Att utnyttja ”svagheten” i det goda – men det behöver inte vara så


Representativ demokrati betyder ”folkstyre” där politikerna skall följa folkets vilja, och representera dem. Denna typ av demokrati är ett måste när demokratin skall omfatta stora länder, och förbund. Men iom att detta är byggt på ett förtroende, så förekommer det, och har förekommit sedan demokratins födelse att politiker/makthavare utnyttjar demokratin för att avskaffa densamma. Turkiets president Erdogan är ett nutida tydligt exempel på detta. Det tydligaste exemplet är dock Adolf Hitler och Nazismen, där han först blev vald genom demokratiska val, för att sedan avskaffa det system som gett honom makten. Även i Sverige förekommer det, om än inte i lika dramatisk omfattning, men när politiker inte lyssnar på folket så som i frågan om Sollefteå sjukhus, då har demokratin satts ur spel. När Stefan löven pratar om jämställdhet, och tillåter högre skatt för pensionärer och sjuka, då är demokratin satt ur spel.

…men det behöver inte vara så, det finns politiska alternativ som vill ändra på det, till vänster om Löven.

För direkt demokrati, krävs små samhällen, små ”riken”
Det är demokratin lever mest, i samhällen som hos naturfolk. Och det är i stora unioner så som EU, demokratin är mest omöjlig, och mest sårbar, och därav ofta mest korrumperad.

Reklam utnyttjar vår ångest, våra rädslor, våra mest basala drifter som sexualitet, hunger, sockersug, drömmen om rikedom. Kapitalism parasiterar på människors behov, människors svagheter, men det behöver inte vara så.

Kapitalisten, utnyttjar den fattiga delen av världens naturtillgångar och arbetskraft, mot näst intill ingen ersättning, det behöver inte vara så.

Känslor kan vissa använda för att utnyttja empatiska människor till att få igenom sin Då utnyttjas svagheten i det goda. Men det behöver inte vara så.
Empati och godhet, kan utnyttjas, och har därför svaga punkter om man inte ser upp. Men empati och godhet är oxå den starkaste av styrkor, är själva livselixiret och motivationen att leva.

Men den svåraste av utsatthet, är kärleken, där du riskerar ditt innersta. Där måste du öppna ditt innersta för att klara av hjärtats demokrati, och även det kan utnyttjas av en som inte är ute efter ”demokrati”, dvs inte är ute efter kärlek.

Men likt förbaskat är kärleken, än vilken form den antar, den det starkaste och det mest sårbara i världen, och livet. Och någon form av kärlek måste vi människor ha i sitt liv, annars lever inte människan, då överlever bara människan.

…och det behöver inte vara så !

Lysande skrivet – ”Vilka värderingar är de mest svenska?”


http://www.etc.se/kronika/vilka-varderingar-ar-de-mest-svenska

Utdrag ur texten:

”Stefan Löfven (S) slog i sitt tal fast ett par sanningar om svenska
vanor: ”I Sverige hatar vi inte på nätet. I Sverige hetsar vi inte grupp
mot grupp”. Påståendet förvånade säkert de många svenskar som dagligen
utsätts för olika former av nätbaserad hets. Samtidigt bör en trygghet
ha infunnit sig: om självaste stats-ministern bestämt att näthat och
grupphets inte finns, så gör de väl inte det. Nästa år hoppas vi att
Löfven kungör att inte heller fattigdom, krig, enfald eller
böjvecks-eksem finns.”

(Det är värt att läsa hela)

Det är av omtanke jag upprörs av särskrivningar !

..
Språk kan användas, misshandlas, utnyttjas och ord kan kidnappas och medvetet misstolkas. Ord kan bli meningslösa, förlora sitt värde i propaganda och förtal. Ord kan rädda liv, förgylla tillvaron, om de blir rätt använda. Det talade och skrivna språket är bland de viktigaste verktygen för att göra sig förstådd, förmedla känslor, få igenom sin vilja i vardagen, så väl som inom politik och maktens korridorer.

Därför är språk farligt, därför är ord viktiga, därför vredgas språkpolisen inom mig när ord och språk används slarvigt och fördummar. Därför kryper det i mina nerver när politiker lurar människor med hjälp av språket, vilket väldigt tydligt framgick under Alliansens 8 år, och Sverigedemokraternas framgångsperiod. Ord , bilder och människors fundamentala behov och längtan efter kärlek, sex och lycka, utnyttjas hänsynslöst i reklamens guldålder, när det i princip är tabu att ens kritisera reklam, och ”frihandelsavtal” vilka inte innehåller frihet för någon annan än storföretagarna som redan äger halva världens tillgångar. Men iom att man har ordet ”fri” med i benämningen, köper en absolut majoritet av svenskarna, Européerna, och världsmedborgarna det som någonting fritt, fint och demokratiskt.

Jag ser inte ned på människor som av någon anledning brister i konsten att uttrycka sig grammatisk rätt, stava rätt, och ha rätt meningsbyggnad. Jag empatiserar istället med dem. För de löper mycket större risk att bli missförstådda, mycket större risk att bli lurade. Däremot ser jag ner på människorna som utnyttjar andra människor med hjälp av språket för att få makt, för att bli miljonärer, för att skada.

Jag är själv hyfsat vältränad på att använda språket, både det verbala, men framförallt det skriftliga. Men jag behöver hela tiden lära mig mer, Jag slår upp ord jag inte förstår, jag använder dem på mitt eget sätt, dvs följer inte heller slaviskt grammatik och meningsbyggnad, och stavar fel ibland. Det är inte för att vara duktig och lite finare man bör förkovra sig i språk, det är för att inte ge bort makten till de som inte tvekar en sekund att bygga sin framgång på deras olycka.

Så det är därför jag lider, när jag ser särskrivningarna öka lavinartat. Det är därför jag lider, när jag ser ord användas i fel sammanhang. Det är därför jag lider, när jag ser att folk inte förstår det de läser, och reagerar på fel saker, eller inte reagerar alls över orättvisor som medvetet begås mot dem. Det är därför jag lider, när jag ser människor blir lurade av Trump, Erdogan, Åkesson och Annie Lööf !

Släpp på kopplet !


OJ!

Huvudet och själen spann visst vidare på diverse klokheter, intelligenta funderingar och insikter, från inlägget alldeles nyss. (Jo man man får tycka att man själv är intelligent. Det innebär inte att man ser ner på andra)

I samband med nattsamtal med vän, tillika intelligent både tekniskt, politiskt och emotionellt, kom jag till nya insikter alldeles på egen hand som biprodukt av ord-bollandet oss emellan.

Än idag så brukar jag titta på film, för att kunna somna. Och jag har nu förstått varför jag gör det, även om jag denna gång inte lägger ut hela analysen till varför, på bloggen. Men det handlar om trygghet. Och insikten jag har kommit fram till, är att först kommer insikten, sedan kommer acceptansen, dvs jag accepterar att jag gör så och har förståelse för varför, och då kommer automatiskt en avdramatisering som gör att man lämnar det bakom sig.

Lite grann som när Cesar Millan uppmanar hussar och Mattar att inte hålla kopplet till sina hundar för spänt, då det triggar hunden att dra. När de slappnar av, försvinner motståndet, och anledningen för hunden att dra.

Nya ”verktyg” till ”verktygslådan”


Att springa i skog och mark, nära vatten, är för mig en återvunnen meditation. Mer meditation, än motion, även om motion följer med som en positiv biverkning. Arbetet med sig själv, för oss alla, fortgår hela livet. Det är en viktig del av resan, där resan är allt och målet är ingenting. Eller rättare sagt, jag har inte återvunnit en meditation, jag har förvandlat en tidigare ”flykt” till meditation och egentid. När jag var yngre sprang jag ifrån något, nu springer jag med mig själv,
hör mina andetag och är i nuet.

Ett annat mycket viktigt verktyg jag nyligt blivit medveten om är min vilja.
Jag börjar landa i att jag får säga nej till saker, och personer och kontakt med människor utan att behöva motivera det, och försvara mitt beslut, min vilja.
”Jag vill” och ”jag vill inte” är på ett sätt nyvunna fraser för mig. Till en början var det förknippat med stark ångest, (och kan fortfarande ibland så vara) när jag började träna på att sätta gränser, och uttrycka min vilja.

Det var för mig förknippad med fara, att markera min vilja, och på så sätt riskera ensamhet. Nu vill jag stanna upp, i min ensamhet när den kommer, och låta rädslan, sorgen , tristessen få finnas en liten stund, innan jag hastar vidare.
Rädslan att bli/vara ensam har styrt allt för mycket förut, nu försöker jag efter bästa förmåga att i större utsträckning lyssna till mitt inre, min vilja, vad jag vill, vilka jag vill umgås med och på vilket plan, bekantskap, vänskap eller nära vänskap. Nu vill jag stanna upp, även i samvaro, och bara vara, utan att prestera, utan att synas och höras hela tiden, men för den skull fortfarande ta plats…. min plats !

Att resa sig upp är den viktigaste funktion som givits människan, ty utan den hade vi dött. Det gäller både när det kommer till att resa sig rent fysiskt, och att resa sig upp själsligen. Eller för en fisk, ”fortsätt simma, fortsätt simma” (Rädda Nemo, en av de roligaste tecknade filmerna)
smiley

Jag har på sistone, slipat och lackat om mitt egenhändigt tillverkade köksbord. Jag har funnit ro i att diska, istället för att se det som nåt jag måste. Nu handlar det om att jag är värd att ha ett rent kök, städat och fint. Jag har tom putsat fönster hemma för första gången på flera år. Jag har iofs putsat fönster åt många andra, men inte åt mig själv. Det handlar inte för mig om graden av prydlighet och dammfrånvaro. Det handlar för mig om graden av självrespekt och nutidsnärvaro.
Att diska är en del av livet, lika bra att vara i den stunden oxå.

Jag såg på ”Spårlöst” ikväll. Det är oxå en slags terapi för mig. Jag gråter glädjetårar med dem som får återförenas med sina föräldrar. Och när jag gråtit känner jag det som murar rivs i mitt hjärta, som jag kan andas bättre, som jag kan tänka friare, som jag kan älska och förlåta. Det kommer jag fortsätta se ibland, eftersom jag mår bra av det, så är det med det !

Markus, Zara och Lena ute o cyklar


Lena Mellin skriver i Aftonbladet, uppenbarligen oftast för de blåaste Socialdemokraterna. Jo det är ju OK att ha egna åsikter om saker och att uttrycka dem. Men vad som blir fel är när man påstår sig förespråka något som man faktiskt inte förespråkar, Så som Kindberg-Batra om feminism, och så som SD som låtsas värna om äldre fast deras politik inte följer deras retorik. Eller som Löven som pratar om ”Lagt kort ligger” och menar att han är för rättvisa skatter, men tänker inte ändra tillbaks det orättvisa borgarna gjorde under sin mandatperiod.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article23185898.ab

I denna artikel gnäller hon, helt rättmätigt över den stora mängden partiledares ”Svenskretorik” som nuddar lätt vid den nationalism SD står för, och det övriga politiska etablissemanget förut påstått sig vara emot. Men det gör alldeles för ont i den blå Lena-Mellin-själen att tillstå vilken partiledare som INTE följde den retoriska trenden om ”svenska” värderingar, nämligen Jonas Sjöstedt. Jo det är på det viset förstår ni, att om resten av Sveriges partier skulle övergå till ren Nazism i politiska förslag och reell politik, så kommer nog ändå S,M,L,KD,C,MP räknas som mittenpolitik, och Jonas Sjöstedts Vänsterpartiet kommer trots ställningstagande FÖR småföretagarpolitik, lika vård åt alla, motståndare till överstatlighet i EU, och frihandelsavtal som begränsar demokratin i världen och Sverige, räknas som untuochable ”kommunism”. Och på så sätt fortsätter folk rösta på rätt så extrem politik a la, M, C, KD, L, S, MP, SD, i tron om att de följer en politisk mittenfåra.

Ja jag förtydligar genom överdrift ( Dessa partier står inte för Nazism) Men trenden om vad som räknas soim rumsrent för vilka/vem framgår tydligt i denna jämförelse.

För övrigt så har tydligen Jesper Parnevik gjort en riktig groda på twitter, och blivit tvungen att gå ut och be om ursäkt. Och jag håller med, men han borde inte i första hand bett Zara Larsson om ursäkt, utan borde bett de 84 offren för terrordådet, anhöriga och Nice-borna ! Zara Larsson själv klarar inte av att be 50 % av befolkningen för att skuldbelägga dem…. så Zara Larsson bör nog oxå lära sig betydelsen av ödmjukhet.

Men i feministisk media lär Zara Larsson få tillåtelse att vräka ur sig vad som helst, och inte bara förlåtas för det, utan till och med hyllas för sina ordval.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/markuslarsson/article23183538.ab

En piggelin kostade 50 öre


En piggelin kostade 50 öre, en liten gräddkola kostade 5 öre.
Det var sladd på telefonerna, och det gick inte att skicka meddelanden på dem. datorer var inte tillgängliga för gemene man, vi visste knappt att de fanns. Det fanns enkom två TV-kanaler i Sverige, då för 45 år sedan. De sista 1 och 2-öringarna fasades ut och blev värdelösa. Det var bättre förr !
Ja … nej, eller var det bättre förr ?

Ja givetvis fanns det saker som var bättre förr, rent allmänt, men mycket var oxå sämre förr. Det beror på vad man väljer att minnas, och hur man väljer att minnas det. Och det beror på hur mycket av eländet i världen som når fram till våra ögon och öron, i den lillas orten, i det lilla landet.

Jag är pojken som aldrig blev vuxen.
Jag är mannen som aldrig fick vara ett barn.
Ändå lever jag än, ändå bultar mitt hjärta,
ändå tänker jag, ändå andas jag…ännu.

Då, när man var liten, visste man inte av politik, och bekymrade sig inte över det.
Allt som betydde något var ens nära, och de var långt borta. Så det blev gården, det blev skogen och det blev miltals hemifrån. Det var ändå ingen som saknade en faktiskt. Det var faktiskt så då, för mig och många av oss förortsungar, i 70-talets ”fria uppfostran” vilket egentligen betydde: ”ingen uppfostran”. Så jag och mina kompisar var faktiskt rätt ”ouppfostrade” … om man ser det så.

Bensinen kostade 3,50 tror att jag minns, trots att jag naturligtvis aldrig tankade då.
Coola killen i klassen, Hasse, var lite av en översittare, vilket inte var konstigt om man fick träffa hans föräldrar. Vår skolfröken i 4-6an hade svaga nerver, och grät ofta i klassrummet inför oss barn. Mig tyckte hon inte om tror jag, hon skuldbelade mig ofta verbalt när jag blev frånvarande från skolan. Men hon visste ju inget om hur det var hemma hos mig.

så när man ser i backspegeln, kan saker o ting te sig mer okomplicerade förr, dels för att man var barn, och dels för att världen inte hade så bråttom då. Men det var inte bättre nödvändigtvis. Vi blev bara inte lika hårt matade med reklam och nyhets-elände då. Det förekom våld i samhället då oxå, även innan vi ökade invandringen till Sverige. Men det handlar som sagt om vad man väljer att minnas, och hur man väljer att minnas det.

diktatur eller diktatur ?


Kuppförsök i Turkiet. Om det hade lyckats är frågan om inte en diktatur bytts ut mot en annan. Nu kommer troligt Erdogan, nuvarande diktator dra åt skruvarna än hårdare, och kalla alla som inte stöder honom som president för terrorister och landsförrädare. Han har sedan länge gjort politiska utrensningar, och nu blir det fler efter kuppförsöket. Detta var det bästa som kunde hända diktatorn Erdogan, som nu kan framställa sig som demokratins räddare, och samtidigt föra Turkiet än längre åt diktatur.

”Jag har makten ännu”
ska han ha sagt under kuppförsöket, dvs inte: ”Vi, de demokratiskt valda, har makten ännu”

Världens tårar rinner, men bara åt ett håll


Nästan hundra döda … meningslöst våld och, meningslös död.
Jag kan inte ens ana sorgen och skräcken för de drabbade, anhöriga, Nice-bor.
Det finns inga ursäkter, ingen orättvis situation i världen, som rättfärdigar detta, det finns INGENTING som rättfärdigar detta.
Små barn överkörda, medvetet dödade… det är för hemskt för att tänka på att ta till sig i hjärtat, det är för ofattbart för mig och för oss.

Om jag ens skulle komma i närheten av att föreställa mig en enda persons våndor och skräck, och om den personen var en liten pojke eller flicka, så skulle mitt hjärta gå sönder. Nyheterna sänder nästan ingenting annat än massakern i Nice. ”Experter” och ögonvittnen turas om att berätta och ”förklara” det som ingen kan eller vill förstå.

Var det en terrorattack, eller var det inte en terrorattack ? Vad var motivet ? etc etc etc. ”Hur är stämningen?” frågar nyhetsankarna. ”Ja va fan tror du” tänker jag när frågan ställs för 50:e gången på en dag. Det spekuleras, vänds och vrids och upprepas samma frågeställningar och beskrivningar om och om igen. Jag har själv inga barn, men om det vore någon av de barn vars familjer jag står nära, skulle det nästan vara omöjligt att komma över helt. Det är en otänkbar tanke. Det är alldeles för hemsk att ta till sig.

Jag misstänker att återigen kryllar Facebook av franska flaggor i profilbilden, västerländska världsledarna tävlar i att vara medlidande och empatiska med Frankrike. Jag lider inte med Frankrike, jag lider inte med politikerna, jag lider med människorna.

Många av de västerländska stora ledarna, har varit med och ”bäddat sängen” vi nu alla ligger i. Så de blir lite som när Anna Kindberg Batra går ut och försöker vara ”feminist” när kvinnor och flickor tragiskt och omänskligt antastas och våldtas på musikfestivaler. Fel röster säger rätt saker, för att framstå som empatiska och mänskliga, snarare än att bygga en värld där folk inte blir så galna, indignerade och känslokalla som mannen som orsakade massakern i Nice. Och fel röster säger fel saker, när vi borde lyssna på tex Malalas budskap istället.

Kindberg Batras ”lösning” på våldtäkter te ex är icke så förvånande ”fler poliser”. Det är inte hennes fel. Hon kan inte tänka längre än så, hon har inte kunskapen, hon har inte hjärtat, hon har inte förståndet. Om fler poliser, militär, undantagstillstånd vore svaren på världens och samhällets konflikter, så vore problemet sedan länge löst och åtgärdat. Det är inte hennes fel, det är dom som ger henne makten, när hon inte har kontakt med verkligheten. Det är inte bara Trumps, Merkels, Hollandes, Putins, och Erdogans fel, det är även de som ger dem makten.

”Vi fördömer terroristdåden” säger de, ledarna. Ja det är väl klart som fan att de fördömer terroristdåden, det gör ju varje människa med en själ. Men vem fördömer att de flesta av världens människor lever i fattigdom, Vem fördömer att 30 miljoner människor lever i slaveri idag ? Vem sätter Nigerias flagga på facebookstatusen, när Boko Haram tar flickor till gisslan. Vem empatiserar med kurdiska folket som i Turkiet blir förföljda och slagna, skjutna, fängslade ? Vem tackar de kurder som med sina liv försvarar västvärlden mot IS ? Vem gråter över Syriens barn som varje dag mördas av IS och tyrannen Assad ?

Nej jag har inte svaren, men frågorna som ställs av oss rika, välbeställda, trygga västerlänningar är oftast fel frågor.

Citatet, slutpläderingen från filmen ”A time to kill” där en svart flicka blir våldtagen och skändad av vita rasister, ger oss i alla fall en hint om en stor del vad som är fel med världen idag:

I want to tell you a story. I’m going to ask you all to close your eyes
while I tell you the story. I want you to listen to me. I want you to
listen to yourselves. Go ahead. Close your eyes, please. This is a story
about a little girl walking home from the grocery store one sunny
afternoon. I want you to picture this little girl. Suddenly a truck
races up. Two men jump out and grab her. They drag her into a nearby
field and they tie her up and they rip her clothes from her body. Now
they climb on. First one, then the other, raping her, shattering
everything innocent and pure with a vicious thrust in a fog of drunken
breath and sweat. And when they’re done, after they’ve killed her tiny
womb, murdered any chance for her to have children, to have life beyond
her own, they decide to use her for target practice. They start throwing
full beer cans at her. They throw them so hard that it tears the flesh
all the way to her bones. Then they urinate on her. Now comes the
hanging. They have a rope. They tie a noose. Imagine the noose going
tight around her neck and with a sudden blinding jerk she’s pulled into
the air and her feet and legs go kicking. They don’t find the ground.
The hanging branch isn’t strong enough. It snaps and she falls back to
the earth. So they pick her up, throw her in the back of the truck and
drive out to Foggy Creek Bridge. Pitch her over the edge. And she drops
some thirty feet down to the creek bottom below. Can you see her? Her
raped, beaten, broken body soaked in their urine, soaked in their semen,
soaked in her blood, left to die. Can you see her?

………I want you to
picture that little girl. Now imagine she’s white.

”Ord är viktiga, ord är farliga; orden ger också makt”


Språket och media har blivit två av samtidens största maktmedel, utöver det mäktigaste maktmedlet: pengar.

Få bryr sig om vad som är sant och inte sant längre. Man skapar egna ”sanningar” med hjälp av pengar, media, reklam och sociala medier, allt beroende på vem som vill framföra ett budskap, och vilket budskap de vill framföra. Och i de allra flesta fall handlar det om att gynna sig själv, sin egen ekonomi och status. En del nöjer sig med små förbättringar, en hel del är ekonomiskt och maktmässigt omättliga och kan gå över lik för att expandera.

Humanistiska värderingar prioriteras i princip aldrig, om de inte går att tjäna pengar på. Typexempel på sådana är när man bombarderar oss med ”samvetesreklam”, så som när människor långt, långt bort i en underförstått mycket sämre kultur, misshandlar djur, och ber oss sätta in pengar på ett konto. Detta är alltså inte bara allmosor, det är folk som tjänar pengar och blir rika på människor som tycker synd om plågade djur. Eller när de filmar ett Afrikansk barn som inte får skolgång, mat och mediciner. Då uppmanas vi göra skillnad genom att sätta in 100 kronor. Det är en ren affärsverksamhet. Även om det går fram pengar till dessa människor, vilket inte är att svära på, så sitter det giriga mellanhänder och gör sig en egen förmögenhet på andra människors misär, och empatiska under och medelklassmänniskor i västvärlden.

Då sitter man på pottkanten moraliskt och empatiskt som ”låginkomsttagare” i Rika Sverige och känner sig usel gentemot de fattiga, utsatta om man inget ger. Och ger man pengar understöder man en cynisk typ av människohandel där man gör business av människors lidande. Och det är detta dessa ”företagare” iskallt och cyniskt räknar med.

Språket är som sagt ett av de kraftigaste medlen till makt

Ett sätt att verka trovärdig och kunnig är att använda ord som den stora massan inte idas ta reda på vad de betyder, trots att det skulle gått bra att använda ett för allmänheten mer välbekant ord.

Ett annat sätt är att förändra språket, massanvända ord med negativt syfte, tills ordet i verkligheten blir ett skällsord, och nedlåtande, om än ursprungsbetydelsen i ordlistan inte hade den betydelsen. ”Bidrag” är ett tydligt exempel på detta ordmissbruk. När Alliansen vid sina valsegrar propagandabombarderade media med ordet bidragspolitik, för att fördela mer pengar till politiker, höginkomsttagare och storföretag, och framställa sjuka människor som lata, så användes ordet flitigt. När sedan alliansen kom till makten, bytte de ut ordet ”socialbidrag” till ”Försörjningsstöd” och plötsligt menade borgarna att de inte förde nån ”bidragspolitik”, trots att dessa bidrag sköt i höjden till följd av borgerlig politik.
Det är ytterligare ett sätt att dölja saker, genom att använda mer positivt klingande ord, för exakt samma politiska åtgärd som innan.

Socialism är tex ett brännmärkt ord, efter decennier av massiv svartmålning av ordet, och jämförelser med saker som inte alls har med socialism att göra, så som Sovjetstyre som enkom är auktoritärt, despotiskt. För att inte tala om ordet kommunism. Det går inte ens att nämna längre, all debatt, all sans, alla nyanser är som bortflugna när ordet nämns och ingen vågar längre ens använda ordet.
Vilket gör det snudd på omöjligt att föra en humanistisk agitation och politik i nutid.
Men det finns sätt att till viss del åtminstone undgå kommuniststämpeln, om än föga effektivt. Det är att kalla sig feminist, vilket är politiskt sett helt ofarligt, trots att F! i princip har samma partiprogram som V. Men F! är som sagt var föga framgångsrika i opinionen. Dock är begreppet feminism inte bara politiskt Ok, utan till och med en etikett som antyder att man skulle vara för kvinnors rättigheter, och jämställdhet, i men i slutändan kunde de inte bry sig mindre om dessa frågor. Tom Greve Göran Persson, och mörkblåa Anna Kindberg Batra gömmer sig bakom detta epitet. Vilket är så absurt att Jimmie Åkesson skulle kunna kalla sig för mångkulturell, som jämförelse.
”Feminism” är som sagt något fint, så länge dess idéer inte når längre än till prat-stadiet, och på så sätt är ”ofarliga för marknadens diktatur.

”Rasist” har blivit ett oanvändbart ord också. Inte pga av att icke rasister har kallat folk för rasister i tid och otid, som den Sverigedemokratiska svansen hävdat med masspropaganda på sociala medier. Utan för att folk med främlingsfientliga åsikter, eller just rent rasistiska åsikter använt det som ”försvar”, och dödat en annars möjligt debatt och påtalat att antiraster tagit fram ”rasistkortet” vid minsta lilla ifrågasättande av främlingsfientliga påstående på sociala medier.

När nu den politiska opinionen gått stark åt höger och tom med till nationalism i dess värsta nyanser, så anpassar sig 6 av 7 riksdagspartier till det språkbruk och den beskrivning av samhället som Sverigedemokraterna haft som mål att implementera i den politiska debatten. Alla partier utom just Vänsterpartiet, vilket hedrar V. ”Svenska värderingar” är numer ett återkommande begrepp i alla partier utom V. Vilket är en flummig omskrivning av att det skulle finnas något ädelt inbyggt i just den svenska kulturen, och de svenska generna, i jämförelse med andra kulturer, religioner och andra folkgrupper.

Sen en längre tid har borgerlig politik dominerat Sverige oavsett Socialdemokratisk eller Alliansregering, möjligtvis då med nyansskillnader i HUR blå politiken blivit. De borgerliga har anammat socialistisk språkbruk som förklädnad för en likadan borgerlig politik som ökar klyftor, och det gick hem. Socialdemokraterna har å sin sida genomfört en maskerad borgerlig politik, och bibehållit ”rättviseperspektivet” i det politiska agitatoriska budskapet. Ett dubbelspel från båda parter således.

”Lagt kort ligger”

…. har Stefan Löven yttrat, när han påmints om att S nu inte velat ändra på den orättvisa reform borgarna införde, som innebar att sjuka, arbetslösa och pensionärer får betala mer skatt än arbetande och rika.

Löven, överger partiets forna värderingar och ansluter sig till nyliberalismens cyniska människosyn. men låtsas ändå ha kvar samma värderingsgrund. Och flyr undan eget ansvar i skattefrågan med orden ”lagt kort ligger” som egentligen betyder att de sympatiserar med borgarnas orättvisa skattepolitik.

Även dagens vänster och feminism använder sig av ett omskrivande, försvårande språkbruk, för att dölja agendor och syften, eller omskriva verkligheten I dagens ETC läste jag att Sverige behövde en ”feministisk miljöpolitik”. Detta ordval fann jag mäkta fascinerande. Och än mer fascinerad blev jag över den feministiska problembeskrivningen av dagens miljöpolitik, och ordvalet: ”Ekomodern maskulinitet”. Vilket ”fantastiskt” språkbruk. Men jag är rätt säker på att Gudrun Schyman skulle skriva under på att även miljöförstöring är ett manligt problem. Jag är rätt säker på att det är ett marknadsliberalt problem oavsett kön.