…
Trött på anonyma hatare, och att ingen står upp mot dem
Jag blir emellanåt trött på hela skiten, och kan inte göra
annat än sucka över folk. Jag är trött på allt blint hat från
alla håll och kanter. Jag är trött på alla lögner från dessa.
Trött på att så många inte står upp mot dem, gömmer sig
bakom ”positivitet” och anonymitet. Samma anonymitet
som hatarna gömmer sig bakom.
En man som heter Owe
Och fruktansvärt trött på alla bortskämda svenskar. Det kanske
verkar värre än det är, det kan hända att det på det viset.
Att media gärna ger dessa idioter utrymme, framför förnuft
och eftertanke. Det är väl att svära i kyrkan att hävda att folkkäre
Owe Thörnqvist (länk) går i bräschen, och blir ett ansikte
utåt för de bortskämda svenskarna. Och aldrig någonsin tidigare
har vi väl blivit så synade som folk, som under Corona-epidemin,
när någonting krävs av medborgaren. Jag har varit stolt över
att vara svensk, stolt över vårt historiska engagemang för
medmänsklighet, flyktingar, osv….
Stoltheten rinner ut mitt hjärta
Jag får allt svårare att känna den stoltheten, ju längre tiden går.
Sverige och svenskarna har förändrats i grunden, och som jag
misstänker, har med välfärd och fetare plånbok, kommit att bli ett
av världens mest bortskämda folk. När jag ser flaggan, den svenska,
som jag förut varit så stolt över att se vaja i idrottsevenemang,
och på nationaldagen,. när nysvenskar sveper in sig i flaggan i stolthet
över att få blivit medborgare…. när jag nu ser flaggan, är det
nästan alltid i sammanhang av trångsynthet och rasism.
Jag blir så fruktansvärt j-a trött på er ! Era identitetslösa
skogstroll, nättroll, utan tillstymmelse till varken hjärna eller hjärta,
som bara kan trampa ned allt som ni ser har mer hjärta
och intelligens än er själva. Så fruktansvärt små människor,
så ynkliga, rädda, fega.
De som ”värnar Sverige”
Och aldrig någonsin tidigare har vi väl blivit så synade som folk,
som under Corona-epidemin, när studenter pissar å förmaningarna
om försiktighet (länk). Jag skulle kunna räkna upp 50 likadana egocentriska
skeenden, från svenskar i Sverige, ett av världens mest bortskämda folk.
De som blev tårögda över att kryssningarna kommit igång igen,
de som har spott-tävlingar på camping när en droppsmitta dödar
främst äldre, och i tusental bara i Sverige. Nån hade vandaliserat
skyltfönstret ett av stadens caféer, för att de ”tyckte extra mycket om
Sverige” tydligen, sk ”Svärjevänner”. Jag blir så j-a trött.
Fira ner flagg-jäveln
Nä fira ner flagg-jäveln på halv stång, och låt den vara kvar där tills
vi har något att vara stolt över igen, så som medmänsklighet,
rättvisa, empati. För vi har mer att sörja än sträcka på oss över !
Jordbruk och förluster
…
Och det ska visst fortsätta småregna
Det har regnat mesta delen av det senaste dygnet,
trettiotvå millimeter regn. Och det ska visst fortsätta småregna
till i morgon bitti innan det upphör. Och sedan om maskinerna
som spår väder, spår rätt, så får vi vänta till på
Torsdag för att återse solen igen.
Regn-jobb
Men jag kan vänta… inga problem. Jag mår bra i regnet,
och solen kommer alltid tillbaka vet ni väl? Jag har varit ner
på ”jordbruket” två gånger i regnet, och mellan regnen.
En eftermiddag satt jag och gallrade morötter medan det duggregnade
lite på mig. Det var direkt skönt vill jag påstå. Och idag efter det stora skyfallet
så gick jag dit och luckrade upp jorden lite, som blivit hårt sammanpackad
av det hårda regnet, samt alade pärern igen, eftersom regnet, sköljt ned
mycket av jorden som kupats/alats. Jag tror de vill mycket jord omkring sig,
potatisarna/pärern.
En öm hand och ett ömt hjärta
Den ömma och onda handen är mer rörlig nu. Den tål ännu ingen belastning,
men jag kan tex skriva på tangentbordet utan att hämmas.
”The winner takes it all” och ”Both sides now” fyller rummet ,
mina öron och mitt hjärta, medan jag skriver. Och sätter tonen
för den stämning jag är nu. Lycklig, harmonisk, ledsen
och melankolisk, på samma gång. Jag gör ibland misstag i mitt liv
fortfarande, trillar tillfälligt tillbaka i gamla mönster, för att plocka
ihop mig själv, och börja om. Om igen, om igen och om igen !
Nej allt är inte bra. Inte nu heller. Allt är aldrig bra.
Men ibland är det mesta bra, eller tillräckligt bra….
… och nu är det tillräckligt bra.. eller snäppet bättre.
Älskar ogräs
Jag har kommit på att jag älskar att rensa ogräs.
På riktigt alltså. Så mycket att jag faktiskt luckrar upp jorden
så ofta att ogräs i vissa odlingar inte ens hinner rota sig.
Man skulle kunna säga att rota i jorden, och vårda
det gröna som ska bli till mat, gör mig oerhört harmonisk.
Det handlar noll och ingenting om perfektionism inför
vad andra ska tycka om hur fint mitt land är. Jag skulle känna
samma harmoni, och meningsfullhet inför det jag sätter i mina händer,
ägnar mina tankar åt, om jag hade lotten en kilometer ut i skogen,
och ingen såg.
Oreda inne – och livskraftigt ute
Hemma, inomhus nu, är det allt annat är perfekt städat.
Enkom en ren diskbänk håller jag hårt på. Nån klädhög,
på golvet istället för i tvättkorgen, noter liggandes framme,
DVD-förvararen öppen på en pall, obäddad säng, och mer än måttligt
jordigt och grusigt golv.
En prioritering under skade-läget
Jag har varit delvis justerad i handen, och ganska slutkörd, och har
fått prioriterat göromål. Och då har jag valt det som är levande, och inte
väntat på att jag ska få ork och lust, eller att vädret ska bli till min
belåtenhet för att gå ut och rensa ogräs eller plocka skadeinsekter.
Dvs ”jordbruket” har prioriterats, när ena handen, den jag gör det mesta
med, varit dålig. Annars dör växterna, blir uppätna, eller utkonkurrerade
av ”ogräs”. Naturen väntar inte på att jag ska få lust, eller att det ska vara
lagom temperatur.
Naturen vi lever i och utav
Och naturen kära vänner, är det vi lever i och utav. Mina lotter befinner
sig i naturen, bland växter och insekter och fåglar. Och om jag raderar ut
naturen, så raderar jag i förlängningen ut mig själv. Om människan raderar
ut naturen, så raderar människan i förlängningen ut sig själv. Apropå skadedjur,
och ogräs. Jag med min lilla kolonilott har kommit på detta, och måste anpassa
mig och kämpa med medel som INTE dödar allt omkring mig, och förgiftar
det jag ska äta. Det är fullständigt galet tänkt av mig, tycker marknaden,
kapitalismen, och alla dess förespråkare och införlivade. Alldeles galet !
Ord
Och därför så utmanar jag uttrycket ogräs, precis som jag utmanat
användande av så många ord, hur de används och vad de betyder, värna
om ett förtydligande av betydelsen, och förståelse för att ords betydelse
förändras utifrån hur de används av den stora massan.
Ogräs ? – Eller ?
Jag kommer också kalla det för ogräs fortsättningsvis. Och jag kommer
plocka bort de från mitt ”jordbruk”, eller ännu bättre, luckra jord spå
ofta att de inte hinner slå rot. Och jag kommer respektera dess existens
istället för att svära över dem, och förgifta ogräset, grödorna jag äter och
mig själv genom besprutning. Och de små rackarna som försöker äta
upp min kål då ???? Ska jag vända andra kinden till där,
och låta dem äta upp allt jag jobbat för ? Nej naturligtvis inte.
Dukat bord – då kommer matgäster
Men serverar man mat (kålväxter) så kommer det matgäster. Så är det
bara. Och då kan jag lägga kålnät för att reducera intrång av maskar och
fjärilar. Jag kan plocka bort de små, och mosa dem för hand.
Jag kan spela ett fair game. Härom dagen hittade jag en större larv på
en kålplanta. Och ju större djur, desto svårare har jag att döda och
mosa dem. Så jag bar den bort på gångvägen, 25 meter bort, la den mitt
på asfalten. Då ska den först överleva fåglar som tycker den är lika mumsig
som larven tycker mina kålplant är. Dåliga odds redan där. Sen ska den
kravla tillbaka 25 meter till mitt tält, förbi massa andra lotter. Och lyckas
den ned det. Ja då har den gjort sig förtjänt av att knapra lite till på min kål,
tills jag upptäcker den igen och bär bort den, med samma dåliga odds.
Buggar i vårt system
Det här ett av mänsklighetens och kapitalismens stora ”buggar”
att vi definierar allt som inte tjänar oss ekonomiskt
och i bekvämlighet som skadedjur och skadeinsekter. Och aldrig riktigt förstår
”Circle of Life” (You should never take more than you can give)
Det är oxå det som gör att vi i förlängningen sågar av den gren vi sitter på,
för att uttrycka sig metaforiskt. Och varför gör vi det ?
Jo för att få mer pengar ?! ,.. för att kunna köpa mer saker ?
Och såga lite till på grenen vi sitter på. Och vi är alla en del i det, mer eller mindre.
Störst påverkan av allt – egentligen det ENDA
Mindre om vi tänker på hur vi lever och handlar. Återvinning eller köp slit och släng.
Resor för nöjes skull, besprutad mat, köttfabriker har betydelse …
Hur vi väljer, hur vi lever. Och det är ALLT vi kan göra, ändra på hur jag
själv lever . Vad jag väljer och väljer bort. Det påverkar LÅÅÅÅNGT mer än
vad du röstar på vid valet. Och det är dessutom det ENDA du egentligen kan
påverka i någon utsträckning. Vad du själv gör väljer, tänker.
Ta förluster – inte vara för girig
Om jag återgår till min lilla lott i livet, min kamp för mina plantor,
och det arbete jag lägger ner på dem. Hur frestande är det inte för
många att då bespruta plantorna mot skadeinsekter ? Och såga lite
till på grenen ? När jag som nu ser några hål i kålbladen, och förlorat en
blomkål till en glupsk fjärilslarv. När jag ser en av mina starka tåliga grönkål,
ändra färg bli gul, och troligtvis tyna bort ? Utan att helt veta varför. den
KAN ha blivit angripen underifrån, i rotsystemet. Men vet inte.
Det finns krabater i jorden som äter rötter.
Giftiga grönskar finns redan att köpa
Men jag tänker att giftiga grönsaker finns det att köpa för dyra pengar.
Eller om jag vill köpa giftet direkt och äta det, och såga lite till på
grenen vi sitter på. ( Osså undrar vi över alla sjukdomar vi får, eller
skaffar oss, är eg en bättre term). Nä jag tänker att jag får ta den förlusten.
Det är tråkigt. Och kommer jag på knep för att hindra dem från att äta mina
grödor, som inte inkluderar gift, jag då är jag redo att använda den mot
insekter o dylik. Jag får ta att jag fick rycka upp blomkålen. Jag har ännu
väldigt många plant kvar. Och det ska nog räcka till mig oxå.
Jag vill ju bara äta mig mätt, tillverka ´min mat i den utsträckning det går,
och inte äta gifter. Jag behöver inte bli ekonomiskt rik, och i processen
själsligt fattig….
Jag behöver bara arbeta för min giftfria mat, och finna mening i det,
ha tak över huvudet. Och inse att jag varken KAN få allt,
eller behöver få allt. Något som marknadsliberalismen och kapitalismen
och alla som avgudar det levnadssättet, tycker är en helt galen
tanke av mig… helt galen faktisk.
Livskraftigt, rätt förutsättningar
Vad gäller växterna, är det bästa bekämpningen att skapa en livskraftig
planta, ge den rätt förutsättningar. Och plocka ”tjuvarna” för hand i en fair
kamp. Så slipper jag döda mig själv i förlängningen via gifter, när jag dödar
snyltgäster med gifter. skapa en livskraftig planta.
Vi kan inte döda naturen om vi ska leva i den, och utav den !
Och sen är det så oerhört kul att luckra jord, och rensa ”ogräs” för hand.
Mer eller mindre väderbeständig faktiskt
…
På G i alla väder med G
Jag och min vän G, har under många år gått promenader,
”teaterpromenader” . Ibland är det glest mellan tillfällena.
Men om vi inte gått, har det aldrig berott pga vädret, för
efter vädret har vi anpassat oss. Men för min del går det längre
tillbaka än så, egentligen så länge jag kan minnas så var vädret
inte nåt större hinder, för att gå ut. Med morfarn ute i bärskogen,
eller med morfarn ute på sjön, i ekan, när vi fiskade. Vi satt och
metade i regnet, med sydväst, och regnjacka.
Myten om den vädertålige norrlänningen
Inte heller i betong-gettot i natursköna Stockholmsförorten
var vädret något som hindrade oss friuppfostrade (ouppfostrade) 60-talsbarn
från att leka, cykla, eller vadsomhelst. Jag som ändå varit uppväxt
nollåtta, förväntade mig något tuffare virke i norrlänningarna
när jag flyttade upp till Ådalen 1987… vad gäller väder och vind.
Första vintern tog morbror Rolf med mig på vinterpromenad från
Nipstadsgatan 15, upp till Krokvägen 12,…..i 39 graders kyla.
Ynk och ömk
Men allt som oftast tycker jag det är ett väldans ynk och ömk
över vädret: ”För kallt, för varmt, för blåsigt, för myggigt för
att det inte blåser, för regnigt, för lite regn. ”Det borde regna på natten,
och vara soligt och varmt på dagen” skrev en vän till mig nyligt.
”Det ska vara lagom” skrev än annan vän. Och bägge uttrycken
håller de flesta med om. Så det är som vanligt JAG som är den konstiga,
även i detta fall, som är mer eller mindre väderbeständig, som gillar
alla vädertyper vi har, och tycker att Sommaren, hösten, vintern och
våren är de bästa av de årstider vi har.
Gränsen till Norrland
Det frustas, fnyses och hånas från många Ångermanlänningar över det
som kallas snöoväder i Stockholm, och är nån cm snö.
Asså, jag var ju redo att haka på… om inte Ångermanlänningen
hade vart lika ömklig när det kommer till väder. Ådalingar som
inte ville åka på vinter-styrdans vid – 20 grader, för att det var så kallt att
sätta sig i bilen efter dansen !!??? Amen för helvete Ådalingar, ni
är ju lika veka som Stockholmare ! Och jag är blandras
Ångermanholmare, och tåligare än hela högen. Eller åtminstone
mindre gnällig vad gäller väder iaf.
Kanske måste vi dra om gränsen för Norrland, mellan Västerbotten
och Norrbotten, och inte vid Dalälven?
”Dä ä mytje görm å”
Jag får väl säge som n’morfarn sa då: ”Dä ä mytje görm å”
Även nere på kolonilotterna tycker jag mig skönja ett tydligt mönster
till vilka som är där när. En liten faktor är folks dygnsrytm, och hälsa.
Men den stora faktorn är vädret, utan tvekan. En solig ”lagom varm”
är näst intill allihopa nere samtidigt. Rägne nä, så är det
bara jag (om jag har nåt som behöver göras) Är det ”för varmt”
så är det bara jag. (om jag har nåt som behöver göras)
Men återigen, så är det troligtvis JAG som är den konstige i sammanhanget.
Utanför normen, den ovanlige… token !
Jag är konstig… utifrån normerna
Man har även kunnat se mig plocka nässlor i diken,
för att göra egen näringsrik gödning till växterna, gratis, när det normala
är att köpa näringstillskott i pelletsformat för 200 kronor förpackningen.
Och man kan se mig klippa gräs som inte inte är avsett at klippa, för att få
gräsklipp till odlingarna. Ytterst konstigt.. de finns ju att köpa ??!!
Jag har aldrig varit rädd för att göra bort mig faktiskt. Men det är först på
senare år jag kan stå för vem jag är, hur jag tänker, hur jag gör, och
PÅ RIKTIGT inte bry mig om vad folk tänker om mig när jag ligger
raklång på marken, med systemkameran för att få en bra bildvinkel.
Eller övriga redan nämnda ex.
Men vad är det….
Men vad är det då som får oss att tvingas göra saker vi inte
kanske egentligen inte helst vill, för att betraktas som normala
av människor vi inte känner, som inte bryr sig om oss, eller egentligen
inte betyder något för oss? Och vad är det vi anser vara ”normalt” och varför”
Även när det i ett utanifrånperspektiv verkar helt kokobello, så gör vi det om
”alla andra” gör det, utan att fundera varför. Som att bunkra toapapper
i det land i världen som kanske ligger i topp tio på egenförsörjning av
cellulosa-produkter, så som toapapper.
I enbart kalsonger på stan
Vi går ju tex inte på stan i kalsonger med y-front på, utan byxor.
Men kortbyxor som är i stort sett samma plagg likadana,
då går det bra, annars är man mer än lovligt knäpp. Och kanske tom
begår ett lagbrott ? Nä men jag intresserar mig för dylika beteendemönster
kring normal och onormalt. Det mesta är bara ett skådespel
verkar det som.
Bråttom ?
Stockholmare springer till tunnelbanan, även om de inte har bråttom
varför ? Bilister blir som galna av att hamna bakom en eller flera
långtradare Även om de egentligen inte har bråttom.
Varför ?
Osså det ”dåliga vädret”
Och vi springer undan regnet … även om det bara blir
några droppar på oss mellan butiken och bilen. En reflex tror jag,
som
ingen reflekterar över. Kommer regn, ska man springa undan.
För det ”är dåligt väder”. Jag tycker det är toppen-väder.
Det måste ju som sagt få regna ibland.
Till sist får jag väl citera fd Bangolfaren Per-Erik Gahlin,
när vi var på SM i bangolf på Stockholms banor. Och himlen
öppnade sig, i ett redigt skyfall. Alla kutade under tak,
Jag gick fort, eftersom jag är konstig. Men Per-Erik, han spelade
klart banan, gick i lugn och ro in långt efter de andra. Och nån
frågade varför han inte sprang undan regnet:
”Äh jag va ju liks blöt så”
Det måste regna
…
Det måste regna … det måste få regna..
Det måste få bli grått och hôrvet, fuktigt och trist.
Det måste få stanna av, det måste kunna va tråkigt.
Det måste få regna … det måste få regna
Jag älskar att höra regnet smattra mot fönsterblecket
Om det inte får regna i mig, torkar jag ut till
en livlös öken. Det måste få regna i mig, ned för
kinder, och inuti mig. Jag njuter ofta av regn. Speciellt som
nu, när det varit het länge. Jag älskar att höra regnet smattra mot
fönsterblecket. Idag tog jag på mig shortsen, och tjock-skinns-skinnjacka
min och gick ut i regnet, i den friska svala luften. I det gråa, trista
i det hôrviga, fuktiga, kalla.
Men det är inte regnet ….
Och ibland kommer melankolin, och sorgen med regnet. Men det är
egentligen inte regnet som bär den med sig. Det är vi själva,. som
har det inom oss, alla soliga dagar, men nu… nu när regnet kommer,
så stannar vi upp en stund, och då kommer det fram, som vi stoppat undan. Det
måste få komma fram ibland… det måste få regna i mig ibland,
annars torkar jag ut invändigt.
Det måste få regna ibland, annars dör våra odlingar, annars gulnar
gräsmattor, annars dör bären och träden, och då dör allt annat. Det måste
få regna ibland, Det är välkommet, vad än för känslor det väcker i mig,
väcker i dig, väcker i oss.
Jag har stannat till en stund…
Nu smattrar det på fönsterblecket, och jag har tillfälligt stannat upp,
och det regnar lite inombords också. Det är okej, det kommer sol igen.
Jag är inte rädd sorgen, jag är inte rädd mörkret… och jag tycker om regn.
Nu förändrar regnet älvens yta, och karaktär. Och jag saknar…. jag saknar
jag saknar …
Tänk om vi suttit där ….
Jag saknar min far. Tänkt om vi suttit i sommarstugan i Stordegersjön nu,
morfarns sommarstuga, och bara tom-glott utöver sjön. Utan ord, enkom smattrandet på fönsterblecken, och plåttaken. Vattentunnorna rinner över, när de fyllts
av ihärdigt regn. Höra elden knastra och spraka i öppenspisen.
Och ta en kopp riktig choklad. Men det är dig jag saknar far.
Och det känner jag nu, när regnet smattrar på mitt fönsterbleck.
Det måste få regna ibland. Tids nog blir det sol igen.
Och då är jag redo… för att jag låtit det regna.
Underbara ungar, och att leva grönt
…
Belöningen i att hålla efter
3 kålmaskar blev dagens skörd i stora kåltältet,
efter att jag stått dubbelvikt och letat mask, och mördat
dem , krossande mot kålbladen de snikade av.
Dödade på sin favoritföda. Det totala massmordet är nog uppe
i 23 kålmaskar nu. Men det minskar i antal, ju bättre jag håller
efter det hela. Precis som antalet covid-fall om folk sköter sig.
Tegnell och jag
Anders Tegnell har nu gått på semester, och tillbringar enligt egen
utsagor tiden med samma sak som jag, trädgårdsarbete.
Jag har svårt att hålla mig borta nästan. Och även om det är roligt att
träffa andra odlare/lottägare, så är det mer terapeutiskt att påta i jorden
helt allena. Timmarna bara rinner iväg, och välmående är belöningen.
Detta trots trött rygg, en överansträngd högerhand och tumme.
Det har blivit betydligt bättre de två senaste dagarna, med handen.
Och ryggen var bara trött, inte ond.
Nästa fas, som går in i föregående fas, och nästa
Nu kommer nästa fas av odlandet, som måste övergå till
och smälta ihop med fasen av sådd,, odling och skötsel….
… nämligen skörda… eftersom,, och njuta och ta rätt på allt jag odlar.
Och det är inte ”bara” det heller. Både kunskapsmässigt och tidsmässigt.
För under stundom har det varit Havregröt till frukost, och en burk Makrill
till middag sent på kvällen, när göromålen varit som flest.
Leva för och av och med odlingen
Men nu börjar det så smått landa hos mig att jag inte
bara ska leva för odlingen, utan att jag även ska leva med odlingen,
och delvis AV odlingen. Börja ta mig tid att inkludera grödorna i riktiga
måltider. Jag har vattnat, rensat ogräs och mask, jag har grävt, grävt och grävt.
Snickrat, målat, gjort eget gödsel, gödslat, luckrat, burit jordsäckar,
inhandlat frän och utsäde, några plant. Inhandlat nät, byglar.
Samlat gräs, klippt gräs för att ge näring åt odlingen.
grovjobbet gjort
Nu när grovjobbet är gjort, och underhållet tar vid lägger jag fokus på
att lära mig skörda rätt, och använda skörden rätt. Inkludera det i fantastiska
maträtter. Ännu ett nybörjar-område. Men det första nybörjarområdet, har
hittills gått skapligt ju. Mestadels stavas de flit, och stora öron och ögon
som tar till sig information… och stor mun som frågar.
Underbara ungar
På väg ner till lotten, träffar jag alltid alla Djupövägens härliga lekande barn.
Fulla av skratt och livfullhet, och lek. Jag tackar Gudarna för den rikedom
de ger detta område. Annars hade det bara varit massa sura gamla gubbar som jag,
eller gnälliga kärringar. Många av dem känner igen mig, då jag nästan alltid skiner
upp när jag ser deras afro-flätor, deras korta pojksnagg, och säger med hela mitt hjärta
”Heeeej” … Nu säger de av hela SITT hjärta ”Heeeeej” till mig.
Jag är så glad att det bor så många invandare här, annars hade det varit tomt på ungar.
Och ” Om inga ungar funnes så slutar ja'”… skaldade den svenskaste av svenska vissångare,
Holländaren Cornelis Vreeswijk !
Färsk och torkad timjan – hur ska man kunna deppa då?
Så idag har jag haft egen färsk timjan i köpt ärtsoppa. Den vegetariska köpta
ärtsoppan är i sanning rätt trist utan fläsk,. Och bör piffas upp.
Lök är mycket bra. Men idag blev det timjan och persilja från egen trädgård.
Hur lyxigt känns inte det då. Lika lyxigt som rabarberkrämen,
med rabarber från egen rabarberplanta, till frukost i morse.
Övrig Timjan som jag tog, test-torkade jag i ugn på 50 gr med
öppen ugnslucka.
Hjääääälp!!!!
Ett träbord, blev tillfälligt vindskydd till gängliga oskyddade ärtor i
stormliknande förhållanden. Ärtplantor brukar ju liksom gripa tag i sin
omgivning och klättra, om möjlighet skapas. Och jag hade skapat möjlighet,
med pinnar o snören att klättra på. Men nu blev det nästan som i en fabel,
tydligt hur ärtstjälken med sina sista pustande krafter höll fast vid trådar
som blåste omkring betänkligt. Det var som de skrek på hjälp när
jag gick förbi, och de höll fast för glatta livet. ”hjjjjäääälp oooss…
vi blåser bort”
Talande morötter och ogräs
Och vem hörsammar inte ett gäng ärtstjälkar i nöd, i storm ?
Liknande fabel-association, med stänk av humor, fick jag här om dagen
när grannen satt bredvid mig när jag gallrade morötter. Och de växte tätt,
och nära inpå ogräs, varav av några var lika de unga morötterna till
utseendet. Åtminstone för den ovane. Och jag sa högt: ”är du ogräs eller morot”???
– Och jag personifierade dem, so fabler ”Jag är moroooot, jag är moroooot
ryck inte upp mig” från både morötter och ogräs.
Uppryckt från rötterna – I know te feeling, only too well
Apropå att rycka upp. Så ryckte jag av misstag upp en ärt-stjälk,
när jag skulle grabba tag i ogräs. De skrek ju inte 🙂
Och igen, så gjorde jag ljudligt, lite humor
av det hela, och gav röst åt den, som protesterade högljutt
över både att ha blivit uppdragen från rötterna, och dessutom
tagen för ogräs … förnärmat. Bäddade omgående ned rötterna i jord
och vattnade rikligt och hoppades den skull vilja leva.
Bladen slokade ganska omgående.
Men jag har bett om förlåtelse, och dessutom gett den vindskydd.
Så jag undrar om den inte börjar återhämta sig lite men den är rätt
sur på mig. Dt blir väl sura ärtor i den om den överlever kanske ?
Förebyggande lättja
Ja luckrade upp jord och alade faktiskt löken. Dvs såg till att den
fick mer jord omkring sig då den växt i svagt utförslut, och vattnet
drivit bort lite jord. Jag tror de ska gilla det. Grönkålen och broccolin
har fått nässelgödning, så de borde väl växa då tycker jag, så det inte blir förgäves.
Tycker om att använda jordluckring som ogräsbekämpning.
Dvs luckra joden omkring grödorna INNAN ogräset en hinner rota sig.
Jag finner att det blir mindre jobb så.
O nu ere gonatt för låtsasbonden,
måste väl ner och vända på vindskyddet imorrn…
eh jag menar bordet
Jag tror ni måste välja ……inte snart ..men NU !
…
Fler inlägg handlar om….
Jag finner att fler och fler av mina blogginlägg
kommit att handla om en ökande majoritets resistens
för att ta till sig information, på ett relevant och adekvat sätt.
Så även det förra: Jag var väl troligtvis lite dum i huvet då…rå
Och jag återkommer till det ofta, för jag tycker det är ett allvarligt
demokrati/diktatur-relaterat problem. De flesta skiter i det mesta nu för
tiden ur ett större perspektiv, och allt tycks handla om kortsiktig
bekvämlighet och ekonomiska fördelar för en själv, och endast sig
själv, oavsett konsekvens… tom för sig själv på längre sikt.
Misstro – okej !
Att folk har misstro till politiker har jag förståelse för, då även dessa
likt resten av de kapitalistiska världen ser till sig själv, utan
konsekvenstänk. Men att säga att man är ointresserad av politik,
är för mig samma sak som att säga att man frånsäger sig alla mänskliga
rättigheter, all vår frihet våra förfäder kämpade till sig. Att säga
att man inte är intresserad av politik, är att duka bordet för krafter
som är odemokratiska… och i smyg går mot mindre demokrati.
Och dessa gör det inte helt sällan via demokratins organ, val, riksdagen,
regering, lagstiftning … medan ni ”skiter i politiken”. Man skulle kunna säga
att vi är direkt ansvariga för minskat inflytande och
urholkad demokrati, genom att inte vara intresserad av politik.
Har ni redan glömt
Polen är ett exempel på hur de via demokratins organ,
avskaffat densamma. Men det skiter vi i, för politik är ointressant?
Hur långt ska det gå innan vi blir intresserade igen ? Så långt som i
Ungern, Polen eller Kina och Hongkong ? Då mina vänner, är det för
sent att rösta bort dem via röstsedeln. Då är det blod, död, kamp och
krig som måste till. Har ni redan glömt ?
Inte snart, men NU !
Vi har starka element inom den svenska demokratin, svenska
”demokratiskt” valda partier och företrädare som på lokal nivå och riksnivå,
redan nu föreslår inskränkningar i vår frihet och demokrati. Och några av
dessa har som paroll att de är FÖR frihet. Jag tror ni måste välja ……inte snart
..men NU. Jag tror ni måste syna dem.. inte snart,,… men NU !
Om ni inte föredrar krig, blod, kamp, och död för att återta vår
mänsklighet.
Svårt att sovra
Corona-epidemin och media är en sådan sak som folk har svårt att sovra i
informationen… och det är allvarligt, för det påverkar allt,
vår globala ekonomi, vår sociala hälsa, vår fysiska hälsa negativt,
i långt större utsträckning än själva viruset, hur hemskt
det än månde vara och är. Det är i större utsträckning en INFODEMI,
än en EPIDEMI, där masspropaganda dygnet runt gör större skada
än viruset. Där folk tappar fattningen, från gräsrotsnivå,
ända upp till den absoluta makten och bestämmandet.
Farliga lögner via statistik
Tex så går folk omkring och stirrar sig blinda på siffran för dödsfall
i Sverige, relaterade till Covid 19. Och jämför oss med Norge, Island
och Finland i första hand, eftersom de är närbelägna. 5333 döda var den
senaste siffran jag läste, medan Norge bara har nå’ hundra.
Och här kommer medias makt, folks faktaresistens och bedrövliga
urskiljningsförmåga in i bilden. Förstå orsak och verkan, analysera
den ”fakta” som ges, hur den ges, vad som orsakar vad,
och även hur man räknar i statistik. En sak kan vi vara säkra på, ALLA
länder räknar på olika vis. Det finns inte bara ett sätt att räkna på.
Propagandavapen
Och många länder använder statistiken som propagandavapen,
för att framstå som handlingskraftig och regeringsdugliga.
I synnerhet diktaturer, men även USAs president och liknande.
Men nu har jag i denna text troligtvis, förtroendemässigt, förlorat de allra
flesta läsare. Det blev alldeles för komplicerat. Och dessutom antyder jag
att man bör avkräva ett personligt ansvar för smittspridningen och dödsfallen.
Och DET mina vänner är inte populärt i Sverige,… det ”måste ju vara regeringens
fel, eller Tegnells”.
Omänskliga jag och Tegnell
När man då som jag uttrycker att de flesta som dött i Covid i Sverige varit
i 80-90-årsåldern, och statistiskt sett (För det är ju ändå statistiken De arga
belackarna lutar sig mot när de vill hänga Tegnell) … statistiskt sett folk som
faktiskt ändå dör av ålderdom och andra sjukdomar. Detta kan man då använda
emot mig och Tegnell, och hävda vår omänsklighet och empatilöshet, som om vi
tycker att det kvittar om äldre människor dör… ”de ska ju ändå dö.”
Det är dock att direkt ljuga att påstå detta. Vad som påstås är att Sveriges siffra
är missvisande både internt för Sverige, och i jämförelse med övriga världen,
där inte alla länder räknar in alla som ,Covid-fall. Om man jämför hur många i
åldersgruppen 80-90 år som dör nu jämfört med andra år, då INTE Covid 19 fanns,
DÅ får vi en mer relevant siffra att prata om. Det visar sig att det inte skiljer sig så
våldsamt från andra år i dödlighet i dessa åldersgrupper. Men sådant ger ju inga
rubriker i tidningarna som ger klirr i kassan.
Desinformation och Infodemi
Det pågår således en enorm desinformation kring sjukdomen, trots dess
faktiska allvarsgrad… och detta i media-kapitalismens, och despotismens
intresseklubb. Det är dessa herrar och damer som tjänar pengar och
makt på detta. Och denna desinformation, och småljugande med statistik,
skapar panik hos en del,, och indifferens hos andra, som skiter
hur det går… de tror ändå inte på nåt som skrivs och sägs.
Och båda dessa ytterligheter är direkt förödande för både smittspridningen
den mentala hälsan, och det globala ekonomin. OCH inte minst för demokratin.
Scanna nyheterna lite, och se hur de ”starka” herrarna i världen ökar i förtroende,
sådana som Putin, Trump, Erdoğan, Polens regering, Ungerns regering. Jag har
till och med hört inbitna kapitalister i Sverige hylla Kinas system och ledning.
Sans och förnuft i inflation
Och sansade eftertänksamma, evidensbaserade, helhetstänkande människor
som Anders Tegnell beläggs med direkt skuld över dödsfall, av ledande politiker
i ”demokratin Sverige” Dessutom en ledare som påstår sig
leva efter ”kristna ideal”. ”Med berått mod, låtit äldre dö”
Ja: Ebba Bush Thor.
Det är dags att välja…. inte snart… men NU. Och ni/vi får vad vi väljer.
Det får vi redan nu, när vi valt högerpolitik.
Jag häpnar över folks indifferens, medvetna okunskap,
UPA, faktaresistens, och egoism… och ja upplever inte
att det blir bättre på dessa punkter för närvarande.
Jag var väl troligtvis lite dum i huvet då…rå
…
Dum i huvudet då och då
Det händer troligtvis ganska ofta att jag är det,
…åtminstone om man får tro de som är ännu
mer korkade än jag.
Nu sitter jag här och bloggar, med långfingervalsen, inte pekfinger-
valsen som är brukligt. Pga av kraftigt överansträngd högerhand, som
nu är bandagerad, för att inte belasta det överansträngda.
och NEJ, jag har inte använt högerhanden till sysselsättning som
nästan alla gör, men ingen kan nämna att de gör. Det är nämligen fult
att göra det alla gör. Jag kan dessutom, för eventuella lustigkurrar,
föra det i bevis rent teoretiskt, ty det oftast
är över på ett par sekunder, om man ens hittar åt den, och mot
förmodan skulle lyckas väcka liv i den. Så det är för kort tid för att
orsaka överansträngning. Nä det är trädgårdsarbete huvudsakligen,
som orsakat detta.
Men tillbaka till hur dum i huvudet jag är då !
Diskuterade lite olika ting och företeelser med fyllig medelålders/äldre
herre idag. Bland annat trafik, parkeringsförbud och överträdelser.
Det började med att en ungdom med påkostad motivlackering ställde sig
på handikapp-plats. Sen var vi inne på ett ämne som den bastante herren ansåg
vara hans domäner. Och en identitets-diskussion uppstod,
ungefär som identitetspolitik. ”jag är gammal, därför vill jag ha mer till pensionärerna”
”Jag är kvinna, därför vill jag att kvinnor ska få makten” ”Jag är svensk, därför tycker
jag att alla svenskar ska ha mer rättigheter än utlänningar och flyktingar”
eller: ”jag är sjuksköterska, och vi är viktigare än andra yrken, därför ska vi ha 45.000
i månadslön”
”Bilist ja visst”
Och den extremt viktige herrn i fråga, man skull nästan kunna hävda
över-viktige herrn i frågan, var således huvudsakligen en bilist, till identiteten
och därför var bilisterna de som var moraliskt överlägsna annat avskräde,
så som gångtrafikanter, och än värre: cyklister !
Ironi som självbevarelsedrift
Asså, min kusin MTL har ju försökt förklara för mig (med ironisk ton),
att jag inte kan gå in i diskussioner med fakta och saklighet. Utan måste
basera mina utlåtanden på känslor och skvaller. För att vara övertydlig
då, för de som inte snappar upp ironin, så tycker han i detta fall tvärtemot
vad ha skriver, min gode kusin. Det kallas ironi, och är en svår balansgång
att bemästra.
Men det finns gränser
Och visst fattar jag vad han menar. Man ska inte lägga energi på idioter.
Och oftast låter jag folk hållas. Men det finns gränser för hur mycket falsarier
och idioti jag kan sitta och passivt strömma in i min hjärna via
öron och trumhinnor, utan att kliva upp och gå därifrån,
eller bemöta det.
Jag hade gett mig in i en diskussion där inte fakta och och förnuft var
av någon större vikt, utan mera att hävda att man har rätt, utan att behöva
förklara varför man har rätt. I det här fallet visste han uppenbarligen mer
om trafikfrågor än korkade jag, för att han kört 500-600 mil varje år.
Och jag min nöt, orkade inte höra på… utan ifrågasatte vissa påståenden….
… flera påståenden faktiskt. Jag vet inte hur jag tänkte där riktigt?
”Ifrågasätta påståenden från en bilist” ???
”Asså det är ju fel att hålla hastighetsbegränsningarna”
Hastighetsbegränsningar Stockholm, var ett av ämnena som kom upp, när jag
berättade om min salig far, som var en av de få som körde enligt
hastighetsbegränsningarna i den stora staden. Pappa vinkade glatt åt alla som
tutade på honom i ilska över att han körde efter hastighetsbegränsningarna,
och skrattade , obekymrat till över de som ser honom som en mottrafikant.
”Identitets-bilisten” menar att man hindrar trafiken, om man kör efter
hastighetsbegränsningarna. Och jag min kork, kom med nåt så dumt som att
hastighetsbegränsningarna finns av en anledning. Han hävdade att polisen inte tar hastighets-
förbrytare i Stockholm, för att det skulle ”hindra trafikflödet”. Jag har ju svårt att föreställa mig
det. Jag bemöttes av ett sorts Bilist-sofistikerat ”ja men ändå”… i formatet:
”ja men va fan då kan man ju sätta 50 som hastighetsbegränsning hela vägen ner till
Stockholm då”
Men vaaarför gav jag mig in i ….
Vid det här laget börjar jag ångra mig att jag inte reste mig och gick direkt
när jag märkte vartåt det bar. Men jag får väl försöka avluta det på nåt värdigt
sätt…. Hur jag än vände på det, och vilka snustorra resonemang jag än vältrade mig
med, så var jag vid det här läget troligtvis redan dum i huvudet, som inte fattade att
bilister, som han, som kör 500-600 mil både vet bättre och är moraliskt överlägsna
andra trafikanter.
”jäkla cyklister – De bryr sig inte om nån annan, inte gångtrafikanter heller”
För det var ytterligare en sak som retade honom. Hur illa cyklister och
gångtrafikanter betedde sig, vid övergångsställen. Och vi var tydligen oense om
trafik på gågator. Det var ett otyg att cyklister cyklade på gågatan,
enligt identitetsbilisten, men inget större problem att fordon, lastbilar och bilar
körde och backade på platser avsedda för gångtrafikanter, med barn, och
långsamma pensionärer. Jag hävdade att jag blivit stoppad på cykel kl
23.00 i Sollefteå med NOLL personer på gågatan. Samt att det finns exempel på
människor som blivit överkörda, och dödade av backande lastbil. Hans
oöverträffade svar på den problematiken var: ”Ja men det är ju tillåtet”
Jag försökte med: – ”Det borde det inte vara, med tanke på att lastbilar på
gågatan bevisligen dödat människor, med Cyklister på sin höjd irriterat eller
skadat med lindriga skador”. Gick inte hem kan jag tillägga:
”Eget ansvar” … så länge det inte är mitt”
Han kontrade med att det ju var upp till gångtrafikanter i form av äldre,
med dålig syn, dålig reaktionsförmåga och sämre hörsel, att se upp för
lastbilar som backar ihjäl människor på gågatan. Ja … givetvis
gällde ju det ansvaret för små barn på gågatan likaväl.
Jag försökte hävda att det finns idioter överallt, att det inte var bundet till
hur man färdades i trafiken.
På samma sätt som jag förgäves försöker förklara för ”Svärjevänner”
att om 8 invandrare av 10.000 möjliga begår gruppvåldtäkt
så gör inte alla det. Tvärtom faktiskt , en förkrossande majoritet gör
det INTE. Gick inte hem hos bilisten.
Avslutningsvis då
Alla trafikanter har i huvudsak skyldigheter, och få rättigheter.
Jag kan tex notera att vissa enstaka bilister, troligtvis just
identitets-bilister, blir irriterade som tusan, om de måste stanna vid ett
övergångställe och släppa förbi gångtrafikant. Och markerar detta sedan
genom att varva upp motorn så högt det går, och helst bränna lite däckgummi,
när de startar igen efter stoppet som orsakats av ”omoralisk korkad
gångtrafikant”. Detta förnekades å det bestämdaste av bilisten, för
han ”hade kört bil i hela sitt liv, och aldrig märkt av nåt sånt
beteende från nån bilist”. Näe herr identitets-bilist, man måste kliva ur
bilen för att upptäcka detta. Och visst jag är med på att det faktiskt finns
idioter bland cyklister och gångare, det var ju det jag hävdat hela tiden.
Och det är samma vad gäller med nationaliteter, religioner, hudfärg,
kultur… finns idioter över allt, och bra människor.
men förklara det du för en Sverigedemokrat !
Förklarar åtminstone delvis visa saker….
Mycket förklaras när man sätter liknande beteende i sin helhet
i ”världens bästa land”: Sväärje” … svenskarna kan mycket väl vara
världens mest bortskämda folk.
Vilket kan delvis förklara varför så många hävdar sina RÄTTIGHETER,
istället för sin ”SKYLDIGHETER”, när fler dör i Sverige än i grannländerna
i Coronavirusets härjningar. Jag menar det kan väl inte vara MITT ansvar
hur JAG beter mig, det måste ju vara regeringens och i synnerhet Anders Tegnells,
även om de är du och jag som inte bryr sig, utan skiter i alla förmaningar,
som andra folk tydligen varit bättre på.
”Eget ansvar”… pffft ,… vad hittar de på näst ?
Att man måste visa hänsyn i trafiken ??? Och påstår att bilar är
hårdare än barn ???
”vart är vi på vääääääg” ?
Om längtan som jag gett upp – och om jordnära sinnesro
…
Den tropiska värmen avtar något.
Och om man vågar tro på väderleksrapporten så ska vi
äntligen få regn. Det är första gången på nån vecka jag orkar tänka
tankar och känna känslor. Reflektera över tillvaron, livet.
Reflektera över Mitt liv, mina känslor, mina drömmar,
min längtan.
Nån gång då och då, nån gång ibland
måste jag göra det för att vara jag, för att vara sann mot mig själv.
Känna besvikelse, känna glädje, känna sorg, känna längtan.
Och att det är sant… då blir jag tydlig i konturerna,
då blir jag tydlig i mitt hjärta. Då finns jag inte bra,
DÅ är jag !
Det är äntligen tyst och rofyllt i sommarnatten. Älven rinner som den
alltid plägat, oförtrutet förbi. Som ett fönster tillbaka till begynnelsen,
där den kom ifrån. Som ett fönster in i framtiden… dit den rinner.
Jag är som ett töcken, en slöja av känslor och tankar, som min hjärna och kropp,
jobbar för att hålla samman, få ihop det brokiga traumatiska som en gång präglat
mitt väsen, med det lättsamma, flyktiga, och empatiska livsmönster.
Älven rinner oförtrutet och tanklöst förbi och bär med sig berättelser ingen
mäktar höra på. Och historier som aldrig borde skett. Den bär också med sig
det vackra, klara, det enkla, som bara naturen kan ge oss. Naturen vi
successivt övergav och blev olyckliga på köpet. Naturen vi förrådde och
bedrog för vår egen bekvämlighets skull. Men naturen kommer inte för
alltid vända andra kinden till. hon kommer protestera högljutt och
agera…. mot oss som lämnade edens lustgård,
för att förstöra densamma.
Det är första gången på nån vecka jag orkar tänka
tankar och känna känslor. Reflektera över tillvaron, livet.
Reflektera över Mitt liv, mina känslor, mina drömmar,
min längtan. Jag har både gett upp kärleken för alltid, och lever
endast för hoppet att få uppleva den. Det är inte ensamheten som
är svår. Det är bara som att det känns som livets mening på nåt vis,
och att jag går miste om det… för mitt brokiga traumatiska inre
hindrar mig från att uppleva kärlek… alltså kärlek mellan man och kvinna.
Små, små hjärtliga kärleksfulla ögonblick, gnistrar förbi i alla våras liv, om vi är
uppmärksamma och uppfattar dem. Så visst längtar jag, inunder den fasad
av lugn, trevlighet, humor, jag penslat på mig
för att skydda mig från bottenlös sorg igen… men visst längtar jag
efter det omöjliga, fast jag gett upp det.
Att odla är en förströelse på ett vis. Men även något jordnära, att vårda
och respektera livet, men även kämpa mot det som dödar livet jag skapar.
Och då paradoxalt nog döda liv för att upprätthålla liv. Så som larver och
kålmaskar som tycker om mina kålblad så mycket att de skulle förinta dem
om de fick hållas. Men jag finner någon sorts ro med händerna i jordmånen,
och se dem växta. Det ersätter inte saknaden… men berikar mig på
ett annat plan, Nu ere gonatt, o jag ska försöka sova i 25,8 grader inomhus.
Vilket är flera grader svalare inomhus än sista veckan.
Jordbruks-erfarenheter
…
Det första jag satte ned
Det första jag satte ned i så-jord var frön av Broccoli. Jag tror jag gjorde
det omedelbart efter jag fått en lott att odla på, den 12 maj.
Någon dag senare åkte grönkålsfrön ner i hemmagjorda så-krukor,
av till en början sönderklippta mjölkkartonger. Ärtor och Palsternacka
stod näst på tur. Gräslök var det enda som var kvar sen föregående odlare.
Sporrad av fd fd fd fd fd fd fd kärmor
Jag visste i princip ingenting om odling, annat än att ogräs måste rensas,,
och att det måste till vatten, ljus och värme. Läste på frö-förpackningarna,
Googlade på internet, samt startade en mycket givande chatt-sejour, med Ewa
Fredriksson som varar än. Och hon är luttrad inom området, men inte internet-
kompatibel, så varje gång jag googlar, länkar jag till henne.
Give and take helt enkelt. Hennes man kom på idén att jag skulle odla,
och sen har hon öst över mig med bra tips, och gåvor i form av plantor
hon själv drivit på ett fantastiskt sätt, som jag inte alls har kunskap om.
Men det går ju att skaffa kunskap ! men det tar tid gissar jag.
För bråttom ?
Lökar var jag ivrig att få i jord, och två av potatissorterna, Cherie och Sparrispotatis.
Tror det var i trakterna av 20 maj.
Den tredje av fyra, Amandine, hade inte fått groddar än, så satte den nån vecka
senare. Och sist erhöll jag några överblivna mandelpotatis, som åkte ner i jord sist
av potatisen. Några sa för tidigt, för bråttom. Och de hade kunnat få rätt,
om vädret gått åt skogen. Men det gick bra. Alla fyra sorter har klarat sig bra.
Hela tiden nya lärdomar
Många saker kring odling har skett parallellt för mig. Handla, arbeta med jord,
gräva upp my lott, snickra, så frön, sätta plant, vattna, gallra, hjälpa till med
målning och snickra för allmänningen runt lotterna. Löken och ärtorna tittade
upp först av alla direktsådda. Delar av direktsådden, rödbetor, palsternackor,
och sedermera morötterna, gick under projektnamnet ”ogräslanne” Då jag inte
visste vad som var vad, och inte vågade rensa ogräs., tills de växte på sig.
Ensam om kålnätet
När jag hörde hur många erfarna lottodlare, inte längre odlar kål,
pga av kålmask o dylikt som ätit upp deras plant. Så googlade jag,
och hittade kål-nät, och införskaffade sådana, med byglar. Jag finner det än
så länge som en god investering, som hjälper till lite att hålla oönskade gäster
borta. Men jag lydde även ett annat råd att spetsa fast fiberdukar med pinnar,
och gjorde det med kål-näten, vilket var ett misstag att ha lärt till nästa år.
Då jag troligtvis kommer ha nya kål-nät, och helt andra fastsättningsanordningar.
Föreställer mig att sätta fast en slags ribba med lim, i nätet, som vikt,
och bara lyfter över den när ogräs och maskar ska plockas.
Böja blad i rätt riktning
Jag har även på egen hand lärt mig hur jag ska vika bladen när jag letar
ovälkomna maskar på kålbladen, så jag inte bryter av dem ty de är sköra.
Jag viker dem över stora mittnerven på bladet… så klart 🙂
Gaffel i jorden
Jag har fått lära mig använda en gaffel att försiktigt lyfta upp rödbetorna
när de ska gallras, och planterar om dem till dör fröna inte grott.
Använd vanlig spårmejsel när jag skulle separerar stjälkarna på pyttesmå
morotsblaster, så jag inte drar upp rubb o stubb. Pillergöra !
Tänker mig även att morötter därför, likt kål-tälten, ska placeras så att det är
lätt att komma till, förslagsvis i ytterkant av odlingslotten.
Fiberduk för att värma jorden
Jag minns att i kalla maj, gav jag lök, palsternacka och ärtor fiberduk, medan
de grodde, för att värna jorden runt frön, och hålla dem fuktiga för grodd.
Hemma på köksbordet skedde sådd, och det var belamrat i en månad
innan jag såg bordsytan igen. Tidningskrukor var Åsa idé, bra idé !
Placera dessa förbrukad mandelkubblåda, och häll jorden i dem,
så får jag inte jord på bord, utan häller helt sonika tillbaka jorden i
säcken.
Nordläge på fönstren
Problemet med nord-läge och driva plant, är inte helt löst
ännu. Men jag tänker mig att jag bygger drivbänk ute i höst, och lägger
dit plasten till våren. Vård av jord till höst känns oxå angeläget.
Men vet ännu så länge väldigt lite om det. Nosar lite på kompostläran, och
bokashi, men utan dyra inköp. Men vet lite och inget om det likaväl.
ÄNNU. .
Tropisk hetta och IDIOOOOTER !
…
Tropiska nätter i en betongkloss utan ventilation.
Luften står stilla i min lägenhet.
Jag mår inte jättebra i värmen, men det finns de som lider
ordentligt av den. 25 grader inne nu….
Var 35,7 i skuggan på eftermiddagen.
Lika argt som Ernst
Jag har haft många uppslag till bra blogginlägg, men jordbrukarlivet
i hettan har tagit ut sin rätt. Och spetsigheten o syrligheten i inläggen
blir lika vassa som om Ernst Kirchsteiger skulle skälla ut
en matgäst, eller Lars Lerin kanske.
Slutsatser
En slutsats jag har dragit om livet, mig själv och omvärlden,
är att jag förstår mig själv bättre och bättre för varje år, accepterar
och tycker om mig själv, bättre och bättre för varje år som går.
Medan jag tycker omvärlden och allt fler blir bara galnare och galnare,
och mer och mer svår att förstå. Idioterna ökar i antal långt fortare
än något Corona-virus nånsin är kapabelt till.
Suck … så klart det går
Härom dagen gick jag ner på Risön, i ett ärende. Och campingen var
smockfull som vanligt. På andra sidan staketet och vägen leker vuxna, unga
vuxna semesterlekar, fullt packade med hela sitt hem i husvagnen, inklusive
trädgårdsplattor och staket och TV. Och fullt packade med öl och lådvin
och så klart någon Whiskey mm mm. Och då förstår ni, blir man jätte-ball,
och kul, åtminstone tycker de andra som oxå inmundigat samma vara det.
Små grodorna ? Kubbspel ? Krocket nu i smitto-tider ?
Nä för man måste vara ball, så då i Corona-tider, en smitta som räknas som droppsmitta
och sprids med kroppsvätskor, har man kommit på att man ska ha en spott-tävling.
30 personer på lit en yta. Alla ler mot varann, ingen protesterar.
en SPOTT-TÄVLING ???… om vem som kan spotta längst ???!!!!
Ja men allvarligt talat, borde de inte omhändertas för sitt eget bästa ?!
Hur jävla dum i huvudet får man vara, och ändå inte bli omyndigförklarad ?
Och då kan man väl inte vara mer korkad, kan man tänka ?
Det kan ju inte gå att vara mer idiotisk inför smittan än så ?
Suck … så klart det går !
Världen är full av idioter, och det föds fler varje dag, än det dör människor i
Covid 19:
En lek där studentfirare från en gymnasieskola i Hälsingland förde mat
mellan varandras munnar kan ligga bakom ett utbrott av covid-19, enligt
uppgifter till helahälsningland.se.
Ja men jag oooorkar inte !!!!! IDIOOOOOTER !!!!!!!!!
Jag blir alldeles matt … och allt är inte värmens fel.
Och hörrni … folk är arga på Anders Tegnell ???
Nä jag orka inte … skjut mig för fan…
Eller nä gör inte det… jag har inte tid att dö nu,
jag jordbrukar ju. Galet va ?? Att odla giftfri mat
och lägga ner sitt anletes svett för att få det att växa.
Lite ärenden i dödsmördarkommunist-anda hjälpa varann o så
Corona-handlade igår, vattnar växthus varje kväll åt kompis som är bortrest
. Imorron är det tvättstuga för min del,
och lite mer morotsgallring. Jag kanske gallrade lite för mycket. Frågade
en på lotterna. Men va f-n, man lär sig ju av misstagen.
En Stor fd ymnig kål har jag ryckt bort. Något mumsade på den för mycket.
Måste granska resten av kålarna med lupp och förstoringsglas i morrn,
ev såpavatten.
Jag hade lite djupare tankar oxå, om hela världen,
vårt sätt att leva, Men min hjärna kokar för närvarande
av tropisk hetta och idioter !!!!