Kategori: Uncategorised

…
Slits mellan olika information
Jag slits lite inombords, hur jag ska förhålla mig
till smittan och verkligheten, det är så klart lite av ett mission
impossible att veta. Det är ju svårt nog att avgöra hälsofrågor
även utan corona. Och vem och vad i hela världen
ska man lita på ?

Rätt och fel ? troligtvis inget och både och
Ska jag vara ärlig så har jag som troligtvis läst mer om
allt detta, än genomsnittet, från olika perspektiv, inte en susning
om vad som är rätt och fel, och hur stor risk det är att bli dödligt sjuk.
Och dödligt sjuk, kan vem som helst bli , dessutom bli även av annat
än Covid 19.

Min egen hälsa till ex
Om jag tar min egen aktuella hälsa som exempel, ja även historiskt.
Så är det ändå intressant vad som skapar rektioner hos vänner, bekanta
och utomstående. När jag vägde runt 80 kilo, dvs några kilo under den
ideala BMI-vikten, så blev jag kallad för tjock av några i min släkt,
bland annat min kär far. Och då kom jag från att ha varit i det närmaste
undernärd 10 år tidigare, på 183 cm/59 kg. De som kallade mig tjock,
vägde nånstans mellan undernäring och BMI-idealet.
Sen nu på de senaste 5-6 åren har jag legat några enstaka kilo
över BMI-idealet. Ett BMI på 26 ! Och jag hade under en tid vrääääkt i
mig onyttigheter, som mandelkubb och Ballerina, nära på hetsätning.
Och ingen har riktigt reagerat över detta som ohälsosamt,
eller onormalt. När jag däremot fick en inre klocka som varnade för det,
och slutade med vitt socker i princip helt, och började motionera
mycket genom promenader, långa och många, fast med bibehållen
och till och med ökat matintag av mer näringsrik och hemlagad mat.
Och minska en anings lite i vikt. Det gör intressant nog, flertalet
oroliga över min nya livsstil.

Liten koll ändå, fast jag kollar mer än snittet
Men jag har ändå ganska lite koll ändå kan jag känna.
jag är ju levande, och kan bli sjuk, och är dödlig. Och har ganska liten styrning
över ödet på det viset. Jag kan ju vara kärnfrisk nu, men lika gärna
ha en sjukdom som börjar och inte märks.

SDs faktaresistens är utmanad av ”Covid-experter”
Och om jag återvänder till funderingarna kring Covid-smittan, och den
Tsunami av information, och desinformation som flödar, samt alla
hobbyexperter som tror blint på just sin övertygelse,
och stänger inflödet för all annan information, eller ifrågasättande.
Man slukar information som passar en egna syften, i en takt
som får den mest inbitne, fakta-resistenta, ”Svärjevän” att bli imponerad.

Leta och finn
Om du letar information, och personer som starkt propagerar för att alla
ska ta vaccin, så behöver du inte leta. Det finns orsaker till detta, som inte
kanske är så ädla som framställs. Men letar du kritik och ifrågasättande
av vaccinets framställning, dess ekonomiska drivkrafter, dess risker
för biverkningar eller tom dödsfall, ja då får du leta dig trött. Och om du
hittar det, så hittar du det enkom tillsammans med en artikel som
förklarar att kritikerna är samvetslösa foliehattar, som inte tar till sig
det som etablissemanget har bestämt är ”fakta”

Varför gör jag det då ? svaret .. jag gör inte det !
Och varför ställer jag mig då på vaccinkritikernas sida tänker ni ?
Faktum är att jag inte gör det per definition. Jag blir helt enkelt
bara misstänksam mot all ensidigt informationsflöde. Eftersom
jag vet att inte alla agenda styrs av osjälviskhet eller idealism.
Snarare tvärtom, nästan vad än vi pratar om, så finns det egoistiska
och ekonomiska orsaker till att strypa kritik och ifrågasättande.

Sitter inte med sanningen, men troligtvis med förnuftet… ifrågasättandet
Och utan att sitta på sanningen, som tvivlande och ifrågasättande,
anser jag att det alltid är sunt att ifrågasätta allt, men extra mycket
när en massiv majoritet, från högsta maktposition och ner
till lägsta gräsrot o-synat köper information. Och så är fallet med vaccinen
som nu på rekordtid tagits fram, av företag med miljard-omsättning.
Bara där borde folk dra åt sig öronen kring om det är helt säkert att allt
går rätt till. Men det låter sig inte göras under sådana moraliska
påtryckningar vi än en gång utsätts för, likt svininfluensa- vaccinet.

Flera anledningar
Det finns flera anledningar till detta beteende från Media, politiker
och miljardföretag, men de flesta är cyniskt ekonomiska. Den allmänt
vedertagna uppfattningen är att om det ska gå att ”utrota”
(Det finns lite som tyder på att det går) … Covid 19, så krävs det att upp
till 70-80 % av världens befolkning MÅSTE ställa upp och vaccinera sig.
Det är dessutom faktiskt även det, naivt, eftersom den rikaste delen av
världen roffat åt sig långt mer av det befintliga vaccinet, än vi behöver,
med konsekvensen att tex Afrika kommer få det låååångt efter oss, vilket
i sin tur gör att om teorin om massvaccinering stämmer, inte kommer att
fungera ändå, eftersom man exkluderar fattigare länder.

Om det ska vara genomförbart, måste uppoffringar göras – av andra !
För att det ändå i någon mån ska vara möjligt att genomföra
en sådan exempellös massåtgärd, så krävs det att all information som
kan ifrågasätta vaccinets eventuella faror och nackdelar ifrågasätts
och att personerna som säger annat görs icke trovärdiga. Och kampanjen
måste vara massiv, och vattentät, får inte innehålla tvivlare. För då
uppnås inte den procentsats man har sagt är nödvändigt. Man är dessutom
ifrån maktposition, och gemene man, tydligen villiga att offra de undantag
i hälsa och eventuella dödsfall orsakade av vaccinet, för det stora helas
goda resultat. Och det menar jag är farligt. Därför oftast, oftast är det
inte sina egna liv man är redo att riskera, utan andras. Och där är
givetvis nuvarande regering medskyldiga, precis som regeringen Reinfeldt var det under Svininfluensan. Men att ta ansvar av konsekvenserna är det inte tal om,
utom i begränsade ekonomiska skadestånd för förstörda liv.

med detta sagt så
Med detta sagt, så ifrågasätter jag även i stort de uppkomna kölhalningarna
av statsministern, justitieministern och finansministern för deras
inköp i gallerior innan jul, och i mellandagar. Dubbelmoral ? javisst !
Fel av dem ? javisst! Men var så säkra på att de som kritiserar dem inte heller
är några änglar i sammanhanget. Och var så säkra på att agenda till kritiken
är politisk makt, för att kunna skaffa sig ännu bättre ekonomisk ställning för de rika.

Goda nyheter för högerextremister och förespråkare för ett samhälle med ökade klyftor
Det här är ju goda nyheter för de konservativa och främlingsfientliga
krafterna att media banar väg för dem. när Löven och Johansson
inte lever upp till de uppmaningar som de gör med emfas. De borgerliga
borgerliga journalister och främlingsfientliga försitter inte en sådan chans,
att bidra till förtroendebrist till sittande regering. Och de av dem som inte öppet
sågar Löfven och Johansson, kan ni vara säkra på, var själva ute och julhandlade.

Njaä… eftersom få eller inga ändå läser detta, eller bryr sig,
så går jag och läger pussel nu.

…
Man kommer bara en viss sträcka på en tank,
även om man har reservdunkar, att fylla på med.
Men till sist hackar man sig fram på ångorna innan
man plötsligt står helt still, mitt i en skog långt
ifrån påfyllning.

Man skulle kunna tro att jag skriver om bilar och bensin.
Ja det är själva tanken, att ha tanken som metafor, för den
mänskliga själen… min själ !
Hur fyller man på energi, och liv i en själ då?
och hur länge räcker det innan själen bildligen befinner
sig mitt ute i skogen, i pinande iskyla och mörker ?
Och är utan ”reservdunk”

Ja har under livet närt min själ med dans, på danslogar
nära somriga norrländska sjöar, och dansanta älvor och
gudinnor. Jag har närt den med socialt umgänge i samband
med oerhört roligt boulespel. Och jag har närt den med att spela
musik tillsammans med Åsa och Per-Åke, och till och med spela för
människor nån enstaka gång. Och jag har närt den med lite fysisk
beröring, ja till och med kramar till och med… ibland.

Men själen bor i min kropp, och när jag när min kropp, så när jag även
min själ, och vise versa. Och där har jag också gjort mitt yttersta.
Men nu så här på årets näst sista dag, känner jag hur jag frenetiskt
letar efter en reservdunk till, för själen ….. för livet.

Trött, trött och kall i själ och kropp, gör jag som jag alltid gjort.
Jag tar ett steg till, och ett steg till, och hoppas att tunneln
snart tar slut, och ett ljus skymtar vagt. En liten skvätt energi, fick
jag av snön som föll idag och lyste upp. Men mest saknar jag umgänge,
sysselsättning och framför allt solen….

Nej det sliter på både kropp och själ nu,
när det är nära på soppa-torsk.

…
Hur man än vänder sig, så nog fan
har man arslet där bak. Och speciellt när det gäller
mat och hälsa, om man söker information om vad som är
nyttigt och onyttigt. Jag har kommit fram till att man måste
sluta äta och dricka, för att undvika onyttigheter.

Ja men hur ska ni ha det ? Inflammatoriskt eller antiinflammatoriskt ??
Jag har tex alltid inbillat mig att havregryn är nyttigt, och ätit
det till frukost i hela mitt liv. Ofta tom fiberhavregrynsgröt.
Men tji fick jag, för spannmålsprodukter som inte är fullkorn, är tydligen
”inflammatorisk” mat. Ingefära som är ANTI-inflammatoriskt då ?
De borde ju vara toppen ? ICKE ! Det är tydligen skadligt för levern,
om man får för mycket.

Mer än lovligt tjurig jag är
Jag var upp på ICA Kvantum, 1, 4 km från där jag bor,
och Corona-handlade till en vän. Vännen ifråga erbjöd vänligen att
jag skulle ta deras bil, men jag är mer än lovligt tjurig ibland.
Jag ville ha motion och styrketräning i vardagen. Och det fick jag.
Jag var där en sen kväll nån gång för några veckor sedan, och då var
det inte många själar där.

Idioter, dumskallar, puckon,och några människor oxå
Men det var då det. Jag gick in, och det fyllde på,
och fyllde på och det fyllde på, med idioter, dumskallar, puckon,och några
människor oxå. Några med munskydd blängandes på mig
och trängde sig fram genom gångarna, härs o tvärs, helt planlöst, likt
ett gäng dementa, speedade präriehundar.

Ja men för all del ta med hela familjen, varför inte hämta upp mormor oxå ?
Att åka iväg En i familjen och sköta familjens nödvändiga inköp,
har, hur ska jag uttrycka det – INTE LANDAT RIKTIGT HOS FOLK.
Jävla puckon, som måste ta med sig ungar och en oäkta hälft
som inte har nån funktion alls där, annat än vara i vägen. Man skulle
kanske hävdat att den andra hälften skulle styra ungjävlarna iaf.
Men i helvete nån gång !

Lugn, lugn, det kommer mera !
Uppenbarligen, iom att man styrt det på det viset från politiker
och kapital, att centrum flyttats FRÅN STAN, där det satsats miljoner på att
snygga upp stadskärnan för att bara överges… uppenbarligen
så har kommunen ordnat ungdomsgård, i det nya området UTANFÖR STAN
Vad ? i någon byggnad bredvid ICA ? NÄÄÄ I VARUHUUUUSET!
Volvoraggarna är rastlösa, och tillhör de odödliga, och likt Magnus Uggla så
”Skiter de i allt”. Det verkade hur som helst en bra idé tänkte dom, att hänga
15-20 st inne på ICA, vid godisavdelningen, som naturligt-jävla-vis ligger vid kassorna.
Så de blockerar dessa, utan att ha en tillstymmelse till avsikt att handla något.

Halkfritt = rastlöst
De är rastlösa ikväll, Volvoraggarna. För snön och halkan som de farit omkring
i små tonårskluster och sladdat över hela stan i trafiken, .. den har tinat bort
Och smällarna som de köpte på Annandagen, och kastade ut genom sina
jävla Volvo’s har tagit slut. Ja men för fan höj körkortsåldern till 30,
åtminstone för killar. Och när vi ändå håller på, så kan vi höja byxmyndig-
åldern för tjejer/kvinnor till 30 oxå. Eftersom de inte tycks vara ansvariga för
sina handlingar. Nä de e f-n inte lätt inte !

Värst av alla
Sen springer det omkring nån jävla idiot där inne och försöker skydda sig
från närgångenhet med vagnen, och ser livrädd ut, parerar går omvägar
och faktiskt handlar. … det var jag som var DEN idioten. Den idioten tog tom
varorna i vagnen ut, utomhus, för att packa i lugn och ro. Överdrivet ?
Jajjamen !! Det kan ni ge er f-n på ! Speciellt som jag för andra gången på kort tid,
råkat ut för jubelidioter som inte vid 70 års ålder lärt sig var entrén på ett varuhus är,
utan tränger sig in i varuhuset bakvägen genom kassan. Den kassan där den livrädde
idioten som försöker undvika närkontakt står. Är han en av de som jag
ska visa solidaritet med, och vara rädd om de äldre, gubben som inte hittade entrén ???

Nä de e f-n inte lätt inte !

…

…
Jag brukade älska julfilmer. Den sorten som innehöll
en viss sorts julmirakel. Mirakel som egentligen bara är vanlig
mänsklig värme, när människor förlorade i sorg, blir räddade till
samhörighet, barn som finner sina föräldrar, efter lång frånvaro.

Lika mycket avskyr jag massproducerade ”romantiska” julkomedier,
byggd på Amerikanska klichéer, med Hollywoodsnygga B-skådespelare.
Där allt går ut på att de snyggaste ska bli tillsammans i slutet, fast
de är så osams och omaka från början. Det finns hundratals av dem.
Och i år, till jul, tror jag att olika kanaler ingått kartell för att visa allihop.

Men det finns några pärlor bland alla kopior. Några som tom smälter ett
pansarhjärta som mitt. En trovärdig story, bra skådespelare,
och lite mindre av romantikfloskler… och skratt. Men sen tror jag det är nödvändigt
att man,. för min del, ska ”bli kär” i den kvinnliga huvudrollsinnehavaren,
eller åtminstone hennes bästa vän. För att kunna drömma sig in i den världen.
Och då är det en mix av rollkaraktären, och skådespelerska troligtvis.

Jag har några filmer som sagt var, som jag inte tröttnar på,
när jag behöver drömma mig bort från min romantiklösa tillvaro:

* Sömnlös i Seattle (Meg Ryan)
* It could happen to you (Bridget Fonda)
* Love Actually (Emma Thompson)
* Medan du sov (Sandra Bullock)
* Once Around
* Beauty and the Beast (Emma Watson)
* Fyra bröllop och en begravning ( Andie MacDowell )
* Up (Tecknad)

… som jag minns nu iaf

Nej jag har inte ett pansarhjärta när allt kommer omkring. Jag kan,
med risk att låta förmäten, var ett av de mjukaste medkännande hjärtan
som slår i en gammal gubbe. Fast med några lager pansar runt det sköra
medkännande hjärtat.

Kärleken ler inte mot mig. Jag är väl bara en av dem som
inte ska finna den. Och att påstå att jag accepterat detta,
är både väldigt sant, och en innerlig lögn. Jag kommer aldrig
sluta längta efter kärlek. Om jag någon gång säger att jag
accepterat ett liv utan kärlek, så, ljuger jag,
för att skydda mitt hjärta.

Ikväll såg jag ”Sömnlös i Seattle”, Meg Ryan och Tom Hanks, och den lilla
äktenskapsmäklande sonen, som ringer in till ett radioprogram,
och önskar att hans pappa ska hitta en ny fru. En Julönskan.
Filmen börjar med att de två står vid en begravning utomhus,
det är pojkens mamma, som dött, av nån sjukdom.
Och redan där i filmens första minut, är mitt hjärta fångat,
och pansaret tillfälligt brutet. Jag får väl erkänna att jag är svag
för Meg Ryan i kärlekskomedier. Och som hon har sitt hår här,
i denna filmen, är också onödigt vackert.

…
Varför följer en vuxen man ett fotbollslag
med passionerat intresse ? Varför blir man glad när
en 11 vinner på Anfield, på andra sida Nordsjön ?
Varför blir man lite småledsen när de förlorar ?
Det är ju bara en boll och 22 män som leker,
med orimligt höga löner !?

Och jag tycker mig inte ens ha råd att köpa specialkanal
som visar Liverpools matcher. Så det blir bara ett fåtal
matcher per år jag kan se. Och då finner jag mig själv
sitta och följa matcherna via skriftlig målservice, som bara presenterar
torra fakta, och inget om spelet. Det är ju smått absurt.
Hur kan detta betyda något för mig ? Och det värsta är att jag inte är
ensam om detta 100-tals miljoner har samma intresse, om än olika lag.
Detta är ju jättemärkligt.

Medgångs-supporter ? Njaä … bara lite. Jag följer mer när mitt lag slåss
om titlar, än om de slåss för att få en chans till Champions league kval.
Så är det ! Men jag byter inte lag, och slutar aldrig att följa dem.
Men det är klart att om man väntat på en ligatitel i 30 år,
så väcks intresset än mer just nu. Och för närvarande kan jag namnet
på 90 % av alla spelare.

Wijnaldum, Van Dijk, Hendersson, Alison, Diogo Jota,
Mohammed Salah, Mané, Firmino, Fabino, Andy Robertson,
Alexander Trent Arnold, Milner, …. ja jag kan de flesta.
Men varför ?

Är det som vissa forskare påstått, ett fredligt sätt att bedriva
krig, motståndare, allianser, etc ? Är det en fråga om att finna identitet ?
Eller månne, är det ännu ett opium för folket att förskingra sina
tankar kring ?
Är det ett sätt att ta ställning om något som är oviktigt ur
politisk och värderingssynpunkt?

Liverpool är oxå det enda lag jag liksom valt själv,
utan påverkan från klasskamrater, som var fallet med
Djurgården, då klassen tuffaste kille var Djurgårdare och därför var
vi andra viljelösa får oxå Djurgårdare. Ibland önskar jag att klassens
tuffaste kille varit Hammarbyare. Ett fint klubbemblem, och lite mer
arbetarklasslag. Men u är jag ”gårdare” … och förblir gårdare.
Men därför är oxå Liverpool starkare, trots att det är utomlands.
Jag valde det själv, utifrån massor av tittande på tipsextra. Med Kevin
Keegan som huvudidol, och senare Ian Ruch, och framförallt
Steven Gerard, mr Liverpool, näst efter Kenny Dalglish.
De var tider de, då SVT hade råd med Premier league.
Och fattigt folk fick se bra fotboll, för tv-avgiften. Pling !!!
Liverpool – Arsenal 3 – 1, Steven Gerard.

Nä jag blir inte riktigt klok på varför fotboll är så
stort,i världen, eller för mig. Visst får jag en Kick när
Charlotte Kalla tar in 30 sekunder
på stafetten i Sotji. Och visst har jag sett Frida Karlssons
ikappåkning av Therese Johaug 20 ggr minst. Men …
fotboll, är fotboll, och Liverpool är Liverpool.
även om pengar är en förutsättning för framgång,
vilket på ett vis är trist, men verkligheten.

Och trots att det är fullkomligt mansgrisigt av mig att finna
damfotboll ointressant, på alla nivåer, så gör jag det.
Och alla försök att kvotera fram ett likvärdigt intresse,
gör mig bara ännu mer avog. Damfotboll är ointressant.
Damhandboll, däremot är kul. Riktigt kul. Skidskytte är hemskt
trots Svensk dominans. Jag har inte nerver för att se dem missa. Det är
lika hemskt som att se konståkare tränat i fyra år för OS,
för att sedan ramla en gång osså är det över.

I år såg det ut att bli ett överlägset Liverpool igen, när säsongen
startade. Men med en kraftig partiskhet, verkar det som
att det samlade Engelska fotbollssällskapet bestämt sig för att
tänja på gränserna en aning för att stoppa de ostoppbara.
En skadelista som måste slå nå’t slags rekord i PL.
Och en av de viktigaste spelarna offensift, mittbacken Virgil van Dijk,
blev brutalt kapad av Evertons målvakt i en 2 -2 match, och är borta
för säsongen. Han fick inte ens gult kort. anledning, att det var offside.
sekunden innan. Men det är väl helt obeskrivligt korkat. skulle en spelare
kunna slå ner en annan spelare efter avblåsning med samma argument,
att bollen inte var i spel, och klara sig undan kort ???

Nästan alla offsidebedömningar vid mål, har hamnat på fel sida
för jätten Liverpool, och mot Brighton tror jag tre mål dömdes bort
för Pool, och två straffar tilldelades Brighton. Och då frågar man sig helt objektivt,
är det BARA otur ? Eller finns det penningstarka intressen som
har ekonomiska intressen i att ligan inte ska vara avgjord till Jul som i fjol ?

Nå om detta kan man spekulera. Och det är väl oxå en av fotbollens stora
dragningskrafter, ”orättvisa domslut” som ALLTID drabbar ens eget lag.
engagemanget, Silly season etc..
För egen del., är det rätt skön flykt, att tänka på fotboll,en stund, stället för
eländes, eländes elände i världen,
eller grå, grå, grå .. i vardagen… närmre än så kommer jag inte
i min analys om hur en vuxen man,. kan lägga energi på hur det går för
11 spelare på andra sidan Nordsjön.

Det kan vara det mörkaste december jag upplevt.
Jag har promenerat 2 ggr varje dag hela december,
och lite i november. Mellan 5 km -12 km om dagen.
Och ännu har jag inte sett solen… inte en enda gång.

Nyheterna är mörka, och nyheter följer man vare sig man vill eller inte,
då dagarna är fulla av ingenting. Men jag upplever inte själva
influensan som det som är mörkast. Mörkast är hur människor
är mot andra människor, respektlösheten, nonchalansen,
och bristen på hänsyn och empati.

Och väder-apparna lovar mer moln, och mer mörker.
Så långt prognosen sträcker sig. Jag är inte immun
mot allt detta, mot den sociala isolering jag upplever.
Eller folks beteende mot andra. Men jag är en alldeles särdeles
erfaren överlevare, som vet hur man överlever på själsligt barkbröd,
och gör det mesta av det som ändå ges, som ändå finns.
En del finns i det man minns. Och en del finns på andra sidan mörkret.

Det finns där om vi bara fortsätter gå, fortsätter kliva upp,
och göra det vi måste för att må bra. Äta, röra på oss, ta hand om
oss, och le mot människor, kända och okända. Solen kommer tillbaka,
ljuset kommer tillbaka… livet kommer tillbaka. Men vi måste ta hand om
varandra fram till dess. Jag tänker på Tage…. jag saknar dig så.
Sannolikheten att du kommer tillbaka är noll. Men sannolikheten för att
du aldrig dör är stor… du tvivlande stora hjärta. Du människa !

Jag hejar glatt på människor under mina många mil till fots under det mörkaste
december jag kan minnas. De flesta hejar tillbaks, några blir rent utav
lyckliga och till och med tacksamma. En jätteliten del, en på 100, svarar inte alls,
åt det ler ja bara. Vi måste ta hand om varandra, så vi inte är vandrande vrak,
när ljuset kommer åter, på andra sidan eländet. Jag måste hitta mina
inre solstrålar, mina hopp och små räddningsplankor, mina små
överlevnads-glimtar i min själ. Jag ler mot er… jag hör av mig, vi måste
ta hand om varandra, ni måste ta hand om mig.

Härom natten var det stjärnklart, en liten, liten stund, under
en nattlig 6km promenad. Det varade bara i 10 minuter, innan
molnen hopade sig igen. Men jag stannade upp, och insöp stjärnorna
och lät min blick vandra ut i evigheten. Små små glimtar av hopp.
Vi måste ta hand om varandra. Den 21a december vänder ett mörker
mot ljuset i alla fall, och då har jag namnsdag. Tomas tvivlaren,
som har starkast tro under mörkret.

…
Suckarna blir djupare…
Mitt yttre försvar är skadat
… ögonen är ledsnare…
mer sårbar för närvarande.

…
Ja .. jag har valt den motsägelsefulla rubriken av
en anledning, det finns en poäng med den, utifrån
ämnet jag ämnar behandla: Corona och brist på självinsikt.

Jag gjorde nyligt en textruta på FB, där jag skrev:

2020,
the year of
random blaming

Den blev som vanligt väldigt populär, det blev 1 lajk.
Och då förstår jag att det den är träffande, och obekväm.
Så jag förstår orsaken till det, och är okej med det utifrån att inte
framstå som viktig och populär genom flest antal likes på
Facebook, vinner. Det som är mer frustrerande än att inte framstå
som populär på Facebook, är tanken att nästan ingen vill/vågar/orkar
ta ställning för någonting, om det inte är anonymt, stängt hat-forum.
Och att det skapar funderingar kring om de flesta faktiskt
tillhör den fördömande massan, utan självinsikt, men inte vill
stå för det med namn i offentligheten.

Inte så väldigt unikt, men ändå nya höjder

För även om det inte är unikt för Sverige anno 2020, så har det eskalerat
till nya rekordhöjder, att offentligt leta syndabockar, för att dölja det faktum
att man faktiskt inte själv sitter eller satt på någon lösning
som var omöjlig att ifrågasätta, vad gäller Corona-epidemin.
Jag mår lätt illa över hur i synnerhet journalister
och opposition beter sig och uttrycker sig med skuldbeläggning,
MITT UNDER BRINNANDE EPIDEMI !!! ILLA ! JAG MÅR ILLA!

Mitt under brinnande pandemi

Vore det inte lite mer klädsamt, att både som individ, journalist
och politiker anta sitt eget personliga ansvar för situationen.
Och förstå att vi fortfarande VET väldigt lite om orsaker och
konsekvenser kring det här viruset. Och varför har inte denna
urskillningslösa hat-storm…( f’låt ”kritik” kallas det ju nuför tiden
när man sprider fördomar, lögner, och desinformation.) .. varför
har inte dessa människor SJÄLVA bidragit till lösningen ?
En lösning som inte för någon egentligen är helt glasklar,
även om det är det den stora massan tycks påstå att den är.
Jag dristar mig till att påstå att om alla hade följt råden:

”stanna hemma vid symptom, tvätta händer,
och håll avstånd”

.. så hade det inte sett ut som det gör i Sverige. Det fattas nånting
hos en stor del svenska medborgare. Det fattas någonting
mänskligt. En ny folksjukdom värre än Covid 19,
en slags empatistörning, hos de som tar lätt på detta egna ansvar
eller skiter helt i det. Och detta påstår jag SAMTIDIGT som jag
kan säga att överdödligheten inte är så brutal, som det basuneras
ut i media med världskrigsrubriker. Ja jag är, efter som jag är ödmjukast
av alla, ödmjuk nog att påstå att jag klarar av att hålla bägge de tankarna
i huvudet. Men huvva så förmätet av mig !

Att gömma sig bakom propagerande av munskyddet

Munskyddet är ju en sådan populistisk symbolpolitik,
som visar på krafttag, men troligtvis betyder väldigt lite
i sammanhanget, eller ingenting på det stora hela.
Men man FRAMSTÅR som handlingskraftig, tom om man
bara PÅSTÅR det, fast inte använder det själv.

Hur misstro uppstår

Och ändå förstår jag till viss del hur misstron uppstår, när man
inte talar klarspråk, så som var fallet med vaccin under svininfluensan,
och som nu tycks upprepa sig vid covid 19.
Skrämselpropaganda, och förklädda hot mot vaccinmotståndare,
får lätt motsatt verkan. Åtminstone hos en stor del av befolkningen.
Om man säger att det är riskfritt att ta vaccin, när hundratals
ungdomar fick narkolepsi av vaccinet under svininfluensan.
Ja… då kan det hända att man tappar i förtroende. Vaga löften, med
instick av stark grad av osäkerhet basuneras nu ut om
vaccinets förträfflighet, och ”låga risker”. ”Förhoppningar” om
lång immunitet av vaccinet, ja tom längre immunitet än
om du haft själva sjukdomen… pratas det om, för att mobilisera
en skeptisk massa, som blev förda bakom ljuset i frågan,
under svininfluensan. Förstår ni inte ??

Vaccinkrigare Tomas Lundin ? – nä .. Tomas tvivlaren !

Man har dessutom i den totala mobiliseringen mot vaccinmotståndare
på SVT play, lagt ut en ”dokumentär” om ”vaccinkrigarna”. Där man letat
upp de allra värsta av extremister, för att ”bevisa” att det är galenskap att ens
ifrågasätta vaccin.

Själv är jag skeptisk, av några anledningar. Nummer ett är att jag tenderar
utveckla misstro mot de som undanhåller mig två sidor av sanningen,
och försöker döda all sunt ifrågasättande. Att ifrågasätta, är dock inte detsamma
som att benhårt motsäga sig fakta. Någonstans har den insikten försvunnit
på vägen. Jag är även skeptisk mot hela läkemedelsindustrin som sådan. Då den är
en biljard-industri, vars enda mål, är att gör profit, åt några enskilda miljardärer.
Samt att de kräver ansvarsfrihet vid biverkningar som förstör hundratals liv…
i bästa fall enbart. Och sen, utan bevis, utifrån dessa parametrar, är jag faktiskt
inte övertygad om vaccinets förträfflighet, och hur stor betydelse det haft historiskt.
Men på den sista punkten famlar jag i blindo, utan att veta.
Och det är inte mitt fel, för det finns starka ekonomiska krafter i världen
som lägger miljarder i reklam/propaganda för att dölja risker och farlighet
i produkter de i sin tur blir miljardärer på. Sockerindustrin är ett ex.
Oljeindustrin, … ja man kan räkna upp hur ånga som helst, som
gör allt för att vi ska förbise farorna med det vi blint konsumerar.

Historisk effekt och naturnära logik ?

Så vad gäller vaccinets historiska effektivitet, har jag helt enkelt
inte tillförlitlig, objektivt granskad information att tillgå.
Min utgångspunkt kring hälsa och harmoni, har alltid
varit NATUREN. Om vi levt MED naturen, ist för att skövla densamma
och undvikit att leka Gud med kemikalier, experiment,
genmanipulering etc… så har vi inte varit där vi är idag. Om
vi låtit bli att bli konsumerande kapitalister, med global räckvidd,
hade inte viruset spridit sig så explosionsartat. Och hade vi inte haft
en onaturlig djurindustri, kanske viruset inte ens uppstått.
Men va fan vet jag ?