TomasTvivlaren

…

…
En alldeles underbar liten stav-tant har under helga (helgen)… gått förbi mig på lotterna och påpekat var gång och skinit som en sol: ”vad duktig du är”. Jag låtsas spela förvånad och låtsas vara falskt blygsam, och svarar ”tycker du?” så att hon upprepar hur duktig jag är. Hon hade en gång en Alvar som var duktig på att odla. Hon va tidigare från Björnsjön i Björna mellan Mellansel och Trehörningsjö i Örnsköldsviks kommun. Jättefin tant född 1937.

En forn fiende till mig, dvs som betraktat mig som fiende, och med skepsis, har under omständigheter som kan gynna denne, börjat bli trevligare mot mig. Och nu är det MIN tur att va skeptisk. Försten, jag är skeptisk till skeptiska människor. Själv är jag tvivlande, och det är klokt… kanske.

Kålen bor numer ute, jag har fått möblera om bland planten som fortfarande är inne, eftersom tomatplanten kommer för nära hettan från belysningsarmaturen, och då knorrar sig tomatplantens löv i toppen. En icke Binär, hen, könslös person vann tydligen Eurovisionspektaklet. Inget konstigt alls med att såna konstiga saker inträffar. Inte för att personen är duktig att sjunga eller för att personen har en bra låt, utan för att på sikt döda all form av personlig identitet och gruppidentitet som kan hota makten hos globalisternas dystopiska planderade världsherravälde, där ingen kommer att opponera sig, där ingen är någon, där ingen vill något, där ingen tillhör någon, eller några …. där är robotarna/världsmedborgarna utan nationalitet, utan kön, utan etnicitet, utan personlig identitet … lätta att styra…. Jag vägrar lyssna på skiten…

Glömde äta tillagad mat idag, men fick i mig bra näringsrikt iaf. Imorgon måndag, ska jag lämna tillbaka verktyg, och köpa ett munstycke för vattning. Vill ta cykeltur, vet inte om kroppen vill. Imorrn ska det bli tillagad mat. Mathavre o makrill.

Och nu ska jag borsta tand

…
Pirjo fick ärva Staffans jordgubbar, och kommunikationssvårigheter med afrikanska kvinnor. 3 lottlösa, och förvirrad oförståelse för arbetet i det tysta som kostar pengar som ingen vill betala, och ingen vill göra. Intet nytt på västfronten säger omvärlden. Tvivlaren säger, ”Orsa kompani lovar inget bestämt”

Ett kapitel till i boktrilogin om Sverige Landet utanför, under andra världskriget. Läst intressanta artiklar i Epoch Times. Måste plantera om tomaterna i större krukor, de nedre bladen på två plantor har gulnat lite, tror näringsbrist. Jag har inte tomatgödslat dem nåt än i år, för jag ville inte få dem så otympliga, men nu måste de få utrymme och jord och näringstillskott. Tomatsorten Ida gold har redan fått en blomma.

Avklarat två möten jag gruvat för. Önskar komma ut i skog och mark, samt på cykelturer. Benen lite stumma och stela, men det går att stretcha bort tänker jag. Jag är döende förresten. Jag vet bara inte hur många år eller decennier det kommer ta. Ja just … glömde säga det, ni är också döende. Världen blir för övrigt bara mer och mer galen, och människorna i den. Jag hinner inte med mig att ta in, återberätta och kritisera allt hyperdumt som görs, sägs och bestäms. Det går åt helvete med mänskligheten, det är säkert. Vi som vill förhindra det står chanslösa inför sån utbredd stupiditet och likgiltighet inför mänskliga värden.

…
Man trodde ju inte att den här dagen skulle komma. Man bara häpnar. Eller ? Gör man det? EU håller nu på att driva igenom ett förslag där vi måste köpa, och under överinseende förtära en ny sorts filmjölk, framtagen av det nya sammanslagna globala företaget Who B Gates (?). Han som leder företaget som numer sysslar med hela världens matförsörjning och mediciner, eller ”drugs”, som medicin heter på utrikiska. Och nä, det är inte längre egentligen ett företag utan en ”välgörenhetsorganisation” och därför slipper skatt och lagar, även om de tjänar 100-tals miljarder. Och slipper dessutom ansvar för om hans produkter på något vis skulle minska jordens befolkning drastiskt. Ett ganska fiffigt upplägg får jag lov att säga. Håller nu på att klura ut vad själva syftet med det upplägget skulle kunna vara? Hmm men nåja, jag är inte så smart som Företaget Who B Gates (?)

Den här nya filmjölken säg iaf av oberoende experter vara en förstklassig vara, och kommer inte från komjölk, utan är odlad i labb, vilket sparar en massa pengar, ja för Who B Gates (?) iaf. Min granne säger att det är ju kanon med vetenskapen, Och Who B Gates (?) ÄR vetenskapen, för att alla som inte kommer fram till samma slutsatser som de forskare Who B Gates (?) har anställt, mister sina licenser, vilket ju verkar rimligt. Eftersom den här varan är så bra, hoppar man över den tidigare vetenskapliga traditionen att göra kontrollgrupper, testa om den är nyttig eller om det kan ge komplikationer. VDn för Who B Gates (?) säger att det är en fantastisk produkt, som ska hjälpa fattiga barn i Afrika, OCH fylla på reserverna i hans ”välgörenhetsorganisation” med några hundra miljarder, och att det är helt onödigt att testa den nya filmjölken som alltså ska sondmatas ner i våra magar, med hjälp av Who B Gates (?) nya sondmatningsmaskin som kommer finnas vid varje matbutik, och regeringen för det som en gång kallades Sverige, där man tog egna beslut, för folket, har gett klartecken för att inga andra produkter får konkurrera med Who B Gates (?) sondmatningsmaskin eller labb-tillverkade filmjölk.

I Bortre Långistan, i norra Afrika har man dock testat denna produkt, och Who B Gates (?) säger att det blir strålande resultat, alla som överlevt sondmatningen, är inte döda, och statistiken för experim… jag menar produkten … kommer självklart att redovisas inom sisådär 90 år, då 100 nya liknande produkter presenterats, och ingen då levande människa kan vittna om vad som hände … så kom inte o snacka skit om att Who B Gates (?) välgörenhetsorganisation, inte tar sitt ansvar. Däremot tycks det ha brutit ut en sjukdom just i Bortre Långiostan, som på intet sätt visas ha nån koppling till den labb-producerade filmjölken och sondmatningen, i de tester Who B Gates (?) kommer att redovisa om 90 år, men som enligt oberoende faktaexperter och faktagranskare, oberoende från alla utom Who B Gates (?) förståss…. som de har försäkrat oss om att det hade varit mycket värre om de inte sondmatat folket i Bortre Långistan med den nya genmanipulerade Laboratorie- filmjölken. En matproducent som tillhandahöll kött och grönt producerat på en liten ort i norra Bortre Långistan, visade på att hälsan hos de människor som bodde i den lilla staden var ett par hundra % friskare… har så klart blivit fråntagen sin rätt att producera mat.

Det här ska alltså enligt lag genomföras i hela världen Och Madeleine Anderberg, Och Ulv Kristersdottir, nya parti, det enda tillåtna partiet som ni alla vet, eftersom de andra partierna hade egna idéer om hur landet skulle styras, och kunde inte verifieras som sanning av Who B Gates (?) oberoende faktagranskare…. Madeleine Anderbergs, Och Ulv Kristersdottirs, nya parti, Socialmoderaterna … kommer snart ut med order om hur vi ska och måste tänka för att inte begå tanke-brott. Och för att det inte ska gå så illa som för den lilla byn i Norra Bortre Långistan.

Allt det här kanske verkar skrämmande, och Ja, såklart har jag hittat på allt detta. Men det kunde varit värre, det kunde ha varit ett vaccin, som inte testas och kollas efteråt, vacciner som sprutas in i kroppen, och går förbi kroppens alla naturliga försvar, som skulle tvingas på hela världen under liknande omständigheter som i min saga här ovan. Och folk skulle kunnat ha svalt det betet helt, och inte velat få redan på forskningsresultaten som de vill gömma i 90 år – Men som tur är, så har det väl ändå inte hänt?

…
För lycklig att gråta
För trasig att förlåta
För rädd för att våga,
för feg för att droga

För sorgsen för dig
för mänsklig för mig
och tiden går
kärlek försmår

För ärlig för dig
för girig för mig
och tiden går,
över vinter och vår

Vad vill du mig?
Vad vill jag dig?
Har du hittat fram?
vem bär min skam?

Och tiden går
läker inga sår
För klok för älskog
som vishet bedrog

Kvinna älska en man
att vara sann
tiden den går
den ensamme trår

…
Solen gick ner för några timmar sedan, svalare igen, efter några dagar med nästan 20 grader. Jag överlevde ännu en dag i denna värld, där paradiset och helvetet är grannar, och kanske lika självklara som natt och dag, ljus och mörker, sorg och glädje. Den ena kan inte finnas utan den andra? En värld där de naiva som tror på makthavarnas inneboende godhet, bär lika stor skuld som de människor i makten som nu dödar oss sakta, utan att protesterna blir alltför vilda.

Det är ingen mening att berätta för folk, det de inte vill höra, inte ens om det innebär lidande för dem, eller död, om de inte får höra, och kan agera därefter. Allt oftare får jag den känslan, efter att tala för döva, skriva för de blinda och kämpa för de likgiltiga…. att… att det är ingen mening …..

Men så länge jag står, så länge jag går, får jag inte ge upp, …. får jag inte bli en av alla miljarder likgiltiga, frivilliga offer, slavar, drönare, kanonmat på stridsfälten…. jag måste sträva att dö medan jag lever, även om jag kanske inte får den välsignelsen. Brendan O’Neill, talar om den kollektiva glömskan om vad som gjordes och sades under pandemin. Om förnekelse, och eventuell skam, som gör att nästan alla väljer att glömma. Och i nästa ögonblick försvarar han massmordet i Palestina, som sägs ska rättfärdigas av 7e oktober 2023 när Hamas dödade över 1000 Israeler. I don’t buy it. Jag är inte på Hamas sida, jag är inte på Benjamin Netanyahus sida. Men 32.000 Palestinier är nu dödade i ”kriget” … eller om man skulle kunna kalla det för slakten? Hur många ska dö ? Men han har rätt O’Neill i den självvalda glömskan om de groteska omänskliga saker som gjordes och sades i ”solidaritetens” namn, under nedstängningen av världen, 2020 – 2022

Ibland har jag under livet kommit på mig att avundas de som inga känslor tycks bita på, de som allt rinner av, de som är likriktade stereotyper som inte gärna tänker en egen tanke, utan upprepar andras, för att få höra till. För det är att vara ensam, att tänka egna tankar, att ifrågasätta drev, masspsykotiskt, globalt, medicinskt experiment. Den som är utan tvivel är inte riktigt klok, sa Tage…. än idag är det ett av mina viktigaste budord. ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig” har aldrig varit min mening, ”Du skall hedra din moder och din fader ,,…. ” har aldrig varit min. …

… Men när jag i trötthet och desillusion känt som så, att jag avundats dessa likriktade stereotyper… med det samma inser vad det innebär… kämpar jag vidare. The responsibility … to human kind, is not greater for me, than any person, but the responsibility to the man in the mirror, is what keeps me going

I can not fall asleep again… can not be the zombie… must be alert, must be awake but not woke. one step… att the time… one day after another… got to keep on fighting evil,… fighting desillusion… fighting … THEM, the ”elite”

…

…
Onsdag 1 maj 2024

Känner mig ibland väldigt trött, både i kropp och i huvudet. Men det snurrar ju på bra mycket i bägge också. Livet – en märklig företeelse, som man bara kan reflektera över, och känna tristess och meningslöshet över om man har det tillräckligt bra… materiellt och med mat och så. Varje liv är speciellt och unikt, inget är det andra likt, hos människor. Jag kan ibland av bekvämlighetsskäl, och trötthetsskäl, sakna det förutsägbara, ett 8-17-jobb, familj som ”alla andra”, vilket så klart är en förenklad beskrivning.

Jag kan känna tomhet ibland. Nån form av ensamhet… inte alltid en sådan ensamhet som innebär att jag sitter och är bitter över att ingen tycker om mig, eller vill tillbringa sin tid med mig, även om det oxå så klart förekommer. Men mer en: Jag saknar nån som jag klan lita på, nån som förstod mig bättre, och förstod världen lika bra, eller bättre. Inte heller nödvändigtvis ur ett romantiskt perspektiv, även om det även dröms om detta.

Det känns ibland som att jag växt ifrån min omgivning i medvetenhet, och växt ikapp min omgivning i självbild.

Och ändå tycker jag väldigt mycket om att prata med, bekräfta de i samhället som i allmänhet räknas till en lägre social ställning. Utslagna, folk som räknas till omsorgen, alkoholister, samhällets original”, ”kufar”. Känner mig mer hemmastad bland dessa, för jag upplever dem ärligare, mer jordnära, sanna, äkta människor. Medan de flesta andra, de ”normala” de ”framgångsrika”, ”vanligt folk” bara spelar ett falskt skådespel inför varandra och mig, på nån osynlig jävla social stege, och hela tiden ska kräma tjänster eller pengar ur en.

Är jag Socialist? Är jag Vänsterpartist? Moderat?? Sverigedemokrat? Extremist? Jag tror ingendera av ovan nämnda, eller nåt av riksdagspartierna. Även om jag likt tidigare skulle mot förmodan rösta Vänstern igen, så identifierar jag mig inte längre som vänsterpartist. Om jag nånsin gjort det. Jag är mer i riktning med att underkänna hela det politiska systemet, över hela världen. Och att det trasiga systemet inte är kapabla att reparera sig självt, eftersom det motverkar deras karriärer.

Men det där är komplicerade saker. Jag önskar ibland att jag slapp rädda världen. Men om den ska räddas, måste var och en göra sitt, och vakna upp. Men ibland önskar jag att jag slapp.

Min absurda känsla är väldigt, väldigt många blir sjuka nu, och dör i större utsträckning, och att massvaccineringen är i allra högsta grad orsaken. ALLT tyder på det. Men i synnerhet vaccinisternas lögner och reaktioner eller brist på reaktioner, nu efter ”pandemin”. Jag är numer klar med att de flesta dödsfall och ökad sjukdomsbild, är redan existerande multisjuka, OCH själva vaccinerna, som alla trollats in i statistiken för ett virus de kallade corona. Och nån sjukdom som kallades covid. Jag har lärt mig att inte lita på staten, politiker, vården, myndigheter, media, globala företagsjättar, försäljare… eller för den delen i någon större utsträckning på människor i min nära omgivning.

Delvis ett eget tillnyktrande som var nödvändigt, men har vänt uppochned på allt för mig. Min världsbild. Där jag litat för mycket på andra. Där jag lutat mig för mycket mot andra. Jag har trott för mycket om några människor i mitt liv, och för lite om mig själv. Letat efter externa klippor att luta mig mot, vilket alltid resulterat i att den nidbilden jag haft om dem … så klart har rasat. Eftersom den aldrig var realistisk eller sann. Dessa v´bilder, framförallt den av mig själv, kommer jag måsta jobba med livet ut.

Därav oxå den tomhetskänsla jag började skriva om ? Och en skrämmande känsla av att inte ha nån annan att lägga över det ansvaret på… ansvaret för mitt liv. Det låter så klart absurt när jag skriver det, Men det är ärligt. Och det kommer av en livslång flykt som kanske paradoxalt nog varit helt nödvändig DÅ, för att överleva mentalt. Att fly från mig själv var alltså nödvändigt med destruktivt i längden? Och när jag inte längre kan fly, måste jag nu göra upp med det som varit. acceptera att det är så…. acceptera vem jag är,,,… och vad jag behövde göra för att överleva… och leva.

Och ibland är det jag saknar, de jag saknar en saknad av en illusion. En trygghetsillusion, som gjort mig falskt trygg. Nåt jag känner igen, och lämna ifrån mig ansvaret över mitt liv, mina känslor till någon annan, till något annat. Det är så klart ett katastrofalt ingångsläge för kärlek och nära relationer… och sex. Vilket gör att de relationerna är dömda på förhand att krascha. Och nu när jag förstår vad och vem det beror på, när jag aldrig fick den unconditional love jag hade rätt till….. Och det skriver jag inte längre ur emotionellt trauma, och bitterhet eller sorg, utan som ett konstaterande, ett accepterande en förklaring för att förstå och förlåta mig själv. Och för att kunna förlåta mig själv, måste jag i mitt hjärta förlåta henne. Vilket jag inte vet hur långt jag kommit i… eller om jag hinner innan jag dör.

Men jag är den jag är, blev den jag blev. Och jag får väl bara fortsätta jobba vidare med de förutsättningar jag har… finns inget annat

…
Jag gillar verkligen inte en av mina grannar, som är av utländsk börd. En riktig dryg jävla sprätt är vad det är, jag skulle sträcka mig så långt att kalla honom för en idiot faktiskt. Jag har än värre ord för honom om det skulle behövas, och en del av dem är knappast politiskt korrekta. Jag är innerligt less på självcensur i en överkränkt värld, där ”lagarna” håller på att närma sig ”tankebrott”, som resultat av att det är påstådda offers känslor som avgör de anklagades skyldighetsgrad. Hur i hela helvete har vi hamnat här? En bekant hävdar att det var ett misstag att ge kvinnor rösträtt, att det är därför vi hamnat här? Jag har inte frågat om hur han tänkte, men om man utgår från att kvinnor är mer känsliga, och emotionella, empatiska och bättre människor än män helt enkelt, vilket väldigt många fortfarande tänker, speciellt feminister skulle jag säga. Ja då skulle han ju ha en poäng där.

”The world began to crumble, when feelings started overruling facts” – Ricky Gervais

Det är en sjuk, sjuk, sjuk värld jag tvingas tillbringa avslutningen av mitt liv i, och de flesta hyllar galenskaperna, eller åtminstone, accepterar dem. Och det tycks inte på en fläck hjälpa att man avslöjar galenskaperna för ”vanligt hederligt folk” – de vill fortsätta tro på dem ändå. Jag tror att avskaffandet av manligt och kvinnligt, vilket sedan länge varit ett uttalat mål från den globala och nationella demokrati-diktaturen, är ett stort fett jävla misstag. För mig finns det två kön, och alla som inte upplever sig vara ett av dessa könen, är fria att tycka och tänka så. Och likt alla män och kvinnor som likt mig fortfarande tror att vi är det kön vi fötts till, så har de samma skyldigheter och rättigheter under samma lag som oss PUUUUUUNKT! – Inget annat är av relevans. Det behövs ingen Trans och bögpropaganda, det är inte uppbyggligt att hävda transors rätt att läsa sagor för barn. Det förvirrar barn helt i onödan. Speciellt osäkra barn, som kan komma att få ångra drastiska könsbeslut tids nog. Och kvinnors känslor ÄR INTE det samma som en faktisk händelse, att räkna som juridisk bevisföring. Nej, nej, nej och åter nej ! Således är det flum och inget annat än flum, att hävda att känslor hos kvinnor, är mer värda än fysiska bevis. Och Julian Assange är en politisk fånge under den Svensk- Ecuadoriansk-brittisk-amerikanska förföljelsen, och har inte begått någon våldtäkt, ej heller varit spion, men en sann journalist. Om ni tänker nåt annat, finns det massor av bevis som säger emot det ni tänker, om ni hade velat veta.

Och jag har precis samma uppfattning nu som då kring invandringen, och invandrare. Jag gillar inte invandrare nu, jag gillade inte invandrare förut. Jag gillar inte svenskar heller, jag gillar och ogillar människor utifrån hur de beter sig, vilken grad av respekt de har för andra människor, och hur de är gentemot mig. That’s it! Och för mig känns det inte viktigt att få säga ”negerboll”, eftersom det är choklad i den. Och jag hatar fortfarande när man klumpar ihop grupper till ”invandrare” i syftet att tala om hur de är och beter sig. De är precis som vi, fantastiska människor, och jubelidioter. Och svensk är du juridiskt sett när du fått medborgarskap, och då skall du dömas i Sverige efter svensk lag. Om inte, ska du utvisas om du begått brott och döms efter tydliga bevis, och döma där du är medborgare. ganska basic faktiskt. OCH – Lagar är inte att förväxla med moraliskt rättesnöre. Det var till ex olagligt i Tyskland att skydda judar från deportering till avrättning. Kom ihåg det när ni förutsätter att laglydighet per automatik är en dygd.

Jag är helt övertygad om att det är medvetet från maktens människor att vi är osams om saker som saknar verklighetsgrund och saknar relevans, för att de ska kunna genomföra sin dystopisk, människofrånvända politik, utan att vi förstår vad som händer, medan vi bråkar om vi håller på Palestina eller Israel, medan vi bråkar om kvinnligt och manligt, medan vi bråkar om huruvida vi ska ha munblöja, och fråntas alla våra mänskliga rättigheter när vi följer alla påtvingade ”undantagsregler som sedan blir lag. Jag vet att det är på de här viset. Och vem som helst, får när som helst komma och prata med mig om detta… men ingen vill, ingen vågar.

Nu håller grannjäveln jag skrev om i början på att hetsa sin ungjävel till gälla skrik genom lek, klockan 22.50. Han är en idiot, men ingen chokladboll.

Över hela världen smygs nu lagar in, som ska generera självcensur hos oss medborgare. Som bygger på vaga formuleringar om kränkningar, där bara vissa, märkliga nya identiteter räknas som kränknings-bara. Skottland, England. Och i sverige ska man passa sig vad man säger om förintelsen. Jag tänker ju att det finns överväldigande bevis för att förintelsen har skett, betydligt fler och säkrare än månlandningen. men det handlar inte om vad som är sant, och vad jag tror. Inte för de som stiftar de nya tyranniska lagarna. De skiter högaktningsfullt i transor, i kvinnor, i månlandning, i Israel och Palestina, eller hedrandet av minnet av förintelsen…. De vill skapa en osäkerhet hos världens befolkningar, som gör att vi självcensurerar våra tankar redan. Inte bara vad vi skriver och säger, utan vad vi tänker. Jag har för några år sedan kommit på mig själv att självcensurera mina tankar. Sedan dess har jag varit noggrann med att detektera sådant och befria min tanke och mitt hjärta. Så genom att förbjuda förnekandet av förintelsen, skapar man en självcensurerings-kultur, och det är DETTA man är ute efter. Det är inget problem om människor förnekar förintelsen, eller ifrågasätter hur det gick till, och hur många som dog. Om bevis finns för hur det gick till, så är det baa att bemöta de som påstår annat med bevis.

Och det är ingen slump att de pådyvlar oss dessa förkrympningar av våra egna tankar, när de samtidigt döljer ett av världshistoriens största brott mot mänskligheten när det kommer till medicinskt experiment, med halva världens befolkning som försökskaniner. Det är skenmanövrar gång på gång för att skifta fokus. Nästan allt de med eftertryck hävdar, är för att dölja nåt annat. T ex så jobbar de nu enligt sig själva hårt för att bekämpa ”desinformation” Men för dem är desinformation allt och alla som motsäger dem, kräver bevis för ”safe and effective” mm. För dem är desinformation, det vi förut kallade information.. För dem är information, ensidig och får inte ifrågasättas. Och för mig är allt som inte får ifrågasättas rejält ondsint propaganda, med onda avsikter.

Till slut vill jag vara avsluta med att kvinnor inte har snopp. Och hoppas att ingen känner sig avsnoppad av det biologiska faktumet.

Skitiga fönsterrutor förtar skönheten en aning när jag tittar ut 21:29 på kvällen över Ångermanälven och våren som som vanligt tvekar. Jag har gjort mycket idag så det blir ingen fönsterputs. Får nöja mig med en kopp espresso, ett russin och en god bok. Jack Myers we have all the time in the world, byts mot Sades the sweetest gift. Bägge är representativa för min stämning, men den första vet jag inte hur sann den är.

Strålkastare ifrån en bil på campingen bländar mig en kort sekund där jag sitter i hängstolen, nu i skymningen. Tomaterna har fått stödpinnar, kryddväxterna verkar ha stannat i växten, kålen verkar ta sig bra. Dimman börjar lägga sig på Petersborgsnipan, och Remsle och neonljusen redan tända. Någon enstaka plusgrad.

Imorgon söndag, troligtvis middag hos en vän. Igår fick en granne komma och hämta mat av mig. Rotsaker i ugn och blomkålssoppa. Jag frågade om han hade fisk så det räckte till mig. Det hade han inte

Har fortfarande fuktiga ögon nära till gråt, och jag får kämpa för att räta upp ryggen och fram med bröstkorgen och andas stolt. Varje andetag måste fokuseras på för att få in syre. Jag har deklarerat, och betalt räkningar. Och för att citera Niklas Strömstedt, ” det ger mig inre frid ”, även om det är en överdrift i mitt fall. Men för att fortsätta citera Niklas Strömstedt, och samma låt:

”Men inga änglar gråter så Gud förlåter nog mig, jag är bara människa En av dem som blev kvar på jorden ett tag Alla stjärnor brinner för män och kvinnor som får, chansen att ändra sig Inga änglar i skyn, gråter för mig”

Jag känner mig nöjd med att ha tagit ner mitt egenhändigt snickrade köksbord till källaren, och ersatt det med ett mycket mer praktiskt och mindre bord från Jysk. Mitt tidigare köksbord har alltid varit stort för min lägenhet, men jag har haft ett kvar uppe av nostalgiskäl.

Jag är nog inte rädd för att dö längre, men känner väldigt olust för att bli svårt sjuk, och en utdragen period som leder till en plågsam död. Men eftersom jag inte kan styra det borde jag låta det vara. Oftast lyckas jag med det, men inte alltid. Och just nu lyckas jag inte alls med att stänga ute tankar och inför människor som vill förstöra för mig. Och förstöra rejält alla har väl sitt, och det är väl det som är problemet. Förut hade alla sitt tillsammans. Nu sitter vi i var sina lägenheter splittring mellan könen, och inte ens längre mellan två sen utan mellan tre och flera. Splittrade mellan rött och blått, medan verkligheten av det verkliga förtrycket sker globalt och ger blanka fan i rött och blått. Ger blanka fan i män och kvinnor. De har lyckats, maktens människor, med att Söndra och härska.

Tänker på pappa, moster Maggan som har försvunnit från livet. Tänker på mina bröder som finns men inte finns. Tänker på livet som har varit, alla dessa år av djup djup ångest, förtvivlan, avgrund djup förtvivlan. Som just nu för tillfället inte drabbar mig. Men som aldrig känns långt borta. Tänker på människor som har kommit och gått. Vänskap som har försvunnit. Kärlek som aldrig blev. Familjen jag aldrig haft, och familj jag aldrig fått. Och detta till trots kan jag säga att jag är lyckligt lottad, för tillfället.

Min framtidstro, skulle kunna vara bättre. Nuförtiden ser jag väldigt lite på tv lyssnar aldrig på radio. Eftersom jag blivit varse om att dessa två medier är till för att programmera oss till lydiga undersåtar. Så att vi vid en skapande kris accepterar tyrannernas diktat som om det vore nödvändigt. Jag kan inte ens se på en naturfilm längre eftersom det mesta är klimatpropaganda även det vackraste av naturfilmer, förstörs av det falska budskapet. Väldigt litet prat det om microplaster, förgiftad natur. Det är alltid fokus på fel saker och gömmande av sanningen. Därför läser jag nästan hela tiden böcker, före jag ser på tv eller lyssnar på radio.

Värdefullt
Ja tittar då och då på konsten på apotekshuset. 30 000 för en tavla där, i textil. Det tycks måsta vara konstigt för att vara värdefullt. Men det räcker inte, det måste till att någon än mer galen finner det konstiga för mästerligt, och där är ett vansinnigt högt pris en nödvändighet. För ca 30 år sedan när jag jobbade på kommunhuset ställde jag några oljemålningar jag gjort i cafeterian. De blev knappt tittade på. De föreställde flottarmonumentet, i flerupplaga, och medvetet starka onaturliga färger. Jag hade sedan märkt upp verktygen som tillhörde vaktmästeriet med guldfärg och svart, och hade en stor pappkartong som underlag, och satte inte min underskrift på dem, ställde den i cafeterian, och log åt uppmärksamheten den fick.

Vem avgör vad som är värdefullt. Köpare? Eller prissättaren? Vem avgör värdet av människor?