Kategori: Betraktaren

…
Lönnlöven, har börjat falla vid lönnen vid sophuset. De är än så länge mörkt vinröda, och inte spektakulärt gul-röd-gröna. I det Lundiska köket kokas det i huvudsak soppor, och fryses in. Men så mycket jag öht klarar av att ta rätt på, torka, frysa in och äta direkt, försöker jag ta rätt på, utifrån ork. Just nu lurar jag på om jag ska ta rätt på nypon., torka, göra te, till omväxling från kamomill jag sådde, och skördade på lotterna och tog rätt på o torkade.

Livet går vidare, än så länge.
Vem vet om jag har tak över huvudet nästa år, mat och hälsan i behåll? Ingen! Just nu har jag det, och är tacksam för det. Jag tar inget för givet, varken vad gäller världen omkring, landet eller vänner och bekanta. Jag har nyligt sett hur lätt en majoritet kan vända folk ryggen, och till och med ange andra. Bara utifrån en given order av makthavare. Jag har fått lära mig genom ett brutalt uppvaknande, att vi inte är mer än något enstaka steg från en total diktatur, fast de flesta inte märker av någonting just nu. Och då kommer människor offras. Inge kul alls, men ett troligt scenario, med tanke på att genom hela mänsklighetens historia har det skett. Och civilisationer har fallit.

Jag får se vad jag gör då. Jag har inte möjlighet att ändra någon enda människa i min omgivning ens, och än mindre då många människor. Endast om vi blir många, har vi chans att förändra. Men för att det ska ske, måste folk vilja förändra… och det är vi inte i närheten av ens….ännu. Folk kommer aldrig vilja förändra nåt förrän allt tagits ifrån dem… och då blir det svårare att ta tillbaks. Jag har inte någon möjlighet att ÄNDRA någon enda människa, men jag har en liten möjlighet att påverka andra människor, genom öppet tänkande, ifrågasättande, och genom hur jag lever och lär.

Nu faller löv. Det lär dröja innan snön faller, men då är den välkommen. Jag förmodar att flyttfåglar börjat röra på sig. Det är väl olika det där för olika arter. Jag hoppas att jag slipper bli en ”flyttfågel”. är gärna en ”stannfågel” om det går. Jag har suttit och klinkat på låten ”1939”, på piano. Avancerade ackord. Krävs träning. Men vacker, sentimental. ”Vår tid är en tid för hjältar” sjöngs. Vår tids hjältar är fängslade i Storbritannien, blir tystade i Brittiska politiken, tystas av media. Vår tids hjältar är för de flesta ännu anonyma, för att de flesta hjälper makten att hålla dem anonyma och marginaliserade. Nu faller löv, och det ärt vackert, men orosmoln finns på mänsklighetens himmel, men de flesta vänder bort blicken, och låtas som de inte finns. Men jag har i processen lärt mig ta ett G13 ackord på piano.

Jag har kvar vänner och bekanta., jag har på ingen enda punkt distanserat mig från dem. Men många känns distanserade från mig, för att deras tankar är stulna av anonyma makthavare som håller på att förändra världen, och de som lever i den. Inför öppna ridåer, men ändå fördolt samtidigt. Som sagt, inte förrän allt tagits ifrån dig, kommer du vakna… när du är utan allt du nu tar för givet. men framförallt och värst, när du är utan själ, utan ett eget ”jag”.

Vad kan jag göra, utöver det jag redan gör? Gör jag nog? Kanske inte, men jag gör vad jag förmår. Gör du det?
Jag undrar. Jag fick tidningen i slutet av förra veckan, och det står så mycket intressant i den, att först nu har jag läst det jag vill i huvudtidningen, men nu påbörjar jag Kultursidorna. En tidning där man inte hinner med att läsa det man vill innan nästa nummer, är ett lyckat abonnemang. Fanns t ex att läsa om hur man historiskt använt en viss typ av fluglarver för att rengöra sår. Och nu när överanvändandet av antibiotika resulterar i resistenta bakterier, så aktualiseras den urgamla kunskapen om fluglarver, som äter upp enkom den döda vävnaden i ett sår, och därför gör rent. Ett problem för vetenskapen och läkemedelsindustrin med den kunskapen är att de få¨r svårt att kapitalisera på den, bli rikare och förtrycka, utnyttja och göra folk sjukare.

De fallna löven är slutet på prunkande, grön växtlighet och överflöd. Det är vackert att beskåda, när växtligheten går i träda. Dem dör inte, den går i vila, och vi går i vila till hösten. Tid för eftertanke och nödvändig inåtvändhet. Stanna upp, pausa, andas ut… och känna… hinna med att känna, och vara. Jag tycker om hösten, även när den bringar vemod. Såg två stor-skrake-honor härom dagen. De är flyttfåglar, åtminstone på våra breddgrader. Jag undrar hur maskarna i jorden, min medhjälpare i trädgården övervintrar. Att de kryper djupare antar jag, men går de i dvala? Tål att läsas på. Ju mer jag odlat, läst om både odling, växter, insekter, fåglar och människor o andra däggdjur, ju större respekt får jag för hur naturen ordnat det. Och ju större blir kritiken till hur människa gör allt för att rubba den balansen, som sedan till slut drabbar även oss. Varje lite insekt, och varje lite växt, har sin plats i faunan och floran. Och varje gång jag ser en för mig okänd art, funderar jag kring dess uppgift. Troligtvis har maskrosor, kvickrot fästingar, Skarv, myggor, flugor allihop en liten viktig del i helheten. De är illa omtyckta av människor av girighets-skäl.

Nu faller löv, och det är precis som det ska vara.

…
Ibland får jag punktering i hjärtat och själen.
Då hoppet bara pyser ur mig.

Då vill jag bara sätta mig ner och läsa böcker tills livet tar slut,
men det är för ansträngande för ögon,
så jag somnar redan efter 30 minuter

Jag ger upp snart, när korkskalligheten i världen, bara
eskalerar, med regnbögsrörelse, dubbelmoral, diskriminering av
heterosexuella män och pojkar som tror att de får vara män och pojkar

Jag orkar snart inte längre, om inte fler vaknar upp ur sin mass-hypnos,
mass-psykos,
tar av sig ansiktsmaskerna, och börjar leva
och respektera sina medmänniskor

Jag orkar snart inte mer

Det måste bli fler tänkande människor,
jag orkar inte med fler zombies,
som bara blir fler och fler

Raka, riktiga människor…
oj vad jag saknar er… vad jag sökt efter er,
vad jag söker efter er – hör av er när ni vaknar

…
Jag vill vara den jag är
trots att jag ville vara mer
Men om jag varit en musiker i ett band,
hade jag spelat kontrabas

Om jag hade varit författare
hade orden varit värdefulla och gratis
Hade jag vetat det jag vet nu,
hade jag inte blivit jag

Piano pianissimo, andante, andante
steg för steg, andetag för andetag
Jag har inte kunnat göra annorlunda då
det som varit är förbi

Men om jag varit ett däggdjur
hade jag varit elefant,
om en fågel, så en svävande örn
ingen liten mus i ett hörn

Jag vill så klart inte va nån annan,
men vem och vilka blir valda för kärlek?
Det blir ensamt när kvällen kommer
fast jag hoppas när dagen gryr

Jag kanske ångrar somt,
men det mesta inte
För vem förutom jag
skulle klarat av det jag klarat

Jag kanske hade velat bli din,
jag kanske hade velat älska
Jag kanske ville flyga
dit där du väntat på mig

Om de inte trasat sönder mig
hade jag varit din
Om jag haft ett hjärta
hade det älskat dig

…
Jag är nog inte gjord för det här. Jag är helt slut i pallet, och en natt på hotellrum, var ingen lyx för mig. Hemma-kär kan va ett sätt att uttrycka det. Ett annat är att jag är o-van liv, stoj och icke invanda situationer, där ute i stora vida världen, långt bortom mina kolonilotter. I längden känns det som jag absolut inte är nån globetrotter. Längtar inte så ofta så långt bort, bara för resandets skull. Egentligen en perfekt medborgare för de globalister som presenterar ”15-minuters-städer” som nåt positivt och utvecklande. Isf misstar de sig. Det är inte deras beslut !
Inte heller massvaccinering, eller ens vaccinering är deras beslut. Inte ansiktsmasker, och inte nedstängning av samhället. INTE DERAS BESLUT ATT TA !. Det är varje medborgares eget beslut vad de vill göra med sina kroppar och sina liv.

Men jag är glad att vara hemma igen. Mycket har varit bra, det mesta. Även om det är liknande som när jag är på Urkult. EN DAG räcker, sen är mitt huvud överfullt av mer intryck än det är vant. Bara en sån sak som kaffet. Jag har ätit ganska gott, i trevliga miljöer… men kaffet har varit bedröööövligt. Hotellkaffet sämst. Så dåligt att Åsas frystorkade kaffe på söndagskvällen blev en befrielse. Och nu 21.30 sitter jag och dricker min egen espresson, och det var längesen det var så gott.

Hotellrum för mig själv, var månomt. men hotellrum är väldigt trist och sterilt. Och regler, kontroll och övervakning går till överdrift. Det är det nya normala. Pekpinnar och propaganda överallt. De skull ha mitt telefonnummer oxå, trots att de hade Lackens, som bokade rummet. Flera regnbågssymboler även här, överallt, överallt. ATT det ska tvättas händer, HUR det ska tvättas händer, och HUR LÄNGE det ska tvättas händer, skyltades det friskt omkring, även nu Sept 2023. Det ska hjärntvättas in i våra sinnen. De som inte upprörs av detta, är redan tvättade. Jag tvättade mig UTANPÅ kroppen och utanpå hjärnan, i duschen på rummet, som inte hade nån golvskrapa. Ångrar att jag inte tog med egen tvål. Nös så ini- H-vete efter jag tvålat in mig med deras groteskt parfymerade tvål. Som jag nu sen jag kom hem fick ta en extra dusch för att bli av med lukten.

Under lördagen gjorde de tre gamla bangolfvännerna Bengt-Åke, Lars-Petter, och Kai-Tomas Tvivlaren en ofrivillig stads-walkabout. Med halvt akut hungriga gubbmagar tog vi till fots, sikte på Il Padrino. Den hade brunnit ned. Utreds som mordbrand. Vandringen fortsätter. Vad vi inte var införstådda med, var att vi var för sent ute, och för tidigt ute samtidigt. Hade de inte stängt lunch-serveringen, så hade de inte öppnat för middag. På två ställen fick jag flaschbacks till Magnus Ugglas klassiker Dörrslusk, när vi blev visade ut, för att ”det var fullbokat”. Jag tittade ner på mina slitna jeans med vackra fransiga hål, som antydde mina bruna sexiga gubb-ben, och anade att vi inte var välkomna pga klädsel. Dock håller inte misstanken troligtvis i rätten. Varken judiskt rätt eller snobb-resturang-rätt. Det hade eventuellt funkat om det handlat om en metoo-kvinnas ”berättelse”. Då räcker ”berättelsen” som bevis, även om fysiska bevis talar emot en dom.

Så som den mot Danny Masterson. De anklagade honom för våldtäkt, och att droga ner dem. Men drogning har inte kunnat bevisas. Men man får inte ifrågasätta kvinnors berättelser, eller könslösas berättelser. 30 års fängelse för Masterson. Det budskapet från ”överheten” passar för övrigt utmärkt tillsammans med deras plan att minska befolkningen på jorden. Det och om fler blir homosexuella, transpersoner, kvinnor och män krigar i könskriget, och om man skulle tänka sig att nån slags intravenös ”medicin” skulle påverka fertiliteten hos kvinnor… men allt det där är nog bara en slump att det sammanfaller … kan jag tro

Hur som helst började hungern under stads-walkabout ge oss darriga ben, när vi satte oss att googla efter restaurang, då en gänglig, sjukligt mager man, med tom blick undrar om han får ställa en fråga. Vi blev tagna på sängen lite och lät honom motvilligt fråga sin fråga:

– Är ni på väg till Himlen eller till Helvetet?
….frågade den magre mannen utan spegling i ögonen, som han vore utan själ.

Ibland finner man sig snabbt, och får till bästa tänkbara svar. Så blev det nu, när jag svarade:

– Nä, vi är på väg till en restaurang!

….och vände mig bort från den hjärntvättade magre mannen utan blick att fästa egen blick vid. Och fortsatte googla restauranger i Eagle-Bays-Shield. Till slut, efter likt Magnus Uggla i sin ungdom, som han besjunger i låten Dörrslusk, så hittar vi rätt., efter kanske 4 km walkabout. På Sjögatan 1 låg ett mysigt ställe. med jättemycket blommor, tomater, gurka, Physalis, Basilika efter väggar och tak, som hette ”Vardagslyx”,. och serverade bla Smörgåstårta. Vardagslyx, låg för övrigt ungefär 100 meter fråmn där vi utgick ifrån när vi letade mat. Vilket osökt får mig att minnas Pepes Bodega i Sällskapsresan, som de letade hela semestern och visade sig ligga på baksidan om hotellet de bodde på ?

Nu orkar jag inte skriva mer ikväll

…
I ögonen kändes det som det var dags att hoppa direkt i säng efter bion, men så tittade jag på klockan, och den hade inte slagit halv tio än. Rolf Norlén och jag satt ensamma i den lilla salongen på Saga Bio i Sollefteå, först höll jag på att gå in på ”Mamma Mu hittar hem igen”, i första salongen. Den hade nog varit nog så bra. Sen gick vi in i fel salong igen, nån skräckfilm. Det var lite väl mycket unga tjejer i salongen. Det och det faktum att Rolf som beställt biljetterna, och tog platser längst bak insåg att det var för många rader där, och att två skräckälskande 14is-typ-tjejer satt på ”våra platser”.

Men det var en intensiv dag för mig, vars liv det inte är så extravagant allt som oftast. Gud ske pris att inte alla dagar är så intensiva. Men idag var det ändå bra. Sprätte iväg på café o läste färdigt Lena Kallenberg, vars bägge böcker jag läst, varit utan slut i slutet av böckerna. Kändes som att de slutade mitt i en berättelse… och det var nog tanken, en bok har ett slut, men berättelser fortsätter och fortsätter och fortsätter.

Jag kom ihåg att inte glömma Per-Åke och musik idag. Enochenhalv timme, med blandat resultat. Lite trött redan då, svårt att koncentrera mig. Och lika för P-Å tror jag. Tvättid. Ingen stal tid av mig, eller lämnade tvätt i maskinerna eller torkrummet in på min tid. Men givetvis var torktumlefiltret fullt med damm. Men det är nästan ändå en vinstlott. Mellan en tömning var jag ner och klippte ner solrosorna som blivit bruna o fula. Gjorde i ordning krubb, sen iväg på bio, Denzel Washington. Sandaler och shorts tyckte jag var lämpligt, när man ska sitta inne. Sprang på lille skrutt på gågatan, Åsas vildvuxna och tok-söta hund. Ja Åsa var förresten i andra änden av kopplet.

Filmen spelades in i Atrani, söder om Neapel/Napoli, en fantastiskt vacker stad, vackert filmat i vackra miljöer med genuint Italienskt småstadsliv. Brutala våldsscener, som egentligen inte är i min smak, blandades med det vackra filmfotot. Dakota Fanning, som var barnskådespelare i i många filmer, bland annat i Man on fire, med just Denzel, hade en huvudroll. Den man skulle bli kär i, i den här filmen var servitrisen/dottern , i den varma familjen Aminah (Gaia Scodellaro), och det blev jag… så klart. En klassisk Hollywood action, kamp mellan det goda och det onda. Denzel är så klar god… eller ? CIA är så klart de goda ? Ja i den här filmen presenterades de som de goda. Att den Italienska Maffian är de onda, är väl varken förvånande eller missvisande.

På det stora hela är det ett citat jag ändå kommer att minnas från den här filmen, resten kan jag nog glömma, utöver det vackra filmfotot. När hjälten, skjuten i magen blir omhändertagen av en godhjärtad gammal läkare, frågar läkaren om han räddat en ond eller en god människa… hjälten svarar ”Jag vet inte”. Senare i filmen frågade hjälten varför han tog hand om honom, och läkaren erinrade honom om frågan han fick… och sa sedan:

– Endast goda människor svarar så

Jag skulle så klar vilja gå in på all dubbelmoral. Hur alla filmer på ett vis blir missvisande propaganda, även när de är tänkta som underhållning. Bara en sån sak som att CIA framställs som de goda… jag menar … nä… inte … faktiskt. Vad är skillnaden mellan Maffian och CIA, kan man fråga sig ? Den ena av dem har staten bakom sig. Det är samma semantik som när kurder som vill bli självständiga kallas terrorister, medan stater som begår övergrepp, ”står för lag och ordning”. Har ni glömt Assange? Jag har inte glömt – Utan människor som Assange är vi förlorade… utan dem är det världens despoter som vinner… när ingen längre vågar granska deras brott mot mänskligheten, alldeles oavsett om de är Kinesiska, Amerikanska, Ryska, Turkiska eller Svenska.

Endast goda människor svarar att de inte vet… om de är onda eller goda.

Men det finns alltid flera lager att fundera kring, även med en vanlig simpel actionfilm. Jag tänker t ex på den naiva trygghetsönskan i en som får en att vilja se den här typen av filmer, där hjälten kommer in och räddar dagen. Det är ett självbedrägeri av stora mått, på flera sätt. För det vi längtar efter är en stark man, som är god rakt in i hjärtat trots att han bestialiskt dödar de onda mördarna. Läs en gång till, han DÖDAR mördarna. Men egentligen skulle det kanske stå att han mördar de andra onda mördarna? För finns det verkligen goda mördare ? Eller är man inte mördare om man mördar onda mördare? Och vidare vad gör det med psyket på en person som mördar, även om det skulle vara ”onda mördare” han mördar? – Och framför allt, än en gång, längtan efter en stark person, en autoritär som går utanför lagen, som utan pardon bara dödar de onda … ÄR FÖDSELN FÖR NY ONDSKA, eftersom vi ger en mördare obegränsad makt om vi ropar efter ”starka ledare”.

Problemet med att önska ”starka ledare” är att vår önska inte bara kan slå in, utan dessvärre kommer slå in, och så börjar ondskan om igen. Vi måste vara starka själva, vi måste flytta ut ondskan i text och ord i ljuset, genom att utnyttja VERKLIG yttrandefrihet, så att de likt troll i sagorna förstenas, eftersom ondska inte överlever ljus, eftersom ondska inte överlever transparens för de stora massorna, öppenhet och lljus.

Denzel Washingtons rollfigur, är en saga, en farlig myt, som kan få oss att längta efter ”starka män” – och när vi får dem, önskar vi att en annan stark man tar bort den starke mannen… osv osv

…
Ju mer jag läser OLIKA, böcker, tidskrifter, tidningar, sajter, ju mer utvecklar jag ett på riktigt kritiskt tänkande, som gagnar min slutledningsförmåga och min medvetenhet om mig själv och min omvärld. Dvs den totala motsatsen till den ”faktagranskningskampanj” som förhoppningsvis nått sin kulmen under den av den globala, icke demokratiskt valda ekonomiska eliten, men dessvärre kan eskalera om människorna ser på och gör ingenting. Deras version av ”faktagranskning” är att människorna ifrågasätter enkom det de vill att de ska ifrågasätta, och hittar ”färdiga svar” på sajter med namn som ”källkritikbyrån” som ger klangen av att de är sanningens väktare och riddare, vilket i sin tur leder till att alla dessa står ovanför lagen, bortom all granskning, OM vi tillåter dem.

Jag har länge, länge känt av saker som känts konstiga och fel med omvärlden, och i många tillfällen även haft orden för att påpeka det, men låtit mig tystats för att jag tidigare var en nedbruten, kuvad pojke, i en manskropp. Nu börjar allt falla på plats, både inom mig, och som följd även min förståelse för omvärlden. I was right all along, i väldigt många tankar, och aningar. Jag hade rätt känsla att ”tillväxt” var något i förlängningen ohållbart både ekonomiskt och ur miljösynpunkt, en påhittad grej, för att kunna maximera vinster för de globala ”människo-gudarna”. Jag har hela tiden haft rätt om det galna destruktiva med feminism, både för män och kvinnor, men framför allt för barn. Och trasiga vilsna barn, resulterar ofta i trasiga vilsna vuxna.

Feminismen, vare sig den har haft det som mål eller inte, har trasat sönder familjen. Mamma pappa barn. Regnbågsrörelsen likaså, vilka jobbar parallellt med varandra. Bägge har vanliga män som en ondskefull fiende. ”Patriarkatet”. För att lyckas med krossa familjen, har man likt rasiströrelsen, vaccinismen, Agenda 2030, klimatrörelsen med många fler, behövt bygga upp en lååååång historia av väl spridda lögner och halvsanningar. Även kallas det för propaganda. Rachel Wilson redovisar bättre än jag för hur detta uppstått, och vad det fått för förödande konsekvenser för vårt samhälle, och inte minst då kvinnorna själva. Länk

Jag har även beställt hennes bok Occult Feminism: The Secret History of Women’s Liberation, För vidare upplysning om hennes syn på det hela.

…
Nån säger att meningen med livet, är att vara lycklig, finna lyckan. En annan säger att syftet helt krasst är att reproducera sig, föröka sig. En annan säger att livet är som en påse, tomt och innehållslöst, till man fyller det med något. Och ytterligare någon funderar som att: ”Vad är pengar? – En människa är en framgångssaga, om han kliver upp på morgonen, går och lägger sig på kvällen, och under tiden där emellan gör det han vill göra”
Det finns många olika uttryck för meningen med livet. Själv har jag kommit fram till att om du tar bort allt ”motstånd” från våra liv. tar du bort själva meningen med livet.



Och vissa säger att livet har ingen mening alls.

Min livsfilosofi, i en värld som bara blir allt mer galen i mina ögon, är att gå tillbaka till var vi kom ifrån, vart och hur vi var skapta, och från vart vi tog vår mat, när naturen var hel, när människan var hel. Vi var t ex skapta för att gå långa sträckor, springa korta sträckor, och i övrigt kroppsarbete för att finna mat, försvara oss mot fienden som attackerar en i verkligheten. Vi åt mat som fanns i naturen, icke processad mat, kött och grönt. Vi har allt vi behöver i naturen … rättelse… vi hade allt vi behövde i naturen – för nu utplånar vi den, och sätter vår tillit till… ja till vaddå ?

Jag har Bibeln i min Bokhylla, och är på jakt efter Koranen, och kanske någon fler av världsreligionernas skrifter. Och har för avsikt att läsa dem. Dels för att det är utbildande att förstå vad flera miljarder anser vara meningen med livet, och det rätta levernet. För att förstå omvärlden. Och dels för att den typen av religion och blind tro, helt omöjligt kan vara värre än den religion och den blinda tro och gudar väst-världs-människan idkar och dyrkar. Det teknokratiska, transhumanistiska, globala, avdemokratiserade, censurerade samhälle vi har tackat JA till genom passivitet och sålda själar.

Tidigare har jag och många med mig trott bland annat att alla för mänskligheten vetenskapliga misslyckande varit ofrivilliga misstag som man får ha överseende med, för att nästa gång blir det bättre, samt att vi måste omfamna ”utvecklingen”, ”hänga med i utvecklingen”. Och då utan att ifrågasätta vart ”utvecklingen” för oss, och vad den gör med oss. Utan att ifrågasätta någonting över huvud taget helst. Det finns hundratals om inte tusentals exempel på både människans korkskallighet och självdestruktivitet. Men som även visar på att det inte är någon olycklig slump i utvecklingen, utan en strategi från de globala makthavarna, ni inte vet vilka de är, vad de har för planer med era liv, eller egentligen alls bryr er om. Detta exempel är ett av de tydligare exempel som finns på teknokratiska ”lösningar” som leder oss rakt mot slutet på mänskligheten, osett vilken hastighet:

Vi har lagt all vår tilltro till ”Forskning” och vetenskap” ”uppfinningar, och alla ska de utan vårt personliga ansvar över våra liv, över vår natur, över vår demokrati, ”uppfinnas bort” såå vi kan fortsätta leva dekadent, oansvarigt, bekvämt. Denna maskinen ovan, sägs ska göra syre av koldioxid. TOPPEN tänker de troende medborgarna utan att tänka. Innan man över huvud taget funderar över hur miljövänligt det är/varit att framställa denna maskin, eller hur många som måste tillverkas för att få någon effekt alls? Och vilka negativa biverkningar ger maskinen i drift? – Det enda rätta svaret är att ingen vet eftersom det är ett experiment att föra dessa i stor skala. Och här kommer det riktigt , riktigt sjuka att naturen HAR REDAN EN SÅDAN MASKIN, sedan ca 400.000.000 år tillbaka. Den ”uppfinningen är testad i 400.000.000 år alltså. Och har funkat fenomenalt bra måste jag säga.
Människan har dock på kort tid gjort och gör ännu vad man kan för att utplåna denna geniala uppfinning som vi kallar för:

TRÄD !!!!!!!!

Hur många träd offras i produktionen för maskiner som denna?

Allt mer mark går mot det här

Och matjord minskar världen över, för vi dödar den. Och allt detta fortgår, medan globalisterna för ut krigspropagandan, och vaccinpropagandan. Inget av dessa processer har man ens för avsikt att hindra, Man bygger istället maskiner, och tillverkar vacciner.

Sådan är vårt levnadssätt, och vår blinda religion. Tilltron till tekniska lösningar, och sådant blir resultatet.

Man kan helt enkelt inte lita på, lägga sin tilltro till att de som skapat förödelsen ska stå för lösningen.

Det är idioti från befolkningen att göra det,. Men befolkningen gör just det. Det är precis vad som sker med Regnbågsrörelsen, kriget mellan könen som är ett skapat krig, klimatpropagandan, Krigen i världen, nu Ukraina, och inte minst vaccineringshysterin. De är ”Syre-maskin-byggen”, som ska ersätta något som fungerat i hundratusentals år…Vaccin och medicin istället för sunt, hälsosamt leverne, som inte genererar miljardvinster och totalitärt globalt styre….

Men de e klart… varför bry sig ? Eller hur ?

…
Boken jag läser, började bra och intressant, hamnade i en tråkperiod i mitten, men tog lite fart igen. Jag behöver träna på att hålla distansen ut med böcker, inte ge upp. Det är dessutom en lånebok, så läser lite oftare den, än Lundell, som jag växel-läser med. Och väldigt mycket läsning i Epoch Times, i synnerhet kultursidorna.

Min lägenhets huvudsakliga karaktär och aktiviteter är den av lite mysig läshörna, med hängstol avsides i ett bibliotek, Ett trångt lite välplanerat cuisine, som skapar mat från de bästa av råvaror. Sov och videohörna, och säsongsvis en plantskola. Musikavdelning så klart med gitarrer och Elpiano. Köksbordet vilket jag egenhändigt tillverkade på AMU omkring 1990, har egentligen ingen naturlig plats och funktion i mitt hem, annat än det att lägga pusselplattan på, men eftersom jag gjort bordet själv, nämns jag inte flytta mer det i källaren, till förmån för ett klaffbord eller ett runt litet cafébord vilket skulle passa min karaktär bättre. Allt detta plus hall och badrum utan badkar på 35 kvadratmeter.

Ingen promenad idag, mest lott-aktiviteter. Helen. S kom förbi lotterna alldeles när jag krattat gräs efter Folkesson som klippt stora gräsmattan. Bra gödning och jordförbättring. Det pratades odling och egna recept. Ja inte med Folkesson då förstås. Gav morötter till I.L, och B.N, och grönkål till E-B.L. C.C har jag lovat grönkål, när hon tittar ner på lotter. Rensat ur bön-djungeln. Nu bara Blå Hilda och bondbönor kvar av bönorna. I övrigt finns kvar morötter, grönkål, broccoli, palsternacka, rödbetor, tomater, chili, cayenne, purjolök, rotpersilja, och en jävla massa blommor. Några gröna tomater blev hackade av fågel. Chili och Cayenne producerar än, fast det var länge sedan årsbehovet var fyllt. Morots och Squash-pannkakor var gott.

Zappar förbi en lite blänkare om att:

WHO bedömde aspartam som möjligen cancerframkallande, baserat på begränsad bevisning. Ett tydligt samband mellan konsumtion av aspartam och förekomst av cancer kunde inte visas.

”Gränsvärden” – är ett intressant debattämne, oavsett vad vi pratar om. Om en vara, ett producerat livsmedel, medicin, eller vaccin, inte håller sig inom de bestämda gränsvärdena för att bedömas som hälsosamma, finns möjligheten att flytta gränsvärdena. Hokus pokus – nu blev det nyttigt, iaf ”tillräckligt nyttigt”. Själv tänker jag om detta, fanns råvaran på stenåldern? Om inte ÄT DE INTE !!(Principiellt asså)
Som indianen i Clintan-filmen sa till försäljaren om en mirakelmedicin: ”You drink it”
Jag har ju slutat med socker helt i princip. Men jag väljer alla dagar i veckan vitt socker före Aspartam. But that’s me!

Hösten märks mest av på kvällar och nätter, ty det är ännu varmt och under stundom soligt ute. Behagligt väder. Idag kom ett solregn, medan jag ”lottade”. Solregn är rätt så underbara. Två chilisar till vaktis, ingen till Malin som trodde de skulle vara för starka. Ingen heller till Donna. Donna en Rottweiler som ogillar troligtvis ALLA hundar, och tuggar nog aggressivt på de hon kommer över. Men jag tror Donna är kär i mig. För varenda gång Malin och jag (grannar) går upp för trappen samtidigt – Malin bor en halvtrapp nedanför – så stannar den muskulösa Donnan och tittar uppfordrande, vädjande på mig, med en blick som säger antingen:

– Varför går du inte hem till oss?
eller
– Varför får inte jag bo hos dig?

Tänder 2 lyktor vid ”bibioteks-utsikten-avdelningen”. Jag tycker om doften av ljus som inte har tillsatts några konstiga dofter. Till och med lukten från tänd tändsticka, luktar gott och nostalgiskt, apropå giftigt. Och jag kommer att tänka på Björn Afzelius:

Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller imorgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus

Det ena för dem jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som de har gråtit för min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mig som jag är

…
Mot nyputsade fönsterrutor, syns spegelbilden av värmeljus i en av mina lyktor, och i bakgrunden mot höstmörka natten, speglar sig neonljuset från gatlyktor, mot krusig Ångermanlälv. Närmare och närmare kommer mörkret och eftertankens tid, när vi samlare, samlat på oss tillräckligt med mat i våra nöt-gömmor och frysar, för att kunna luta sig tillbaka med en god bok, och en reklamfri nyhetstidning.

Nästan hela sommarhalvåret, innebär stök, kaos och oreda, prylar som är på väg in, eller på väg ut, ner i källarutrymmet, upp ur källarutrymme, ner på lotterna, upp från lotterna. alltid saker på den fina antika tamburbänken jag köpte begagnad för 300 kr för att sitta och knyta skor. Den fina ”Utsiktsplatsen vid fönstret, för det mesta belamrad med plant, frön eller skörd. Först nu… hinns allt med så pass att jag kan sitta vid utsiktsplasten vid fönstret och se ut genom rena rutor, och njuta av de små flammorna från värmeljuset. Och nu finns plats för pussel….

Ännu en hel del matlagning, och en del skörd att ta rätt på. Men den mest intensiva perioden över. Och det är tur, för på senaste veckan har jag klippt gräset tre gånger, och trimmat runt kanterna en gång. Läste artikel i Epoch Times av grundaren till friskus och Svettis, som fick i uppdrag av regeringen att utröna hur vi får folk att motionera mera. Han fick sparken ganska omgående, för han uttryckte att det var för mycket snack o för lite verkstad. Liverpool och Djurgården vann. Sverige vann finnkampen. Metoo har blossat upp i Spanien, för att nån högt uppsatt fotbollshöjdare blev så glad över damernas guldmedalj, att hamn pussade henne på kinder och munnen. Fotbollsspelaren själv tyckte att det lades för mycket fokus på detta…. men hon förstår väl inte att hon blivit våldtagen… precis som Assange kvinnor inte förstod det förrän långt efteråt, eller rättare sagt inte förstått det än.

En studie i Israel, visar på att ovaccinerade har ett 13 ggr högre skydd ´mot infektion, och tror det var 27 ggr högre skydd mot smitta. Länk Det stod dock inte att läsa på nyheterna av någon anledning. Det var viktigare för tex Aftonbladet att ha artiklar typ de som visar hur man får större penis, eller hur kvinnan får orgasm.

En nyligen pensionerad motorcykelsnubbe från Stockholm, med planer på att flytta till Sollefteå, parkerade sin båge i Taxi-fickan, där ICA ha vöre, och växlade några ord med mig om ditt men inte datt. Han skulle flytta in i husen vd lill-ICA, och jag var vänlig att upplysa honom vad området kallas enligt folkhumorn – Pack-i-stan. Vidare upplyste jag honom om den troligtvis anlagda branden vid biljardhallen förra året. – Kanske har jag skrämt iväg honom, tillbaka till Stockholm. M cyklade förbi när jag och knutten surrade. M mer speedad än vanligt. Jag var vänlig, men kort och lite avvisande.

Det var härligt att putsa fönster till dragspelsmusik. Kändes lite nostalgiskt och nästan somrigt.

…
Har haft en fått-mycket-gjort-dag. Jag gillar fått-mycket-gjort-dagar. Man känner sig nöjd med sig själv, och en slags inre ro infinner sig ibland, efteråt. Mestadels lottrelaterade sysslor som blivit gjorda och undanstökade, men även lite ordning hemma. De hör ofta ihop för en som idkar compact living.

R.F åker utrikes igen för övrigt. N, med epilepsi, har ramlat o slagit sig rejält igen stackaren. Köpt en bok om bondepraktikan för noll kronor. Är nöjd med det priset. Först skulle den kosta 10 kronor, men det tyckte jag var för dyrt, så jag prutade ner den 10 kronor. I själva verket var det för att jag på loppis köpte en annan sak för 150 kr, då bjöd han på loppisen på boken… om han blev kallad för snäll och rar. Jag gick motvilligt med på att han själv kallade sig för snäll och rar, men yppade inte orden själv.

Två squash till är klara, tog in dem, vet inte vad jag ska göra med dem, får så mycket på en gång. ”Det ordnar väl sig med blommor bara käringa e dö”... har aldrig fattat den, men eftersom jag har förstått att den ska vara lustig så använder jag den. Det finns ett antal sånna. ”De gån’t o ha lejt e folke, de gå så mytje snus” Också svårbegriplig. ”Ta en stol och sätt dig i soffan”, är också så där putslustigt har jag lärt mig, men inte skrattat åt. Och sist men inte minst ”De e mycke grejer på et spett”

Hur som helst så är jag ett kuk-huvve om man får tro E.N här i stan. Han visade upp sin nya jacka, och jag upptäckte att han hade en liten glasbjörn på dragkedjan, så jag tog tag i försiktigt och tittade på. Det skulle jag inte gjort. När man tar tag i glasbjörnar på dragkedjor på nyinköpta jackor, är man ett kuk-huvve! Jag släppte glasbjörnen, eftersom jag fick en känsla av att ”kuk-huvve” inte var en komplimang som visade på att han godtog mitt ondsinta tilltag. Det räckte inte ändå, för E.N härifrån stan, hade eldat upp sig så till den milda grad att ögongloberna höll på att trilla ur sina hålor,

– Va fan måste du fara omkring o peta på allt för???

och han lade för säkerhets skulle till:

– ”SKA JAG SLÅ DIG MED KÄÄPPEN VA ???!!!”

Han hade en käpp som tillbehör för rollatorn, han parkerat utanför. En käpp med metall nertill. Och samtidigt med hotet höjde E.N från stan upp käppen i n rörelse som hotade och laddade för sving mot mitt huvud. Jag satt lugnt kvar, såg honom i de ögon som höll på att trilla ur sina hålor och sa, lugnt

– Men slå då

Det blev för mycket för E.N, E.N som normalt inte är alltför snabb pga ett kroppsligt handikapp han inte rår för, sprang nu ut ur lokalen med en fart jag aldrig sett, och ropade just:

– FAR ÅT HELVETE KUK-HUVVE !!!

Jag kände mig bara lite lätt överraskad, inget mer. Det finns de som påstår att den mannen kan va långsur. Och det kan man ju förstå, när folk petar på hans glasbjörn, på dragkedjan. Svårt att tänka mig nåt mer kränkande faktiskt. Ja det ska va den stackare då, som ägde den kränkta utomhusjulgranen jag fotade på hans tomt för att den var vacker med all nysnö som föll på den för några år sedan. Den mannen tog med sig grannen ut och konfronterade mitt diaboliska tilltag, och menade på att jag rekade för inbrott. Nä men jag menar, man förstår ju att folk blir upprörda.

Hur som helst, så känner jag mig nöjd med min icke-reaktion i bägge fallen.