en människa där det händer olika saker ofta, en som reser mycket, en som har ett yrke den kan prata om, med ett varierande innehåll….
Annars tenderar det bli samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma, samma,…. ja ni förstå demonstrationen !?smiley

Sådana bloggar kan förvisso vara intressanta för nära vänner och släkt…

Men som sagt, det är olika… vissa vill inte gå in på min blogg för att de inte vill läsa om tunga saker, som ibland förekommer, inte vill bli berörda på det viset.
Man vill bara titta in och ge en snabb kommentar om nåt nytt smink. På ett oengagerat sätt…. och då är det bra att det finns massor av sådana bloggar…

NU är det snart vår på riktigt, om inte Isländsk aska sätter stopp för solens strålar.
Och relativt snart underbar svensk sommar

Att tro på det omöjliga !

När det är så här som det är…

… så finns bara att fortsätta… outtröttligt fortsätta.
Som Bergsklättraren som ramlade ner i en spricka utan möjlighet att ta sig upp….
… kommit bort från sina kamrater, vilka han ändå trodde var döda.
Enda vägen som var möjlig, var att gå ner djupare i sprickan, och hoppas på att det fanns en utväg där…..

Han visste att han inte kunde hoppas på att någon annan skulle kunna komma till undsättning. Och tanken på att gå ner djupare skrämde honom från vettet.
Undernärd, ensam och uttorkad, utan mat och vatten i konstant kyla…
Som ett mirakel hittade han en utväg till slut…..
Bara för att inse snart nog, att han hade framför sig en glaciär som var som en labyrint, där han återigen riskerade att ramla ner…..
Och att han var tvungen att gå denna sträcka med brutet ben, om än något uppstöttat, så kändes det som det gick av en gång till för varje steg….

Bergsklättraren fick rikta in sig på små mål hela tiden att ta sig från punkt A till punkt B på en viss tid….
Fast han ”visste” att det inte fanns något hopp… så fortsatte han ändå…
Han visste att han skulle dö…..
Men han tänkte att han kunde ju lika gärna dö medan han rörde på sig, istället för att göra det genom att sitta kvar….

Han tänkte att om han slutade ta beslut, så var det över… då var det slut.
Även fel beslut var bättre än inga beslut….

Och när det är som det är här nu, så är det mitt val…..
Att fortsätta gå….. sätta upp små mål, och fortsätta trots att jag inte ser någon ljusning….

Men vist är jag rädd, att ta steg framåt… för jag är på en glaciär jag oxå, med djupa sprickor att ramla ned i… och jag är livrädd att ramla ned i en igen….. för jag är inte där nu, men jag har klättrat upp från sådana 2 gånger förut…..

Men jag måste tro på mirakel….. måste tro på ljuset, har inga andra val…
Fast att gå med delvis nedsatt syn pga undernäring på en sådan plats, gör att du inte kastar dig ut och springer….

Jag har klarat mig med livet i behåll förut, och kan göra det igen. Jag har mer erfarenhet nu än då….. jag är oxå på ett sätt mera ensam i min kamp…

Allt detta med bergsklättraren (som för övrigt är en sann historia) är metaforer, som beskriver min egen kamp, som inte ligger på en fysiologisk nivå, men en själslig….
Jag är inte ensam om detta… det finns många många fler..
Så om ni är en ” undernärd, uttorkad glaciärklättrare” liksom jag …. fortsätt gå, fortsätt gå, fortsätt gå….. även efter att hoppet sinat, även efter du inte orkar längre, så orkar du ännu lite till…..

…. Jag har inget annat val än att tro på det omöjliga… tro på mirakel.

(Ps bergsklättraren överlevde)

Va ? .. nä det minns jag inte !


Ärligt talat …. nu har jag kommit upp i 43 levnadsår.
Jag har alltid varit något disträ, milt sagt…. och det har föranlett mig att skämtsamt undra hur snurrig jag kommer bli vid 70 ??

Men om vi nu tänker efter allihop, bara som ett tankeexperiment….
Vad minns vi från igår egentligen ??… alltså en dag tidigare än den vi upplever idag.

Jag kan nog ärligt säga att ibland får jag tänka efter när folk frågar vad jag gjorde…
Och jag skulle nog inte ha en aning om de frågade vilka kläder jag hade på…
Även vad jag åt får jag nog tänka till på smiley

Julpirr i magen ?

Inget julpirr i magen i år heller….

Det var många år sedan nu…
Faktum är att när jag var liten, så var det den enda gången på året förutom födelsedagen, som jag på något sätt fick någon uppmärksamhet….
Självklart fick julen stora proportioner då…. och ibland blev det antiklimax av stora mått… om Mor och Plastfar bråkade, om mor hotade att rymma hemifrån och att ”hoppa”….. och hon påstod att det var mitt fel att hon mådde så dåligt…..

Men ändå, så var det en av de få saker jag såg framemot, även om det bara var materiell uppmärksamhet jag fick.
Jag tror det var enda sättet för henne som hon kunde visa ”kärlek”…. att ge saker till Jul och födelsedag….

Detta innebar ju att så fort födelsedagen varit i sept började jag räkna dagarna till Jul…. och efter jul räknade jag dagarna till sept….
Nu existerade ju inte kramar och älskvärda ord i min uppväxts jular, eller över huvud taget, så jag tog det jag fick, nämligen Julklappar….

Så när Julen kom, så pirrade det alldeles enormt av förväntan i kroppen, Vissa jular blev nyfikenheten för stor, så jag smög upp på natten till julafton, och öppnade julklapparna jag var mest nyfiken på, utan att förstöra papperet, och sedan tejpade jag ihop dem så ingen märkte nåt…

Det fanns ett tillfälle till som hon klarade av att ge mig något utöver hot, sorg, vredesutbrott och manipulering…. det var när jag var förkyld och sjuk….
Minns en gång när jag gick i 2;a klass, att jag var sjuk och hade feber i 2 månader… kanske var det min kropp och min själ som gjort nån slags deal, så jag skulle få ”kärlek”…..

Behöver jag tillägga att jag i vuxen ålder gärna ynkar extra mycket vid minsta förkylning…..
smiley

Nä … och nu har jag inte råd med julklappar. Och dessutom tycker jag nog Julen är ett enda stort kapitalistiskt påhitt som går ut på att lura av folk pengar….
… handlar ingenting om kristi födelse längre….
Egentligen skulle vi inte få kalla det jul…. när ingen i princip ägnar en enda kristen tanke under hela helgen…..

Nåja … jag sitter faktiskt inte och är bitter och sur under julhelgen detta till trots…utan jag låter de passera som vilken dag som helst… för mig kvittar det om jag har tvättstugan på själva julafton ,,…..
Och med lite julmust , och pusselläggning hos moster Maggan, återstår väl att se om det julpirrar lite i magen detta år….

Här Går Man

Ja …. man skulle kunna bli upprörd, men jag ids inte ens….

Gick och handlade på Konsum Extra i Sollefteå, på väg hem mellan gamla brandstationen, och badhuset, kommer en bil i full kajuta, har 3 st filer (så brett är det) att föra fram sin bil på…… men denne körde så nära trottoarkanten där jag gick, att han/hon riskerade sina fälgar. Och Ökade på hastigheten precis där jag gick….. och stänkte upp snöslask ända till grenen på mina byxor….

Ibland funderar man ???

Jag ler åt alltihop !smiley