TomasTvivlaren

…
Jag är i skrivande stund 48 år gammal.
Likt många med mig, känner jag att egen klokskap ökat med åren.
Vi skaffar oss erfarenheter, och i bästa fall lär vi av dem.
Och att en av de viktigaste klokskaperna är att ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur väldigt lite vi vet om omvärlden och människor.

Mitt värde

Med risk att verka förmäten och nedlåtande, måste jag även tillstå att många människors ignorans och trångsynthet, dumhet, fortfarande förvånar mig.
Det jag säger är absolut inte att jag är en bättre människa, inte att jag är mer värd. Jag har snarare under mitt hittills levda liv fått kämpa hårt för att gå från nästan noll och intet i människovärde, till en hyfsad bra självbild. Både utifrån de förutsättningar jag fick, och den syn på mig själv detta medförde.

Motståndare till sin egen ideologi

Många människor som på ett socialt och ekonomiskt plan lyckats i livet, i ett av världens rikaste länder, Sverige, är i mycket större utsträckning mer intoleranta mot människor som inte lyckas på egen hand, än vad andra är. Detta trots att, om alla andra skulle lyckas lika bra, skulle de själva få en mindre del av kakan, vilket de är fundamentala motståndare till.

Bristande kunskap

Här brister det uppenbart i förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, vilket vi människor ofta själva tillskriver oss vara en mänsklig egenskap. Men det brister ju även i kunskap om hur ett marknadsekonomiskt samhälle, med kapitalistisk ideologi fungerar. Och det är ju märkligt, då dessa människor ofta ser sig som intellektuellt överlägsna andra människor OCH mer värda. Den slutsatsen om värde och syn på sitt intellekt drar jag utifrån deras politiska värderingar och skarpa politiska förslag och genomförande av de samma.

Respekterar dem inte, men har samma värde

Trots tex Lööfs, Reinfeldts och Åkessons bristande respekt för andra människors värde, så anser jag att både Annie, Fredrik och Jimmie är värda lika mycket som tiggaren utanför Konsum i min lilla stad, lika mycket värda som mig själv. Och jag lika mycket värd som dem. Trots då att de helt uppenbart inte alls delar min syn på olika människors samma värde. Däremot respekterar jag inte alls dessa politiker, just utifrån deras människosyn. Men jag respekterar tiggaren utanför Konsum, utifrån att han bemöter mig med värdighet och vänlighet, trots hans ekonomiskt social situation borde göra detta svårt för honom, när vi varje dag går och handlar, och tar detta för självklart.

Kuskapstörst

Jag är i grunden en kunskapstörstande människa, nyfiken och slukar information om olika människors situationer, kulturer, religioner, marknadsekonomin, småföretagande, storföretagare, sjukskrivna, arbetslösa, hantverkare, rika, fattiga, solidaritet, diktatur etc etc etc … Allt som jag inte förstår fullt ut, vill jag lära mig om. För att förstå i ett vidare perspektiv, och ha på fötterna när jag argumenterar för min syn på världen, mina värderingar.

Jag pratar gärna med småföretagare, ställer frågor om hur det är att driva småföretag, och vad de tycker skulle underlätta för just småföretagande. Jag är dessutom väldigt nyfiken och insatt kring frågor om social misär och människors hälsotillstånd, och hur samhället både medvetet och omedvetet, lyckas och misslyckas att hjälpa dessa/oss. Delvis då utifrån egen erfarenhet.
Jag försöker efter bästa förmåga få en bild av människan hennes samspel med naturen, och vad vi människor gör med moder natur, och förstör moder natur, som tillhandahåller oss vårt levebröd och vår plats att leva och andas.

Så kan man fundera över hur smarta de är

Men när människor på fullt allvar hävdar att Vargen varken har ett existensberättigande i Sverige eller har en ekologisk viktig uppgift att fylla…. så kan man fundera över hur smart det är.

Och när människor uppfattar ett värde på andra människor utifrån deras hudfärg och religion, så kan man fundera över hur smarta de är.

När människor som är emot invandring ”hotar” med att flytta till ett land som inte tar emot invandrare, så kan man fundera över hur smarta de är.

Och när människor uppfattar ett värde på andra människor utifrån deras ekonomiska status och arbets/hälsosituation, så kan man fundera över hur smarta de är.

När människor tycker att etablerade politiska partier borde föra en lika restriktiv invandringspolitik som SD, för att förhindra att deras restriktiva invandringspolitik blir verklighet i form av ökat väljarstöd, så kan man fundera över hur smarta de är.

Och när människor väljer partner,sambo, särbo utifrån social status och likviditeter, istället för på vilket sätt denne kan berika henom, hur mycket henom älskar personen i fråga…

… så kan man fundera på hur smarta vi är.

….
När din själ kom till jorden,
log var sargad själ, fällde en glädjetår.
Du står med fast övertygelse bland trasiga själar,
och när du ler skänker du ljus till de mest bekymrade.

Var gång du ser på mig, ramlar jag isär,
och läker på samma gång.
Ingen vet var du kommer från.
Jag förvånas över att inte alla människor,
älskar dig som jag.

Älskar hur då ? … och varför?
Det finns inget hur och inget varför.
Jag bara älskar din uråldriga själ,
i denna änglalika skepnad

Hur du än klär dig, hur du än har ditt hår
så faller jag, som ditt hår i vinden.
Vad du än gör, vem du än väljer
helas jag av dina ögon.
Vem du än älskar, så värmer du mig.
och jag är förlorad och räddad i samma ögonblick.

Jag som är så klok, förstår ingenting.
Kanske är jag ingen alls för dig.
Men jag lovar dig ängel, med ögon av guld,
att jag är den enda som älskar dig så.
fast jag inte borde få.

länk till del 1

…
Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att dra något så när rimliga slutsatser och åtgärder när orättfärdiga handlingar begås. Tänk att så många så lätt, tar den enklaste vägen, hatets och fördomarnas väg. Jag har i inlägg efter inlägg tagit upp detta med fördomar och felaktiga slutsatser kring tex SDs absurda slutsatser kring invandringen.

Och på den punkten misstänker jag att fullfjädrade feminister håller med mig att man inte skall ha fördomar, man skall inte marginalisera och skuldbelägga hela grupperingar så som Muslimer, Judar eller Somalier. Men sedan när det kommer till frågan om män och kvinnor, så upphör deras jämställdhetshjärnor på en millisekund fungera, och de kategoriskt skuldbelägger män. Och de pratar om kollektiv manligt ansvar. Dock verkar enligt denna falang av feminismen inget vuxet kollektivt ansvar ligga på den kvinnliga delen av befolkningen ?????

Nu har en mycket, mycket tragisk händelse uppdagats i Malmö, där en 7-årig tjej, blivit trakasserad av ett gäng pojkar, och fått brallorna neddragna. Än har jag inte hört NÅGON som inte tycker att det är mycket allvarligt att sådant förekommer… eh jo vänta, det är EN person som har agerat bedrövligt i bemötandet av tjejen i efterhand. Rektorn på skolan frågade:

”Om hon hade varit glad? Varför hade hon läppstift? Hade hon dansat på rasten före övergreppet?”

Helt vansinniga frågor i sammanhanget till en liten tjej som nyss upplevt ett traumatiskt trakasseri. Nu är det lätt att föreställa sig att vissa feminister rakt upp och ner jämfota i ilska över att en man kan uttrycka sig på det viset. Nu var det bara den lilla detaljen att rektorn i fråga var kvinna. Det skulle egentligen vara en oviktig detalj i ärendet vad mig anbelangar. Vad det var för kön på den person som försummade sitt arbete att ta hand om och se till att barnen på sin skola har det tryggt och kunna få veta att de får uppbackning i sådana skeenden. Men så som feministisk media om och om igen reagerar och skriver vid sådana tillfällen, blir det nödvändigt att påpeka könstillhörigheten på rektorn.

Själv tycker jag också att det är osmart att låta unga flickor ha på sig läppstift offentligt även om det inte har ett dugg med detta fall att göra. Det är en sak om barn leker i sin trygga hemmiljö, klär ut sig målar sig. Det är väl för f-n ingen feministisk fråga att barn skall kunna ha läppstift och gå i högklackat. Låt barn vara barn ! Med detta sagt, så har det INGENTING att göra med fallet i Malmö, det finns ingen som helst skuld hos flickan, i dessa enskilda pojkars handlingar. Och det är ej heller svenska mäns fel att detta skedde. Det är ytterst ett föräldraansvar för pojkarnas föräldrar. Det vilar oxå ett stort ansvar på skolan och den kvinnliga rektorn. Ansvaret för handlandet vilar i störst grad på vuxna i omgivningen. Men det bör definitivt bli konsekvenser för pojkarna så de drar lärdom. Dessa konsekvenser bör komma från skola och föräldrar gemensamt. Det finns dock ett gemensamt ansvar, men till vissa feministers stora sorg, exkluderas inte den vuxna kvinnliga världen från detta ansvar. Och män är inte enkom onda varelser som är potentiella våldtäktsmän.

Det sist nämnda ansvaret, det gemensamma, är både på politisk nivå, skolnivå, föräldranivå, och vuxna i omgivningen.

Birgitta Olsson från numer självutnämnda Borgerlighetens val för feminister säger:

”Nog nu, med sexism från män och pojkar”

Föreställ er om någon sagt:
”Nog nu, med våld från Judar och Muslimer”

Iofs inte ovanligt i SD-kretsar men ändå

…
Jag finner det fascinerande, men också ryggradslöst, när politiker och dess följare/väljare åberopar empati och att bli ”rättvist behandlade”, utan att behöva förklara sin politiska hållning, när HELA DERAS POLITISKA AGENDA GÅR UT PÅ ATT SKAPA ORÄTTVISOR.
Det är som om en mobbare på skolan känner sig orättvist behandlad av de som stöttat upp bakom mobbingoffret. Ja mobbare är också människor, och de är förmodligen mobbare för att de har problem. Men medan man mobbar kan man knappast kräva eller förvänta sig empati. Det kan hända att denne får empati mot alla odds, men att kräva eller förvänta sig det ringer illa i mina öron.

2 av 10 svenskar är moderater. 1 av 10 svenskar röstar idag på Sverigedemokraterna. Det betyder att du och jag definitivt har vänner och bekanta som röstar på dessa partier. Men det är garanterat inte så många som först och främst vill erkänna att de röstar så, och därmed ännu färre som är redo att förklara VARFÖR de tycker som de gör. Det är ett stort demokratiskt problem. Inte att människor har rätt att rösta på vad de vill och att man har rätt till att vara anonym i röstandet. Men att så många människor, inkluderat borgerliga väljare inte vill/våga/eller klarar av att i ord förklara varför de röstar som de gör. Och står för det !

Detta…. i förlängningen visar på att folk i allt för stor grad inte tänker själva, inte bemödar sig ifrågasätta hur verkligheten ser ut och vara källkritiska till artiklar på internet. Och DET är farligt för demokratin.

Jag läste om en ung kvinna som kände sig kränkt och ledsen över att hon har nån vän som tycker det är obehagligt att hon är aktiv i SD. Det får hon ju naturligtvis tycka, och hon känner ju det hon känner. Men dessvärre förstår hon inte varför det är på det viset.

Själv har jag aldrig dizzat någon vän eller bekant utifrån partitillhörighet, Men jag HAR upphört umgås med människor som beter sig respektlöst, nedlåtande och uppblåst mot mig, eller mot mina vänner. Och detta vågar jag hävda med stor säkerhet att det inte är många vänsterpartister som betett sig högdraget och respektlöst mot mig eller mina vänner utifrån status eller härkomst. Men ju längre högerut på politiska skala du kommer, och längst ut Moderater, centerpartister och Sverigedemokrater, så är det betydligt fler av den sorten, eftersom deras politik ofta bygger på ökade klyftor, olika människovärde utifrån klass och inkomst samt härkomst.

Man vill på ett bekvämt sätt särskilja de värderingar och åsikter man har från den person man är. Detta är ju befängt. Värderingar är ju det mest grundläggande för vem man är. Inte yrket som är en vanlig missuppfattning. Däremot, möter jag en moderat eller Sverigedemokrat som bemöter mig och mina vänner med respekt, så bemöter jag dem med respekt. Problemet för dessa är när de börjar prata om sina värderingar. När de tycker att mina VÄNNER, som äger ett café i stan inte borde få vara här för att de är invandrare. Eller när de öppnar munnen och förklarar att de är för politiska förslag som minskar förutsättningarna för min cancersjuka vän att bli frisk, samt marginaliserar denne.

..
En liten fundering…

Varför tillkännager sig sällan eller aldrig SD-sympatisörer i olika debattforumen, men det vimlar av människor som säger ”Jag röstar inte på SD men”

…
Är kvinnor verkligen mer ömma, känsliga, godare, snällare än män ?
För mer eller mindre är det slutsatsen av dagens mediala feminism.
Blir västerländska kvinnor verkligen mer kränkta än västerländska män ?
Eller läggs bara fokus på den ena sidan, i media och därmed ut till fotfolket ?
Eller är vi alla människor, både män och kvinnor ?

Om vi ser på hur Afrikanska te-plockare, i huvudsak kvinnor har det. Hur de tvingas erbjuda sex för att få behålla jobbet. Eller tvingas prostituera sig för att få mat till barnen. Då kan vi börja prata orättvisor och kränkningar. Men ligger orsaken till dessa orättvisor i ”manligt beteende”, eller är det ett strukturellt kapitalistiskt förtryckarbeteende ? Ligger det kanske rakt av i vår del av världens utarmande av fattiga delen av världen ?

Idag visade Aftonbladet en video där en organisation ”mot gatutrakasserier” tog en ung vacker kvinna, lät henne promenera på stan, jag tror det var i Miami, USA. Det man ville påvisa var hur män trakasserade kvinnor öppet på gatan. Jag tittade på videon som var 2 minuter lång. Mängder av komplimanger ströddes över den unga vackra kvinnan, och några stötte till och med på henne. Men är detta verkligen att trakassera ? Hade vi kallat det trakasserier om kvinnor/tjejer står i grupp och fnissar nervöst över att en skitsnygg kille går förbi ? Att kalla flickor på skolan för ”horor” däremot, DET är att trakassera tjejer det, enligt min syn på ordet ”! Sedan bör tilläggas att denna video naturligtvis var ihopklippt , och påståendet är att det är från en och samma dag. Men organisationen hade ju naturligtvis valt vart kvinnan skulle promenera, och man får lätt uppfattningen att om man är kvinna i USA, Miami, så får man kommentarer/komplimanger HELA tiden, vilket ju långt ifrån är sant. Om det är 12 vakna timmar på en dag, så är 2 minuter 0,2 % av tiden hon fick den sortens ”uppvaktning” och dessutom på ett på förhand valt område.

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article55192.ab

Kvinnor och barn till Livbåtarna !!

Men varifrån kommer då alla dessa värderingar vi har ? varifrån kommer könsrollerna, synen på hur en västerländsk man ska vara, hur en västerländsk kvinna ska vara, och vem skapar dem ? när skapades de ? och vilka anammar och för könsrollerna vidare till nästa generation ? Och är könsrollerna endast av ondo ?

”Kvinnor och barn till Livbåtarna” är en fras i filmer som jag tror få män och kvinnor för den delen, skulle opponera sig emot. Den köper även de flesta kvinnor oprövat. Den starke självuppoffrande mannen offrar sig för de ”svagare kvinnorna”. En del av dessa ”ideal” kan väl tänkas komma från de ridderliga idealen, som förvisso är brutalt romantiserade, och knappast beskriver verkligheten för den tiden. Men jag vill påstå att män ÄR inte modigare än kvinnor. Kvinnor ÄR inte känsligare än män. detta är myter som vi alla, inklusive kvinnor hjälps åt att upprätthålla. Däremot har män över lag en större muskelmassa än kvinnor, är längre och större. Och det tror jag är en av grunderna till orsakerna till att män i större grad slår sig fram med armbågarna bättre än kvinnor gör, i större grad är presidenter, statsministrar, kejsare och verkställande direktörer.

Men man måste då gå tillbaka till när människan fortfarande utvecklades till Människa. Om du ser till de flesta djurarter så har flockdjur en ledare, och det är den stora alfahannen. Det handlar alltså om fysik till stor del. Han är det för att han skall föra vidare sina starka friska gener, i en värld där fysik, snabbhet, aggressivitet är vitala för överlevnad. Dock är det återigen lätt att förenkla och romantisera, alternativt dra könsrelaterad ”ojämställdhet” In i det resonemanget. Då Alfahannar oftast lever ett mycket tufft liv i försvarandet av flocken. Han må förvisso ha tillgång till köttet eller de bästa frukterna. Men han blir snabbt avsatt från tronen,eller dödad av andra utmanare, och får då svårt att överleva många gånger. Allt detta handlar i slutändan om artens överlevnad, när vi pratar om djur.

Redan DÄR och då vid djurstadiet, börjar orsakerna till människans könsroller i dag skapas. Mycket har förändrats i generationer. Könsroller i olika kulturer varierar något. Men i västvärlden i synnerhet, så har VILLKOREN för överlevnad förändrats drastiskt, bara på ett århundrade. Överlevnad är inte i första hand längre beroende på fysisk styrka, fysisk aggressivitet. Pengar och hur man skaffar sig mycket av den handelsvaran har istället blivit det viktigaste för att överleva, och därmed få fortplanta sig (dvs kärlek, förälskelse och sex) Förutsättningarna har förändrats men vår biologi, våra drifter och gener har INTE förändrats i närheten av den takt vår värld har förändrats.

Vilka är en människas starkaste biologiska drifter ?

Jo fortplantning, för artens överlevnad, mat och sömn för individens överlevnad.
Och på vilket sätt förförs vi till största delen med reklam, JO !! sexuell reklam, eller mat och förtäring. Vi lever alla i en översexualiserad värld, pga av att kapitalismen/marknadsliberalismen har kommit på vad som påverkar människors, kvinnors, mäns köpande, våra starkaste drifter. Den mediala feminismen utmålar uteslutande kvinnor som offer för manligt beteende när det kommer till reklam, status, positioner i arbetslivet, porr. Men utelämnar mycket lättvindigt och bekvämt en riktigt och sann analys, samt en verklighetsbeskrivning värd ordet.

Tex så framställs i feministisk media enkom västerländska kvinnor som offer för det översexualiserade samhället. Men vi är ALLA kraftigt påverkade, och båda könen har någon vinning av det. och båda könen är förlorare. Det är sant att det finns tillräckligt många exempel på män som utnyttjar sin maktställning för att få sexuell tillfredsställelse, både via tvång, sexköp och sexuellt spel på arbetsplatsen. Men det är även så att kvinnor ofta använder sin sexualitet för att få makt. Det är också så att både män och kvinnor kränker varandra världen över på olika sätt. Och allt detta är möjligt och händer pga våra biologiska drifter, som är missanpassade i en kapitalistisk värld. Män ÄR inte ondare än kvinnor ! Kvinnor ÄR inte känsligare än män !

Och jag undrar om det verkligen är fel att uppskatta kvinnlig skönhet ?

….
Att få ett ”ärligt” svar, på ställd fråga. är inte alltid så kul som det framställs.
Ibland kommer jag på mig själv att ”ställa frågor” där jag har förhoppningar om ett positivt svar, eller positivt utlåtande kring en prestation. Och sedan kan jag bli lessen och sårad när jag inte får det. Och jag tror inte jag är ensam om det. Det är nog högst mänskligt.

Varför jag sätter ”ärligt” inom citationstecken, är för att det handlar ju ofta om en värdering från den som får frågan, eller ska bedöma eventuell prestation. Dvs INTE en allenarådande ”sanning” Det en person tycker, är inte nödvändigt sant för en annan.
Men likt förbannat kan det vara känsligt för oss, när vi ställer frågan om den nya frisyren, om tavlan du målat, om sången du sjöng, om hur bra du är på att dansa, om nya skorna du köpt etc etc. Och jag är inget undantag.

I detta läge brukar en del Messerschmitts snabbt hoppa fram och säga:

”Men ställ inte frågan, om du inte vill veta svaret”

Jo det är ju den enkla TEORETISKA lösningen på ett lite mer komplicerat dilemma.
Och visst, man kan ju göra så om man vill, men på något sätt undkommer man inte den negativa tankespiralen ändå. Då står man där och funderar, eller ännu värre SJÄLV drar slutsatsen att de tycker ”skorna var fula”

Det är nog helt enkelt så att det är omöjligt att leva livet utan att bli sårad ibland. Det man möjligtvis kan jobba med, är vilka förväntningar man har. Men har man inga förväntningar, åstadkommer man inte heller lika mycket, så det är nog en balansgång skulle jag tro.

Ibland ställs man inför en fråga som skall värdera någonting eller någons färdigheter. Och svarar man ”ärligt” (ens egen värdering, ej nödvändigtvis allenarådande sanning) så riskerar man att såra. Nu har jag dansat i 28 år, och naturligtvis förkovrat mig. Och de flesta jag dansar med, är riktigt duktiga. Men ibland kommer det någon som är hyfsad, men egentligen inte speciellt spännande o dansa med. Och ytterst sällsynt, men det händer, får man tag på ett kylskåp som dansar linedance. Om man då får frågan om jag tycker de dansar bra, blir det svårt med ”ärligt svar”. Eller alternativt om de uttrycker verbalt att jag dansar som en gud, och sedan är det min tur att ”ge tillbaks beröm”

Det är naturligtvis detsamma, när folk ställs inför en liknande situation med mig. Tex angående musik och sång jag framför. Det är uppenbart, och fullt naturligt att det finns folk i min närmaste bekantskapskrets och vänner, som inte tycker jag spelar och sjunger bra. Men det är inte så konstigt egentligen, när man tänker efter att det finns folk som tycker världsartister sjunger dåligt, eller rätt och slätt bara ”är dåliga”. Många jämför mig med tex professionella sångare som Peter Jöback, Carola, Helen Sjöholm, och i deras ögon är allt som inte når upp till dessa ”dåligt”. O ja menar då är det frågan om det skulle vara min sång det är fel på, eller om det är värderingsskalan hos den som värderar.

Lika väl är det lika många som inte kan låta bli att ta in sina personliga känslor, och känslor för utseende för artisten i fråga, och faktiskt lägger väldigt lite vikt vid sången och musiken. Det är precis samma när man är på dans. En del väljer inte alls danspartners efter hur duktigt de är att dansa, utan mer för hur snygga de tycker de är, eller vilken pondus och självkänsla de har. Och till en viss grad är det samma med mig. Även om jag faktiskt väljer efter hur bra de är att dansa, och hur trevliga de är först, så spelar utseende och karaktär in. Jag tror att man ljuger för sig själv om man påstår sig stå över detta.

Så … det får väl helt enkelt vara så, att alla kan inte gilla allt man gör, och det ingår i livet att bli sårad ibland. Man kan nog inte ”låta bli att ställa frågan” hela livet, i tron om att man kan undvika bli ledsen…. that’s life.

Å jag som bara skulle skriva 5-6 meningar om detta, men jag har så många ord, som måste ut ju !

…
Nu spelar grannarna igen, nån ungdomlig musik.
Jag är utan någon som helst ironi, så glad att det nu bor grannar omkring mig som lever om med hög musik, genomträngande bas. Så glad att det klapprar i trappen. Livfullt, ungdomligt och glatt.

Livet ska låta, livet ska synas, livet ska kännas !!

Varje barn som växer upp, skulle i likhet med mig få lära sig sova till Thin Lizzy och Iron Maiden. Jag är praktiskt taget omöjlig att störa som granne idag. Detta innebär inte att jag vänder mig mot folk som vill ha något så när tyst på nätterna. Jag pratar om förmiddag till kväll. Vill man bo väldigt tyst, kanske bredvid en gravplats skulle funka. Eller Svalbard, eller på månen kanske.

Igår var det det nyöppnande av klassiska dansstället Bollsta Bruk.
På den tiden…. när jag var ung och fräsch, på 90-talet, så var Bollsta hela Norrlands dansmetropol, med två dansgolv, ett band på vardera scen. Och det var ändå trångt både på båda dansgolven, och i gångarna mellan dem. Juldagen och trettondagsafton var säkra publiksuccéer.

Nu har alltså Dansbandsarrangemangens nya stjärnskott Lejonsson öppnat upp Bollstas dansportar ännu en gång. Och vi dansfantaster ber med knäppta händer att satsningen skall lyckas. Och jag tror vi är många som vill hjälpa till och få det att fungera. Jag blev upphämtad i en röd bil från 1900-talet, av en ung underskön dansprinsessa från Helgum. Marschaller nere vid vägen ända upp till entrén i ett mörkt och mysigt höstregn. Gott fika, trevligt bemötande. Danskungen Egon Edmark 70+ tog emot entréavgifter.

Fötterna hade jag ”optimistiskt nog” (pga gummisulan) stoppat ned i ett par orangea Converse sneakers, och överkroppen en orange nytvättad funktionströja a la fotbollsmodell. Denna färg till trots, började ingen av mina danspartners prata nederländska med mig, för vilket jag är glad. Dansgolvet var perfekt för en glidare, vridare, studsguttaperka till dansör som jag. Och även om Zlips helt klart är duktiga, och bättre än någon tidigare upplaga av bandet, så når de inte upp till Highlights höjder.
Scenenergi och bra låtval, och en fantastiks sångare.

Man kan nog uppleva en och samma danskväll på fundamentalt olika sätt. Det är ju klart. Om det är många i ens ålderskategori, om det är många man brukar dansa med, om man är trött och sliten när man kommer etc etc. Själv hade jag nog fruktansvärt roligt, eftersom jag hade dansat så mycket och intensivt att jag knappt tog mig ur den röda bilen från 1900-talet som även stod för transporten hemöver. Dansprinsessan hade stött på några unga danssnobbar som tydligen tror att det är de som är guds gåva till dansen ??!! Så befängt !!! Det är ju JAG som är det 😉
En av dessa unga sprätthökar hade tydligen sagt åt Ångermanlands mest följsamma dansprinsessa att ”dansa lite smidigare tack”
Min initiala reaktion var att jag på ett urmanligt machovis skulle velat sparka ynglingen på smalbenen och lipa åt honom. Så hon var inte jättenöjd med dansklientelet i hennes egen ålder, Hon hade dock tur att hinna med två danser med guds gåva till dansen.

Många av tjejerna i dansprinsessan från Helgums ålder dansade förbi, och såg under stundom ut som Madame Tussaudes vaxdockor i anletet. När de till slut hittat killen de var intresserade av och fick EN dans av honom, så log vaxdockorna. Men vaxdockorna kändes ovan vid att le tycktes det.

Mina egna danspartners var utan kritik, helt underbara hela kvällen. Inte ett kylskåp under hela kvällen.

Livet ska låta, livet ska synas, livet ska kännas, livet ska dansas igenom !!

…
”Absurt ….. ingen människa säljer ju sina barnbarn, ni är ju inte kloka ni kommunistjävlar och miljögalningar”

Det är ett mycket troligt svar när man på detta sätt klargör att om man förgiftar vår jord för egen penningvinning genom att påstå att vi säljer våra barnbarn. Jag menar att vi även säljer våra mormödrar, våra fäder…allt för att fylla plånboken ytterligare, på bekostnad av den välfärd som ska ta hand om dem på gamla dagar.

Jorden vi lever på, luften vi andas, är vår generations ansvar. Vi äger ingenting egentligen, vi äger ingen jord, inget land, inga tillgångar. Vi lånar den helt sonika av nästa generation. Och om vi för vår egen bekvämlighet och vår konsumtion, vår tillfälliga rikedom genom industrialism, genom onödiga exporter och importer köper och säljer varor som förgiftar kommande generationer, ja då anser jag att vi sålt våra barnbarn.

Och om pensionärer får liggsår och ligga i sin egen avföring pga att vi ”sparar” in pengar på personal, ja då anser jag att vi säljer våra morföräldrar. Och när vi säljer ut hela folkhemmet till privata profitörer anser jag att vi pissar på våra föräldrars gravar, de som byggde detsamma.

En gammal dement dam, hade en gång i sin förvirring lagt morfars rakapparat i sin frys. Och när rakapparaten kom bort en andra gång och personalen bad om att få titta i hennes frys efter den svarade hon:

”Rakapparat i frysen !!!!?? det har väl ingen vettig människa !?

Nej och ingen vettig människa säljer sina barnbarn, och morföräldrar.

Är ni redo att sälja ni era barnbarn och föräldrar ? i så fall för hur mycket ?
Eller är vi villiga att lägga ner pengar i skatt för dem ?

..
Moster släpar ut MIG

Normalt sett är det jag som får släpa ut min charmanta 82-åriga moster, som jag skämtsamt och MYCKET kärleksfullt ibland kallar för ”rundnings-konan”, med anledning av hennes rörelsehastighet i köksområdet. Ty allt som oftast är hon lite för bekväm för att ta sig ut bland folk. Men se denna afton var det tvärtom.

Jag är ju jourhavande frivillig privatchaufför åt tanten, och nekar henne näst intill aldrig önskade resmål. Min klarsynta, kloka, hjärtliga samt antika moster hade någon dag tidigare läst annons om föredrag på sockenstugan vid Boteå Kyrka. En kyrka som är byggd 1662. Föredraget – fick jag lära när vi kom fram – handlade om Maria (Hildas trädgård) Norgrens resa till Israel och Palestina.

Mer om själva föredraget som var mycket intressant, och om situationen för Palestinier där nere återkommer jag med i nytt blogginlägg senare.

25 själar

I runda tal 25 stycken själar hade på olika vis lockats till att närvara. Större delen äldre människor med lokal anknytning. De enda som var under 60, var privatchauffören (dvs jag själv), en Präst och en prästpraktikant. Praktikanten, som efter föredraget och fikat skulle avsluta kvällen med andakt, var riktigt trevlig och hade verkligen ”the-kristet-utseende” tom glasögonbågarna skvallrade om hans tro.

Han som sa det han va det

Jag hade tagit med mig en liten manick att spela in ljud på, för att vid senare tillfälle själv kunna lyssna på det hon berättade, och på så sätt lära något utöver det mitt magra närminne registrerar. Lite orolig var jag för att någon eller några i åhörarskaran skulle tappa tålamodet och börja småprata mitt under föredraget, eller ännu värre, få ett hostanfall, som störde inspelningen till den grad att man inte skulle höra vad Maria pratade om.

Och mina farhågor slog ju givetvis in….

Men det var bara det att det inte alls var någon av de respektabla pensionärerna som lät och förstörde inspelningen med hostanfall. Det var pinsamt nog, en privatchaufför åt en tant, som började hosta o leva om. Dessutom lyckades jag ju missa att trycka på rätt knapp vid nåt tillfälle…. ”klommer” som vi säg e hänne.

Föredraget om Palestina, och sidodiskussioner kring fikabordet

Maria som höll föredraget, berättade passionerat och informativt om sina upplevelser i Jerusalem, och Betlehem, Palestina och Israel. Och tiden till fika hade kommit samtidigt som frågor fick ställas om resan. Det serverades smörgåsar och kaffe, och en liten köpekaka med chokladbitar i. Diskussionerna kring fikabordet om föredragsämnet, blev efter några debattriktningsändringar till debatt om Banker och Public service TV med präst och prästpraktikant, där jag bland annat argumenterade för vikten av att bibehålla public service TV ur en informativ demokrati och inlärningssynpunkt, samt att inte ALL TV ska handla om billiga matlagningsprogram, desperata hemmafruar, och verklighetsfrånvarande hollywoodfruar.

Andakt, kollekt och lotterier

Och ett andaktsmöte på sockenstugan i en liten Ångermanländsk by, är inte fulländat utan ett lotteri och en kort andakt. Det kan vara gott med andakt för en ”syndare” som jag, som dessutom har ”Du skall alltid tvivla” som första budord, i min egen 11 budordstavla. Dessutom såg moster till att jag klarade mig undan ytterligare skam och späkelse för att inte kunnat lägga nåt i kollekten, genom att lägga en Selma lagerlöv i kollekten. (glömde min plånka i bilen, då jag får ont i asch… e förlåt gumpen, av att sitta på den medan jag kör)

Ja hon köpte till och med fyra lotter, och gav mig två min moster. Jag brukar ändå inte vinna nånting så det spelar väl ingen roll. Iofs kan det bero till stor del på att jag nästan aldrig köper lotter men….

– ”NUMMER 11 !!!!

Ropade kvinnan som arbetade ideellt på sockenstugan, och sedermera skulle ta hand om disken efter oss. Jag satt just och lyssnade på en dam i 70-årsåldern som var från Hufvudstaden precis som jag, så hon fick ropa flera gånger (jag vinner ju aldrig nånting ändå) Men tittade ner till slut och där stod det 11 på lotten. Väl framme vid lotteribordet döär man fick välja pris, fick jag syn på denna:

Vilket gjorde att jag inte ens tittade på övrigt på prisbordet
Nu kommer ju ändå vinsten hamna hemma hos min moster i morgon som ni kanske förstår. En grönsakskorg från Hildas trädgård, skänkt av föreläsaren Maria Norgren, bördig i Örnsköldsvik.

Pissigt val av psalm

Prästpraktikanten gav oss guds ord lagom till kvällningen, läste ur bibeln för gudstrogna och tvivlare, och även en psalm på kvällskvisten. När min moster var ung för några sekel sedan, så ingick det i skolundervisningen att lära sig psalmer, samt rabbla svenska städer och floder i ramsor. Med den följden att moster kan en hel del sådant…Också ! Min kära kloka moster har alltid haft lätt klaustrofobi, och när hon satt på den nedre
toaletten, i sitt forna hem i Boteå, som var som ca 2 kvadratmeter, sjöng hon högt och ljudligt
texten från psalmen ”här en källa rinner” medan hon gjorde det som ibland kallas för ”nr 1” vid toalettbesök.

Och det var nu precis denna psalm som praktikanten ber oss att slå upp i psalmboken och sjunga. Jag ser på mosters ansiktsuttryck att hon får anstränga sig till det yttersta för att inte brista ut i fnitteranfall… eller var det för att inte göra det hon brukade göra till den sångtexten ? .. jag är inte säker. Men hon sjunger i alla fall inte med i en text hon kan utantill.

Gamlingarnas ”slutord”

Sedan är det slut på kvällens begivenheter och en äldre kvinna som arbetade ideellt kom med tom serveringsvagn för att duka av. Då undrade en äldre herre med käpp om det var på denna hon skulle åka hem.

– ”Ja vill du åke tå mä”? flinade hon

Väl på trappen ute sa gubben med käppen:

– Ja nu är det bara att borsta tanden och knoppa. Och nu sover vi gott när vi fått guds ord, och en kaffetår.