TomasTvivlaren

…
”Skdl, lbhj 480v ee”…….

…skulle nog danskungen Egon Edmark skickat som mobil summering, förkortning över danskvällen på Gussjönoret till Sannex. Lösningen till ”rebusen/förkortningen kommer i slutet av blogginlägget.

Carola, som numer i just danssammanhang, skulle kunna kallas flitiga biet, stod för fordonet i form av dansbussen. Jörgen höll i sig med näbbar och klor. Sissela en återvändare till dansvärlden skrattade åt mina skämt, sådana personer har alltid ett plus hos mig. Gunilla höll låda… (stark tjej det där) Eva Vör-man dansa med med hann inte med… jag får ju aldrig va i fred 😉 Eva skrev under på att det var lbhj.
Osså var det lilla … nä stora jag var det nog.

Återigen får man kopp kaffe av trevlig Lejonsson-personal.
Torsdagen när Blender gästade Gussjönoret, så slogs ”personbästa” för Lejonsson sen de tog över. En fantastisk kväll detta. Och nu när Sannex kom, överträffades även detta rekord. Detta medförde ju rimligtvis i sin tur att det blir något trängre, bökigare och stökigare. Men detta till trots så blev det ett Skdl enligt mitt sätt att se det. … ähh jag håller er inte på halster längre. Skdl på Egon-språk betyder: ”super-kanon-dans-läge” och Lbhj = ”lätta buffelhjordar” dvs lite buffligt och ruffigt.

Man skulle kunna tänka sig att energin skulle börja ta slut på en som snart är ett halvt sekel gammal, när man dansat torsdag fredag nonstop, och därefter promenerat 4 mil i Stockholm, plus alla syn och hörselintryck, samt konspirationer som uppstått. Men det är en tuff gubbe … akta er ni… kan jag o ja. Så givetvis kör man högsta växeln i dans även till Sannex på Gussjö. Annars har jag ju kunnat stanna hemma.

Vissa danser när jag för, och någon liten dansälva följer lätt som en lärkfjäder, kan nästintill liknas med poesi. Fysisk poesi. Så och denna kväll, ett flertal danser. Det är dock inte alltid lätt att läsa poesi när en störningar i form av buller uppstår. Ej heller att dansa poetiskt i lätta buffelhjordar… men några gånger lyckades jag/vi.
Än idag kan jag bli fascinerad över andras vett och etikett på dansgolvet.
Alla är olika vana dansare, och jag är inte den typ av människa som dömer folk utifrån kompetens, oavsett vad det gäller, så även i dans. Men när kunskapen finnes, och vett och etikett brister kan det hända att svaga tendenser till irritation uppstår i min självlysande danssjäl.

Som tex när dansgolvet är smockfullt och vissa buggare ”kastar iväg” tjejen likt Baloo gör med King Loui i Djungelboken, och tjej hamnar i skallen på min danspartner. Då kan fula ord försöka ta sig ut genom min i övrigt såpatvättade mun. Lika så …oavsett kompetens, så är det förbryllande när tung hane/promenaddansare med vidöppna ögon dansar emot en, och rätt in i mig och min partner, utan att visa minsta antydning till att undvika krock… och sedan till råga på allt se förnärmad ut över att jag haft oförskämdheten att vara krockkudde åt honom.

Nåja … det är bra på ett vis att det är lite buffligt, då det innebär klirr i kassan för arrangör, vilket ökar troligheten för fortsatta danstillställningar… vilket i sin tur gör att jag och övriga dansnördar har en arena/ett forum för vår danssjuka.

Det var så många fantastiska danser i onsdags, att det tar för lång tid att räkna upp dem alla. Men minst 5 av dansälvorna, gjorde tillsammans med mig danspoesi denna kväll. Mitt i buffelhjorden.

Och i vanlig ordning när jag dansar, så eggar jag tjejer till att sätta ’pp håre !

…
”Den gröna cykeln”, något så ovanligt som en Saudiarabisk film, och regisserad av en kvinna, i en av världens mest hårdföra diktaturer, tillika ett av de mest ojämställda länderna i världen. På en reklambaserad grannkanal springer en av världens mest överskattade skådespelare, Tom Cruise omkring och skjuter, sparkar, slår folk i Mission impossible.

Valet att stanna på tv2 visade sig vara en vinstlott utan dess like. Livskvoten för Amerikansk hjärndöd action, är sedan länge uppfylld till bristningsgränsen. Och kan bara ge en enda sak, avstängning av hjärnan. Men om det är det man behöver, så kommer jag även framledes se någon meningslös Amerikansk actionrulle.

Flickan som har huvudrollen gör en fantastisk rollprestation, och även mamman. Men det är ändå berättelsen och regin som står ut. Jag får en inblick i vardagslivet i ett av de mest hårdföra diktaturerna i världen. Hur flickors och kvinnors drömmar inte kan krossas helt av de hårdföra restriktioner landet lägger på dem. Det är bara hårsmånen från det vi i väst kallar för frihetsberövande.

Utan action och dyrbara effekter, med hjärtevarm, subtil regi och berättarkonst fångar Haifaa al–Mansour mitt intresse omedelbart, och jag sitter mer på spänn, än under någon Amerikansk action jag sett. Flickans dröm om att få köpa en grön cykel är en näst intill omöjlig dröm i Saudiarabien, flickor får inte cykla.
Bildspråket överträffar en ändock bra, men sparsam dialog.

Slutet var oväntat …åtminstone för mig. Och jag blev så berörd att jag fällde flera tårar i slutet av filmen.

Film när den är som bäst berör och utbildar.

…
– Jag har blivit utsatt för en komplott, en konspiration !”

…utbrister med förfäran den stackars tidigare intet ont anande ”Stockholmsguiden” och medresenären, (dvs jag själv) inför en förvånad Båthotellsreceptionist.
Receptionisten som var en väldigt ung herre, med välkammat hår skötte sina inövade repliker med bravur, när han tog emot nya hotellgäster. Men nu log han professionellt och väntade sig en grinig hotellgäst i färd med att skälla och gnälla.

– Jag har intet ont anande blivit placerad i samma säng som gift kvinna, och bara ETT täcke !!!?

Receptionisten och den unga kvinnliga medarbetaren, brast ut i stora leende. Kanske både av humorn i det hela,men även att de slapp bli utskällda av barsk grinig norrlänning. Och den unge välkammade herrn, blev genast tillmötesgående och hämtade till mig ett eget täcke och kudde… i anständighetens namn.
Kvinnligt beräknande och i smyg planerande för andra människor är en fara för sedlighet och sans. Och i grupp är de en kraft att räkna med, som kan leda till förödande konsekvenser. Alla kvinnorna var vid konfrontation givetvis helt ”oskyldiga”.

För övrigt innehöll Stockholmsresan mycket promenerande, eftersom det är bästa sättet att ta sig fram, en hel del dyr förtäring, och massor av gott fika. Ett myller av semestrande människor och infödingar till Stockholmare, fick staden att se ut som en jättestor myrstack. Eller en slags ostoppbar självgående maskin som aldrig sover. Fast självgående är den ju inte. Stryp naturtillgångar, arbetskraft, energitillförsel och råvaruproduktion från Norrland, och Stockholmsmyrorna kommer tappa tempo och få problem med nuvarande konsumtionsleverne.

Enligt inrest Tomelillabo, som jag surrade som hastigast med på Djurgårdsfärjan, så tyckte han att Stockholm blivit mer civiliserat på sistone, mindre förstörelse och brott o sånt. Han hade nämligen växt upp i Huddinge som jag. Varpå denna lilla improviserade, humoristiska, teaterkonversion uppstod mellan oss:

– Ja polisernas kanske skjuter bovar på ett mer civiliserat sätt

– Ursäkta herr bov och skurk, men jag insisterar på att min herre lägger ner kniven
– Det kan jag tyvärr inte göra
– Jag ber om ursäkt, men då bjuder lagen att jag tyvärr måste skjuta dig i benet
– Ja jag förstår det, gör det du måste herr Polis.

Djurgårdsresan som fö var hemfärd från lång vacker Djurgårdspromenad, samt ABBA-museibesök. Rosendals trädgård på Djurgården fick ett besök av 4 norrlänningar. Det blev nån hälsolimpa och lite marmelad inhandlat.

När man vandrar så långa sträckor, blir man följaktligen hungrig och törstig. Och om det blir kroppsliga inkomster, tenderar det bli kroppsliga utgifter. Detta kan vara ett problem i en ständigt växande, sprakande, förvirrande storstad som Stockholm. Varpå jag hittade på google play en av de mest NÖDvändiga appar jag laddat ned i min mobil. En app som talar om vart offentliga toaletter i Stockholm är lokaliserade och om det är betaltoaletter eller inte. Betaltoaletter är definitivt att föredra, tycker jag trots att jag ofta av högerkrafter, räknas till döds-mördar-kommunist, eftersom jag värnar om miljö samt inte anser att man skall tjäna pengar på andras sjukdom och elände. För betaltoaletter är oftast städade och fräscha.

Jag lyckades utöver mitt ressällskap dessutom träffa 2 Sollefteåbor i stora staden. Varav den ena sett AC/DC, och den andra jobbade på restaurang vid gamla stan. Det var riktigt skoj att träffa bägge två. Roy på restaurangen, var rapp, fyndig och humoristisk mot oss… nog ganska glad även an att se Sollefteåbor. När jag frågade vad han rekommenderade, svarade han lustigt och snabbt,

– Ja jag rekommenderar varmt kycklingvingarna här på andra sidan gatan

(dvs en konkurrent) Nä han gav Sollefteårabatt, och gjorde business med oss. Och vi fick bla en himmelsk chokladtårtebit att dela på …

Nä nu måste jag studsa vidare i tillvaron, men jag kan möjligtvis ännu ha en del oskrivet om Stockholmsresan, och definitivt om gårdagens dans på Gussjönoret.

See ya !

…
Jaha och hur summerar man dessa två danskvällar bäst ?
Jo som rubriken lyder ”Lycklig, lycklig”
Det går inte att leva utan dans, har jag nog lite oförsiktigt sagt nån gång.
Eller jo det går…. men det är inte så lätt att vara lycklig utan dans.

Tack !

Och jag vill rikta ett stoooort tack till dansarrangörerna runtom i Sverige, men framförallt i Norrland, och i synnerhet Lejonsson , Lina & co….och de som arrangerade gårdagen i klassiska Ärstaparken. Ni gör mig lycklig. Ni och alla dansgudinnor som stigit ned på jorden en stund för att leva loppan till livlig, passionerad, skojfrisk, fartig, medryckande dansmusik så som Jannez och Blender levererade dessa två danser…. Men glömde jag inte ett band ? Jo medvetet för att jag ville recensera dem separat: Holmsten trio med Angelica !

Går det att jämföra ?

Givetvis kan man inte jämföra dem med Jannez och Blender. Eller, varför inte ? Låtom oss jämföra. Vad skiljer egentligen ? Professionalism ? Hmm, nja jag v et inte ja. Angelica sjunger precis lika proffsigt som de stora sångarna och sångerskorna, och musiker som Stefan Bonér är ju musikaliskt flawless. Jag gissar att det handlar om ljudanläggning, och att Holmsten trio lirar helt live, vilket nästan inga andra dansband gör längre. Skulle varit intressant att satt Holmstens trio bakom Jannez utrustning.
Och ingen dansbandssångerska är lika medryckande och publikfriande som Angelica, inte ens Erica i Drifters som är en korsning med ett Duracellbatteri, och dansbandssångerska. Igår for hon uti publiken Angelica och rockade lös medan hon sjöng.

1:a dansen

Men nog om musiken nu. Vad hände?
I Förrgår for mot Gussjönoret, styrdansbilen, eller the dancemobile som vi nog trots all måste döpa ihärdiga och fantastiskt duktiga och trevliga danstjejen Carolas bil till. Under färd på dans brukar jag vara en som håller låda och låter med jämna mellanrum, men insåg tidigt att denna gång fanns inte inte utrymme nog på dansbands-surr-frekvensen, jag var överröstad och utklassad i surr

Så jag lutade omväxlande huvudet åt höger, vänster framåt och bakåt, utifrån vart bilen svängde, och tittade in i huvudet för uppladdning, meditation för dans.
När vi kommer fram står Lina och ler som en liten sol, och bjuder på kaffe. Och redan där har ju förutsättningarna för en bra danskväll rasat i höjden.
Och när man ser ut över vattnet på vackra Gussjönoret, så vet man vad meningen med livet är.

Liten pojke med hatt och röd fluga satt på scenkanten, och gav mig inte en min, när jag dansade förbi och gjorde tummen upp för hatten. Jätteung danstjej med hårknut buggade lös under kvällen, men leendet spar hon uppenbarligen yill andra sammanhang. :). En ung blond tjej, 20-30, som normalt sett brukar personifiera ordet ”leende” var där denna kväll. Men jag dansade förbi henne några ggr, både på dansgolvet, och när hon satt. Och hon log inte stort längre. Om man döper folk som indiannamn, efter utseende och karaktär, skulle hon få hette ”Blonda, stora leendet”. Så det var bekymmersamt ett tag där. Jag misstänkte ju att även om jag är ett gla-piller som är jäkligt bra på o dansa, så är jag 48 år och buggar inte, så var jag osäker på om jag kunde bidragit med att få upp leendet igen. Men till slut så kände jag liksom i ögonvrån, att lokalen lystes upp igen. Det var Blonda, stora leendet” som log igen under en bugg. Puhh va skönt, allt återställt.

Rödhårig, alert ung danstjej haltade av golvet efter stämpling på foten, men tror att hon kom igen. En ung kort tjej som för kvällen hade byxor i svart spandex, gjorde antydan med blicken till att bjuda upp. Och jag högg som en kobra. Även hon går omkring och ler hela tiden. Jag ska återkomma till det där hörrni varför de ler, så många av danstjejerna. Men det var rent utan fröjdefullt lyriskt att få dansa med henne …oj oj oj oj. Jag och kuuuulande, teckentolkande gla-piller hade poetiskt dansupplevelse, men såg inte av varann under resten av kvällen.

Lejonsson själv var uppenbart glad och lättad över uppslutningen, publikrekord sedan han tog över Gussjönoret.

En mycket glad dansgud for hem med ett stort leende på läpparna

Dans 2

Denna dag åkte jag inte styrdansbilen, utan med två trevliga grannar. Dansgolvet var tomt och öde när Holmsten trio tutade igång sina attiraljer. Men efter långvarig erfarenhet vet jag att man inte ska kasta dansskorna i sjön efter första kvarten. Några promenaddansare hade redan anlänt, men även mer varierande, följsamma dansälvor fanns på plats. och en bdel har ju missuppfattat det här med att komma sent att det skulle vara fint i danssammanhang. Nej det är bara i den uppblåsta societeten man har sådana konstiga måttstockar. I styrdansvärlden, handlar sen ankomst enkom om missade danstillfällen. Nåja … de som trodde sig vara fint folk drällde ju in eftersom, vilket jag trots allt är glad och tacksam för. För det blev en av de bästa danskvällarna jag upplevt på länge. Både mitt gamla från tidigare år, och mitt nya ”dansharem” 😉 hade ju dykt upp denna kväll. Detta plus ett lätt överskott på dansgudinnor gjorde att det nästan blev slagsmål om mig. Sånt är nästan lika bra för självkänsla, självförtroende som dansen i sig. Men bara nästan.

En av mina danstjejer dansade under kvällen med lång herre som såg ut som tagen från Karl-Bertil Jonssons julafton, med gammaldags skor och högvattensbyxor. Bara sånt är ju värt att le åt 🙂
Det var alldeles för många danser igår för att kunna benämna var och en för sig. 3 timmar utan paus dansade jag innan jag lyckades smita ut för att fika. En tjej kastade sig fram efter mig vid uppbjudning, så hon höll på att fara in i väggen. Som bäst blev jag uppbjuden av tre stycken samtidigt, och dessutom, samtidigt, kom min vän Göran och kramade om mig. Om det var av sympati eller bara ren vänskapskärlek, har jag inte utrönt ännu.

Nä nu tror jag att jag måste förbereda mig för att göra nya människor lyckliga idag… so see ya on the next dance !

Ps … om ni inte visste det, så blir själen självlysande av dans.

…
Så det kan bli hörrni. Ena stunden med foten i klaveret, nästa stund har man trampat ner i sur-träsket, och ibland är man i Ångest-dalen. Men idag var en gla-dag, och idag var jag en gla-skit.

För några dagar sen var jag så besviken på mig själv. Vid ett tillfälle levde jag inte upp till min toppförmåga, när jag behövde det. Och i går var jag alldeles degig i kolan av sömnbrist efter sen hemkomst i lördags. Och i midsommar hade jag sån värk att jag nära på var folkilsk, och tappade humöret, något som är en ”it’s a no-no” i min värld, annars kan jag få Ågren om jag tappar humöret/kontrollen. Och jag hade lite Ågren light efter midsommar några dar, efter värken och humörsutbrottet.
Men idag var jag en gla-skit hörrni, och i förrgår ett gla-piller för en dans-älva.

Så det var lite segt att hä sig ner på bangolfen idag, kroppen protesterade något, och huvvet följde väl bara motvilligt med, eftersom det satt fast i kroppen. Kroppen visste vart den skulle och huvudet vaknade senare. M.K kom ner och förgyllde nån timme för mig idag, drack kaffe o surrade lite. Den bedårande lilla ”trollsländan” från Götet, med den varmaste själ, kom och spelade golf med sin lillebror. Och hon fick däng, men var lika glad ändå… fantastisk människa hon denna där. L.W och G.B förärade Risön med besök medan jag från altanen underhöll lite spontant med gitarr och falsksång… nä inte då .. jag träffade flera toner faktiskt 😉

Liten norsk pige kom med ett par upphittade, färgglada, solglasögon i barnstorlek, och förklarade för mig att hennes lillebror tänkte lägga beslag på dem:

– Jag sa att Fick icke lov te dä å ta de brillerna, då kan hon bli ledsen, ho som hadde dem

Senare på kvällen lovade en familj med en vuxen och 4 barn som kom 5 minuter efter sista utsläpp, att de skulle hinna färdigt till 22.00. En av barnen som kunde varit 10-12 årkanske, sa lite lillvuxet åt far som sackat efter, och överträtt stängningsdags att

– skynda på så ”han får stänga och gå hem nån gång”

Nu ska gla-skiten nanna så han orkar med morgondagen

…
Ja men sjuttsingen, o tusanimej, vilken tur jag har ibland.
Under färden mot Gräsmyr i Västerbotten, ser vi genom sidorutorna det vackra Ångermanland när solen vilar sig mot några moln, och spegelblank sjö. Vägen är lång och hemkomsten blir sen. Men med underbar människa bakom ratten och härliga passagerare i bilen, går tiden fort, och milen bara försvinner bakom en. Och jag tänker att det är gott att leva.

Hemma, komplimanger

Jag känner mig mer hemma bland dessa vänner, och mina övriga goda, varma vänner, än jag nånsin gjort i min omedelbara familj. Jag tror jag är omtyckt… inte bara accepterad, utan omtyckt.

På tal om ”omtyckt” – innan jag fortsätter med rapporteringen från dans i Gräsmyr. Att få komplimanger, eller ”monklipanger” som min vän ”Sura Melon” brukar säga, så har jag på sistone fått många hjärtevärmande sådan, fyndiga, glädjande och lustiga. Härom dagen, efter utlagd sångtext och amatörinspelning, fick jag läsa/höra av ungsint, vacker vän;

”Mr Tomas fick mig att sitta o gråta på sängkanten i morse pga denna. Så
fint!!!! Vilken konstnär han är!!! Författare, dansare och musiker
– men framförallt en fantastisk människa. Hatten av!

Den ”monklipangen” duger väl, hörrni ?

Och efter kort rapport via Facebook Messenger, fick jag av annan dansvän läsa/höra, när vi avslutade sejouren:

”heja heja :)) fina människa!! Du ä som ett littet glapiller på nå vis!”

Jag vet inte just nu vad som sätter ett större leende på mina läppar, än att få bli kallad glapiller

Danspoesi

Det ska möjligtvis vara glädjen att ”flyta fram på dansgolvet” som nåt slags dansväsen, med en följsam kvinna i min famn, som lekamen-inspirerad poesi utan ord, till tonerna av fyllig proffsig dansbandsmusik. I vanlig ordning hade ”Gräsmyrtjejen” tillika dansbandsförmedlerskan Åsa gjort reklam för mig, utöver de dansanta dansälvorna från Sollefteå, så nya dansbekantskaper dök upp och förgyllde tillvaron. Och Åsa själv dansade följsamt, musikaliskt och med känsla. Synd att Blåblommiga Tunikan inte kunde komma bara.

Jag tyckte dock synd om en tjej, jag var på väg att bjuda upp, men som reste
sig och gick innan jag hann fram. Vare sig hon gjorde det för att hon
inte var sugen på att dansa med mig, eller att hon inte såg att det
vandrade en livs levande, ”ödmjuk” dansgud, mot henne, så måste ju
tillstås att det var olyckligt för hennes danslycka denna kväll.

Magen fick sitt

Men i pausen hade Sollefteåtjejerna dukat fram, Sallad, med skruvade makaroner, Mozzarella, tomater, och massa gott i. Kaffe, kladdkaka och Jordgubbar.
Får man ha det så här bra ? Ja det får man nog, utifrån de mindre bra-iga stunderna i backspegeln, och de kommande motigheterna, så är det bara att slicka i sig av godsaker, upplevelser och mänsklig värme.

Mamma Mu övervann sin bekvämlighet och for långväga på dans, och tuffade till sig i uppbjudningsmodet. Och med sig hade hon två dansanta Ådalsjänter.
03.30 rullade the dance-mobil, in på Sollefteås tomma gator. Och ut ur den steg en kroppsligt tillfälligt bruten man, men med självlysande själ, från all dans, alla komplimanger och fikamys.

…
Det är inte alltid lätt med källkritik på nätet.
För de som är obekanta med ordet ”källkritik”
Så innebär det konsten och förmågan att sålla ut vilken av den massiva våg av information vi lapar i oss som har hög sanningshalt, eller är ren lögnaktig propaganda. Och detta är en av de främsta nycklarna till att bibehålla vår demokrati samt förhindra konflikter och diktaturer i världen. Nämligen att folk som använder sin enda demokratiska röst vid riksdagsval, väljer parti och politiker på sann information.

Propagandahistorik

Alla diktaturer genom historien använder sig av falsk propaganda, men vad folk inte vet är att de stater vi västerlänningar har kommit att kalla ”demokratier” faktiskt oxå använder sig av falsk propaganda i hiskeliga mängder. Och framförallt mörkläggning av dessa ”demokratiers, skumraskaffärer, och dito för de ”fria företagen”. Och den sk ”fria marknaden” är inte alls så fri som dess förespråkare vill få oss att tro.
Förr i tiden innan internet, lyckades tex Hitler och Stalin lura sina folk trots att de bara hade radio, flygblad och bio som propagandavapen. NU … finns internet, och här kan vem som helst lägga ut vad som helst och sprida falsk information. Och framförallt bland Sverigedemokraternas främlingsfientliga anhängare och ledare används tex sociala medier för att ljuga till sig den ”sanning” som de behöver för att motivera minskad invandring, kartläggning av etniskt ursprung, utvisningar etc etc.
För den riktiga sanningen räcker inte till, eftersom det är klart och tydligt att människan alltid migrerat och att alla samhällen som någonsin blomstrat, har gjort det på basen av migration, både immigration, och emigration.

Marknadens egen strävan mot ofri marknad

Nästan all stor företagsamhet strävar nämligen mot monopol, eller Oligopol
Och gör allt för att INTE få konkurrens på marknaden. Våra ”fantastiskt” högerstyrda ”demokratier” har infört övervakning av sina medborgare och andra länders medborgare, kartläggning över politisk och religiös övertygelse. Samtidigt som det är de de beskyller tex vänsterpartiet för, så har de lyckats genomföra dessa inskränkningar i personlig frihet genom diverse lagar. Och de flesta har gått på lurendrejeriet. Svenska moderaterna vill tex inte alls redovisa för vilka som betalar, sponsrar deras partikassa, och deras valfond. För det är ju de jättestora överdimensionerade multimiljardärsföretagen som mer eller mindre köper den politik de vill ha. Dvs man får ju inte vara så naiv och tro att de pumpar in miljoner i Moderaternas parti, utan att få politik som ger dem mindre skatt, eller rent utav befriad från skatt på ett eller annat vis.

Mest pengar, har den politiska makten

Och mest pengar, vinner ofta val, eftersom folk inte sätter sig in i vad för skarpa politiska förslag olika partier har, och vilka konsekvenser den får. Utan man sväljer strax innan valdagen den propaganda som är mest slagfärdig och populistiskt riktig för väljarens ”känslor” den dagen.

Hysterisk pengajakt

Ja men hela världen, varenda dag, varenda timme, varenda minut har ju blivit en hänsynslös jakt på pengar, där det BOKSTAVLIGEN gås över lik. Vård av människor har blivit en lönsamhetsfråga, om det inte är lönsamt , så vårdar inte privata vårdföretag, det säger sig självt. Och detta har vi accepterat. Varenda vaken timme bombarderas vi av telefonförsäljare, reklam på TV, försäljare på gatan, försäljare vid dörren, reklam på mobilen, reklam på datorn. påträngande abonnemangsförsäljare.

Utan krig …ingen inkomst

Krigsindustrin tex kan ju inte överleva utan krig eller hot om krig. Tror ni då att den eftersträvar och verkar för fred ? Det är alltså en marknadsbaserad krigsindustri, och den ser ju givetvis till på olika sätt att det finns en marknad för dess vapen. Och tilläggas bör är ju att den tillsammans med den ruttna globala läkemedelsindustrin är de största av världens marknader.

Helt utelämnade kunder

Tandläkarnas kryddade notor kom ju även fram i ett reportage, men det blev en dagsnyhet, utan rättsliga åtgärder. Och man fortsätter i samma stil. Även där så är det ju intressant med privat tandvård. De lever på detta och sätter sina priser själva. Är det verkligen i deras intresse att vi har friska tänder ?
Vi är helt utelämnade till dem, då vi inte kan avgöra om vi blir lurade eller inte.

Men vi fortsätter blint och naivt att tro att ”fritt företagande” är lösningen på världens problem, när den i själva verket skapar de flesta av dem… och då har jag inte ens gått in på vad kapitalismen gör med vår livsmiljö. förgiftar mat och boendemiljö, luften vi och våra barn andas.

”Men gud ske pris för Kapitalet”

…
Jag slår upp mina mörkbruna, en dag i Juli Herrens år 2015.
Jag vaknar till tonerna av Aristocats, vilket är min ringsignal på mobilen.
Kollar in Aftonbladet och konstaterar än en gång att folk ”inte är rasist MEN….”

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/bandy/article21093209.ab

Utdrag:

Det somaliska landslaget i bandy letar ny träningsplan efter att ha avvisats från den asfaltsplan man hittills tränat på. Anledningen till beslutet är att boende klagat över störningar.

Enligt Cia Embretssen, som leder landslagets sommarträning, ska de boende först ha klagat under under den senaste träningen.

– Det var några som bor där som
kom fram när vi tränade och betedde sig riktigt otrevligt. De sa att vi
störde och kommenterade även filmen och Filip och Fredrik, säger
Embretssen till DT.se.

Hon tror inte heller att lagets
träningar – som genomförs en gång i veckan – stört de boende nämnvärt,
utan att det fanns andra bakomliggande anledningar. (slut på utdraget)

Det påminner mig faktiskt om skeenden här i Sollefteå. En vän till mig som bor på Djupön, fick klagomål på att hennes barn lever om. Och det skrev han på ett ställe där hon lagt ut en fin teckning på sin facebooksida:

– ”Har
din unge verkligen tid att sitta o rita. Du ska lära er att det ska
vara tyst efter kl 22.00. Ingen tvättmaskin på och inget stampandeoch
klampande med fötterna i golvet,nu vill vi inte höra något mer oväsen
från er. Har du förstått! Fortsätter ni på detta vis igen, så kommer ni
inte att få bo kvar här. Det ska vi se till./Grannen under.”

Till saken hör, att jag aldrig någonsin träffat en lugnare och mer lillvuxen unge än min kompis dotter. Saken handlade ju givetvis om att det var invandrarbarn det handlade om. Folk som ”inte är rasister men…” har inga större problem med att det spelad Amerikansk epilepsi-musik sent in på natten, för ”det är ju svensk kultur” (på nåt sätt antar jag)

Men om det spelas kurdisk, afrikansk, eller arabisk musik, på dagtid och kvällstid, så är det ”störande”

Ja men ni förstår ju själva att ingen hade protesterat över ett bandylagsträning en gång i veckan, om det varit ett svenskt lag, eller svenska ungdomar som tränade. Det är ju helt befängt alltihopa.

Lite grann så är det ju givetvis med följetongen kring Djupöns fotbollsplan, och lekande barn som stör folk så ini Norden uppenbarligen. Det är ju i huvudsak invandrarbarn som spelade fotboll på fotbollsplanen här utanför. Vilket föranledde att några enstaka hyresgäster klagade hos hyresvärd och vaktmästare, varpå fotbollsplanens helt sonika togs bort. En hyresgäst kunde inte se på TV för att fotbollsspelandet levde om så hemskt. Och tyckte inte att hon skulle behöva stänga balkongdörren för att minska ljudet som var så oerhört störande.

Hela förloppet kring fotbollsplanen på Djupön finns nedklottrat på dessa blogginlägg. Kopiera adressen var för sig och klistra in i adressfältet, jag fick inte till länkningen av nån anledning… det kanske anses stötande material 🙂

http://nyabloggen.luddeskamera.se/#post780

http://nyabloggen.luddeskamera.se/#post668

http://nyabloggen.luddeskamera.se/#post622

http://nyabloggen.luddeskamera.se/#post592

…
Jag är inte insatt i precis allt som sker i världen,
och alla frågor jag tar upp är inte per automatik
facit för hur Sverige, Europa och världen skall vara.
Men vissa saker är bara alldeles fööör tydliga för mig.

Vad är egentligen extremism ?

Men nu har acceptansen av en extrem politik i Sverige i allmänhet, och i Europa i synnerhet gått så långt, så att acceptansen, gränsen för vad som är humant och vad som är demokratiskt, drastiskt förflyttats. Och det är VI som tillåter detta. Besluten som indirekt och direkt påverkar våra liv tas så lååååångt ifrån Norrland, så långt ifrån Sverige och i vissa fall som TTIP ända borta i USA. Dvs vi Européer och svenskar och vi norrlänningar tvingas förhålla oss till USAs storföretags vilja framför de lagar vi röstar fram kommunalt och i riksdagen. Och de tas nu allt oftare UTAN folkets medhåll. Och i andra fall så ser man till att rösta i folkomröstningar tills man får folkets medhåll, och då man fått som man vill genom hot och massiva överfinansierade reklamkampanjer för den linje den odemokratiskt valde ”presidenten” i EU/EMU och hans lakejer förespråkar, då blir det inga fler omröstningar. Och trots att alla dessa odemokratiska beslut tas från högerhåll och köps upp av multimiljardärer i väst, så fortsätter svenskar och Européer att rösta på högeralternativ, och högersocialism. Trots att vänsterpartiet är det enda parti som uppmärksammar och ifrågasätter TTIP så fortsätter folk tro att högervägen är den demokratiska vägen. TTIP som tar ifrån oss vår demokratiska rättigheter. Och vi fortsätter stoppa huvudet i sanden så länge pengarna rullar in till nya flashiga hus, bilar och lyxbåtar.

Grekerna syndabockar och offerlamm

Vi ser hur Greklands stats-skuta sedan länge fått slagsida, och Greklands tidigare styrmän på skutan, som varit högerregeringar och socialdemokratiska regeringar har fört in skutan i storm, med läckande skrov.
I det läget får en koalition av vänster och populistiska enfrågepartier ta över skutan, och de får ta skulden över vad tidigare regeringar gjort med Grekland. Folk svälter och tar självmord i demokratins vagga Grekland, och EMU vill straffa landet och folket ytterligare. Trots att det var deras elitprojekt EMU som sköt hål i skutan, och fråntog dem möjligheter att styra sitt eget skepp. Detta för att Grekland gick med i Euron, och förstörde plåtarna att trycka Drachmer med, var i princip detsamma som att skicka ut folket på öppet hav utan fungerande roder. Och till slut kommer stormen, och då faller folk över bord, och folk drunknar.

Då står rika Euroländer och tittar på medan Grekerna drunknar och istället för att kasta ut flytvästar till de som faller över bord, istället för att hjälpa till med virke till skrovet som läcker, istället för att ge Grekerna ett roder som styrs från skutan, så säger EMU och Euroländerna att det ska ta bort några bräder till i skrovet, och att de ska kasta rodret överbord och sätta ögonbindel både på styrman och marionettsnören på båtens kapten.

Ett ”utmärkt tillfälle” att beskylla fel kapten !

Allt fokus är nu på Grekland och vänsterledaren som ska försöka reparera och styra en läckande skuta mitt under pågående storm, samtidigt som virket att göra det förnekas honom, och samtidigt som man kräver att det görs utan roder. Självklart ser man chansen att skylla ett eventuellt, ja rent utav troligt haveri på en vänsterledd regering som fråntagits alla medel att ro skutan iland.

I högerstyrda Spanien är det inte längre tillåtet att demonstrera

Men samtidigt som starka högerkrafter i Europa, och i Sverige driver igenom ett odemokratiskt EU-projekt, så händer saker i Spanien och Ungern, som borde få oss att rysa och frysa ända in i benmärgen. Samtidigt som Greklands skuta är i sjönöd, har vi själva i blindo anammat ett främlingsfientligt parti som skyller alla problem som finns i världen på invandring.

I Spanien har nu en högerregering infört i princip undantagslagar som går att jämföra med militärkupper för att införa diktatur. Offentliga tal, sportevenemang eller religiösa ceremonier.Man kan få böter på upp till 5,8 miljoner kronor om man håller protester och demonstrationer som inte är godkända av staten. Ytterligare saker man kan bötfällas för i dagens högerstyrda Spanien:

–  Dricka utomhus.

–  Uppmana människor att delta i protester på sociala medier.

 - Fotografera polisen utan tillstånd.

–  Stoppa vräkning.

–  Inte kunna styrka sin identitet ­med id-handlingar.

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/somaralnaher/article21092370.ab

Sent ska syndaren vakna … med potentiell katastrof som följd

MEN FÖRSTÅÅÅÅR NI INTE VAD SOM HÅLLER PÅ ATT HÄNDA… VAD VI INTE BARA TILLÅTER ATT HÄNDA, UTAN SJÄLVA ÄR BIDRAGANDE TILL ATT DET HÄNDER !!!!

Det är bara 70 år sedan vi kom ut ur ett globalt helveteskrig, och nu är vi långsamt på väg in i ett igen. En maktgalen Putin rustar upp sin diktatur i öster, och nationalsocialismen har fått ett allvarligt grepp om Sverige och Europa.
Och mot detta står vänsterkrafter som vänsterpartiet med 6-7 %-enheter och jämförs fortfarande av majoriteten av svenskar med överstatlighet, när det i själva verket redan genomförts långt större överstatlighet av borgerliga och socialistiska regeringar och av EMU, där vi inte ens får välja presidenten.

Ska vi vakna INNAN förföljelser och folkmord denna gång, eller vänta tills det blir ett nytt världskrig med Europa och denna gång även Sverige som slagfält ?

…
Inbiten bangolfare

Tävlingsbangolf har jag varit involverad i under hela mitt vuxna liv. Jag har funnit många vänner över hela Sverige, men framför allt i Norrland. Jag har varit och nosat på toppen vid nåt enstaka tillfälle, men oftast varit en hygglig lagspelare.
Jag har tyckt om resandet, nya bangolfanläggningar, nya människor med samma intresse. Seriespelet, lagspelet är det jag brunnit mest för.

Men nu är de tiderna förbi för Sollefteå Bangolf, och frågan är om klubben kan resa sig igen, och växa, blomstra och leva vidare ?

Vilka bär upp sporten, och vilka belönas ?

Lagspelet upphörde för länge sedan pga av att medlemmar flyttade, slutade med bangolf, och prioriterar annat före bangolfen. Och iom det försvinner även ideell arbetskraft, och lämnar över allt arbete med anläggning och förening, möten, inköp, gräsklippning, målning, blommor, ekonomi, uthyrning åt en alltmer krympande skara. Och gör det i princip omöjligt för dessa att hinna med individuellt tävlande, eller finna orken och lusten till det.

Den nuvarande utformningen på handikappsystemet bidrar till att göra rörligheten upp och ner i klasserna för trögt. Vilket gör att vissa kan ligga ständigt i topp i klass 2 eller klass tre och håva in prispengar år efter år, utan att flyttas upp. Och det innebär att spelare som är lika duktiga, eller sämre, kan få spela kontinuerligt mot övermäktiga elitspelare, dvs flyttas inte ned i klassystemet.

Vinner du tävlingar alt tar pris ska du flyttas upp, vinner du ingenting i den klass du spelar, flyttas du ned, så enkelt borde det vara om man inte vill tappa fler spelare från sporten, och därmed tappa fler som bär upp sporten åt ungdomen och eliten.

Rekryteringen sker på fel sätt

Nyrekryteringen nu består av att en anställd från Svenska bangolfförbundet, som för övrigt gör ett mycket bra jobb, tränar ungdomar på tisdagar. Vår klubb är med och betalar för dessa ungdomar. Men det känns inte som de är med i klubben på riktigt. De är inte med på klubbtävlingar, men får subventioner av klubben och förbundet gissar jag.

Bengt-Åke Kallin, en spelare som de flesta känner till i Norrland, är inne lite på samma spår som jag kring detta med rekrytering, och till vad pengar skall satsas, vem som skall satsa dem, och elittänkandet. Bangolfen har gått samma smala väg som samhället i övrigt senaste årtiondena, man har satsat på eliten, och glömt bort vad och vilka som bär upp bangolfen som sport och sommarnöje.

Vi har trampat ner ”höger”foten

I samhället i stort har klyftorna ökat och folk blivit utslagna och marginaliserade, för vi har låtit pengarna och de som äger dem styra. Och då dök det upp en herre i folkdräkt och skyllde detta på invandrare och tiggare, trots att alla våra problem lagts grunden till långt innan invandringen ökat.

Det är inte eliten som flyr sporten

I bangolfen talas det ofta om större prispengar till finalen, via sponsring eller via klubbar som satsar en summa från egen klubbkassa till det fåtal, som ändå redan reser runt och plockar hem de mesta av prispengarna. Men det är inte elitspelarna som flyr bangolfen, och de är inte de som bär upp sporten, sommarnöjet. Nej det personer som inte längre finner nån tjusning i att åka runt o sponsra elitens finaler och prispengar. De blir kvar och sköter anläggningar, ekonomi, skötsel etc etc ….

Men inte länge till kan jag lova, och när de inte finns kvar längre inom sporten, vilka bangolfbanor skall de då spela på,
och vilka ska vara funktionärer åt dem ?

Bredare bas för rekrytering, mer vuxna med ansvar

Nej, rekryteringen måste ske på en bredare bas. Det måste komma in fler vuxna i sporten. Vuxna med ansvar. Föräldrar till de barn som spelar, och hemskt gärna att de spelar de också. Vi måste locka tillbaka förlorade forna spelare och eldsjälar. Det går inte att enkom säga att man ska satsa på ungdomen, om de inte är knutna till föreningarna, och det under fler vuxna som spelar, tar ansvar och lär ut.

Utan de vuxna på föreningsnivå, kommer aldrig ungdomssatsningarna i utdöende norrländska klubbar lyckas, då det till slut inte kommer finnas några banor kvar, eller någon förening att spela i. Kanske borde förbundets resurser satsas lite vettigare än elit och ungdom utan något, några som bär upp ungdomarna, bär upp elitspelandet.

Och framförallt vi måste få vuxna, ansvarstagande personer in i golfen, gärna föräldrar till de spelande ungdomarna. Ungdomsgolfen är inte ett ställe att lämna ungarna för att få fritid. Era barn är er skatt och dem ska ni vara med om att vårda.

Inget mer sommargolfande heller om inte …..

Görs inget kommer även sommargolfandet på kvalitetsbanor vara ett minne blott, åtminstone i orter som Sollefteå

Länk till liknande inlägg i fjol sommar:

http://nyabloggen.luddeskamera.se/#post648