…
Sitter här och funderar på om jag kanske skulle ta och gå på Bibliotekets sagostund i Sollefteå den 24e november kl 10, med transor, som har trasor på sig och som läser transiga sagor, för trasiga, potentiellt, könsligt oidentifierbara barn. Om jag skulle göra det i rent studiesyfte? Eftersom jag brukar ju tänka att det blir mer ihåligt att kritisera saker man inte sett, läst, upplevt. Jag kanske skulle tycka det vore toppen, efter att jag upplevt denna påstått glada glittriga kulturyttring. Jag kanske har fel i att det är ren propaganda för att avskaffa könsidentiteten hos i synnerhet män?
Nä jag skämtar så klart. Jag varken vill eller bör. Föreställ er en vit man i medelåldern, som dessutom är att betrakta som högerextremist, till följd av det utomparlamentariska val han gjorde, i all naivitet, när han trodde att ”Stopp min kropp” gällde även män, även när det kom till valet av injicering i sin egen kropp av kemisk/biologiska substanser…. Jag skulle tippa att det räcker att ens gå in i huvudentrén den dagen, i annat syfte än att lyssna på transors trasiga könsupplevelser, t ex att låna böcker. Låna böcker så man kan läsa och vidga sina vyer för att bilda sig en egen uppfattning om sin omvärld… det skulle räcka för att bli betraktad inte bara som en suspekt figur som hatar o-könade, eller fler-könade, utan troligtvis skulle det även göra mig till misstänkt sexbrottsling, och värre än så.
Och nu för tiden är en misstanke, tillräckligt för att sätta igång drev, utredningar, avlyssning mm mm. Nä hörrni, det finns gränser för vad jag utsätter mig för!
Dessutom är det på min sur-gubbe-fika-tid, på ett av stadens anti-vax-caféer. Så som den etikett det caféet fick när jag och en till ovaccinerad hade mage att motsäga oss direktivet att delta i ett globalt medicinskt experiment, i det närmaste under tvång, och öppet erkände det, utan munblöja över munnen, medan vi drack den dryck vi ärligt betalat för av caféägaren.
Det är då för stunden då kanske bäst för alla inblandade parter att en tvivlande, konspirationsteoretisk, högerextremist likt mig inte ens i TRANSparent studiesyfte på plats studerar spektaklet som kallas av dem själva för en ”Normkreativ sagostund utan gränser och normer”. Men kanske allra bäst är det för mig. MEN, är det bra för världen? Ja, nu skiter ju enligt mina erfarenheter världen fullständigt i vad jag tycker och tänker, och det i sig, är väl egentligen inte speciellt sårande. Värre är att de kritiska frågeställningar jag inte är ensam om att ha, inte tillräckligt tas på allvar, inte ens beaktas. Med tanke på vad det redan nu leder till, och vilka katastrofscenarion detta förfarande riskerar leda till i framtiden.
Gränslöshet, är alltså vad som inte bara föreslås, utan också genom en propaganda, nästan lika ihärdig och intensiv som den om en global massvaccinering i form av en icke tidigare skådad omfattning, som drabbat världen, och drabbar oss ännu. Gränslöshet? Som Martin Sjödins gamla skröplige men rolige farbror Erik sade när han såg på TV något flummigt program, där någon förespråkade ett ”gränslöst liv”.
– Ett gränslöst liv? Vad är det för ett liv?
undrade Martins Farbror Erik.
Uppfostran utan gränser? Nu är ju det ett dåligt exempel av mig, eftersom även detta, är en realitet i vårt dystopiska, världsliga förfall och dekadens. Men ändå, är det vettigt? I alla andra däggdjursarter, praktiserar föräldrarna fortfarande tillrättavisning i sin uppfostran. Människan, den i västvärlden, har övergivit tanken på föräldrarna som ansvarig för sin egen avkommas utveckling till en frisk, stark, stryktålig individ. Och Människan, människan i västvärlden, är det enda däggdjur som försöker sudda ut gränser mellan könen. Och observera, det handlar inte alls om tolerans för icke binära kön, som hens, Men intolerans mot binära kön, dvs man och kvinna som vi faktiskt föddes till, vad än transor och galningar med förslag om artificiella livmödrar hävdar. Det handlar om intolerans…. intolerans mot de biologiska kön som vi haft så länge människan varit människa. DET vill man ändra på nu.
Det finns en internationell kvinnodag, det finns till och med en internationell MENSdag den 28 maj. Ja osså den 19e november så ska vi fira den internationella MANSdagen. Frågan är om vi ska fira den, eller om det är toxid manlighet? Men när har HBTQ sin dag då? Om man ser till medieutrymme, och spridning, så är den mellan 1 januari till och med den 31 december varje år nu för tiden. Varar typ 365 dagar om året. Varför? – Det är en viktig fråga? Varför läggs så mycket tid och pengar på att av-köna i första hand män och manlighet, och kalla den för toxid? Har man ett mål med detta? Svaret är JA. Alltid när en intensiv, långvarig propaganda som kostar pengar i miljarder, så finns det en agenda, och ett mål. Och det enda vi vet med säkerhet om det målet är, att det inte handlar om maktens omtanke för folk och minoriteter, För det är i slutända de stora globala ekonomiskt makterna som backar upp denna av-köning ekonomiskt.
Transorna själva, bögar och lesbiska är inget hot mot mänskligheten. Men propagandan, för det som norm, är ett hot. Propagandan MOT kärnfamiljen, MOT manlighet och kvinnlighet. MOT traditionella könsroller. DET är ett hot mot mänskligheten. Gränslöshet? Vill vi verkligen ha gränslöshet? Lagar… är inte det en form av gränsdragning? Är det fel? Är det inte en gränsdragning att om en kvinna säger NEJ vid sexuellt närmande, så är det NEJ som gäller? Ska vi vara gränslösa? Sen tycker ju iofs jag att det borde finnas rätten till gränsdragning vad man med starka påtryckningsmedel försöker spruta in i våra kroppar, genom vaccinsprutor och läkemedel. Men jag har äntligen lärt mig att det är konspirationsteoretiskt och högerextremistiskt att tänka så. Men iaf… en sorts gräns, som vi efter andra världskriget var eniga världen över satt aldrig mer skulle medicinska experiment få utföras på människor, efter vad som kommit fram om vad Nazisterna och DOKTOR Mengele gjort medicinska experiment på ”sinnessvaga” Judar, Romer m fl m fl. Det är glömt nu… Nu gör man det igen, för att nu är man ”solidarisk” och man tar en kula för laget liksom.
Gränslöshet, ”Normkreativ utan gränser och normer”? I skuggan av alla dessa påhittade kriser och ädla mål, är det nämligen precis tvärt om vad gäller gränser. Jag är osäker på om folk inte märker det, eller inte bryr sig om det när demokratin avvecklas i rasande fart världen över.
Att ett nej var ett nej, dög inte längre i den ”normkreativa” världen. Män i synnerhet, eller i praktiken egentligen ENKOM män måste försäkra sig om kvinnans medgivande vid sexuellt umgänge, och det räcker inte att göra det initialt, utan det är mannens ansvar att försäkra sig under hela det tänkta samlaget. I praktiken är det enda sättet som man att säkerställa juridiska säkra grunder för ett sexuellt umgänge, att få kvinnan att skriva på en fullmakt. Fast med vittnen då så klart, eftersom kvinnan kanske kan ha varit påverkad av låt oss säga alkohol eller andra droger, och därför inte kan hållas ansvarig för sin egen namnunderskrift. Vittnen behövs alltså till fullmakten. Och i Jämställdhetens namn och den normrkreativa revolutionens sak, bör det så klar vara representativt med vittnena. Ett lesbiskt vittne, en bög, en svart kvinna, en vit kvinna, och några bokstäver till efter HBTQ ++ men inga män, för de är jäv, så klart, i vår nya normkreativa värld.
Ett Nej är ett Nej, räckte inte längre. Kanske är det Göran Perssons fel. När han som finansminister om och om igen blev tillfrågad om han ville bli statsminister, sa han nej så många gånger att det blev parodiskt. Göran Persson blev som ni vet sedermera statsminister, för att sedan efter det avancera till Greve Persson. Då var ett nej inte ett nej. I’m just saying”!
Jag har nog varit en suspekt misstänkt brottsling sen jag ploppade ut ur en icke artificiell livmoder, vars livmoderbärare hatade män (fd benämning på kvinna, innan det var en kränkning mot andra att hävda att bara kvinnor kan få barn) Gentemot män sätts mer gränser kring kärlek och sexualitet än någonsin, ingen gränslöshet tillåts. Således är det bara vissa som ska åtnjuta gränslöshet har jag förstått.
En lång man med ett brett flin, som inte kan gå i högklackat, traskar omkring fritt överallt som sig bör, en utan högklackat smink och dylikt får tänka sig för vart han sätter sina fötter, får tänka sig för innan han ge en kvinna en komplimang, eller till och med berömmer barn. Det är ett suspekt beteende nämligen… i vårt jämställda samhälle. Allt detta, har blivit en hel del No-go-zoner för mig, för att jag inte vill utsätta mig för den könsliga Mccarthyism som uppstått. Vi lever i en värld där män i synnerhet är skyldiga till de kunnat bevisa motsatsen. Mina vänner G och L-P, när vi tar långa promenader, när vi hamnar bakom en kvinna eller ung tjej, är villiga att ta omvägar, pga risken att kvinnan framför ska uppfatta det som kränkande, hotfullt att vi går där. För egen del är jag högerextremist, så jag går där jag går. Vill kvinnorna eller G eller L-P vika av får de göra det.
Vi lever i en värld där minsta misstanke kan förstöra män-iskors liv, och där det görs så, utan att reflektera en sekund över det beteendet. Ingen rök utan eld, det stämde inte ens innan människa bemästrade elden, och till slut ser ingen nånting för röken som spritts utan eld, och alla förutsätter att det brinner. När man försökt släcka röken med vatten, är man troligtvis för feg att erkänna vad man bidragit till,och vidhåller att det brann…. kan även kallas lögn. Kärlek ? nja… ja vet inte ja…
Jag tror jag vill avsluta med att citera Lasse Holm. Det är inte ofta.
”Är det det här du kallar kärlek? (Det här du kallar kärlek?)
Vill jag inte längre va’ med
Är det det här du kallar känslor? (Det här du kallar känslor?)
Är det inte någon idé”
