TomasTvivlaren

…
”Vad tjock du har blivit”…. fick jag ibland höra redan på den tiden jag vägde bara 80 kilo.
Nu väger jag 87 kg…. och kanske har folk vant sig vid den blygsamma kalaskulan,
för nu hör jag det inte alls nästan. Kanske för att jag inte bryr mig om just den sortens nedlåtande kommentarer vare sig de påstås vara humor, eller nåt annat.
Och blir man inte sårad så är det inte lika kul för ”humoristen”
Finns dock andra kommentarer som går rätt in i hjärtat.

Det rör sig mycket i huvudet på Kai Tomas, och i hjärtat likaså, men det från hjärtat är inom lykta dörrar. Det är på ett vis lättare att avslöja Donald Trumps och Sverigedemokraternas inhumana människosyn, än att blotta hjärtat om hur jag innerst inne känner, vad jag önskar och drömmer om.

Här går en man vars känslomässiga konto, vars integritetskonto, blivit övertrasserat för länge sedan, och som inte finner sig i minsta lilla trash talk längre, inte längre godtar att bli tagen för given eller att gå undan. Och under den iskalla hårda, glada humoristiska ytan döljer sig en längtansfull man som inte tror på att han är ämnad för kärlek och respekt, passion och sex, förälskelse. Och framför allt inte vågar längre. Teatern, skådespelet har börjat igen. Den teater som ler och skrattar, den teater som en som gått ner i träsket inte orkar upprätthålla. Teatern har börjat igen…. ”hur mår du” … ”jo tack bra”
Lite teater är bara bra, lite teater är rent utav hälsosamt och nödvändigt för integritet och självbevarelse. Men risken finns för själar som min, och många andras, att teatern ”blir jaget” och andra känslor, riktiga, ärliga känslor och längtan tynar bort igen.

Det är naturligtvis lätt och rätt att tala om för mig med en 5 sekunders kommentar att jag visst är värd allt det där. Men ibland kan jag känna och tänka: Don’t tell me ! Show me ”! Men då är vi ju inne på orealistiska förväntningar igen. Men kanske måste de oxå få finnas lite, för de är oxå drömmar och vad jag vill och längtar efter.

”Vad jag vill” …. ja det du….
Det känns nästan främmande, och nytt att tänka så…
”Vad vill JAG?” ”har jag rätt att….”

…
Lyckokänsla

En lyckokänsla, om än så kort,
sprudlar genom hjärna och kropp,
när jag nu idag kommer ut i 17-gradig värme
och jag ser hur björkarnas blad,
äntligen vågat sig ut i luften.

Det är nästan samma känsla som fanns i kroppen, som när man var barn, efter skolavslutning., och visste att sommaren skulle vara för evigt. För det kändes så då, trots all föräldrafrånvaro, självmordshot och ensamhet.
Sommaren skulle vara för evigt…. det visste ju varenda barn.
Det blev bara en lite sval grå överraskning till hösten då skolan började igen.

En gråsparv har börjat slåss med Talgoxarna om fröna i min fröbehållare.
Talgoxarna är smarta, men förlorar en direkt konfrontation med gråsparven.
Mitt rättvisepatos, kraftigt grumlat av att jag tycker Talgoxen är vackrare, och var där först, vill för ett ögonblick skapa rättvisa mellan de stridande. Men jag inser på en sekund hur dumt och omöjligt det är. Talgoxarna klarar sig nog, de har ju åtminstone en chans… om jag inte lägger mig i det hela.

Kåta män och kvinnor i förhör

En som inte upplevt varken småfåglars kvitter eller björkarnas bladprakt på våren, är Julian Assange. Instängd på en ambassad i 4 år och lite till. ”Där kan han gott sitta” mullrar ytterligare personer med grumligt rättvisepatos. Likt mig och talgoxarna har de baserat sin ilska på helt andra faktorer än vad de vet något om.
Skulle man kunna säga det samma om människor som utan underlag inte bara anser att Assange är oskyldig till de anklagelser som gjorts, utan även ogenerat hävdar det som sanning ? Jo givetvis är det en möjlighet. Däremot är det den klart dominerande bilden som givits i media, att utgångspunkten är att Assange är en skyldig våldtäktsman trots att massor av förhörsmateriel från de anklagande kvinnorna tyder på något helt annat, förstöring av bevis, falsk vittnesbörd etc.

Tar de gulligas parti

Och i likhet med den enligt mig vackrare och bortkörda talgoxen, tenderar vi som folk och nation, ta för givet att den fysiologiskt underlägsna alltid har rätt och alltid har företräde att betrakta sig själv som brottsoffer, och numer allt som oftast får medhåll av media och politiker. Jag har ibland fått höra från medmänniskor, och kändisar kommentarer som:

”Om barn inte tycker om en person, betyder det att personen är ond, dom känner av sådant”

”Kvinnor är ju mjukare och godare än män, mer omhändertagande”

”Barn ljuger inte”

”Män är som utvecklingsstörda barn”

Och det är tyvärr mest extrema forum som flashback och Avpixlat som syns i kritiken mot den typen av uttalanden, vilket ju i sin tur urholkar trovärdigheten i den egentligen rättmätiga kritiken mot sådana inhumana fördomar.

Vi tenderar ju på samma sätt uppröras mer om vita gulliga sälungar klubbas blodiga för sin päls skull, men handlar glatt och obekymrat danska fläskkotletter, som är fullproppade med antibiotika, inte haft något annat syfte i sitt liv än bli mat, och aldrig levt fria, För sälungarna är gulliga… och grisarna är …. svin … typ.

Nä Assange har inte av svenskt rättsväsende kategoriserats till ”talgoxe” eller ”sälunge”, …utan snarare motsatsen. Och utifrån det har man som läsare av tidningar, åhörare av nyhetssändningar lärt sig förknippa mannen med anklagelserna, om ”våldtäkt” och ”ofredande”, vilket ju juridiskt sett inte är det samma som en dom. Och ju oftare dessa upprepats i media, desto sannare har det blivit i folks medvetanden. I dessa webbadresser tydliggörs hur i synnerhet den ena kvinnans berättelse inte stämmer, och hur den andra kvinnans berättelse inte finns något brottsligt att finna i Assange agerande. Men är det av intresse för folk som redan bestämt sig ? … njä tror inte.

…och se där Talgoxarna är tillbaka, dom kommer att överleva, och gråsparven blir oxå mätt. Och jag har fått Jasminris i kistan, med fiskpinnar, tomat, lök, och grönsaksblandning. Nu undrar jag om det kanske blir kaffe !!!??

(vill ni gräva mer i vad som sagts och inte sagts så finns webbadresser
nedan, som oxå går att söka sig vidare ifrån för ytterligare info,
kopiera och klistra in !)

http://samtycke.nu/2011/07/13/marklig-anklagelse-i-fallet-assange-eller/

http://samtycke.nu/2011/07/11/sex-logner-inga-videoband-och-mer-logner-falska-anklagelser-i-fallet-assange/

http://samtycke.nu/2010/12/23/ar-claes-borgstrom-viktig-i-fallet-assange/

http://samtycke.nu/2010/05/25/sag-nej-till-granskningskommission-sag-ja-till-samtycke-nu/

http://samtycke.nu/2010/09/30/fallet-assange-uppgifter-raderas-om-och-om-igen/

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/dags-att-prata-om-det/

…
VARNING

För er enminutersmänniskor 😉 … hoppa över detta inlägg, det tar säkert upp till 5 minuter eller mer att läsa, och är inte lättsmält Like-material, innehåller inga söta katter eller bebisar, ej heller positiva-livet-uppmaningar/förmaningar. Dock innehåller det spår av kvittrande småfåglar. Och det kan hända att det innehåller saker som ”uppviglar” till eftertänksamhet och snudd på kreativt tänkande.

Var det solen som tittade fram där bakom ett moln ?
Jo tametusingen, hipp hipp hurra ! Och där satte sig en talgoxe på mitt ”fågelbord”
och kvittrade på Talgoxe-språk: ”kusten är klar, den stora varelsen i kalsonger, sitter och knappar på den svarta brädan igen” För även om talgoxar är smarta fåglar, så förstår de inte konceptet fönsterglas helt ut. Kvittrande småfåglar som skvallrar gör en glad. Och som jag skrev nyligt, möten med människor, riktiga människor, gör en glad.

Jag har gjort mitt kaffe vilket eventuellt, i bästa fall utöver att ha kittlat smaklökarna, kanske även piggat upp hjärnan för en stund. Och hemkokta Blåbärssylten som jag tog till råg-havre-gröten, om än med reducerat andel socker i sylten, kanske ger ett sockerrus i en halvtimme. Och innan det bör blogginlägget vara färdigt, eftersom då vill huvud och kropp pga av socker-dipp gå in i Zombie-läge, och titta på hjärndöda komediserier, eller lajka 50 söta katter på FB.

Jag skannade av nyheterna på DN, ETC, Metro idag. Fann mycket som har potential att göra Kai-Tomas högröd i ansiktet, ända upp till hårfästet. Sållar bort det dummaste och värsta. Och står ändå kvar med ett par saker som eg oxå det är för dumt för att bry sig i. Men slutar man bry sig, ja då har man ju slutat bry sig … och det är ju inhumant.

Jag börjar mer och mer förstå att folk är ointresserade av politik, eller röstar på grunder som inte alls har med politiska förslag att göra. Utan mer har att göra med upp-piskade stämningar, mediedrev, personliga sympatier och imaginär trovärdighet*, brist på tid, och brist på ork.

*imaginär trovärdighet = (huruvida tex en partiledare VERKAR veta vad hon pratar om, och är tillräckligt övertygande i röstläge och kroppsspråk Jag nämner givetvis inga namn som ex i likhet med ”Annie Lööf”, nä så skulle jag ju inte göra.)

Och hur ”vinner” man en TV-debatt egentligen ?
Det är ju inte frågan om flest gjorda mål direkt.
Har man mest rätt i faktauttalande, ljuger man bäst ?
Trycker man till motståndaren bäst ? avbryter man den ande oftast ?

Jag börjar som sagt va förstå detta mer och mer, för de få kvarvarande politiker och politiska strömningar som fortfarande har nån form av ideologi och kanske till och med nån form av visioner, blir snabbt bortkollrade i en på-minuten-debatt, där enbart siffror som ingen med säkerhet kan bekräfta eller dementera blir bas för vem som ”vinner debatten”. För mig är det uppenbart vilka politiska krafter som vinner på detta mediala debattkoncept. Men det är upp till var och en att grunna på.

Men ”som tur är” Efter TV-debatten, eftersom vi vanliga dödliga väljare inte kan, inte vill, inte orkar bestämma sig själva för vad vi tycker, tänker och vill med våra liv, vilket ju egentligen är eller borde vara kärnan och ändamålet med politik, så talar ”experter” om för oss ”hur debatten gick, och vem som vann den”.

Och denna gång fick vi veta att Annie Lööf ”vann debatten”
Innebär det att vi tycker som Annie Lööf och tror att hon och hennes parti kommer arbeta för och driva frågor som gynnar mig och dig ? Nej givetvis inte. Hon kommer givetvis driva på frågor som gynnar henne… det är detta teatern går ut på. Vi måste nog själva tänka, läsa, och bilda oss uppfattningar om politiska förslag och hur de påverkar oss, våra barn och våra gamla…. vilken värld vi vill ha. Vad som sägs och skrivs som är sant. Men det är ju och andra sidan omöjligt för den absoluta majoritet svenskar som blivit
ledda in i en fålla och bli en-minuters-människor. Det är planen makten har, och den fungerar uppenbarligen. … för dom !

Vidare i agendas sk ”Debatt” som lät mer som måsflocken utanför fönstret en tidig morgon som slåss över nåt lite kadaver av nån sort, eller rester från hamburgare och pommes frites som någon cynisk person lämnat på backen tillsammans med lite krossade ölflaskor (en mänsklig rättighet i Sollefteå och stora delar av Sverige att krossa flaskor i fyllan) … vidare så attackerade Isabella Lövin Jimmie Åkessons invandringskritiska lag-och-ordning-politik som ihålig utifrån det faktum att SDs egna riksdagsledamöter har själva högre brottsstatistik än de invandringsgrupper som Åkesson hellre vill fokusera på.

– Ska vi föra debatten på den här nivån, då vet jag inte om jag vill vara med, sade Åkesson.

Att sedan Jimmie Åkesson inte vill låtsas om att om man som han pratar om invandring som problem som skapar brottslighet, så serveras jämförelsen och kommentaren med hans brottsdömda riksdagsledamöter på silverfat. Jag tror att Jimmie tycker, jag är inte säker, det kan ingen vara med ett parti som bara är konsekvent i en fråga… men jag tror att han på något sätt tycker det är orättvist mot de Sverigedemokratiska ledamöter som INTE begår brott

Man skulle …återigen kunna göra jämförelsen med Åkessons syn på invandrare och brott, och tycka att det är lika orättvist att döma invandrare utifrån vad några enstaka individer företar sig utanför lagens ramar. Men om man resonerar så, på den nivån, kanske Jimmie Åkesson ”inte vill vara med längre” ”Ett-två-tre-ja-e-inte-me” (Som barnen i min barndom sa när de inte fick som de ville i lekarna)

Det märkliga sedan är, att trots att Åkesson inte klarar av att bemöta att han just råkat ut för sin egen fördomsfulla taktik, så blir ” resultatet” (om man sen får tror de som bestämmer för oss vilka som vunnit debatten) att Jimmie får långt bättre ”betyg” än Lövin. ”Änte könschtigt hörrni” ? 🙂

Sen i förbifarten så ansåg sig Ebba Buske Thor, att hennes argument i vårddebatten var bättre för att hon fött sitt andra barn. Märkligt kan tyckas

Oj … nu har termometern stigit till 21 grader… jo plusgrader. Och talgoxarna kvittrar helt rättmätigt:

”Nu har den stora varelsen i kalsonger fått socker-koma, kom igen grabbar, fritt fram”

…
Det finns vackra stunder i livet,
där jag ges tillfälle att förstå varför jag lever.
Jag letar inte längre meningen med livet,
jag vet vad meningen är.

Ett tag trodde jag det var dans,
för jag kände mig självlysande och rik.
Ett tag trodde jag det var musik,
eftersom musik kunde väcka de döda.

Ett tag trodde jag det var att träffa en kvinna,
som skulle hela mig, som skulle förstå mig,
som skulle älska mig.

Allt det kan vara underbart,
Allt detta är dyrbara kryddor i livets meny,
Dessa kan vara något av innehållet i den tomma påse vi kallar livet,
som är tom tills vi fyller den med något.

Men ingen mindfulness i världen,
inget ”självförverkligande”,
inga pengar i världen,
ingen karriär,
Ingen kvinna så underskön,
Ej heller den vackraste av livgivande musik,
kan mäta sig med mötet…..

….mötet mellan människor som bara finns i stunden.

Först mötte jag en vän till min morbror idag,
när han pratar, lyssnar jag med glädje,
Vi har aldrig, tror jag utbytt tjänster,
men det finns en respekt… ett möte.

Sedan möter jag en äldre sjuk man vars kropp inte hänger med,
vars tal är nästan borta, men vars hustru är i himlen.
Och jag brukar sätta mig en stund med honom på caféet,
på gågatan i Sollefteå.

Vi kommunicerar med penna och papper,
och jag gissar utifrån det och de hemspråksord,
som ännu finns kvar efter stroken som tog hans ord.
Långa stunder sitter vi bara tyst.

Efter en stunds ritande, tecken och utländska ord,
kommer vi fram till att han vill jag ska handla några saker åt honom.
Jag pyser iväg en stund, och lämnar min kasse hos honom.
Kommer tillbaka med önskade varor.
Vi sitter en stund till, tysta.
Tar sista slurken kaffe,
innan jag följer,håller upp porten,
till där han bor.

…och för en stund kände jag mig som en människa igen.

Det ovillkorliga mötet, där du syns,
där du är och därför finns
… DET är meningen med livet,
var än det uppstår, när än det uppstår.

väl mött !

…
Kommer ni ihåg den tiden då man svarade i telefon och nån hade ringt fel ?
När man inte tryckte bort okända nummer … minns ni ?
Minns ni att det fanns stunder då folk inte var anträffbar ?

Minns ni när bananerna var gula när de kom till butiken ?
Kommer ni ihåg när man fick bestämma träff om man gick åt olika håll i storstan ?

Minns ni när det fanns en snäll tant i samma hyreshus som gav en kakor ?
Minns ni när inte alla män var våldtäktsmän ?

Minns ni när vi välkomnade de grekiska flyktingarna, eller minns ni rakt av när vi tog emot Judarna som flytt från Nazityskland ?

Kommer ni ihåg att vänsterpartiet var det enda parti som drev på för allmän rösträtt 1917 ?

Minns ni när barnen själva gick till isbanan utan skjuts ?
Kan ni erinra er när när vi satt klistrade framför ”fem myror är fler än fyra elefanter ?
Minns ni när tecknat på TV var en högtidsstund för barnen ?

Kommer ni ihåg när världen inte var större än Sverige, och alla krig var långt borta ?
Minns ni när folk hade tid ? Minns ni när det fanns andra värden än pengar ?
finns det i era minnen att när det var natt tog tv-programmen paus ?

Minns ni när barnen lekte med varandra utan mobil eller dator ?
Minns ni när världen inte hade så bråttom ?

…

Folk i dag bryr sig inte om sin egen situation, när de bara bryr sig om sin egen situation.

Det är svårt för någon enda människa att orka lyssna på en svensk politisk debatt i TV, det har alltid varit så, men det blir värre och värre faktiskt. Jag orkade inte heller igår se hela debatten, det var hockey på fyran som fick mer uppmärksamhet. Men delar såg jag, och allt var sig likt …. nästan.

Jimmie Åkesson, vinner sympatier av väljarna, för sin städade, snälla yttre framtoning trots att hans politik absolut inte är snäll mot sjuka, äldre, invandrare, arbetslösa. Det är inget annat än moderat politik med öppet främlingsfientlig politik. Men det bryr sig inte hans väljare om, inte ens de som blir drabbade av hans moderata politik med ärligt invandringsfientliga inslag. Folk har blivit lurade att tro att de får det bättre om vi inte tar emot invandrare.

Länge har partier framgångsrikt kommit undan med att slippa bemöta vänsterpartiet i sakfrågor och ren politik. Genom att prata om partiets rötter och historia. Det fungerar så i de mesta politiken idag. De som är bäst på att prata illa om andra, vassaste tungan vinner, ljuger och hittar på mest vinner. Det är en tydlig trend i åtminstone svensk och amerikansk politik. Sakpolitik och genomtänkta förslag kommer du inte långt med. Folk orkar inte sätta sig in i det, bryr sig inte så länge de tror att de inte påverkas i sin vardag, bryr sig inte så länge de har det så bra som de faktiskt har det i Sverige idag, men aldrig, aldrig, aldrig tillstår det.

Och nu, istället för att angripa de förslag som SD kommer med, som är ofta öppet invandringsfientliga, så angriper man SDs ”rötter”. Det finns en orsak till det, och den orsaken är att de är flesta partier i riksdagen nu anammat den flyktingpolitik so SD förespråkar, och då är det bara ”rötterna” de har kvar att angripa. Att sedan alla andra partier har skelett i garderoben, i sin historia nämns aldrig. Moderaterna kommer från antidemokratiska rötter, ville inte ha rösträtt. Alla partier utom V var med på att släppa igenom Nazisterna i andra världskriget. Den nazism de nu åberopar mot SD som orsak till att de inte går att samarbeta med, Angrip SDs inhumana politik, ist för deras rötter, men det går ju som
sagt var inte längre, eftersom ni anammat den till stor del.
Jag tycker det är för dåligt av de etablerade partierna, för simpelt, för oärligt. Och det är dessutom som att hälla gödsel på Sverigedemokraterna. Desto mer skit, desto mer växer de.

Och när större delen av riksdagspartierna har i princip samma politik, en högerpolitik, en invandringsrestriktiv politik, ja då blir det andra faktorer som avgör. Så som framtoning i debatter, själssäkerhet, aggressivitet och trovärdighet. Och med ”trovärdighet” menar jag inte att det skulle vara förknippat med sanningsenlighet, utan helt enkelt framstå som man vet vad man pratar om, eftertryck i orden, attack och pondus. Det är ENDA orsaken till att Annie Lööf går så starkt framåt nu, plus att Kinberg Batra hjälper henne på traven genom motsatt robot-utstrålning. Lööfs politik har inte förändrats ett dugg sen hon låg på sämsta förtroendesiffrorna och partiet slogs vid 4%-spärren. Bara kaxigheten och aggressiviteten.

Anledningen till att nästan alla hatar miljöpartiet numer, är att nästan alla har bil, och att skattehöjning på bensin kanske är det enda politiska förslag som blir tydligt att det påverkar deras ekonomi. Det finns många fler, och många som påverkar mer, men det är inte lika tydligt.

”Och det där med miljön, det får väl nån annan ta hand om och betala för i hälsa och framtidsutsikter… våra barn och barnbarn tex…. det är väl inte vår sak, vi vill inte betala mer för bensin j-a miljömuppar”

Och det är av samma anledning Jonas Sjöstedts vänsterparti aldrig växer sig stora, den bygger på en solidaritet, som folk inte vill bidra till. Den bygger på något utöver hur mycket pengar jag kan bygga på hög åt mig själv, den bygger på något som inkluderar alla, men kostar några kronor för de rikaste.
Den bygger på rötter från en omtanke om sin nästa….

”gud förbjude”

…
Jag kan inte säga att jag såg mellon igår, , men jag kan inte säga att jag inte såg den heller vilket jag återkommer till på slutklämmen av blogginlägget. Jag zappade frisk mellan kanalerna. Däremot innan mellon såg jag hela ”Alive inside” En fantastisk dokumentär om hur musiken och beröringen kan få äldre, dementa att leva upp, efter att helt förståeligt slutit sig inne pga tunga droger (Jo jag vet att många fortfarande kallar dem för ”mediciner)

https://www.youtube.com/watch?v=QG7X-cy9iqA (trailer)

https://www.svtplay.se/video/13655901/kulturstudion/kulturstudion-avsnitt-42 (hela filmen)

Det är inte helt okänt att musik ger positiva resultat för äldres hälsa, och mer än någon annan form av terapi. Även djur och barn som besöker äldre har positiv effekt. Musiken kopplar igång hjärnan igen, hjärtat igen, identiteten och hittar fram till den de
dementa en gång varit, och djupt inuti fortfarande är. Och dokumentären
ger mig rätt i hur jag tänker, och länge tänkt kring både synen på
människor, äldre, pengar och mediciner.
Och jag som till och från upplevt tuffa depressioner, vet att det gäller inte bara för äldre människor. Det gäller för människor… alla människor. Det finns alldeles för många apatiska barn, utbrända vuxna, och ”onödiga” vuxna.
Och alla skulle bli friskare av musik, av beröring, av att vara behövda.
Nu kanske någon reagerar över ordvalet ”onödiga vuxna”
BRA ! För det är nämligen sanningen för nuvarande kultur, samhälle, politiska våg, hyllar ENBART produktivitet, och vi har nästan alla godkänt detta genom vårt leverne och politiska ställningstagande, eller bristen på politiskt ställningstagande, skrivit under de papper som förslavar oss, gör oss till produktionsenheter, och gör äldre till ”uttjänta” sjuka och arbetslösa till ”onödiga”

En Ipod med personligt anpassad musik, fick äldre som inte svarat på tilltal, att leva upp och dansa, gråta glädjetårar, sjunga, prata om sig själva.
Ändå finns/fanns ett enormt motstånd, från stat, företag organisationer mot att i finansiera de 40 dollar per dement som det kostade att befria dessa underbara, men uppgivna själar. Miljarder i droger (mediciner) går dock fortfarande bra. Ni vet alla vad det beror på, men vi fortsätter ändå i samma spår, vi röstar fram storfinansens partier politiskt, och blundar för vår egen tillåtelse av att droga våra äldre till tystnad, droga dem till levande döda, droga dem till ”lugna”. Droga oss till lugna.
Det finns gott om människor som fortfarande tror på droger, för att vi döper om det till ”mediciner” Det finns gott om människor som är rädda för känslor, dvs rädda för liv.

Jag är en av dem…. jag är rädd för ”kärleken”, för mina upplevelser av den när jag kommit i kontakt med den har inneburit smärta. Men det har eg inte varit kärleken som gjort ont, det har varit bristen på den, bristen på tillit, bristen på harmoni, bristen på självkänslan och självförtroendet…. kärlek är en egen separat kraft, som inte enbart ryms i kärleksförhållanden, som jag hittills inte lyckats så bra med. Dess renaste form finns livets alla skeden i form av empati, beröring, omtanke. I förhållanden (har jag hört) i vänskap, i släktskap… i musik, i dans i beröring.

Utdrag ur dokumentären (fritt översatt):

När äldre blir dementa och inlåsta, och förvarade, förlorar de sin kontakt med livet.

Det är smärtsamt att inse att det du har att ge, inte behövs.
I vårt förflutna, i alla kulturer hade äldre något att ge som behövdes.
Och det fanns alltid någon där som behövde de äldre hade att ge.
äldre människor betraktas numera bara som slitna versioner av ett bättre jag.
vi har skapat en kultur som belönar individer som kan efterlikna maskiner
leva sina liv som maskiner. Det är inga bra förutsättningar att åldras i.
De går in i en ny typ av levnadsstil, som får samhället att stoppa undan dem.
gömma undan dem. Den västerländska kulturen är felande
Det finns faktiskt liv efter den vuxna åldern.
Det går att leva och växa bli seniorer.

Det finns en beröring, som tar en livstid att uppnå.
att gömma undan den beröringen är som att beröva oss själva delar
av att vara mänsklig !

Nu blev det nästan svårt att återkoppla till mellon. Så jag gör det lätt för mig. Jag håller med den portugisiske vinnaren som kallade mer-delen av Eurovisionsmusiken:

– Snabbmatsmusik utan innehåll. Och jag tror att det här kan vara en
seger för musik gjord av människor som vill att musik verkligen ska
betyda något.

Så sant som det är sagt. Det mesta är producerat för att kortsiktigt bringa succé och pengar. Det mesta är show, glamour, spektakel, effekter och ytligt utseendefixering. Så tack för det Salvador Sobral !

…
Livet sker just nu.
Vare sig det är tomt, fruktansvärt, eller underbart,
så är det just nu livet levs….. mitt liv levs.
Och det må kanske inte vara likt en rockstjärnas liv,
Det må hända att det inte är fyllt med resor jorden runt,
och det må vara att jag inte likt så många andra, funnit mig själv.
Snart är det slut, eller om 40 år, vem vet ?
Jag gör det jag gör, jag är den jag är,
även om det är onödigt att sätta etikett på vem jag är, vad jag gör,
eller jämföra mig med andra. Det sker just nu,
mitt i natten i en stad som politikerna överger en efter en.
Men vi är kvar, här i livet några av oss, för det är vilka vi är,
vi är Ådalingar, vi är människor som vandrar en stund på jorden.

Nej jag har inget företag, jag har inget jobb, jag har ingen att älska,
och ingen som älskar mig, men livet går vidare, och jag är den jag är.
Jag är Tomas, med många öppna sår, och ett hjärta av guld.
Jag är Tomas som inte vet hur man blir älskad,
men hoppas på något som inte finns.
Jag har ingen dagstidning, ingen bil, inga utlandsresor,
Jag har ingen stolthet, jag har inget bröllop, jag har inga barn, ingen familj.
Jag har nästan ingenting.

… men ändå har jag hopp, ändå ger jag inte upp,
ändå fortsätter jag gå, ändå fortsätter jag le till människor.
Tills mitt hjärta slutar slå….
Så länge skutan kan gå så länge hjärtat kan slå
så länge solen den glittrar på böljorna blå

…
”När man skjuter arbetare” är på en roman, som erinrar om en tid då det var tillåtet att skjuta arbetare.
Ådalen 31, då militären gick in och sköt skarpt mot demonstrationståget i Lunde.
5 personer miste livet, bland annat en ung kvinna som inte ens demonstrerade.
Det fanns olika rapporteringar av händelserna i Ådalen. Det fanns gott om borgerliga som försvarade skjutningarna … det var en annan tid.
De som sköt gick fria, de som demonstrerade hölls ansvariga och fick straff.

Eller var det verkligen en annan tid ?

Jo det var det, men det finns gott om liknelser om hur historien upprepar sig, och makten trycker ner och negligerar folket som gett politikerna deras politiska uppdrag, Negligerar människorna som i praktiken arbetat in pengarna åt storföretagarna, åt Stockholmsregionen, och åt träpatronerna på den tiden när det begav sig. På den punkten har dock inget förändrats, hånfullheten från maktens herrar.Det finns kulturer som högaktar sina äldre för deras kunskap, och erfarenheter. Våran kultur är inte en av dessa. det finns kulturer som hyllar den barnafödande kvinnan, hyllar fertilitet, det är dock inte vår kultur: det blir tydligt iom nedläggningen av vård för framförallt utsatta grupper som är beroende av vård, men inte alltid längre lyssnas på.

Nu skjuter Bofors vapen inte längre svenska arbetare, nu skjuter dessa vapnen barn i Mellanöstern, och vapnen är i händerna på diktatorns mördare. Här hemma i trygga Sverige, eller det som en gång var ”trygga Sverige” skjuter man inte längre arbetare, man låter dem däremot dö om det gynnar det egna kapitalet. Eller rättare sagt de som inte förmår arbeta låter man i första hand dö. Dessa fall är ju helt säkert inte ett mål ens för cyniska landstingspolitiker eller riksdagspolitiker, utan snarare en ”olycklig bieffekt” i jakten på maktkoncentration och urbanisering.
…ja och nationalekonomisk gör det kanske inget för dem om icke produktiva långtidssjukskrivna, gamla uttjänta pensionärer och barnaföderskor i Norrland trillar bort…. en liten ekonomisk bonus för maktens herrar och damer kanske ?
Det är iaf helt uppenbart att dessa grupper inte är värda att slåss för, enl Erik Löfgren & co…. och det kan i förlängningen oxå innebära, att leva låta dö.

Och man gör det finurligt, så att ingen står till ansvars för nedrustningen av vården, för nedrustningen av hela norrländska inlandet. Man kallar försämring för ”förändring”. Och man står i svensk TV-debatt och praktiskt taget dumförklarar människor och hånar människor som lidit av deras politiska beslut. De har tiotusentals som bland de normalt sett kuvade tysta, fogliga svenskarna, går ut gång efter annan och demonstrerar, folk ockuperar, folk reser sig, men blir nedslagna igen, ”Beslutet är fattat” säger man, ”era protester kommer inte att ändra detta” säger en blå vänsterpartist och en mörkblå socialdemokrat i landstingspolitikernas korrupta korridorer.

Och ni förvånas och ondgör er över att folk blir förbannade, och använde den ilskan som slagträ mot oss, och pratar om att ”man ska kunna ha olika åsikter och prata med varann” Men för att ni ska kunna åberopa den rättigheten, måste ni landstingspolitiker lära er lyssna, för det är den viktigaste delen i ett samtal. Och på den punkten skulle betyget ”icke godkänt” vara en underdrift av historiska mått.

”Det är lite synd om människor att de inte kan titta framåt,
det här beslutet är fattat, och de inget som kommer tas tillbaka pga att de o
ockuperar” säger Annika Burma och skrattar. En sån kommentar med den hånfullheten kan ju få den mest fogliga ”hemma-vid-köksbordet-kritiker” att bli revolutionär.

För egen del så har jag i större utsträckning slutat söka vård på vårdcentralen över huvud taget. Förr, innan avvecklingen av Sollefteå sjukhus och hela vår bygd, kunde jag få ett misstänkt födelsemärke borttaget och skickat på prov för cancer. Nu går inte det. Förr, innan avvecklingen av Sollefteå sjukhus och hela vår bygd, kunde jag ringa vårdcentralen vid oro över att ha hostat och kräkts i 3 månader. Nu är ”samtalskvoten” fylld kl 08.00, när telefonslussen öppnar 08.00. Jag är uppgiven, och uppriven.

Det är ju centrala beslut som orsakat detta, inte personal i första hand i
Sollefteå som felat. Deras arbetsförhållanden har ju blivit ohållbara, trots att nån sjukhuschef eller nåt vid nedskärning av underskötersketjänster dyrt och heligt på vanlig cynisk maner, lovade att ”kvaliteten skulle bibehållas” genom ”omorganisation” Det vet alla normalbegåvade att det inte går. Det går inte att ersätta mänsklig arbetskraft genom omorganisation, det går inte att ersätta ett leende och en beröring från med omorganisation, det går inte att skapa bra vård genom nedskärningar. De går inte att hävda att vården ska fungera om man inte återger resurser dit de behövs, svarar i telefon och undersöker patientens hälsa. Det vet alla… eh ja jo de flesta uppenbarligen.

Det landstinget i Västernorrland gjort på senare tid, är ju som att ha ett fotbollslag som vinner matcher, sparka hälften av spelarna. Sätta in en tränare vars mål är att grannklubben i storstans lag ska gå bättre, och sedan när man börjar förlora matcher till grund av det, hävda att vi ska lägga ner laget för att det går för dåligt för dem.

S i Västernorrland har lagt upp bollen på straffpunkten, och sagt åt sin
målvakt att blunda när straffen kommer.

…
Jag tittar ut genom fönstret och ser stora lapphandskar snö falla mot backen, och till skillnad från större delen av vad jag kunde läsa om på FB tex, så förundrades jag över hur vackert det var. Genast tog jag på mig kängorna och gick ut bland de vackra bomulls-lika snökristallerna som föll mot mitt hår och asfalten och smälte på en gång.
Det tog en liten stund till för snön att smälta bort på gräsmattorna. Men det var näst intill paniktillstånd bland inläggen på FB. Det var alldeles som om folk inte visste att snön smälter med ens. Eller så visste man, men en svensk försitter inte en chans att beklaga sig över vädret. 🙂

Sedan väljer jag en kopp kaffe på Lilla Caféet, på gågatan i Sollefteå, pratar lite med ägaren/kompisen Adam om livet, företagande och hans favoritämne ”kvinnor”. Han får ofta springa emellan, då det kommer kunder, och återvända till sitt kallnande kaffe när kunden fått sitt. Nu spricker solen fram igen, utan att FB goes bananas över det.

För ett bra tag sedan, ur ett rent humoristiskt perspektiv, medan han ännu fann det tilltalande att fika på stan, ägnade jag och min kompis G oss åt en slags fördomsprofilering över människor som gick förbi caféet. Men det var en humoristisk nivå, och inte genuint elakt, utan mer vad de sysslade med, vilket politiskt parti de tillhörde, vad de körde för bil tex.
Ett exempel skulle kunna vara när en högdragen man i kostym och slips gick förbi:

”Tveksamt om den mannen röstar på Vänsterpartiet”

Man kan säga att vi gjorde en approximativ bedömning om folks leverne och åsikter utifrån klädsel och kroppsspråk. Och nu återuppväcktes den färdigheten och instinkten hos mig när det först kommer in en medelålders man, och sedan en äldre man. Varav åtminstone den senare jag gjorde bedömningen, ”någon form av översittarpolitiker” eller dylikt. Ett yvigt kroppsspråk, fötterna markerat utåt, en nonchalant blick, och ett befallande, överlägset sätt att tala. Jag råkar höra några ord i konversationen vid fikabordet:

”Ja då ska vi ta han i örat, båda öronen tom”

…sa den drygaste, mest pompösa och nonchalanta av dem.
Det handlade om någon med avvikande åsikt, skulle jag tro.

Jag berättade för min vän om min iakttagelse och gissning. Och i samma stund slog det mig vad det var för folk, och det som nyss varit en fördomsprofilering, visade sig vara sant. För jag erinrade mig i den stunden vad som skulle äga rum på Hullsta Gård denna kväll, och sänds i SVTs ’Sverige idag’ imorgon Torsdag kl 20.00. En debatt om ”vården utanför storstäderna”.

Min vän sa att han oxå kände igen beteenden som kännetecknar maktmänniskor. De kräver oftast kvitto (det ska väl dras av på skatt, räknas som representation, så skattebetalarna i slutändan betalar för fikat de nu tar). De klagar oftare än medelsvensson över hur dyrt det är. Betjäning skall ha skett nyss, och samtidigt med övriga maktkamrater.

Jag ska ovilligt erkänna att jag blivit ganska uppgiven inför sjukhuskampen, trots att min fasta övertygelse är att det är en demokratifråga att få ha kvar närheten till sjukhuset och en fråga om mänskliga rättigheter, samt pågående avveckling av landsbygden. Jag har till mitt försvar varit upptagen med att överleva nu nåt år.
Jag gick med i en demonstration, men insåg att de kommer lägga ned oavsett… i ”demokratins namn”. ”Demokrati tycks med allt större tydlighet inte vara , som jag lärde mig i skolan, att föra folkets talan, att ha ett folkstyre.

Det verkar allt mer, i skenet av behandlingen av inlandets barnaföderskor och sjuka vara så att om man tilldelas makt så utövar man den makten till egen vinning oavsett vad folket på plats tycker och behöver. Även den politiska frågan kring vinster i välfärden, vilket enligt opinionsundersökningar 80 % av befolkningen är emot, så argumenterar borgerligheten att det inte finns någon ”riksdagsmajoritet” för begränsningar av vinster i välfärden. Så jag vet inte jag … demokrati = folkstyre ? … på papperet möjligtvis.

Reaktionerna har varit starka i Sollefteå med omnejd, med rätta. De tar vår arbetskraft, de tar våra naturtillgångar…. och de tar ifrån oss vår sjukvård, och uppmanar oss att skaffa arbete. Det är klart att vi blir rosenrasande. Och det är inte konstigt att det rinner över i sånt som om vederbörande cyniska politiker vill, kan uppfattas som hotfull stämning. Men va f-n väntar de sig när de så dramatiskt försämrar våden lokalt, för egen vinnings skull?
Och sen verkar det oxå aningen oklart om vad som hände Annika Burman vid ett möte, som enligt henne själv ska ha gjort att hon ”inte vågar vistas i Sollefteå pga av den hotfulla stämningen där”. Kan det vara så att det snarare beror på att hon inte har några sunda svar på sitt eget politiska agerande, och inte verbalt vill försätta sig i en situation där hon behöver stå till svars för eget agerande ?
Jag tror faktiskt mer på det, än den hotbild hon målar upp. Ingenstans har jag sett vad A. Burman motiverar sitt beslut att vilja lägga ner Sollefteå sjukhus. Det närmaste hon kommit är: Jag har rätt och Jonas Sjöstedt har fel”
Det är helt enkelt för dåligt A. Burman !

Det märkliga är inte att folk blir förbannade när politiker leker med människoliv genom nedläggningar av lokala sjukhus. Det märkliga är att makthavare likt Erik Lövgren och Ewa Back, och Burman ”blir förvånade” när de agerar så oansvarigt och tvärsemot folkets vilja, och ”känner sig hotade”
De är tamefan bedrövligt !

Vid det här laget har väl de pompösa cafe-gästerna som skulle på mötet, avklarat och avfärdat all kritik, och tagit folk i öronen, och håller fast vid sin ´centraliserande avfolkande lokalpolitik, med egen vinning som enda agendan, och glider hemåt Medelpad igen, med resa och fika betalt av skattebetalarna som de svikit.
Och jag tvivlar inte en sekund över att de ändå sover gott om nätterna.

Jag hade önskat att jag haft fel när det kom till min tro att de skiter i våra demonstrationer och ockupationer… men inte det inte.
Jag hade önskat att mina fördomar kom på skam ang cafe-gästerna… men inte det inte.