TomasTvivlaren

..
Mörker kan verkligen äta sig in i själen, och nästan in i själva kroppen, när det är riktigt becksvart i den Ångermanländska vintern. Jag minns när jag en Julafton i Boteå, för några vintrar sedan, skulle promenera av mig julmaten på julaftonskvällen. Det var 30 grader kallt, och snön lyste trots allt upp en aning. Men ändå var det så svart att jag inte såg mer än nån meter framför mig. Olika ljud från skogen, som naturen själv skapade, satte igång reaktioner som inte var logiska, men ett uns mörkerrädsla faktiskt. Och mysigt på samma gång.

Idag satte jag mig i bilen för att göra en blixtvisit till kusin i Örnsköldsvik. Enkom för att transportera köpt kött, och återlämna tunnbrödbak-attiraljer. Sportradion var mitt ressällskap. Och en kvinnlig sportkommentator som refererade Djurgården- Växjö, överraskade mig positivt, och höll klass med de bästa manliga sportkommentatorerna.

Än har ju inte snön fallit i våra trakter. Men termometern visar kallgrader nu.
Neonljuset från Sollefteås vägar slår följe en kort bit, innan mörkret runt omkring strålkastarna på bilen tar över mer och mer. Dimman hade lagt sig stora delar av Ådalens älvfåra och även mina första mil. Där det även finns spår av civilisation. Multrå kyrka, Sånga kyrka, Överlännäs kyrka, och sist och minst Gålsjö bruks kapell, där Tylle hade pslamtoppen om somrarna för nåt decennium sedan. Men sedan är det många mil utan neonljus och bebyggelse, utöver nån enstaka övergiven stuga efter 331an. En viss spänning infinner sig under resans gång, när hockeymatchen är duktigt jämn. Tydligen inte välspelad, men jämn. Och på radion blir det ju mer spännande än om man ser matchen. Musiken mellan referaten fungerar som en brygga av spänning och avslappning på samma gång. Man vet inte om man vill höra den där mål-jingeln, som annonserar att det blivit mål i nån match. Och under nån tiondelssekund får man en lätt sportfåne-ångest över att ens lag kanske släppt in en kasse.

”Ta-ta-da-da – Måål!!”

”Ja så har då det äntligen blivit mål på hovet, och det är hemmalaget som ……

Puuuh … sportfåne-ångesten släpper, Djurgår’n har nätat. Nu kan man andas en stund igen. Sedan byggs givetvis ny spänning upp, tänk om de tappar ledningen.
Jag ringer upp min moster angående köttinköp. Och samtalet bryts efter en stund. Det visar sig vara så att kontantkortet är slut. Och plötsligt blir mörkret ytterligare lite mörkare, när jag föreställer mig att jag kan få sladd på bilen och bli stående i diket, kanske tom uppochner. Och får jag då inte tag på nån via mobilen så ligger jag pyrt till, i tunn skinnjacka, jeans och tennisskor.

När man ser en antydan till strålkastarna på en mötande bil, och de sekunder man möts, lyses tillvaron upp en liten stund. Och på nåt konstigt sätt känns det bra att möta nån bil i mörkret, man känner sig inte riktigt lika mycket som om man vore på väg till jordens kant, och att man aldrig åter skulle få sen en ljuskälla av nå’t slag.
Det går ju givetvis fort över, och mörkret härskar igen.

Resan genom mörkret till Örnsköldsvik gick ju bra. Den välbekanta lukten av bryggeri, (tror jag) kommer samtidigt som Ö-viks neonljus välkomnar mig. Tänkte nästan köra ett varv i rondellen, men avstod frestelsen. Det blev en kort rendezvous med gamla kusinen och hennes gube. Lyfte över grejerna , kramades i sena senhöstkvällen, vid Citys bangolfbanor. Och tryckte sedan plattan i mattan igen åt varsitt håll.

Efter en bit på hemfärden, får jag en långtradare framför mig. En tradare med så starka bromsljus, att man får öka avståndet till den för att inte bli bländad. Misstänkte att det var en kompis som körde tradaren. Han brukar köra kväll, och denna sträcka. Ringde upp, men han hade precis lämnat Ume. Likaväl tog jag chansen i Sidensjö och körde om, precis efter avfarten, när den inte hade fått upp nån fart. Det nästan Hollywood-gnisslade lite om däcken. Växjö tar time out och tar ut målvakten nu, och satsar på kvittering. Men Joakim Eriksson med övriga Djurgårdskämpar rider ut pressen och vinner.

Nu när jag åter når Gålsjö Bruk, märks en viss hemlängtan på gaspedalen. Men jag tvingas ändå ibland att bromsa ner till 70km/h. Och DÅ… i början av en uppförsbacke sker något visuellt som ingen kamera i världen kunnat fånga riktigt.
I klungvisa dimbankar ser jag en antydan, till en början, om ett möte. Allt sker inom loppet av 10-15 sekunder. På min högra sida hade de kala björkarna, inbäddade bland gran och fur, bildat iskristaller över hela trädkronan. Och min mosters Hyundais strålkastare, kastade ljus över dem på ett sätt som nästan fick dem att se fyrdimensionella ut. Samtidigt pekade en del av den mötande lastbilens strålkastare, som själv körde i uppförsbacke, mot samma krön som mig, rätt upp mot det mörka himlavalvet. Kontrasterna och skådespelet på min högra sida blev allt mer fascinerande. Och den mötande lastbilens ljus, skapade successivt, tillsammans med dimmans nyckfullhet ett ljussken mot den becksvarta bakgrunden, som såg ut som en blandning av en skogsbrand, ett norrsken i gult och orange, och landningen i ”Närkontakt av tredje graden”

Sen var det plötsligt över. Ingen solnedgång jag sett med egna ögon, har varit i närheten av denna ljusupplevelse. Men jag hade ett leende på läpparna resten av vägen hem, över detta kortvariga ljusskådespel.

Neonskenet jag möttes av i Sollefteå, kändes väl lite ”sådär” efter det 🙂

…
Jag stirrar tomt uti mörka rummet.
Men räds inte mörkret, för jag vet att det gryr igen.
Visst är jag tom inuti, där min familj skulle varit.
Om jag rör vid hjärtat där, gör det ont, då gråter jag öppet.

Jag behöver inga extra pengar för att känna lycka.
Ingen ytlig skönhet berör mig, om ej hjärtat är av guld.
Tiden går, ingenting kan stoppa den, och min tid tar slut.
Men inte än, Bilden av mig kommer suddas ut, men inte än.

Jag kan inte förneka det att jag längtar efter dig,
fast jag inte vet vem du är, och du kanske inte känner mig än.
Hellre vinner jag din kärlek och respekt, ömhet och omtanke i livet,
än att jag blir miljonär, och får räkna mig till den fina kretsen.

Men kärlek är inte högvaluta, så som social trygghet och inkomst.
Och jag är inte vad du söker, och vad du vill.
Jag kan sjunga vackra visor för dig om kvällen,
och jag kan röra vid din hud som du aldrig upplevt förut,

Men jag kan inte bjuda dig ett hus, dyra middagar och guld.
Ej heller kan jag vara prins på vit häst.
Men om du har längtat efter äkta stunder, och min tid.
Om du har längtat efter ljuv musik, och mina vackra ord.
Och om du vill att jag ser dig…

… då väntar jag här.

..
Klok tant

Min moster är en klok gammal tant, för det mesta. Ja bortsett från att hon röker då möjligtvis. Men hon är en av de äldre människor jag känner till som ändå är relativt bra på att anpassa sig till reducerad kraft och energi, samt smidighet och balans.

Upprinnelsen till utfärdade förbud

En gång i tiden, för 5-7 år sedan, medan den urgamla damen ännu bodde i eget hus, med sin man, så fick maken till sin stora besvikelse ”tak-förbud” av sin hustru. Dvs han skulle inte med sin dåliga balans, försämrade reaktionsförmåga samt allmänt försämrade fysik, klättra upp på hustak för att skotta snö mm. Så jag fick telefonsamtal med förfrågan om denna syssla då, och accepterade villigt. Maken muttrade besviket några dagar över de inhemska restriktionerna, men var nog i slutändan glad när det blev gjort.

Vid ett annat tillfälle ”bråkade” moster med lika gammal väninna om att få ta disken efter inmundigad måltid. När den till fysiken, och rygghälsan, något sämre väninnan utan mosters tillåtelse ställde sig vid diskbaljan och började diska. Då gick moster resolut dit och drog ur diskproppen, framför ögonen på en mycket förvånad diskerska.

– Vet ni vad hon gjooorde ?… hon drog ur proppen !!

..sade väninnan med en högst förvånad och lätt förnärmad röst.

Det är lite utifrån denna hemfridens despotiska förbudskultur, jag hämtat min inspiration till att i all välmening, tillika med hennes tillåtelse och medhåll, själv börjat utfärda olika förbud och ”frihetsberövningar”. Nu när tanten själv är relativt långsam, vinglig, och klen i fysiken.

Steglöst

Det började lite oskyldigt med att jag gav kära tant ett ”klättra-på-stege-och-pall-förbud”. Eftersom hon tom och med vinglar lätt ibland på plan markyta, i spiknyktert tillstånd. Om man utfärdar sådana förbud, är det brukligt och nödvändigt att erbjuda ”stegklättrings-jour” när den som erhållit restriktionerna finner det nödvändigt. Och det blev den som utförde förbudet som ställer upp på det.

Utegångsförbud för tanten

Under sommarens långvariga värmebölja, fick ärade tant, trots duktigt intagande av vätskeersättning, en gång hämtas på stan med bil av undertecknad chaufför. Och en annan gång medan jag gick med henne höll hon inte på att ta sig hem i upprätt hållning. Så under resten av den värmeböljan fick hon utegångsförbud av mig, på dagtid. Skulle hon ha nåt handlat, fick ringa hon sin privatchaufför Kai Tomas, eller promenera iväg på kvällskvisten. Detta var ju givetvis inget permanent utegångsförbud, utan ett väderberoende temporärt sådant.

Husarrest för tanten och stöld av hennes matvaror

Jo och så låser jag kontinuerligt in tanten oxå. Man funderar ju vad grannarna i trappen tänker, när jag högt och ljudligt säger:

– Jag låser in dig nu Maggan !

– Ja tack, det blir bra det !

…svarar moster då 🙂

Men ni måste ju förstå att jag är rädd att annars kan det komma elaka människor och råna tant. Det är inte för mig ett acceptabelt scenario. Vidare så händer det relativt ofta att jag skjutsar tant vart än hon har ärenden. Bland annat Konsum. Och när det inhandlas extra tunga matvaror, ställer jag mig och packar varorna, medan hon betalar, och säger högt och ljudligt:

– Ja men då stjäl jag dina matvaror då !

så att kassörskan/kassören hör. De flesta vet hur det ligger till. Men vid nåt enstaka tillfälle har det hänt att den i kassan tittat oroligt upp, beredd att sätta efter mig i fullt språng, eller ringa polisen… kan jag tänka:)

Ost-krokig tant – Ge och ta

Nu är det ju så, att utöver ynnesten att få hjälpa en så varmhjärtad människa på ålderns höst, så är det oxå så att även jag åtnjuter vissa servicerelaterade glädjeämnen från gammal tant. Tex stickar hon ju tröjor åt mig, men framförallt fyller min mage med mat och kakor med jämna mellanrum. Och Ja, jag är vuxen, och KAN laga mat själv. Men varför sitta och äta själv på varsitt håll, få i sig sämre mat och mer oregelbundet, när båda två vinner näringsmässigt på det. Och så länge tanten orkar och vill, så tar jag tacksamt emot, plus att kära moster har något att planera upp tillvaron kring.

Men att hon en gång drog ur diskproppen för sin väninna, har hon nu fått igen av samma mynt. För de gånger hon överansträngt sin rygg, så ser mitt vana öga detta med en gång, eftersom hon ser ut som en ostkrok i ryggen, och ett russin (av smärtan) i ansiktet. Då får hon helt sonika diskningsförbud. Och accepterar hon inte det… ja då drar jag ur proppen 🙂

och vad gäller rökandet som jag i början sa var en av de saker som inte var så klokt, så har jag förbjudit henne att sluta, för att sluta vid 82 års ålder, klarar nog inte kroppen av gissar jag.

Min mage tackar henne, och hennes rygg tackar mig

…
”Vad vi gör för oss själva, dör med oss.
Vad vi gör för andra, och för världen, består och är odödligt.”

Jag har nyligen berört detta ämne, ”att hjälpa varandra” i blogginlägget; ”I see you – Jag ser dig, och hur det berör mig. Men ordspråket hittade jag på Nätet efter det inlägget. Ingenting I LIVET, har ännu så länge gett mig så mycket som att få möjligheten att hjälpa människor.

Mönsterpassning

Jag har ju till exempel inga egna barn, vilket är en av mina stora hjärtesorger. Men mitt liv berikas de få gånger jag kommer i kontakt med de fantastiska små ”rymdvarelserna”, som sedan förpuppas och blir till en vuxen person så småningom.
Och även om jag inte såg mycket av mina vänners två små virvelvindar nu när jag besökte mina goda vänner på Billsta, så hörde jag desto mer, medan jag tapetserade deras kök i mönsterpassning med stumpar av rester från en annan tapetsering. Och Rapporten var 53 cm, dvs avståndet som kan bli spill pga mönsterpassningen. Det blev ofrånkomligen en hel del spill där.

Monsterpassning 🙂

Den större ”utomjordingen”, en liten docksöt tjej med mörka gnistrande busögon, har vuxit till sig betänkligt i beteendet på senare tid, och hör efter sina föräldrar för det mesta. Så har inte alltid varit fallet. Men nu har dock den mindre ”utomjordingen”, ett ett litet gulligt ”monster” som behöver passas (monsterpassning) tagit över. Och gjort det fullständigt. Jag har full respekt för föräldrar och föräldraskap så länge det finns kärlek där, och det gör det i massor i denna familj. Och jag har sedan länge insett att det är lätt att vara förälder i teorin, men inte lika lätt i verkligheten. Det har gjort att jag undviker att lägga mig i, när jag ser saker som det kliar i mina Besserwissernerver kring tex kontinuitet i barnuppfostran.

Barn testar ju gränser, ALLTID, och får dom inte det, så vidgar de sina revir och blir gränslöst vilda och högljudda. Samtidigt som de små liven kan vara underbara, så kan det vara svårt att hålla koncentrationen vid tapetsering med mönsterpassning, när ingen sköter om ”monsterpassning”. 🙂 MEN jag lyckades att koncentrera mig bägge dagarna. Endast vid ett tillfälle lade jag mig i, när den minsta vilda ”rymdvarelsen” kom för nära en kontakt, utan skyddskåpa (pga tapetseringen) Då lyfte jag helt sonika bort honom, och brydde mig inte om att han blev arg på mig. (och det gick över)

Det var släktingar på besök oxå under andra dagen, vilket ytterligare höjde ljudvolymen, och mammorna var nästan i klass med barnen på den punkten 🙂
Men jag kopplade bort. När jag säger hejdå till den första kvällen, och den lilla prinsessan Solin protesterar över att jag går, och säger:

– ”Nä du ska sova över här”

Så blir man ju alldeles hjärtevarm. Eftersom det är det sätt på vilket hon uttrycker att hon tycker om mig. Jag skrattade och tackade för mig, och sa att jag måste hem och sova i min garderob. Sådana skämt är säkra kort hos de små liven. Andra dagen blev jag kvar så sent som till kl 23, och den äldre hann somna i soffan innan jag for. Jag lade en filt över henne, och gick åter till köket som nu var färdigtapetserat, för att få mig en rejäl omgång kvällsfika av Värdinnan och värden. Den minsta var övertrött och vildare än nånsin, så det blev ofrånkomligen en hel del spill där oxå.

Nu måste jag säga att varken huvud eller kropp behöver vaggas till sömns, ÄR TVÄRSLUT 🙂

…
Man oroas ju aningen över den ”moderna” människans sätt att leva, de val vi gör och på vilka grunder. Vilka tv-program vi väljer att titta på, vilken information vi väljer att söka upp, läsa igenom. Till vilken grad vi ids eller vågar ifrågasätta informationen vi bombarderas med. Och jag oroas över vårt sociala liv, eller rättare sagt bristen av det.

Lajk-knappen på de lättsmälta inläggen,

Jag har inget emot ATT folk bryr sig om varandra via Facebook, även om jag själv uppskattar ett telefonsamtal eller fysisk träff. Men om man ser till hur vårt umgänge ofta reducerats till Lajk-knappen på Facebook, när någon har ont i ryggen. Eller bytt profilbild, så blir jag ju lite orolig för oss människor, inkluderat mig själv.

Det här förbannade ”livspusslet” alla pratar om. Är det till en viss utsträckning skapat av oss själva ? Och isf hur stor utsträckning ? Och om det är så …så går det väl ändå att ändra på om vi medborgare VILL det ? Många gånger tycks vi bli mentalt lata och svälja en rad lögner, och påståenden som makthavarna basunerar ut som fakta, och orubbliga beslut.

Några exempel av tusentals

Ett tag försökte makten i EMU få oss att tro att det är olagligt att begära utträde. Och folk köpte det. TV 4 försökte med en tittarombudsman försöka få oss att tro att det var tekniska detaljer som gjorde att det var omöjligt för dem att sänka reklamljudet i förhållande till programljudet. Och Fredrik Reinfeldt lyckades lura en halv befolkning, att de flesta sjuka egentligen var lata fuskare.

Att sluta tänka själv, att bli mentalt slö inför sanningen, demokratin och makten, är att bjuda in totalitära, cyniska, inhumana kapitalstarka krafter.

”Paranoida” medborgare som jag

På Aftonbladets kommentarsfält, vimlar det av engagemang kring Zlatans kompetens eller inkompetens. Tusentals skriver in och upprörs över sportprestationer, domarinsatser. Men kring andra viktiga ämnen som humanitär solidaritet,
miljökatastrofer, svältkatastrofer så är intresset och kommentarerna
svalt och sparsamma. Artiklar om rasism och främlingsfientlighet är intressant hur Aftonbladet agerar kring censurering på kommentarsfälten. För min egen del så fastnar inte mina kommentarer på kommentarsfälten. Det finns olika möjliga orsaker till detta:

1 – Jag har nå’t tjall på min dator, i mjukvaran dvs.
2 – Någon enskild person som inte tyckte att sansade kommenterar som vurmar för mångkultur och tolerans passade sig på kommentarsfälten på Sveriges största tidning, hackade mitt Facebook
3 – Någon nitisk person på Aftonbladet har random-mässigt tagit bort mig för att mitt vurmande för mångkultur och tolerans retar upp för många rasister

Finns det folk som KAN plocka bort folk vars åsikter inte passar dem ? JA !
Finns det sådana som har TILLGÅNG till att göra det ? JA !
Finns det folk som har tillräcklig avsaknad av moral, för att göra det ?? JA !
Är det detta som skett mig ? …ingen aning ?!
Är jag paranoid som funderar så ? … JA …om åtminstone man får tro de människor som är delaktiga i förkrympandet av yttrandefriheten och demokratin.

..
Stor komplicerad fråga ?

Nej egentligen inte. Det är definitivt inte en stor fråga bland svenska politiska partier. Och det finns flera orsaker till det. En grundläggande är att fler människor med rösträtt bor i storstadsområden. Och det svenska politiska landskapet har närmat sig det Amerikanska med stormsteg. I praktiken vinner de som har mest pengar i partikassorna, samt de som PRATAR om det som ger mest i plånboken till flest och mäktigast. Dvs stadsbor, medel/höginkomsttagare. Det var det rikspolitiska biten och sveket.

Det lokala och personliga ansvaret då ?

Jo givetvis är även det lokala ansvaret stort, och det personliga ansvaret existerar i hög utsträckning. Det finns, utöver eventuella statliga jobb, vilket vi tyvärr inte styr över i tillräckligt hög grad, så finns det 3 aktörer lokalt: Privata företagare, Kommunala politiker, samt kommuninnevånaren.

Privata företagare som klagar på köpkraften samtidigt som man varit med och röstat fram kommunala politiker som utarmar centrum och dess affärsidkande, politiker som på ett riksplan bedriver en urbaniserande politik, bidrar ju inte nämnvärt på den punkten. Tillika är det väl inneboende i affärsidkande trodde jag, att man kan inte bara smälla upp en butik i en liten ort, och bedriva verksamhet utifrån vad företagaren själv tycker är roligt att syssla med, och sedan gnälla på kunders ovilja att köpa. Ytterligare ett företagsproblem, över lag, är att några inte kan tänka sig att endast leva på sitt företag, utan att det måste expandera, och ge konstant överskott.

Kommunpolitiker, var jag inne lite på. När man placerar badhuset utanför centrum, i syftet att skapa ett köpcentrum där. Och sedan inte förstår att om verksamheter får grund där, så utarmas handlandet i centrum. Så vida inte politiska åtgärder, och privata aktörer bidrar till att avfolkningen upphör och vänds till att vi växer i befolkning, så är köpkraften i bästa fall konstant, men dessvärre i verkligheten avtagande. Det kan en 5-åring räkna ut, men inte en kommunalpolitiker, att då drabbas centrum i en liten stad som Sollefteå. Ett centrum, som tillsammans med stadens campingområden alldeles intill satsats miljoner på att upprusta och göra fint. Hur tänkte ni där ?

Över 60 % ? (kampanj om att handla lokalt)

Och sedan har vi den gnällige landsbygdsmedborgaren/småstadsmedborgaren, som gnäller över vilken död ”håla” Sollefteå har blivit, och samtidigt gör mesta delen av sina inköp på internet eller i Birsta city i Sundsvall. Jag har nyligen hört att många yngre handlar sina kläder på nätet. Ja många yngre drar ju härifrån oxå. Det är en ond cirkel, om man handlar på annan ort eller på internet i stor utsträckning, så drabbas handlarna på nära ort. Och DÅ blir staden ”död håla”. Men handlar man i största möjliga utsträckning på nära ort bidrar man till att varor finns lokalt. Enkel matematik, men inte för ”Sollefteå-är-en-död-håla-gnällisar”. Själv handlar jag nog över 90 % i Sollefteå. Och de övriga 10 % är i stor utsträckning saker som inte finns här. Och det är ett medvetet beslut jag gör. Handlar på orten även om det skulle kosta procentuellt lite mer. Men här har vi ytterligare en intressant faktor. Det är faktiskt inte alltid billigare på nätet och i Sundsvall. Folk tar det för givet.

Landsbygden i Sverige, är för storstaden ett område där naturtillgångarna som de bygger sin välfärd på finns. Och man tar gärna naturtillgångarna, men ger inget tillbaks.

…
Hej Far !

Jag har ett litet problem.
Om du skulle kunna snacka lite med chiefens hantlangare, behöver inte störa honom med triviala saker, han har nog att göra ändå kan jag tänka ? Men vore tacksam om jag fick hjälp. Du förresten far, ja du vet ju att jag inte är så mycket för alla kommersiella högtider. Men typ grattis på farsdag kära far i himlen. Jag tänker på dig och saknar dig.

Ja annars är väl allt som vanligt här nere, vintern är i annalkande, bara snön som fattas nu. Och Djurgår’n tog 3 pinnar i kväll. Så helt dålig dag har det inte varit.

…..
Expressen idag:

http://www.expressen.se/kvallsposten/resistent-svinbakterie-omojlig-att-stoppa/

(Angående Danskt griskött, antibiotika för produktionens skull, och multiresistenta bakterier)

Lundins funderingar idag:

Nu har ju västmänniskan och Svensken skrivit i sten sedan länge att kommunismen inte fungerar. Att den är hemsk och farlig. Och om man på något sätt tänker makt till folket och solidariska miljötankar så leder det till diktatur och massmord. Detta trots att den i sitt ursprung aldrig testats i något land i historien. ”Men Sovjet och Kina då?” undrar den inbitne moderaten eller Socialdemokraten ?!?!. Jo det stämmer att historien (dvs den som alltid skrivs av segrarna i krig eller de som tagit makten på annat vis) skrivits som så att dessa genomförde kommunism. Men ändå finns det i dessa länder inga spår av den kommunism, av den ideologi, som Marx förespråkade.

Så vad gör människan i stället ?

Jo man sätter tillit till ett levnadssätt som ökar klyftorna i världen till den milda grad de 85 rikaste människorna i världen, äger lika mycket som den fattigaste halvan av världen. dvs 85 st äger lika mycket som, 3.000.000.000 personer. Ett levnadssätt som med stor säkerhet förändrar klimatet till den grad att polarisen försvinner. Och allt för få personer med makt och förstånd att göra nånting åt det har kunskapen att förstå konsekvenserna, eller viljan att och modet att förändra.

Man sätter tillit till ett levnadssätt där snabb produktion i alla lägen prioriteras oavsett följder. Man utarmar jordens resurser på mindre än en millisekund av jordens levnadsperiod, förgiftar den miljö och mat, våra barnbarn skall ärva av oss. Man sätter tillit till ett levnadssätt där vi stoppar antibiotika i maten vi äter, och blir förvånade när resistenta bakterier breder ut sig. Det har sedan länge varit känt att Danska Grisbönder använder antibiotika till sina djur. Och trots att vissa svenska handlare slutade importera dansk gris, så har Sveriges import av danskt griskött ökat !!
I artikeln jag länkat till, säger man att 5 personer dött av bakterien, och att 70% av danskt griskött bär på den multiresistenta bakterien. Hur tänker konsumenten som köper danskt griskött ? Girighetens ignorans lär kunna bli människans fall. Jag menar om det inte beror på girighet att vi fortsätter köpa kött som i förlängningen gör Penicillin som räddat liv förut, värdelöst, vad är det då ?

Folk i allmänhet är allt för upptagna med sina så kallade livspussel, för att ens idas fundera vart vi är på väg. Folk i väst, har det alldeles för bra materiellt för att förstå att ökad cancer, hjärt-kärlsjukdomar, muskelsjukdomar, depressioner, självmord, skolskjutningar, har ett samband med vårt leverne… just det med vårt icke kommunistiska, men ultrakapitalistiska leverne.

När sedan den kapitalistiska idén i praktiken skapar ekonomiska klyftor, så börjar man som följd av detta ideologisk, ivrigt flirta med en filosofi och politik som faktiskt HAR prövats, där man utgick från att folk har olika värde utifrån religion och ursprung. Samt flirta med tron att migration är av ondo. Och det gick väl inte så bra på 30 och 40-talet va? Det tänkandet resulterade i förlängningen i 60.000.000 döda.

Det är bara socialfall som jag, som har tid att reflektera över detta verkar det som, och ingen lyssnar på ett socialfall, utan arbete.

…
O inte har man träffat Nylands målargubbe Lennart på flera månader … suck (Läs om det, klicka här) Men vad är väl en kväll på slottet, den e väl alldeles …..
Men jag hjälpte ändå till o sätta upp gipsplattor på väggarna åt kompis hus i Nyland. Det är typ en sån kille jag är. Varm o go o hjälpsam.

Jo men faktiskt, e de inte lite så då ?
Jag är givetvis inte ensam om det, och det finns betydligt snällare människor än mig. Men hjälpsam är jag nog banne mig ändå. Jag har liksom svårt att se på, när människor går bet, eller hamnar nån svår situation… eller bara behöver hjälp helt sonika.

Härom dagen, satt jag på Lilla caféet i Sollefteå. Jag pratade med en av de anställda, när en gammal man med rullator gick förbi, påtagligt tagen av den för säsongen nyss komna bitande kylan. Mannen hade glasögon som var ihoptejpade, och de hade immat igen så till den grad att han inte såg något. Samtidigt som hans ögon rann rikligt pga av kylan. Ögon kan göra det på gamla människor. Jag kunde inte se på, när den gamle mannen försökte torka ögon och glasögon med det hårda tyget från sin jacka, utan någon som helst effekt. Så utan att fråga caféinnehavaren, tog jag en bunt servetter och gick ut till mannen med dem, så han fick fritt synfält när han stapplade vidare med rollatorn.

Det kanske inte är så märkvärdigt. Och visst hade gubben överlevt utan servetter.
Men det underlättade lite för honom, samtidigt som han blev sedd av en annan människa. Det är i alla fall något som jag själv värdesätter väldigt högt i livet… att bli sedd. De gånger någon gör något litet fint för mig, ser mig, bryr sig om mig med sin tid och sin omtanke… kan jag ibland spinna som en katt inombords. Jag mår tex jättegott när min vän Ulf Palmer tar sig tid för mig och min dator, grundligt och systematiskt går igenom och rengör den. Det kan ta en halv dag och en kvarts natt i anspråk för honom, och mina ögon kan trilla ur av trötthet ibland. Men jag myser lite över att han tar sig tid för mig. Det är inte så ofta folk tar sig tid för varandra idag, och än mindre ser …. jag menar verkligen SER en annan människa. Och kanske är det inte alltid man upptäcker det heller.

Idag oxå, på hemväg, efter att ha hjälpt kompis med gipsplattor i 4-5 timmar, kunde jag inte låta bli heller. Vi åkte från Nyland, och hamnade mycket snart efter en buss, som vi först trodde var en turistbuss, eller långfärdslinje. Vi var lite förvånade över att det gick så pass sakta, för det var inte speciellt halt på vägen. Och busschaufförer brukar inte vara blyga att trampa plattan i mattan… ja gaspedalen asså. Men det fick sin förklaring senare. Det var Mats Blads buss (Moget dansband) Och han körde ungefär lika fort som tempot är i deras dansmusik. ca 70-80 km/h och ca 70 BPM.

Men de svängde förvånande nog av ned mot polisstationen, och då förstod vi ju att de inte visste riktigt vart Hullsta Gård låg. Så de stannade till vid polisstationen. Och då sa jag åt Marie att stanna. Jag klev på bussen och åkte med dem upp på Hullsta Gård och gick hem sedan. Återigen… de hade givetvis hankat sig fram på nåt vis och hittat till slut. Dvs klarat sig alldeles utmärkt utan min hjälp. Men jag tycker nånstans att det skadar inte att göra sådant… och man mår lite gott av det själv oxå.

Eller som när min moster tar fram frågespel och läser frågor, för hon vet att jag tycker om det (oftast är det jag som läser, hon gillar oxå att nån annan läser frågorna) Då mår jag gott inombords.
Eller kvinnan som gjorde som jag nästan alltid gör vid dans. Hon skyddade mitt huvud från smällar av andra danspar, med sin hand. Jag gör det nästan alltid, men hon gjorde det för mig… för MIG. Då blev jag varm i hjärtat. Kanske det inte behövdes i samma utsträckning som för en 1.60 lång tjej… men omtanken….omtanken !

Lennart som jag nämnde i början, är oxå en sån där mysig gubbe, som tar sig tid för en i sin butik, skämtar, och lyssnar efter ens behov, inte bara efter nån försäljningsmall sprutar ut försäljningseffektiva slogans. När vi var där senast, köpte Marie en del spackel och dylikt. Och det fanns inte en enda penna i huset som renoveras, så jag frågade Lennart om han hade pennor, blyertspennor. Nu saluförde ju egentligen inte alls gubben pennor. Men han gick omgående efter att frågan om pennor ställts, in i butiken, dit där det gränsar till deras hem, som är i samma hus som butiken, och plockade fram en blyertspenna av sina egna och lade ned i påsen.

Återigen…. kanske inte folk tycker är så märkvärdigt. Men JAG tyckte om det. Pennan i sig är inte värd mycket i kronor och ören, men för oss, just då, var den högst behövlig, och en normal försäljare i en större affär skulle aldrig tänkt tanken att ge bort en penna av sina egna. De skulle bara konstatera att de inte har några. Det var omtanken,…. omtanken.

Det handlar alltså om att bli sedd, och att se.

Precis som filmhistoriens mest omtänksamma och jordnära, replik i filmen ”Avatar”:

”I see You”

…
”Nyttiga idioter”

Det är beklämmande, både vad kapitalstarka intressenter kan göra med demokratin, och det är i viss mån beklämmande att småfolket går deras ärenden, i tron att småfolket då står för ”frihet” och ”öppenhet”.

I ett statligt totalitärt system, så som Sovjetunionen var, så VAR det de marknadsliberala krafterna som strävade åt hälsosam jämvikt mellan stat och marknad. Så är det dock inte i dagens kapitaliserade värld. Där ligger det totalitära i multinationella företags och kapitalisters agerande. INTE i att ta demokratiska beslut om hur marknaden bör regleras för att inte överordnas människor och miljö. De borgerliga konservativa krafterna i Sverige och världen har lyckats i mycket stor utsträckning i att förändra det politiska språket, utan att ändra sin egentliga politik, som går ut på en enda sak, att snuskigt rika och medelrika skall bli ännu mer snuskigt rika, och från medelrika till rika.

Märk väl att jag inte heller nödvändigtvis per automatik kallar alla förtroendevalda för demokratiskt valda representanter, eftersom den mesta politiken idag är KÖPT av just multinationella storföretag och riskkapitalister. Dvs de ”investerar” miljarder till politiska partier som ”inte vill att politiker skall lägga sig i marknadens förehavanden”

Det finns många exempel på hur folket har velat en sak, men kapitalisterna köper sin politik, genom en omskrivning av verkligheten, ibland ger de sig tom på historien och skriver om den, så som Moderaternas Sofia Arkelsten, som tillskrev Moderaterna själva som starkt drivande i demokratiseringsprocessen i demokratins begynnelse i Sverige.

Valet till EU var ett tidigt exempel på hur kapitalet och dess hantlangare lurade på svenska folket ett odemokratisk, tungrodd, överbyråkratisk, maktcentraliserande EU, och sedermera EMU. Man hotade från politiskt håll med massavgång från de stora partierna M och S. Man hotade med höjda matpriser i Sverige om vi inte gick med i EU. Nu visade det sig att vi ÄNDÅ eller PÅ GRUND AV EU har bland Europas högsta matpriser. Det vill säga skrämselpropaganda för att få storkapitalisters vilja igenom.
Stora företagare hotade med att flytta utomlands om vi inte gick med i EU. Det gjorde ju nu stora företag ändå, trots att vi gick med i EU efter alla hot, och den massiva väl sponsrade JA-till-EU-rörelsen. Man har alltså flyttat, centraliserat makten över våra liv till Europa och överbetalda byråkrater och EJ demokratiskt valda politiker. För ni visste väl att det finns en president i EU, som vi inte får vara med och välja ?

Vinster i välfärden är ytterligare ett exempel på hur makten pissat på oss medborgare. En majoritet av medborgarna är emot att riskkapitalister köper upp välfärdsföretag, driver dem som om det vore muttrar och maskiner de sparar in på ist för att det är personal och vårdkvalitet de drar ner på innan de kortsiktigt säljer företaget och placerar de pengar du och jag betalt , i ett skatteparadis nånstans.

TTIP är det nya svårbegripliga avtalet, som vi svenskar knappt hört talas om. Och det är på det viset det blir när man röstar fram ett EMU som tar våra beslut åt oss. TTIP är ett så kallat ”frihandelsavtal” mellan USA och EMU. Lyssna på ordet igen ”Frihandel”
”Fritt” FÖR VEM ? VILKA ?
I den officiella förklaringen av ordet så vill man hävda att avtalet skall främja handeln, och ta bort hinder för handeln mellan USA och EMU.

Vad man inte talar om är delvis hur man lägger upp beslutsfattande på odemokratiskt vis, hur man undanhåller Europas medborgare innehållet i frihandelsavtalet, samt att 90% av de som skapar avtalet är storföretagare, inte demokratiskt valda politiker, inte miljöorganisationer, inte intressenter för din och min välfärd. Och i avtalet, har det läkt ut att man vill från företagens sida, kunna STÄMMA STATER för utebliven inkomst. Dvs om Sverige tar ett demokratiskt beslut att stoppa eller minska vinster i välfärden, kan ett stort multinationellt företag STÄMMA landet Sverige för det. Och inte nog med det. Man vill även göra detta i speciella domstolar. Inte i det nu existerande rättsväsende vi har. Och kostnaderna för sådan rättegång tenderar bli så stora att stater skräms att gå i storkapitalisternas ledband.

I en debatt i riksdagen kring detta för demokratin så viktiga ämne, debatterade Jonas Sjöstedt med Moderaternas Ewa Björling. Björling argumenterade ju givetvis för att vi skulle sälja ut vårt nationella självbestämmande över vår politik, genom införande av detta så kallade ”frihandelsavtal”. Inte nog med det. Trots att Jonas Sjöstedt om och om igen förklarade att V inte hade något emot förslag som underlättar handeln, så som minskade tullar, så hävdade Björling att V inte ville ha fri handel. Jag tycker det är fruktansvärt oärligt av Björling att vilseleda medborgare/väljare på det viset.

Poängen är att det är delar i avtalet som förminskar demokratin, så som företags möjligheter att stämma staten för utebliven vinst pga tex en politik som landet vill sina medborgare väl i vård och miljö. Dvs vinstintressen står över demokratin.
Och iom att medborgarna inte delges förslaget, förrän det är dags att rösta. Och att det är ett oöverskådligt stort avtal, i syftet att försvåra begripligheten i det hela, så minskas möjligheten att påverka, I slutändan skall förtroendevalda politiker, inte svenska eller Europeiska medborgare, rösta på förslaget. Och då finns bara möjlighet att rösta Ja eller Nej. Inte kritisera DELAR av avtalet. Så som företags möjligheter att stämma stater. Detta är man naturligtvis medveten om i maktens korridorer, vare sig vi pratar om korridorerna hos storföretagen eller om de i EMU, att de som röstar nej till avtalet då felaktigt kan avfärdas som fientliga till ”fri handel”

Vill vi att marknaden skall finnas för oss, eller ska vi finnas för marknaden ?
Nu är Kapitalet och kapitalisternas ärenden överordnad demokratin, och faktum är att det är bara ett parti i riksdagen som motsäger sig denna odemokratiska ordning: Vänsterpartiet.

Precis det parti som de odemokratiska kapitalistiska krafterna, och dess hantlangare borgerligheten inkl Socialdemokratin, har lyckats marginalisera bort, och projicerat över den överstatlighet på, som de facto borgerligheten själva står för. Med möjlighet att avlyssna sina medborgare, sälja ut folkets gemensamma tillgångar till privata intressen som säljer det vidare för egen profit. Bara det att staten, som ursprungligen varit en förlängning av våra förtroendevalda, inte längre är den som i väst är totalitär, som borgerligheten gärna ljuger till om, utan det är det vi kallar marknaden som är just totalitär.