Kategori: Betraktaren

….
Nog är det mycket man inte förstår !
Jag tror det är min utgångspunkt på nåt vis i livet, att vi egentligen förstår ganska lite, och att det är Ok.

Samtidigt är jag fruktansvärt vetgirig, och försöker med all min kraft att lära mig och förstå olika saker, och olika människor. Det behöver inte alltid betyda att jag lyckas, men det är åtminstone en attityd som strävar åt rätt håll.

Kulturer, religioner, fördomar, rasism, individualitet, och grupptillhörigheter … mm mm
Detta har jag många tankar kring, och stor nyfikenhet.

Ta tex de kulturkrockar och missuppfattningar som uppstår vid migration.
Det som faller sig fullständigt naturligt i våra Ångermanländska ögon, kan vara otänkbart ur en kurdisk/muslimsk synvinkel/värdering…… och det finns oändliga varianter på de kulturkrockar som kan uppstå, för det finns oändligt antal kulturer, och subkulturer.

Kvinnosynen tex…. brukar vi svenskar ofta slå oss på bröstet för, och tycka att vi är lite bättre än i princip alla länder i världen, och i synnerhet då muslimsk/arabisk kultur.
Det är ofta vår utgångspunkt.
Jag reagerar själv på många seder och traditioner som främmande och lite konstiga/felaktiga…… men försöker tänka….. ”jaha …. han/hon/dom tänker så, så tänker inte jag/vi”…… och inte alltid lägga någon värdering i detta.

Jag tänker på en bekants kvinna som är från ett Medelhavsland, …. som har en kvinnlig bekant, som jag tyckte var rent gudomligt vacker och trevlig.
Varje gång jag träffade dem så log hon och var trevlig, utan att jag egentligen pratat med henne, och fick därmed uppfattningen av att hennes bild av mig var en positiv bild. Hon har barn, och min slutsats var därmed också att hon var gift. Därmed så hade jag inga illusioner om någonting utöver att säga hej och vara trevlig.

Men så en dag till min stora förvåning, slutade hon att ens se åt mitt håll, agerade som ett islandskap i min omedelbara närhet, …. fortfarande utan att jag ens tilltalat henne……

Min teori kring detta, är att vi ser på detta med äktenskap, kärlek och dylikt väldigt olika beroende på varifrån i världen vi kommer.
Kanske har det på något vis uppfattats från hennes sida att jag överträtt de osynliga gränser som gäller för hennes kultur. Trots att det aldrig varit min avsikt. Kanske har hon fått order hemifrån ….. jag vet inte faktisk, och jag är väl mer förvånad, än att det skulle såra mig på nåt vis…..

En muslims vän beskrev hur han såg på skillnaderna i kvinnosyn: ” i Islam ser vi på kvinnan som mannens egendom, men i Sverige är hon allas egendom”
.Detta ter sig ju i våra öron väldigt märkligt…. jag ser inte på kvinnan som någons ”egendom” …..

I Sverige är det ju inte bara tillåtet att ge komplimanger till kvinnor, även gifta kvinnor…… utan även uppskattat och eftertraktat….
I vissa andra kulturer, verkar detta vara tabu, att ens titta på en kvinna, som en kvinna….

Jag tycker mig oxå ha märkt att i vissa kulturer skiljer man strikt på umgänget, så till vida att män ska umgås med män, och kvinnor med kvinnor.

Sedan blir det ytterligare en obalans, kulturkrock som visar sig som dubbelmoral då, när kvinnorna från dessa kulturer är off limit och ”tabu”….. och männen som kommer hit, klär av svenska kvinnor med sina blickar, samma män som skulle kunna begå väldigt rättsvidriga handlingar vid fall av uppstådd kärlek mella deras kulturs kvinnor, och våran kulturs män….

….är det nåt jag har missat här ?

……
Jag är en ganska misslyckad människa ut en marknadsmässig produktionssynvinkel.
Ur en humanistisk synvinkel, är jag betydligt mer lyckad, och även ur en kulturell vinkel.

Men framgång mäts inte i de två senare områdena. Och arbete är idag bara arbete, om det genererar pengar, inte om det är allmännyttigt för samhället, eller skapar trivsel och välmående själsligt.

Jag är en arg medborgare, arg över den nedmontering av välfärden och människovärdet som skett under 6 år av borgerligt styre.
Vi ser på medan ungdomsarbetslösheten ökar, medan miljonärerna ökar i antal, och de sjuka och äldre får allt svårare att få adekvat vård. Där allt färre sköterskor skall göra allt mer, allt effektivare….. och detta tycker vi är bra för att några får några 100-lappar mer i plånboken, och några får några tusenlappar mer i plånboken. Behöver jag tillägga att de är de som redan har mest som får mest ökning ?

Det blir längre väntan på ambulans, och längre sträckor att färdas till sjukhus pga indragningar och nedläggningar… priset betalar vi i människoliv…… för några 100-lappar mer i plånboken …….

Undersökningar bortprioriteras utifrån ett kalkylerande om statistisk risk för insjuknande och/eller dödsfall.

Våra äldre…. eller ska vi kalla dom för vad de är ??… våra föräldrar, morföräldrar….. prioriterar vi bort både ekonomiskt och tidsmässigt….
för några 100-lappar mer i plånboken …….

De som jobbar sliter allt hårdare, med minskad arbetsrätt och rädsla att förlora sina jobb, av allt starkare arbetsgivare…. och s´deras belöning blir några hundralappar till, så de kan byta mobil 3 ggr om året, eller ha 3 bilar ist för 2 st ….

Våra barns framtid säljer vi bort med sämre skola, minskad kvalitetstid, …. och ett arv en jord som blir alltmer förgiftad, och dränerad på sina tillgångar….
I förlängningen är det som att tillåta våra barn andas gift och äta gift

……allt för några 100-lappar till i månaden …. jag hoppas att dessa 100-lappar används väl, och att vi alla kan sova gott när vi går och lägger oss på samvetets kudde ikväll…..

God natt medborgare !

Allt det vackra, som jag beskådade i min ungdom, storslagna trädgårdar, pompösa vidunderliga byggnader, och glamorösa människor…. ,ter sig inte längre alla gånger lika vackert.
Efter att ha lärt hur dessa byggnader byggts av förtryckta människor, hur de eleganta, glamorösa människorna kommit över sina rikedomar på ett minst sagt, synnerligen skrupelfritt sätt, och utan samvetsbetänkligheter, och hur den blomstrande trädgården också är ett resultat av samma typ av samhällsstruktur samt människoförnedrande värderingar….

På samma sätt, är inte allt det jag med lätthet, utan att ifrågasätta min egen syn, tyckte var fult, och ont… inte alls lika självklart att förakta, eller se som oattraktivt.
Slitna, utslagna människor, med ett säreget yttre, människor med annorlunda, och begränsade förutsättningar för att bli en ”lyckad människa” i vår nu mer så plastiga värld. Dessa kan jag idag se med ett skimmer som den otränade, den oerfarne inte kan skönja. En glans av mänsklig värme, en osynlig gloria, väl förtjänt efter att ha genomlidit svåra prövningar i livet, och bibehållit, eller vunnit en mänsklighet och empati, som den rike trädgårdsmästaren, och godsägaren inte ens förstår vad det innebär…..
Rikedom och skönhet….. mäts inte i pengar och ansiktsdrag alla gånger…… utan i erfarenhet, empati, och en varm själ…

Jag tillägnar dessa rader till min moster och morbror, som jag anser vara de rikaste människorna jag känner, utan att ha speciellt mycket pengar

………….
Mao Tse tung må ha varit en grym tyrann, men en sak hade han rätt i…

”Alla länder har en militärmakt, sin egen eller någon annans”

Jag tänker på detta med gränser och snällhet…..
Det tycks som så att sätter man inte sina egna gränser, så kommer människor alltid trampa in på ens revir, kliva på en, trampa på en ända tills man säger stopp.
Och när det till slut sker att man säger stopp, brukar en hel del förvånade miner uppstå, och förebråelser… i stil med; ”du som var så trevlig”

Själv är jag långt ifrån perfekt, men jag försöker……

…
Livet….. är rätt okej ibland, ibland rent underbart, och ibland outhärdligt svårt.
Jag skulle vilja tro att det finns något gott i varje människa, jag skulle vilja tro att alla gör så gott de kan…… men jag börjar tro att det inte alltid är så.

Om man får lov att använda sig av Religionens metaforer, så gick det nog åt h-vete redan när Eva blev lurad av ormen att äta av kunskapens frukt.

Man pratar om ”utveckling, tillväxt, forskning, företagande” osv som om det vore en självklarhet att dessa saker enkom är goda ring…. och det är som att svära i kyrkan att ens ifrågasätta någonting dylikt…. Idag kallas du kommunist per automatik om du uttrycker dig solidariskt med låglönetagare, sjuka och gamla…. och blir du kallad kommunist, så blir du per automatik förknippad med folkmord….

vart i hela h-vete har människors sunda förnuft tagit vägen ??

Vi har sett vad människan gjort med sin ”kunskap”…. utrotat massor av djurarter som människan själv i längden är beroende av för att överleva, förgiftat och utarmat den värld som våra barn skall växa upp i…… vilken moder gör en sådan sak ?… jo människan.

”Kunskap” ….ledde oss till att uppfinna kemisk krigföring och atombomber… är detta intelligens ?

Jag är rädd att människan inte kommer överleva sig själv…..

….

Trasmattan ihopskrynklad, Jeansen i en hög på golvet. Några obetalda
räkningar som känns tröga att få iväg. En inte alltför stor diskhög att
ta itu med. En uräten makrillsburk….. lite så där ogjort och hafsigt,
som man faktiskt får ha det ibland.

Det har varit en underbar vinter, gnistrande vit snö som knarrar under fötterna, storslagna vintervyer för ögat att gotta sig i, och nästan inget slaskande alls.
Jag har haft mat för dagen, och inte varit speciellt sjuk, utöver en del småskavanker.
Det har varit en under bar vinter så långt…. men nu har jag börjat se
fram emot våren och sommaren. En stor bild på tussilago har jag lagt som
skrivbordsbild, för att påminna mig om det som kommer.

Nu har solen börjat värma ansiktet, och ljuset räcker snart ända tills
kvällningen, det finns hopp om livet och sommaren…. ja kanske till och
med kärleken.
Trots lätt tandvärk och indraget kaffedrickande, så känner jag mig lite
glad. Trots kalla högervindar och personliga ekonomiska motgångar
utifrån en redan mager ekonomi…. så är jag glad, och tacksam över att
jag lever…ännu en dag.

Jag minns min far…. ”det kommer flera” sa han, när jag misströstade
över kärleken. Kanske har han rätt, det kanske kommer flera … eller
inte, hur som helst så har jag smakat lite på kärlek och förälskelse,
även om den inte var klar röd och utan sprickor, även om den inte
varade…..

Med våren och sommaren kommer hoppet igen… och kärlek…
Unga par går hand i hand ovetandes om världens bekymmer och tårar och svek….
Och jag tackar Gud för detta…. utan ungdomens oskuld och naivitet,
skulle vi inte överleva …. vi människor… utan drömmen om sommaren
skulle vi inte uthärda den förvisso underbart vackra, men ack så mörka
vintern.

Vem vet….. rätt som det är, skuttar jag återigen omkring, dansande
lätt på ett logdansgolv i 20-gradig sommarkvällsvärme, och en trind
kvinna i mina armar.
Vem vet … kanske hon ler ömt mot mig som balsam för själen, och bränsle för nästa vinter….. vem vet, kanske hon stryker sin mjuka hand över min kind.

….Göran är jättebra !!

Jag har förmånen att ha ett par riktigt goda vänner.
Och Anneli, Martin och Lollo är några av de närmaste.

Snällare och goare människor får man leta efter, dom vänder nästan ut o in på sig själva av snällhet…. osså är dom i likhet med mig ganska knäpp, i den allra mest positiva bemärkelsen…..

För att jag skall utan en massa krångel kunna åka och hälsa på min gamla moster o morbror över Jul, Moster o Morbror som är lite gamla nu….. så har jag fått låna deras 3:e bil….
Och på vägen upp till Junsele, där bilen stod och väntade på avhämtning, fick jag trevligt sällskap, och nackmassage. I Junsele blev jag bjuden på fika….

Sedan när jag tittade in hos Martin på jobbet hanses, så skickade han med en matlåda….

Jag har fler goda vänner oxå, men just idag blev det Martins, Annelis, och Lollos tur att få beröm

…..Har ni tänkt på en sak kära medborgare ?

Alla människor är helt olika, och ändå helt lika.
Varje människa föds till denna jord,
och måste obönhörligen lämna den.
Alla människor växer upp, måste äta, har känslor.

Och alla människor är ofullkomliga,
alla har sina egna spöken tillgångar och förtjänster…..
Och ingen vet egentligen någonting alls om sin nästa.
……och ändå…. ändå står vi allt som oftast och dömer
ut människor, eller tror oss veta hur de skall bete sig,
hur de skall göra ….och att det är möjligt,
fast vi inte har en aning om det som var möjligt för oss,
är möjligt för dom
…..

Så fort vi klarat en nivå till, utifrån dom förutsättningar
som givits oss, så förutsätter vi att andra skall klara av
det…. vi KRÄVER att andra skall klara av det vi klarat av,
trots att vi inte har en aning om deras förutsättningar.

Och INGEN står där vid hennes/hans sida, när denne åtar
sig de krav som ställs på henne/honom….. när han faller ner,
eller riskerar undergång….Var är då alla som sagt att han/hon
borde göra si eller så ?…. vart är dom då ?Så kära medborgare.
Innan vi ger någon ”råd”, innan vi tror oss veta vad som är
bäst för denne, innan vi kräver att de skall klara av
det vi klarat av…..

Bör vi då inte först fråga oss själva, om vi klarar av allt som den
personen kan ? Innan vi håller oss för bättre än våra
medmänniskor, och lägger skuld och skam på dem över vad
de inte kan och klarar av, bör vi då inte fråga oss om vi är
perfekta själva, bör vi då inte fråga oss om vi kanske har
andra förutsättningar än dem ?Och om vi ”pushar”
en människa att göra något, som vi inte vet om denne
klarar av borde vi då inte känna ett ansvar för det.

Ty det som är ett litet hopp för dig, kan vara det stup som
dödar den du ”pushar”…’Bör vi då inte tänka oss för ….
innan vi puttar någon, utan att förstå konsekvensen av vår
handling, utan att finnas där om våra ”råd” går på tok ?….
har vi inte ett ansvar då ?…. om vi indirekt kräver att andra
skall klara av det vi klara av ?
Är vi beredda att ta på oss
ansvaret för en annan människas liv ?
Vart är alla dom som tycker si och så när
stupet närmar sig ? Vart är alla dom som sade att du
skulle våga och chansa, när du fallit handlöst ner i stenhård
mark ?För min del så vill jag inte kräva av någon att klara
det jag klarar, hålla den vikt jag klarar,
kunna de saker jag kan……..och lika för mig.

Man kan inte pusha en med brutna vingar ut över ett stup,
och vända ryggen när de faller… men man kan gå bredvid o
och hitta andra vägar tillsammans.sköt om er medborgare,
och edra vänner.

……..
Jag sitter och gör upp en lista på Spotify över Julsånger, och hamnar i en mysig julstämning…… Kan ni förstå ??…. Sollefteås egen Grinchen…. får julstämning ?
Men jag har alltid älskat Julen ända sen jag var liten….. ”ejenkligen”.
Då på helt andra grunder än nu…..

Då var det enkom Jul och födelsedag jag såg fram emot, för att få presenter, och för att fira Jul hos trygga Moster, eller Morfar, med god mat, Jullovsmorgon och massor av vit härlig snö.

Nu är det just kommersialismen, hetsen och cynismen kring julen som fått mig att bojkotta det nyliberala julfirandet, som endast bryr sig om profit. Varje år är det rekord i julhandeln,,…. och folk handlar så de blir utan pengar, trots att vi är ett så rikt land…..
Sedan har jag inte råd att köpa massa grejer, som jag inte ens är säker på om mottagaren kommer gilla. Och jag fullkomligt avskyr tanken på att sitta vid julklappsutdelningen och ta emot en äggklocka som någon känt sig tvungen att köpa bara för utbytets skull, samtidigt som andra ger bort klappar för tusentals kronor,….

Då är jag tom hellre ensam på självaste julafton, än utsätter mig för det.

Men det får man inte vara. ”Men inte ska du va ensam på Julen, det går vi inte med på”

Men …. övriga 364 dagar har folk inga problem med att folk är ensamma….
Känns lite grann som i vissa fall, folk försöker stilla sitt samvete…. lite grann som välgörenhet fungerar, där man köper sig fri från socialt ansvar, med ett översittarperspektiv.

Vad har hänt då nu när Julstämningen börjar komma tillbaka ?
Jo Jag har inga krav, ställer inga krav , behöver inget krimskrams i ett barrande träd, behöver inga dyra presenter, behöver ingen låtsasgemenskap.

Ger…. det gör jag året om, utifrån mina knappa resurser, så det är för mig inte specifikt för Julen…..

Nu…. tänder jag ljus och lyssnar på Julmusik. Dricker en Julmust, och om jag är med moster, så lägger vi pussel…..
Mer behövs inte….. bonus kan vara nån lite mysig julfilm….. typ ”Karl-Bertil Jonssons Julafton