Kategori: Betraktaren

….
FÖRKYLNING !!!!!

Personligheter vi dras till

….
Det finns vissa personligheter man dras till…..
… ibland kan tyckas att det är personer som är lite lik oss själva, så att vi passar bra ihop pga av liknande kynne ……

… men ofta kan man tycka att vi söker oss på något sätt till vår motpol, att vi söker hos andra det vi saknar hos oss själva…. och de personer ikring oss vi är mest irriterade på, i själva verket är allt för lik en själv…… åtminstone lik en själv i nåt måtto som vi helst inte vill bli förknippade med…. någon sida vi inte är förtjust i hos oss själva…

Själv har jag jobbigt med personer som hela tiden skämtar friskt, har lite drag av att vara besserwissers, samt är labila i sitt känsloliv … sådana kan vara jobbiga för mig att umgås med ibland.

För det är sidor jag har, på gott och ont !!
Nu har jag även andra sidor … även dom på gott och ont, men detta var några av de sidor jag kanske inte är förälskad i hos mig själv, och därmed har dålig tolerans med andra som har dessa sidor.

Undrar förresten om det finns människor som tycker om människor med dessa drag… dvs mig ???

Trygga människor

Själv finner jag ofta mig dras till människor som jag uppfattar som trygga i sig själva. Och den enkla analysen torde väl då vara att jag gör det för att jag ofta känner mig rätt otrygg själv, … och har den bilden av mig själv….
Och den kan förvisso vara sann…. åtminstone delvis.
Men jag tror att det ligger mer bakom detta än så….
Även jag kan av vissa uppfattas som en person som är trygg i sig själv, och hur än motsägelsefullt det blir för mig och mitt svallande känsloliv, så finns det sanning även i detta har jag kommit fram till…..

För ingen människa är trygg i ALLA situationer i livet…
En människa som kan te sig väldigt trygg i sig själv, kanske bara inte försätter sig i situationer han eller hon är otrygg i ….
Medan jag som ser på mig själv som otrygg till viss del, tvingas hamna i sådana situationer pga att samhället nu råkar vara så utformat, att just några områden som jag finner svåra att hantera …… är nödvändiga i vårt nuvarande levnadssätt.

Så om vi nu vänder på det så finns det ju alltid två sidor på ett mynt.
Och det som skulle med rätta kunna betraktas som trygghet från en sida sätt, kan lika gärna och lika sant, betraktas som feghet, ur en annan synvinkel.

”känsliga människor”

Ett annat sådant exempel, som jag ofta råkar ut för … med tanke på den uppväxt och de känslostormar, blandat med känslokallhet jag blivit utsatt för….
….. ett sådant exempel är ”känslighet” ….. eller ”överkänslighet”…

Två mycket intressanta ord, skall förklara varför jag tycker det.
Jag tror nämligen att det flesta egenskaper har en positiv sida och en negativ.
Sedan kan det användas för en och emot andra, när vi sätter etiketter på andra, utifrån hur det passar oss själva.
Jag har vid otaliga tillfällen blivit kallad ”känslig” eller i värsta fall ”överkänslig” av människor/vänner och bekanta….. i sammanhang som gjort mig mycket upprörd och arg över den etiketteringen.
Ett exempel är om jag varit upprörd eller ledsen över hur jag blivit behandlad av någon…. och berättar det för en vän eller bekant…..
… att då få höra: ”men du är ju känslig också”… kan vara som en fet smäll rätt i solarplexus.
Här berättar man i förtroende för någon för att få stöd, samt ventilera ur sig orättvisor eller liknande….. och så decimerar vederbörande detta samt mig med den kommentaren…..???

Förstår ni grejen ??… jag är övertygad om att vi alla i olika situationer känner oss olustiga inför våra EGNA känslor inför det en ”känslig kille” likt mig berättar…..
Vet inte hur man skall bete sig, och därför gör en ”dämpande” kommentar om det hela, som egentligen bara ”dämpar” för den som försöker dämpa, för att den upplever det hela hotande och skrämmande med den ”känslige personens” känslor. Så vissa projicerar över på andra genom att säga att de är ”känsliga”, för att skydda sig själva, när de är rädda för sin egen sårbarhet.

Sedan sitter tex många tjejer och önskar sig att få träffa en känslig kille, vad är det då man önskar sig ?

Föresten är väl motsatsen till att vara ”känslig” …. det är väl att vara okänslig, och hur kul är det då ?

Tog mig friheter igår

Rent allmänt så är jag inte i toppform humörsmässigt just nu, och upplever lite motgångar personligen….
Jag tänkte att kanske en dans skulle kunna pigga upp, det har så gjort många gånger förut…
… men se inte denna gång. Jag var nog full av förväntan, men med många motgångar i bagageluckan, och ett trött huvud, samt lätt sliten kropp, blev nu inte danskvällen den höjdare jag förväntat mig….. och när det inte var så många jag kände där, och fick en liten, liten, liten tiny motgång på dansgolvet, så satte jag mig bara ner och väntade ut slutet på kvällen…. jag dansade om jag blev uppbjuden, men bjöd inte upp själv…
Så okej…. jag var ledsen och så igår kväll… och för en sekund så funderade jag på om jag skulle ha dåligt samvete över detta, inför hon som jag åkte med….
… men icke denna gång….
…… jag tog mig rätten att vara ledsen, bli besviken utan att någon skall kunna ta det ifrån mig eller förminska varken själva känslan eller rättigheten att ha den.
Jag tror inte det bekom min reskamrat speciellt mycket…. om ens alls.

…

Efter vänliga, tröstande ord från Ewis, och en cykeltur på Hallstaberget, sedan fyrmans Whist hos Martin

….
Igår var det Laxfestival här i Sollefteå, Nipornas stad…….
Förr om åren var entrén fri, och folk åt Lax och hade trevligt, lite underhållning oxå.
Men förra sommaren fick någon den ”Brighta” idén att sätta stängsel runt hela parken, ta 80 kr i inträde, och sätta vakterna i jobb med att springa runt nipan och jaga folk som plankar för att komma in…..

… att sedan vakterna står helt stilla och tittar på nät hundratals glasflaskor krossas mot asfalten i park och på stan….. är tydligen som det ska vara.

Alkoholproblem

Jag ska säga det rätt ut JAG HAR ALKOHOLPROBLEM !!!
Jo det är sant….. Mitt alkoholproblem består i att jag inte tycker speciellt mycket om ÖL, vin eller sprit, och inte speciellt exalterad över dess effekter heller, varken för egen del eller hur andra beter sig i fylllan…..

Jag menar …. i fyllan tafsar folk på varann, fast de har partners, … och ursäktas av pöbeln med: ”Ja men han var ju full”

I fyllan går folk ännu längre och är otrogna och säger ”Ja men jag var ju full”

I fyllan pucklar nån testosteronstinn ”hanne” på en något mindre hanne, med hjälp av 5 st till testosteronstinna herrar med ursäkten: ”Ja men vi var ju fulla”

…. jo det är sant jag har alkoholproblem….

Konversation med en överförfriskad

Dessa saker som jag nämnt ovan är några av orsakerna till att jag inte löser in mig på varken pub eller Laxfestival….
För övrigt vet jag liksom inte heller hur jag rent verbalt ska bemöta när nån kommer fram till mig i fyllan och säger:

– ”öhh ddu….öööioohh, asså..iopppUUUUääähhh, iiooo !!”

… ja men allvarligt !!… hur ska man bemöta det ???

Och machokillarna som i nyktert tillstånd fnyser och hånskrattar åt allt och alla, för att de är så hårda, … börjar i fyllan kladda på insidan låren på andra killar.

….

Min undran är nog ändå om de satt upp buren runt parken för att hindra folk från att planka in…. eller om buren är till för att hålla djuren i buren inhägnade ??

Nä tacka vet jag logdans……. numera en riktigt nykter tillställning med massor av fina tanter, att krama och svänga runt med

….
Misstag och vissa situationer accepteras, men kontinuerligt accepteras inte …
Min före detta Kärmor (Svärmor) sa en klok sak en gång för 15 år sedan, när jag tillbringade mesta tiden av mitt förhållande med hennes dotter på att vänta… så sa hon till mitt X:

– ”Till slut kanske han slutar vänta på dig !!”

Så blev det efter några år…. trots att det är en av de finaste människor jag vet…. än idag tycker jag det…..

Lika är det med alla sorts relationer, att om det är på den enes villkor så upphör relationen till slut från min sida sett… utan att för den skull bli ovän med denne….
detta har skett vid nåt tillfälle …..

Jag såras djupt när man inte respekterar min tid…..

….
Ibland blir jag så berörd av personer ikring mig, människoöden, både sorgliga, och kärleksfulla…… att jag nästan blir tillfälligt helt uppfylld av dem…..

När jag var på matvarubutiken idag så såg jag en ung tjej, vars hela väsen fick mig att känna empati vid första anblick….
… alltså en varm, empati, känsla av att jag hade velat kunna göra något för henne….
… och det var innan jag fick aningen av en bekräftelse på min första känsla in för flickan…..

… Det är svårt att bedöma ålder på folk…. men skulle tippa 14-16 år.
Hela hennes väsen grät, fast utåt sett rann inga tårar… hela hennes kroppsspråk talade om hur det var ställt, hur mycket fel det finns i hennes liv, och hur omedveten hon är om sina rättigheter,…. hur fången hon är i sin situation… och hur mycket hon längtar ut… hur mycket hon längtade efter trygghet….och kärlek….

Varför var jag så receptiv för de känslor hennes väsen omedvetet sipprade ut då ??
… jo man behöver väl inte vara nån psykolog för att räkna ut att det fanns ett igenkännande …..

Jallafall …. så lade jag ned mina varor i matkorgen, banan, jordgubbar, glass, ballerina toffee … och you,gurt naturell….
…när jag ser en kvinna som ser nedknarkad ut, nedsupen… och sliten, och aggressiv…
Långt stripigt hår och förtidigt fårat ansikte…. och får syn på flickan och skriker rakt ut i butiken:

Nå … har du sett han då !!!… med en mycket otrevlig elak röst, skrovlig och argsint…

Varpå den unga tjejen såg förskräckt ut och svarade helt enkelt ”Nej”

– ”Vaddå nej ?? … leta rätt på han då för faaan” skrek kärringen med än mer osympatisk röst

Flickan såg nästan apatisk ut… och jag mötte hennes blick för nån sekund, och såg både fruktan, och apati och ledsamhet i hennes ögon….
… och som det kändes måste jag ha sagt med mina ögon, att jag kände för henne flickstackarn…..

Sedan stöter flickan på en man som ser nästan lika sliten ut som kärringen, men inte har samma elaka utstrålning….

… men då brister mitt hjärta i tusen bitar, när jag hör flickan säga:

– Pappa … mamma letar efter dig…

Det var alltså hennes föräldrar …..

… efter det var jag som ett töcken…. och grät inombords för henne….
… nej jag hade inte all information om hennes situation…. men tillräckligt med empati och erfarenhet för att förstå att flickan led alla helvetes kval…. och jag kunde inget göra

…
Nja det var väl en lätt drastisk titel….. meed tanke på att jag bor i en stad, om än en liten stad….

Men lite den känslan fick jag nu nyligt några dagar.
Sedan ett år tillbaka sade jag upp mitt fasta teleabonnemang…. pga av att jag tyckte det kostade för mycket….
Trodde då att jag skulle få abstinens …. men det gick riktigt bra faktiskt,,,,, drog ner lite på långsamtalen……

Men när jag nu i Söndags hamnade i situationen att jag har lite stålar för tillfället, och så gick mobilen sönder…. och dessutom slutade internet fungera här vid mitt bostadsområde…..

… då började det kännas lite lätt isolerat faktiskt….

Inge tel, inge mail, inge forum, inge msn ….
Ett kort tag funderade jag på om jag skulle skita i att köpa ny mobil…. ….

.. men näe ….. än så länge är jag för social varelse för det tror jag… och framför allt blir det opraktiskt många gånger, när man måste bestämma träff med någon, och inte kan nås……

…

Varför måste man köpa dyr peeling, för att ta bort gammal hud, när man har naglar att skrapa med efter bastu, eller varmt bad ???

….. bussresan ner till Stockholm, var en upplevelse i sig, men den kommer jag att behandla senare i en sepparat blogg.

Så nu medan själva upplevelsen av Stockholmsvistelsen är färsk, tänkte jag skriva om den.

Sista delen av resan, blev riktigt rolig, efter att ha pratatmed en trevlig Tyresöfarbror ursprungligen från Liden, Medelpad. samt flirtat flitigt, med en obeskrivligt vacker Andie MacDowell kopia, med yppiga… eh yppiga, eh konturer.

Ut bland yrsliga studenter

När jag kom till Stockholm, kastade jag mig ut i storstadsvimlet, i väntan på att min Kusin Jenny, skulle sluta kneget. Jag hamnade mitt uppi studenternas firande, där de lätt påverkade av mjöd och dylika tingestar, skreeek ut sin vårglädje, likt självaste Ronja Rövdotter själv… eh rövardotter ska det va.

Ungdomarna skrek och viftade med allehanda flaggor, från hela världen, och det fann jag förtröstansrikt på någe vis… Jag blir lika gld över detta, som när jag ser två små dagisbarn med olkia hudfärg, lekandes, helt ovissa om att vissa tycker de borde hata varandra pga detta.

Sommar i Hufvudstaden

Jag känäpper febrilt med min Nikonkamera, för att föreviga alla dessa underbara intryck. och vandrar i sakta mak, från centralstationen, via Glasskulpturen vid Sergelstorg…. ned mot Kungsträdgården.
Där äger en stor matfestival rum… och ”Kungsan” är fullsmockat med folk.
Solen gassar och Sommaren har anlänt till Hufvudstaden.

Dit näsan pekar

Jag fascineras av stadens alla dofter, både önskade, och oönskade som kastas upp i ens ansikte och näsborrar. Första kan det lukta grillat när man strosar på längs Stockholms gator, efter 10 meter till, byts det ut mot, nybakat, 10 sek till, så stinker det parfym, så att man får dra åt sig andan efteråt för att få syre till lungorna. Efter ytterligare 10 meter så luktar det nån oidentifierbar doft (finns gott av dem i Stockholm, för en Bonnig Norrlänning)… 10 meter till, … så slår en odör av Bajs upp i fejan på en…. Lite bättre blir det när jag gått förbi Kungsan, och vandrar efter Strandvägen…..då luktar det tång, och tjära….

Appropå lukter

Tidigare har jag många gånger ondgjort mig över vad allting är dyrt, och att det till och med kostar att skita och pissa med….
Men efter detta Stockholmsbesök, är jag redo att ompröva mina åpsikter kring detta. Jag betalar numera mer än gärna 10 kronor, för att göra mina behov på en välstädad toalett med personal som håller rent, än de bajamajor som fanns på Kungsträdgården…. där det var ett företag att sätta sig och skita, utan att få grejer på kläderna, som man inte gärna vill ha på kläderna…..

30 % av tiden på stan, gick åt till att planera antingen, intagande av energi/mat…. eller leta en ”avfallsstation”/WC

Ett vackert, stolt folk… men

Stockholmarna är ett vackert folk, i synnerhet då kvinnorna, som nästan alltid är i lyxfodral, högklackeskorna och diverse skönhetshjälpmedel….
En stolt högdragen hållning, på ständig jakt efter bekräftelse genom flirt, som de sedan kan högdraget ignorera… och hux flux, har den Stockholmska kvinnan köpt sig en smula tillfredsställelse och uppmärksamhet.

Likadana inunder

Men jag blir ju som norrlänsk singelsnubbe, helt betagen av all skönhet trippandes förbi i sina dyra skor… klappi-di-klappedi-klapp….
Det finns alla modegenrer… Det finns lakrits, choklad, vanilj, och citron, men alla är godis för ögonen…
Jag föreställer mig i mitt stilla sinne, för att kyla ner mina hormonella, inre vulkanutbrott, att även när dessa fullblodskvonnor, tagit av sig sina högklackeskor, dyra nodeklänningar, skrapat av sig 1000-kronors-sminket, och står där nakna framför spegeln, så är det inte nån större skillnad, mot en norrländs bonnkärring.

Status för killar

Även på Herrsidan är det ju flaschigare, dyrare, och snobbigare i Storstaden., även om jag inte studerar dessa lika grundligt och utförligt sdom kvinnorna, av någon outgrundlig anledning.
Här är det väldigt tydligt att pengar är status, i form, av dyr bil, kläder och andra tekniska prylar…Som en liten jämförelse då, med västernorrländska män, där förvissp bilen är status… men helt andra prisklasser, och stil, på bil….

I Sollefteå tycks det vara stats att ha en stor prilla i överläppen, Flanellskjorta, snickarbyxor, farandes omkring med släpvapagn, efter sin nya volvo…..
… och se allmänt hård ut bara…

Tillslut så blev det välkomstkram

Nåja… till slut träffade jag min fantastiska kusin Jenny, och fick den goaste kram jag fått på länge…. en sån där riktigt ”tycka-om-jättemycket-kram”….
Sedan åt vi Thai-wok, på en resturang bakom kulturhuset. Det var infernaliskt gott. och betydligt mer mättande än en luftigt, näringsfattig Macdonaldsmåltid skulle inneburit.

7 timmars promenad….. + 2 till på kvällen

Det var fredagen det. Igår Lördag, klev jag upp 7 på morgonen för att ta vara på fina vädret och vackra Stockholm….
Det blev en 7 timmar lång promenad, med 2 gigabyte foton i kameran som resultat.
Men iaktagelserna om Stockholm fortsätter. Så här tidigt är det ett helt annat Stockholm, än kvällen innan. Städpatrullen var ute, med skräp-plocke-pinnar, men även stora skurmaskiner, stora som ismaskinerna på hockey….

Stockholmarna själva, är också som förbytta sedan gårdagen, då de tjoade och tjimmade. Nu var det surmulna, strama, stressade, ansikten……och bena klapprade iväg med en frenetisk fart….på väg till arbetet.
Många Stockholmare nyttjade morgonen till att springa oxå … även då uppsminkade, och moderiktig utstyrsel….. klappi-di-klapp-skorna var dock utbutta mot löparskor… självklart av dyraste sort.

….och här hade jag tänkt skriva en lång fyndig blogg om min första dag i Sthlm, men det är ingen verksamhet i hjärnkontoret, helt slut,,……. kanske kommer en i morgon då ……