TomasTvivlaren

…
Tvingade ut mig på en kvällspromenad. Vackert, bara några minusgrader, och halvvägs började sagolika snöflingor falla, och ibland i mörkret var det som att hamna i en Amerikansk julfilm från förra seklet. Vackert. Idyllen stördes på slutet av nån Epa som studsade fram på vägen i takten av bastrumman, genom högtalaren som troligtvis var dyrare än bilen.

Men idyllen nådde inte ända in i hjärtat och själen, som inte är jätteharmonisk. Det är flytt på gång. Och otydliga besked har ställt till det. Under tiden, skrikande grannar och takfläkt. Flytten dröjer till troligtvis början av februari. Inte vad jag blev lovad. Sängen jag beställt, har inte heller kommit. Jag är i ingenmansland nu, vill få flytt överstökad o komma till ro. Mycket att göra och tänka på. Jag får väl behålla inspelningen jag gjort av skrikande grannar, så jag förstår hur bra jag har det på nästa plats?

Vintern är lång, när man går omkring och väntar., när hemma inte är hemma. Tar kamomillte, med lokalproducerad honung, och hoppas det ska hjälpa mig att komma till ro ikväll och inatt. Köpte strängar, ska stränga om 2 gitarrer o sälja, men kommer inte pruta på priset nämnvärt. Blir de för snål, ger jag bort dem hellre till nån jag tycker om, än att sälja dem till underpris. Den var trögläst boken av Peter Söderlind. Osammanhängande, svårt att få grepp. Den ”börjar” liksom aldrig. Bara flyter omkring i flummiga känslor, och förvirrade metaforer, kring de tänkta ämnena: Whiskey, Ådalen, återflytt, familj. Ämnen som lockar, men aldrig riktigt kommer fram ur flummet.

Insåg att jag köpt dyra Makrillburkar på Coop, var en tia billigare på Lidl. Köpte 7 x 3 på Lidl också. Klarar mig några månader i krig, om de inte bombar direkt PÅ mig. PÅ tal om Lidl, den nya byggnaden står skelettet klart på, men den ser inte nämnvärt större ut ? Kanske blir bättre ändå? Huvudsaken att Ulf O-Schön får konkurrens. L’appuntamento strömmas på Spotify, Ornella Vanoni sjunger. Gillar melankolin och rytmen. Idag blev eg inget gjort i förberedelser, men har jobbat järnet sen i början av dec, så jag fick ledigt idag.


Känner mig lite Opphängd o nedschläfft nu, både i kropp och själ. Konditionen ändå okej, med tanke på att jag inte hunnit/orkat promenera under flyttkaoset. Men nu tar jag tag i motionerandet lite igen. Och själva flyttdagen, blir det väl både styrketräningspass och motion. Min kropp älskar väl inte längre att sova på en madrass på golvet. Stelt och hårt. Fikar varje dag nu, för att komma ifrån det o-hemliga hemmet. Och ser sällan fram till läggdags. Men under omständigheterna klarar jag det bra. Men små-less nu ändå. dagarna är snart 40 minuter längre nu än på Tomas-dagen. Och när jag troligtvis får flytta in, är dagen 2 timmar och 45 minuter längre. Sen har jag en månad på mig innan jag ska börja för-odla. K, som mitt hjärta stundvis har ömmat för, reser till Portugal och vandrar i vår hon, och för-odlar därför inget på sin tomt. Men hon är fin… tycker Kalle… eh Tomas.

Finns många vackra, … men … vad hjälper det mig ?
Nu blir det ändå till att bortta tänderna utan nervgiftet fluor i tandkrämen, men gnugga och tand-tråda. Att hoppas på en bättre värld imorgon, utan att göra nåt för att få till den, vore naivt. Men en piggare kropp och själ kanske, och några trevliga möten, och lite mer undanstökat inför flytt. Det är väl rimligt? Äh jag hoppas på det oavsett om det är rimligt eller ej. Jag är van att bli besviken…. och sviken. Jag är starkare än somliga tror!
Men ikväll: Opphängd o nedschläfft!

…
Ännu har världen inte gått under. Det beror ju på vad man menar med det uttrycket också? Även om världen, som vi känner till dem, naturligtvis KAN gå under helt och hållet, antingen att allt eller det mesta av liv på jorden, utplånas, eller att människan som den dominanta arten på jorden kapitulerar. Det är så klart möjligt. Men inte vad jag oroar mig för. Däremot en global ekonomisk krasch, med oanade konsekvenser när JAG använder uttrycket ” världen går under” är mer närvarande i mitt sinne

Hur som helst, om det sker, är det inte mycket jag kan göra för att förhindra det. Några katastrofscenarion florerar i mitt huvud. Det värsta innebär att jag blir av med hem och inkomst, och får ge mig av till skogs eller nåt i den stilen i händelse av krig . Då vete tusan , man överlever länge i köldgrader? Alla kattvideoälskande, dekalpositivister, resonerar så klart att eftersom världen inte gått under ännu, så kommer den inte göra det nu eller sedan heller. Samt, tänker de nog, att om det bara tänker positivt, så kommer inget hemskt hända även när det hemska händer. Det har funkat hittills i deras liv, och därför kan de bara dra den enda slutsatsen. Kan inte och vill inte se om det kommer en fara som riskerar utplåna dem/ oss. Så de vänder faran ryggen och litar fullt ut på sina bödlar. Vi är olika. Att min tillit blev allvarligt skadad under hela min uppväxt, gagnar mig nu som Tomas tvivlaren, för att upptäcka och ifrågasätta auktoriteter och deras dystopiska agenda.

När jag läser Peter Söderlinds bok, ”sjunktimmer” som handlar om återvändande till Ådalen och uppstartande av ett whiskeydestilleri, Peter som återvände från Göteborg. Då kommer jag att tänka på min far. Peter skriver lite väl melankoliskt, men gillar ändå boken. Något gör ont i mig när han talar och skriver om sin fru och sin dotter. När jag är ärlig mot mig själv, så vet jag att jag önskar mig att jag haft en egen familj. Jag tror inte det är möjligt dock. Jag tror att jag likt Frodo Baggins i sagan om ringen, som blev huggen av Witch-king of Angmars svärd, var på såren från det livet ut. Men jag hade så gärna velat vara Sam, Samwise Gamgi, som i slutet var filmen, möttes av sin dotter, som kom springande, små honom, och i dörren stod hans fru Rosa. Av alla hjältar och karaktären i sagan om ringen, hade jag velat vara Samwise Gamgi, familjefadern till slut that was my hero.

Jag tänker på pappa ibland, och saknar honom. 2007 gick han bort, 67 år ung. Morsan enligt uppgift några år efter detta. Vad gäller far tror jag det var en propp i hjärnan eller hjärtat. Bror sa ”åderförkalkad”, som dödsorsak. För mig betyder det något annat . Men pappa var min familj, en hur ofta han var onykter och full, när vi pratade vid via telefon. Men hur många gånger hans svek sina löften, vilket hände relativt ofta under min uppväxt. Något mindre ofta i vuxen ålder. Men han var i vuxen ålder, den som ville vara min familj, min far, min vän. Han fanns ändå där emellanåt, mellan svek och frånvaro , han ville tillbringa tid. Bröderna är vid liv, N och D, men de finns inte i mitt liv. Har egentligen aldrig gjort. Som personer saknar jag dem inte alls, N tycker jag inte är en schysst snubbe helt enkelt. Och D känner jag inte alls. Jag saknar att ha bröder men inte dom människorna.

Snart 40 år som vuxen singel med några korta avbrott. Vanan gör sitt. Jag har ingen kunskap i relationer av samboformat. Allt jag fick lära mig var hur en dysfunktionell familj betedde sig. Allt jag fick lära mig, vare svek, hat, sorg och övergivenhet. Jag skulle inte ha en aning om hur jag skulle kunna fungera i en kärleksrelation, i en vardag, i en familj. Och ändå är det vad jag i hela mitt liv önskat mig mest av allt. Att få vara man till en kvinna och far till ett eller två barn. Tänk så livet far fram med oss?

Jag lever så att säga bland mina flyttkartonger ännu. Och snuvan hänger kvar fast jag torkar golv dammar och vädrar varje dag. Jag tycker jag gör det bra. Emellanåt kämpar jag på ett hårt. Härom dagen, flyttade jag själv med hjälp av min cykelkärra förrådsmöbler och ett överfullt förråd till nya adressens förråd under 5 timmar. Sedan var jag fullständigt utpumpad och vänsterknäet tog stryk. Åldern!
Jag tror att leder och sånt får mer illa när jag får korta muskler till följd av att jag inte stretchar tillräckligt ofta. Jag ringde en av de som jag då och då hjälper med olika saker för att höra om en bil skulle kunna hjälpa mig lite. Men den personen kunde inte. Då tänkte jag att jag gör det själv och struntar i att ringa dem. Så som jag oftast gör.

Ibland är jag ute och reser om kvällarna, via Google earth, man kan komma ner på street view i de delar av världen som är kraftigt bebodd och trafikerad. Men jag gillar bäst att hitta någon avsides plats. Ibland kommer människor med på bild, deras ansikten blir automatiskt blurrade. Jag kan tycka det är synd, men i denna övervakningsvärld av tyrannisk kontroll av människor, är det märkligt hur det inte kan få synas på bild på Google earth, medan ett globalt kamerasystem, med ansiktsigenkänning och digitalt ID håller på att försöka genomföras utan att vi folket blivit tillfrågade. Kärnan i den frågan är att VI inte ska få se, medan DOM ska se allt, dom som i de icke demokratiskt valda västvärlds”ledare” som inför diktatur… utan att majoriteten lyfter på ett ögonbryn över det. Jag kan t ex inte ta ett foto, var som helst på offentlig plats utan att folk känner att deras integritet är kränkt, men samma människor godtar passivt total övervakning av deras liv från globala despoter. Vilket liv hörrni!?

Men idag var jag en sväng till Nigeria, Och en sväng till Kongo, och till sist damp jag ner i Moskva. Och där satt en blurrad äldre man med munkfrisyr, på en kanalbåt i Moskvafloden, och tittade ut mot Moskvaflodens ”strand”. Jag kan i såna ögonblick undra vem han är, och vad han tänker? Likaså kvinnan som gick med sina matvaror på huvudet i Nigeria, i en allt annan än idyllisk paradis-badstrand ? Ett industriområde. Och i Ekvatorialguinea fanns en kort sandstrands-sträcka utan folk, bara spåren i sanden, efter bilen som fotade åt Google. Men vem satt och körde? Fick han betalt? Var han fattig i plånbok, och rik i själen ? Lever han idag?

Slutar Google-resan, går upp och snyter bort mer slipdamm, som aldrig verkar ta slut, när jag inser att det blir nog inge mer sömn den här natten. Tar en öl på morgonen, alkoholfri. Släcker törsten bra. Sedan en tallrik fil o Müsli. Det är söndag, och ännu har världen inte gått under. Det beror ju på vad man menar med det uttr……..

Det är synd på ett vis…

Apropå simma och dyka, det här med kön och identitet alltså!? Jag har den uppenbara känslan av att folket, så länge det funnits nationer och riken, konstant, varit utsatta för lögner och bedrägeri från makten. Divide and Conquer . Man ser till att det finns konflikt mellan delar av folket, och/ eller kuvar dem, gör dem ”ofarliga”. Ett sätt är att karaktärsmörda, via rykten, som gör att folket sköter om exkommunicering ÅT dem. Det är i alla lägen helt beroende av att folk själva sköter om att förtrycka folket åt dem. Eftersom de är Out-numbered.

Som jag förstår det, så skapar dessa tyranner ibland själva händelser och situationer som går att använda för att förtrycka och kontrollera och splittra folket /folken. Enighet hos folket, personlig styrka och egenskaper som kan ena folket, räds de. En stark, folklig ledare, klassisk maskulina, egenskaper, och familjens kärna. Allt detta är ett hot mot deras totala makt och kontroll över oss. Vilket förklarar en hel del av de rörelser de skapar och stöttar. Ibland skapar vi själva rörelser som splittrar, som tyrannerna, förstår att stötta och utnyttja. Och jag tänker att både feminism och HBTQ är sådana. Som utan tyrannernas underblåsande, hade förblivit små intresseorganisationer med ett underifrån perspektiv, att slåss för minoriteters rättigheter. Eller för det som senare kommits att överges i feminismens manifest: jämställdhet. Och nu fokuseras på ”kvinnors rättigheter” eller ”homosexuella och transpersoners rättigheter”. Dessa rörelser och idéer är väldigt lätta att kidnappa och utnyttja för tyrannerna.

Det är lite synd ändå ……
Tyrannerna vet om att det blir antingen konflikt mellan oss som ogillar toppstyrning av vilken sexualitet eller vilket kön vi ska tillhöra på ena sidan, och å andra sidan de som både de facto blivit förtryckta och eller marginaliserade i samhället tidigare. Samt de som ser det som Power-grabbar, och känner makten berusar i blodet som kommer med offerrollen, i ett samhälle där lagarna och narrativet stöttar kränkthet utifrån hur de självutnämnda offren känner sig. Och där bevis bortom allt tvivel innan man blir fälld är blott ett minne. En känsla av makt och hämnd, från en del, en betydande del i dessa två grupperingar som utnyttjas och styrs av tyrannerna, för att splittra, män och kvinnor, splittra, heterosexuella och homosexuella, splittra folk som vet vilket kön dom tillhör och folk som inte vet det, splittra, fattiga och rika, splittra anställda och icke anställda, splittra, sjuka och friska

Det är lite synd ändå …..
För jag hade hellre allierat mig med kvinnor, homosexuella, könsförvirrade, sjuka människor, friska människor, arbetsföra människor, MOT tyrannen. Men när jag belyser detta, så framställs jag både av dessa rörelser och av tyrannerna som styr dem, som misogyn, homofobisk, Toxic, hatisk mot folk av olika härkomst, när jag egentligen är precis det motsatta. En stark kritiker av totalitärt, förtryck och propaganda. Vem och vilka tjänar på det? Feminister och HBTQ känner en nyvunnen makt , utan att reflektera över vad som går förlorat. Och barn och ungdomar, som av många andra anledningar i en skapad, otrygg tillvaro, börjar i större utsträckning än nödvändigt, ifrågasätta sin identitet och sitt kön, för att det blir presenterade inför en känsla av makt i sin offerroll. Där man genom att anklaga, baserat på ” upplevd, kränkthet ”. Män i synnerhet, eller alla, inklusive kvinnor och HBTQ, som inte anammar tyrannernas narrativ. Divide and conquer

Så lite synd är det allt, att man låter sig förledas att bli ett verktyg mot folkets sammanhållning. Lite synd, är det allt att till exempel feminismen och HBTQ blir ett verktyg för splittring som gynnar tyranni och censur, begränsad yttrandefrihet och resulterar i fängelse om någon blir kränkt. Lite synd är det allt att det blir en attack mot den, både för livet och demokratin livsviktiga, humorn. Humorn och yttrandefriheten, demokratins, sista utposter, är under attack. Journalismen, är redan är över och dödad av tyrannerna. Likaså vården och matindustrin. Nu instiftar man lagar som gör att man riskerar fängelse, om man skämtar, eller uttalar en sanning. Nu stiftar man lagar som fängslar, de som avslöjar brott mot mänskligheten.

Det är lite synd ändå …
Att vissa kvinnor faller offer för feminismen, och vissa homosexuella och osäkra på sitt kön och sin identitet, faller offer för regnbågsrörelsen. Blir ett verktyg för att splittra familjen, manlighet, samhällen, sammanhållning. Verktyg för att införa en totalitär, global stat, det är lite synd ändå

På en personlig not, så är det svårt att finna reda i allt som sker. Vem och vad ska man tro på? Det finns gott om domedagsprofeter, ute på nätet nu. Och man kan lätt drunkna i Dess hopplöshet och mörker. Och på andra sidan finns dekalpositivisterna som finner någonting positivt i en gullig katt när hela deras tillvaro rämnar och deras barns framtid tas ifrån dem. Allt och inget är möjligt, och omöjligt. Men det är gott om information, trots att man gör vad man kan för att dölja information för oss människor. Och det är inte lätt att veta någonting säkert. När man läser domedagsprofeterna som självklart kan ha rätt eller delvis rätt åtminstone någon eller några av dem, att det blir en ekonomisk kris utan Dess like. Det tror jag nog ändå. Och det räds jag så klart. Fattigdom, svält eller värre, en dystopisk, tyranni, med teknokrati och Transhumanism, vilket är på modet nu. Där vi existerar men inte lever, där man kan ta på oss men ingenting känns.

Ingen kan med exakthet spå framtiden dock. De som får rätt, får det utifrån ett perspektiv att miljarder människor gissar framtiden, och någon måste ju rimligen gissar rätt då? Men en sak är säkert och det är att ingenting är säkert av det vi tar för givet idag. Och det kan komma en tid, väldigt snart, då vi längtar tillbaks till det världsliga problem. Vi beklagar oss över idag .

Och vad ska då alla makthungriga offer göra när vi alla är splittrade?

…
Ett gott nytt år, sägs det?

Ett nytt år, sägs det, fullt av falska förhoppningar, och ännu mer falska löften och lika många falska människor. Vad blir nytt utöver siffrorna 2025? Och av det som blir nytt, vad blir bättre? Ingenting, är min erfarenhet, BLIR bättre. Man får göra det bättre. GÖRA det bättre! Och väldigt lite tyder på att folk vill GÖRA någonting bättre om de måste göra det själva

” Remember, Red, Hope is a good thing, Maybe, the Best of things. And no Good thing Ever dies. I Will Be Hoping That this little finds you and finds you well.”

Hopp är någonting gott, säger Dufresne i filmen ”nyckeln till frihet”.
Det är sant, det måste vara sant. För att utan hopp kan ingenting bli bättre och ingenting blir bra. För att utan hopp så försöker ingen göra det bättre. Men även de som hoppas att andra ska komma och göra det bättre hoppas kanske förgäves, om de genom passivt stöd till ondskan försätter sina räddare i maktlöshet och minoritet. Kom ihåg att tyranner ALLTID är i minoritet utan sina följare, sina passiva och aktiva följare. ALLTID

En sak jag inte förstår, är hur vuxna människor med barn och barnbarn, inte reagerar. För icke-handling lämnar de över, lämnar vi över en fruktansvärd värld till dem, barnen och barnbarnen. Beroende på vad man upplever som fruktansvärt? Från sagan om ringen:

Aaragorn:
”What Do you fear my lady?
Eowyn: A cage, to stay, behind bars until use and old age accept them and all change of valor has gone Beyond recall or desire.
Aaragorn: You Are the daughter of Kings, shield, maiden of Rohan, I do not think That Will Be your faith

Sagan om ringen är en saga. Och sagor kan användas både för att upplysa och för att förleda. Så kan också sagor om vad som är sant och gott. Här får man tänka i metafor för att förstå. Till exempel idén om den goda kungen och det adliga blodet är i sig en inkörsport till tyranni. Men samtidigt är metaforen om buren i exemplet, oerhört talande och sant.

Ett gott nytt år, sägs det? Men ingenting gott kommer i vår famn, om vi inte ser till att det gör det. Och ingen kommer och öser sanningar i ditt eller mitt huvud. Speciellt inte de som påstår sig ha patent och ensamrätt på sanningen. Det är med all säkerhet de som ljuger. Hur vet man vilka som ljuger? Jo man vet genom att kolla vem och vilka som censurerar, andra människors tankar och ord, det är de som ljuger.

Ingenting gott kommer 2025, om vi inte gör gott, om vi inte står upp mot ondskan, och mot ondska. Och för att kunna göra det måste vi kunna identifiera vad som är ondska och vilka som frodas av den. Och för att kunna göra det behöver vi kommunikation. Öppen kommunikation. Ifrågasätta allt. Och i synnerhet ifrågasätta makt och ”faktagranskare” Faktagranskare är uppenbart styrda av de som i stor skala ljuger för oss, styr över folket, folken över hela världen.

Så hur definierar jag ondska? Och vad tycker jag är gott? Stora frågor så klart, utan entydiga svar och ett klart tydligt facit. Men låt oss fundera kring detta!

Tidigt i livet, när jag enligt egen mening var mer naiv. Då antog jag hållningen att ondskan bara var frånvaro av godhet, precis som att mörker bara var frånvaro av ljus. Det vill säga att ondska inte är en egen kraft. Nu är jag mer osäker på den definitionen. Jag har tvingats se saker jag inte tyckte att jag behövt se förut. En form av det röda pillret, i the Matrix. När man väl tagit det pillret finns ingen återvändo till den trygga ovetande bubblan. Ingen återvändo till illusionen och den falska tryggheten . Du kan inte göra osett vad du redan sett. Du kan inte, inte längre veta det du lärt dig.

Och här uppstår en svårighet i hur man beskriver det som egentligen inte går att bestrida, vad som sker utan att ljuga eller förneka det man ser och hör och vet. Jag inser ju att när jag vittnar om vad som sker i världen via blogg, så går lite eller ingenting fram till alla som föredrar det blå pillret. (the Matrix) och innan det når fram, oavsett hur sant det jag vittnar om är eller inte, så har det inte fastställt eller ens ifrågasatts. DET är enligt mig en del av definitionen av ondska, att folk inte ens får chansen att vara för eller emot. Att tysta eller låta sig tysta när det gäller saker som är avgörande för våra liv och vårt välbefinnande. Tystnad i naturen, långt bortom bruset och lögner och propaganda är enligt mig av godo. Två sidor av samma ord, ordet tystnad. På samma vis är ordet mörker, ett dubbelbottnat ord. Mörkret är i naturen och livet, bara en del av allt precis som döden är motpol och syster och bror till livet. Och vi använder ordet mörker, som för att beskriva ondska, precis som dom använder död och döden för att skrämmas, för att uppnå lydnad och kontroll av jordens människor. I naturen kan skyddet av mörker, vara skillnad på liv och död. Men eftersom många jägare jagar i mörkret, kan även illusionen av trygghet, att inte bli sedd leda till en död.

Att förstå att restriktioner i människors liv hindrar dem från att leva ett gott liv och ändå stötta. Dessa restriktioner är ondska enligt mig. Att bevittna en hängning eller en avrättning av en till ett brott, oskyldig människa, utan att protestera, är för mig ondska. Att applådera avrättningen är fegt och ondska. Feghet kan i förlängningen bli till ondska i sig. Ingen som talar om för dig och mig att det gör saker för vårt eget bästa, gör det för vårt eget bästa. Alla som på olika sätt försöker nå dig har en tanke en baktanke, och det flesta av dessa vill styra över dig och komma över de tillgångar du har.

Till och med kärleken ligger i risk för att utnyttjas, och vilja få ut något av dig / mig. Styra över dig / mig. Även den mest osjälviska känsla och tanke kring kärlek, har en sorts egoistisk belöning som ligger i vår natur. Och ändå, är kärlek en av ondskans värsta fiende. Och få saker ogillas så mycket av ondskan som kärlek. För de kan inte kontrollera kärlek. Så kärlek kan aldrig vara ondska. Men den kan utnyttjas av ondskan. Precis som hopp. Om något bättre kan utnyttjas av ondskan för att byta en ondskan mot en annan. Syrien, Assad.

Ett gott nytt år? Ja kanske? Men inte utan ansträngning! Inte utan att ifrågasätta och sätta sig upp mot vad som nu sker i Sverige, i världen. Som sker bland dina medmänniskor. Inte utan att stå upp för mänskliga värderingar och rättigheter. Inte utan att stå upp för mänskligt liv. Antibiotika till exempel står för Anti liv. BIOS är liv enligt grekiska. (Doktor Sam Bailey)

Ett gott nytt år? jo, men inte utan möjligheten att äta giftfri mat. Inte utan möjligheten och rättigheten att själv välja om man vill injicera gift i sin kropp. Och framför allt inte utan möjligheten att få yttra sig fritt och ställa frågor, ifrågasätta makten utan att riskera att bli av med jobb, inkomst, riskera fängelse, riskera att bli utestängd från gemenskap . Inget gott nytt år, om Facebook, Google, YouTube och världens numer, icke suveräna nationalstater försöker censurera information som avslöjar deras brott mot mänskligheten.

Ett gott nytt år? Ja kanske. Men bara om du tänker själv, ifrågasätter och vågar stå för något viktigt. Som till exempel dina och våra barns framtid och våra egna liv nu

Ett gott nytt år? Inte om globalister har makten att stänga bankkonton för människor som har andra åsikter än de. Detta sker nu Ett gott nytt år? Ja kanske, men det kommer inte automatiskt

…
Jag känner många, som om man träffar dem på tu man hand, beter sig, och uppträder som genuint goda människor. Åtminstone utifrån hur jag känner att en god människa är och beter sig. I en fri värld, borde det ju vara upp till var och en, att själv skapa sig en uppfattning om vad som är godhet, och vad som är ondska. Men vi går allt mer mot en tid då det inte heller får bestämmas individuellt. Tack Laleh för denna <3

Men med all respekt för människors ork och upptagenhet, så tror jag att den stora delen inte har en aning om vad som håller på att ske, i Sverige och västvärlden, och världen, och resten förstår, men vill inget veta, och går gladeligen med ögonbindel mot det som åtminstone jag upplever som en fruktansvärd framtid, för de av oss som överlever de förändringar som de genomdriver mitt framför oss.

Fråga: Om en person, … person A ler mot person B och hälsar vänligt, men öppet hävdar att såna som person B borde utrotas, är Person A fortfarande en trevlig, god människa ?

Följdfråga: Om en person, … person A ler mot person B och hälsar vänligt, men passivt tycker att såna som person B borde utrotas, och därmed genom tystnad och likgiltighet låter det hända, är Person A fortfarande en trevlig, god människa ?

Jag minns ju från den arrangerade ”pandemin” som inget annat var och är, än att med dylika event ge sig själva tillåtelse till ”hårdare lagar” … med andra ord, tyranni och diktatur. Global diktatur… vilket även regnbågsrörelsen, Klimatrörelsen är, samt ”krigshoten” är. Jag minns ju hur vanligt det då var att människor … helt vanliga människor, som troligtvis log vänligt, och var goda människor i mångt och mycket … hur de kunde vända sig mot sina medmänniskor pga deras medicinska val, vända sig mot de som ansåg att deras medicinska val var deras egna. Och t ex han som menade, när jag förklarade det otäcka med vaccinpass, som begränsade ovaccinerades frihet, så sa han att om jag bara gjorde som dom sa, så skulle jag ju vara fri att göra som jag ville.

Jag stötte på många dylika påståenden under den arrangerade ”pandemin”, som vart och ett skulle fått en fri människa från 40 år tillbaka att både tappa hakan av förvåning av stöttande av tyranni…och dessutom mangrant gå ut och protestera mot det. Men inte nu. Nu gör man som min kusin, som ironiserar bort allvaret i det, och säger att det bara är att gilla läget typ. Och då är ändå min kusin troligtvis en intelligent människa i grunden. Så ignoransen måste ändå hävdas vara vald.

Många tror inte att det är så farligt. De flesta tror att de ska kunna leva som de gör nu, bara de gör som de blir tillsagda att göra. Många är laglydiga medborgare, vilket vi har vuxit upp med att tänka och tro att i synnerhet goda människor är. Men om lagarna blir ondskefulla då ? Blir inte den laglydige ondskefull då ? Och det ÄR ett faktum att lagarna blir allt mer ondskefull i västvärlden, inklusive Sverige,. Men folk tror inte att det kommer drabba dem själva, så länge de gör som de blir tillsagda, så länge de är laglydiga goda medborgare? Men acceptansen har smugit sig på hos majoriteten, acceptansen för ondskefulla lagar som planerat genomförts i kölvattnet av planerade ”kriser” De flesta av er har accepterat allt de kommer med, och de flesta kommer acceptera allt som kommer… även om det i förlängningen innebär er undergång, och att era barn får leva och dö i en globalt totalitär värld vars like aldrig skådats i historien. Och det är inte så att den införs till ett visst datum… den införs NU, gradvis, så att den kokande grodan inte märker något.

Så länge du gör som du blir tillsagd, så vinner tyranni !

…
Andas, andas, andas…
Ta det lugnt Tomas, snart är du fri
Snart kan du finnas, snart

Många, många av de som fanns i mitt liv, när jag var yngre, finns inte mer. Så är livet, så är döden. Några saknar jag än, andra tänker jag inte så ofta på, av de som inte längre finns på jorden. En stund på jorden, sjöng min älskade Laleh… ja, er älskade Laleh också förstås, och kanske mest Gustavs älskade Laleh. Men om hon inte vill bli brett älskad, kunde hon gett fan i att vara så modig, så skör, så underbar. Hon får finna sig i att vara älskad även av mig helt enkelt. En stund på jorden

Ja jag var där -Hur underbart var det
Underbart var inte det -Jag var nära jag var nära
Jag var nära jag var där – En stund på jorden
En stund på jorden – Jag var nära jag var nära
Jag var nära jag var där – En stund på jorden

En dag kommer ju även jag vara borta. Åtminstone från den här världen. En stund på jorden. ”We’ve come far you and I” sa kicking bird till Dansar med vargar, när han för deras skull lämnade dem. ”I will never forget you” svarade Dansar med vargar”. Min far är en av de jag saknar ofta. Tänker på honom ibland, Han skulle varit 84 i år, men blev 67. 67 är mer än vad jag uppnått ännu. Ändå känns det som jag levt flera livstider ibland. De säger att tiden går fort när man har roligt/mår bra. Kan det förklara mina många livstider? En stund på jorden? Vad har jag gjort med mitt liv så långt? Vad gör jag med det nu? Vad vill jag göra innan det är slut? Och vad är möjligt? Allt är inte möjligt som dekalpositivisterna brukar ljuga sig varma om. Men kanske ibland mer än man tror. Och visst är det så att många begränsningar sätter vi själva för oss. Och många fängelseceller, har vi själva inkvarterat.

Men jag är också trött, och nöjd på många vis. Jag har överlevt, och levt genom ett antal helveten, och kommit ut på andra sidan. Jag är lite mallig över det. Men jag är trött, sliten i själen främst… kroppen är okej, men den har jobbat hårt genom åren oxå. I sagan om ringen, sades det att vissa sår, aldrig riktigt läker. Jag känner det för att vara sant och riktigt. Jag har överlevt, ovch oavsett hur länge jag lever, eller hur kort tid jag har kvar, bär jag på sår som aldrig helt läker. Tiden läker inte alla sår. Men kanske döden till slut gör det? En stund på Jorden.

Jag känner mig ibland som jag inte hör till den här världen, den här tiden. När jag äntligen börjat finna och förstå vem jag är och alltid har varit, fast det jaget har måstat mejslats fram utav tårar, och ångest och kamp… när jag äntligen…. ja då vaknar jag upp bara för att inse hur galen den här världen är, och så stor del av mänskligheten, som följer galningarna istället för sin inre guide. Jag är inte vilsen i den här världen längre. Världen är vilsen, och jag är funnen.

“Frodo: I wish the Ring had never come to me. I wish none of this had happened.
Gandalf: So do all who live to see such times, but that is not for them to decide. All we have to decide is what to do with the time that is given to us.”

S hade sagt på sin dödsbädd, att han ville ha det så, han ville vara färdig med livet. Jag hoppas jag känner så när det är min tur att säga upp kontraktet. Jag hoppas att jag då känner att jag gjort det jag skulle ha gjort, när Charon vinkar vid sin brusande älf.

Nu är klockan tisdag, och på Onsdag är det ett nytt år. Bevare oss väl!

…
Nytt år bakom hörnet, tjugehundratjugefem
Nån speciellt bra årskrönikör är jag väl inte, men jag har väl tankar, ord och känslor.

Jag är väl människa,

En av dom som är kvar

Klockan är 23.20. Ungen bredvid slamrar och skriker, kastar troligtvis hårda saker i parkettgolvet. Jag har haft tålamod med sånt ett tag nu, trots trötthet, och osäkerhet inför flyttdatum, o massa annat som ska göras i samband.. Jag har väl haft tålamod för jag vet satt snart drar jag Men ikväll kryper det i mig igen, ska de va s¨å jävla svårt att få ungjäveln i säng i vettig tid? Och kanske säga åt den att va tyst, gå o läs en sag-jävel för helvete! Eller om föräldra-jävlarna sjöng för helvetet tyst en sång-jävel för ungjäveln …. eller Valium!

NU ÄR KL 08.30 MORGONEN EFTER ALLA JÄVLA SÖMNSTÖRNINGAR. Har det varit ett bra år? Beror på? Ett hyfsat odlingsår har det varit. Dessvärre tycks idioterna i ens omgivning ökat mångfalt. Jag blir bara så trött emellanåt på all likgiltighet och dumskallighet. Har vädrat ut lite mer damm, efter min slipfadäs. Har något blivit heltids-damm-allergiker på köpet, utvecklat stresskänslighet av takfläktshelvetet och ungjäveln som skriker o slamrar i golv på nätterna. Man får gratulera nya portuppgången till att ha förvärvat en överkänsligt sur-gubbjävel. Grattis era jä…..
….mnställda medborgare.

Går o väl o sätter mig på ett fik o surar, över hur högljutt alla jävlar pratar när jag ska läsa en bokjävel., och spiller för dåligt värmt kaffe över sidorna. Stänger av ljudet på mobiljäveln, så inte kusinjäveln stör mig medan jag räddar den här JÄVLA VÄÄRLDEN MED MINA JÄVLA NYFIKNA FRÅGJÄVLAR KRING VAD SOM SKER I MAKTHELVETET GLOBALT”

…
Fått mycket gjort idag inför flytten. Direkt när jag vaknade, utan att göra nånting innan, putsade jag fönster i 3 timmar. Det tog så lång tid, för det var på insidan också, samt all ingrodd skit i fönsterramen. Packat i kartonger, köpt några till kartonger på MM, spacklat igen hål i väggar.

Faktiskt, att sluta titta på reguljär TV, och ersatt det med läsning, eller att bara va, är bland det mest hälsosamma jag gjort sen jag slutade med socker. Man förstår inte riktigt hur fundamentalt själsdödande, hjärndödande, hjärttvättande och livsdödande TV-tittande är, förrän man valt bort den. Och pga att jag började läsa innan jag gjorde nåt slags medvetet val att upphöra titta på TV, så blev det inte ens någon period av abstinens. Känner bara ett lugn i tystnaden och ensamheten, för det mesta. Och att ens prata om abstinens, vilket jag är övertygad om att många av oss får av olika droger, i synnerhet av droger, men även om goda vanor tvingas brytas, så som nån form av motion, och kroppen blir rastlös om den inte får den motion den behöver. Men det är så klart någonting oroväckande över att få abstinens av TV-tittande, datoranvändande,. och smartphone-användande. Av dessa tre, är det nog datorn, som är mitt problem/beroende. Om den inte fungerar t ex, så minskas mitt behov av att kunna yttra mig genom t ex blogginlägg, som ingen läser av anledningar som funderas kring nedan i punker. Utan att vi förstått det har TVn blivit våra hubotar.

Det är svårt att avgöra vad som beror på vad här, eller om det är en kombination, men att ha 90 Facebook-vänner, och nästan aldrig någon som på något vis engagerar sig i de frågor jag tar upp kring yttrandefrihet och maktmissbruket som gradvis ökar väldigt snabbt i Sverige och världen. Det svårt att föreställa sig att det beror på enkom att jag skulle ha fel i sak. För skulle jag ha fel i sak, skulle fler av dessa 90, eller folk i övrigt åtminstone argumenterat emot mig och YTTRAT SIG (Yttrandefrihet) Men det är svårt att göra någon slags statistisk undersökning om vad som är vad, men här, efter bilden och videolänken är några säkra, några troliga, och några tänkbara komponenter till den totala tystnaden, kring när Julian Assange fängslas utan att ha begått brott


Eller till att David Icke är förbjuden inresetillstånd i nästa hela Europa, för att ha deltagit i ett fredskonvent

här är några säkra, några troliga, och några tänkbara komponenter till varför de flesta tystnar och är likgiltiga

1 Feghet/Rädsla
2 Hjärntvätt/Självcensur
3 Ignorans/naivitet
4 Lathet/bekvämlighet/ork
5 Den intensiva globala och statliga censuren i olika format
6 Tron att det inte berör mig själv
7 Tidsbrist pga att vi godtagit ekorrhjulet som levnadsmodell, och inte bara godtagit, utan hyllar det
8 Medias medvetna plan att utelämna viktig information till folket, information som skulle ge en divergerad bild av vad som sker
9 De brott mot mänskligheten som nu begås av de tyranner som styr våra liv, uppfattas inte av pöbeln

Hur långt ska det gå innan ni, folket reagerar, och agerar, eller bara vägrar att låta er tystas? Vad krävs ?

a/ Att du själv inte skulle få åka utomlands på semester?
b/ Att du inte får flytta vart du vill i världen?
c/ Att du inte får flytta vart du vill i Sverige?
d/ Att du inte längre får äga saker eller mark?
e/ Att dina vänner fängslas eller exkommuniceras?
f/ Att Människor dör i miljoner till följd av ”mediciner” ?
g/ Att de tar ifrån dig alla dina digitala pengar eller din rätt att tjäna dem som du vill?
h/ Att dom låter mörda eller fängsla din far
i/ Att de låter fängsla din son?
j/ Eller krävs det i vår samtid ännu värre saker, som att de fängslar någon av kvinnokön, din mor, din dotter?
k/ Eller är inget av detta tillräckligt för att reagera, utan först när de kommer och tar DIG?
l/ Eller det allra värsta, enligt min synvinkel, accepterar du även att de tar dig, fängslar dig, hjärntvättar dig?

För nånting måste dom väl ha gjort David Icke och Julian Assange?

Jag gjorde idag, på café något väldigt osvenskt och i nästa ögonblick, något väldigt svenskt. I nästintill tom lokal, satte jag mig, förvisso på ”min plats”, alldeles bredvid den enda i övrigt närvarande, fika, gästen. Och i nästa ögonblick bad jag om ursäkt för det. Han sa att man fick sitta var man ville, men lite konstig tyckte han nog att jag var?

Jag ser Sam, Adams son. Han är någonstans i tonåren. Och tänker att det är han och hans generation som ska leva i den här världen som nu träder fram med hjärnprogrammering, censur och Transhumanism. Har han och han generation bättre möjlighet att bekämpa det än vår generation, i egenskap av oskrivna ark? Eller blir det svårare för dem för att de blivit programmerade av skola och media och TV i större omfattning från ett tidigt stadium. Vi, generation X (1965 till 1980) och baby boomers (1946 till 1964) är programmerade under längre tid. Och vi har levt under den period i nutidens historia som har haft bäst materiel, standard, och känsla av fred och frihet och trygghet. Men jag ser hur de flesta av oss i våran generation är totalt i ledbanden på tyrannerna som gör med oss som de behagar. Kanske på grund av den upplevda ”tryggheten” som är bedräglig. Såväl som tryggheten har gjort oss till får? De, tyrannerna, kan leda oss i vilken fålla de vill, för vi känner oss trygga. Även slaktfållan.

Jag har funderat kring vilka ordval jag ska använda mig av när jag skriver om allt detta? Inte utifrån vad jag tillåts eller förväntas skriva, utan hur jag når fram till människor av kött, blod, och själ? Till exempel ordet ”tyrannerna”, omvärldens ledare, de som 80 % av svenskarna, uppskattningsvis, upplever som trygga ledare, som vill vårt bästa, eftersom det är folkets samlade upplevelse hos generation, X, Y och baby boomers. Jag gissar att jag har förlorat.…. alltså i texten förlorat, de flesta, bara genom att använda ett sådant ord, för deras upplevda trygga ledare. Men jag har förlorat dem om jag använder inlindande vokabulär också. Den som får oss att sova vidare. Med andra ord kan ingenting jag säger, eller skriver påverka någon enda människa att börja ifrågasätta nära, alternativet vi matas med, eftersom de flesta inte vill bli väckta ur den upplevda tryggheten.

Ja, jag vet inte jag? Det är mycket nu. Ovanpå allt detta, eller rättare sagt in under allt detta så har jag mina egna känslor, tankar och svårigheter, som jag nu fått lägga åt sidan, på gott och ont. Det är inte helt av ondo att ta fokus från det introverta. Man växer av det också, att skifta på fokus utåt. Men jag funderar ändå kring Sam och generation Z? Hur ska de kunna störta tyrannerna? Och om de lyckas, hur ska de kunna undgå att falla i samma fälla som oss? Trygghetskänslan, frihetskänslan som vi har tagit för givet, och gjort oss till godtrogna får, lättledda får, på väg in i slaktfållan.

Jag måste nog ändå landa i att jag väljer att använda det språk som jag finner mest målande och beskrivande för vad jag vill ha sagt. Mitt starkaste språkliga vapen är frågorna, alla mina frågeställningar kring orsak och verkan. Av flera anledningar. Det ena är att frågor i folks, synden, ändå för 1millisekund, kittlar tanken på flera möjliga svar, och förhoppningsvis senare även ”omöjliga” svar, vilket är de som går utanför ramarna. Det andra är att det får några att tänka själv och i bästa fall undersöka saker själv och dra egna slutsatser. Det tredje är att jag, när jag ställer frågor inte skriver saker på näsan på folk, eftersom det oftast sätter folk i motsatt riktning, i försvarsställning. Som om du tvingar ut någon som aldrig flugit, till klippkanten med en Para glider, och säger åt den att den ska uppleva friheten och knuffar ut den. Då kommer den med all säkerhetsspjärna emot, vilken än underbar frihet som ligger på andra sidan. De kanske inte ens vill vara fria, eftersom då behövs eget tänkande och ansvar över sitt eget liv?

Idag ändå lite disharmoni. Flera orsaker så klart. Extern och intern osäkerhet inför framtid, ekonomiskt och hälsan. Men allt jag kan göra åt det är att göra vad jag kan nuet för att må bra, hålla mig informerad, och acceptera att jag kan och kommer att dö. Men försöka se att jag påverkar vilken människa och man jag vill leva och dö som

They Are coming for you! På ett eller annat sätt, försäljare, affärer, media, politiker, miljardärer, ingen INGEN av dem har ditt bästa i åtanke. Och om man är cynisk så gäller det till och med vänliga och osjälviska handlingar, som biologiskt sett härstammar från att måna om flocken för att öka sina egna överlevnadschanser. Jag tror det är därför vi mår bra av att göra osjälviska handlingar. Det är rent biologiskt som naturen belönar oss med ett välmående över att ge bort och hjälpa utan motprestation.

De globala krafterna, har kommit en god bit, på väg bort från detta, bort från vårt naturliga biologiska arv, genom att helt öppet styra / tvinga världen mot Transhumanism och Teknokrati.

Varför bryr jag mig? Inte plikt! Men för att förbli människa ända in i kaklet. För att kunna se mig själv i spegeln och respektera vem jag är, och vem jag har blivit, och vill vara! Den här Jan, i Jenny Pipers tråd, hur? Varför, egentligen inte värd att bemöta? Men förbryllande ändå, vill förstå hur man kan ha blivit sån. Det är som om det vore betalda av tyrannerna, men de tycks göra det helt av fri vilja. Förbryllad! För mig är det största beviset på att maktens kritiker blir tystade, ett tecken på att kritikerna talar sanning. Så fort någon blir tystnad eller sin karaktär förstörd av de breda medierna blir jag intresserad av vad denne har att säga.

Tänker ni likadant?

…
kl 06.38. Kliar lite lätt i ögonen, upp o tvättar nyllet, och fräser ut slipdamm, i snorformat. Tar en klunk grädde till russin, och banan, blandas käften. Kommer på att det kanske inte är så bra. Tar ett glas vatten, med lokalt odlad honung, och pressad citron från något mindre lokalt odlade citroner. Vattnet är dock ganska lokalt…. dvs från min vattenkran. Blandar ihop mina julspellistor till en Total Julspellista, som extra tillval. Det är nästan beboeligt här nu, i mina sista dagars veliga på 21A i det burrande, skrikpalatset, med den vackra utsikten. Ett nytt och bättre liv vänta i fjärran på 25B, ca 100 meter bort. Så vida inte skrik-prinsen med föräldrar flyttar efter. Då flyttar jag därifrån också. Jag är förberedd på att flytta skiten ur dom… om man säger så.

Jag kan minnas när jag var liten, dagen, kvällen innan julafton , hur det pirrade i mig inför julklapparna. Då var det ju också det enda som gav pirr, materiella klappar. Materiellt var jag nog ganska bortskämd för en unge från undre medelklassen, ekonomiskt. M var mellanchef på dåvarande Svenska Finans, sedermera handelsbanken Finans, och var sällan hemma till eftermiddagen för att laga middag. Det var inget konstigt tyckte jag då, jag visste inget annat. Det är snarare i vuxen ålder jag förstod vad man eventuellt gick miste om. M hade nog det mentala handikappet att inte kunna uttrycka kärlek, inte stötta och bygga upp för sitt eget barn, men hon kompenserade detta genom att köpa saker till jul och födelsedag. Och hon kom alltid ihåg födelsedagar, på en tid då inte Facebook tvingade oss att gratulera alla, i det verkliga livet icke närvarande låtsasvännerna på vänlistan, medan man knarkar likes, och tror att man umgåtts, fast det inte känns så efteråt. Att interagera digitalt med Facebookvänner känns lite som att försöka äta sig mätt på Kemikalier.

Men om det pirrade inför julklappsöppnandet, så var rätt många jular, i synnerhet de som tillbringades hemma, bråk, skrik, gråt och hot om att M skulle rymma hemifrån, eller bara rätt och slätt ta sig av daga. En gång sprang jag efter M, efter det att hotet hade uttalats. Och en gång var jag besviken över att M och Å hade bråkat, och att julresan till Å:s föräldrar blev inställd. Då var M vänlig nog att tala om för mitt tioåriga jag, att det var mitt fel att det inte blev någon resa. Men M var ändå duktig på att köpa presenter, och komma ihåg högtidsdagar, det får man ändå ge M. Men man förstår ändå, hur mycket som stod på spel för mig vid den materiella substitut-kärleken vid julklappsutdelningen, vilken jag var bortskämd på.

Idag ska jag faktiskt ge två julklappar, eller eg 5 st. jag ska sätta ut talgbollar 4 st på stan, och jag ska ge en påse havregryn till en fin människa som inte har det så kul nu, bara för att påminna honom om att det finns något utanför de plats han dväljes i nu, och att inte alla har glömt honom, och sorterat bort honom ur livet. Ja eller ännu värre, blivit blockad av låtsasvänner på Facebook. Ja eller ÄNNU värre censurerats av ”oberoende” faktagranskare, som lär oss veta hut vilka sanningar som är tillåtna att avslöja.

Och självklart, bibehåller jag min jultradition, att ha tvättstuga på julafton. Jag har tid från kl 18. Det är ju lite julmys det. Jag har glömt köpa julmat kom jag på. Man kanske skulle unna sig basturökt skinka till kokta ägg. Och jag har ju saffran, … kanske testa det i risgrynsgröt ? vi får se. Det är ju en massa flyttstök kvar oxå, trots att jag gjort ett mastodontjobb i mer än en vecka nu, varje dag.

Men Dod lul på er alla låtsasvänner/Facebookvänner – Patta Lul

…
Ju mer jag tänker, ju mer jag läser, ju mer jag diskuterar, ju mer jag skriver, desto bredare och mer sannolika blir möjligheten för att hitta sanningar, förståelse och tolerans. Inte sanningEN, och inte tolerans för allt och allt alla kräver tolerans för, och inte alltid förståelse i meningen medhåll och medgivande. Jag menar t ex att det måste vara tillåtet att tycka att homosexualitet och trans, och könsbyten är fel. Är inte även det tolerans, att få tycka illa om företeelser och till och med personer? För även om man försöker tvinga på medborgarna dessa värderingar, eller t o m förbjuda som nu helt vansinnigt görs världen över, så kommer det tyckas så ändå. Och allt den rörelsen då har uppnått, är att ha spelat globala, tyranniska totalitära krafter i händerna, och vi har lagar om tankebrott. Det är en realitet i många västländer redan idag. Var det detta som HBTQ-rörelsen och feminismen drömde om? Är det frihet?

Själv har jag inga problem alls med vad folk gör i sina sängkammare, vem de väljer att ha sex med, så länge de är vuxna, och inget våld förekommer. Men jag har väldiga problem att HBTQ , snart med en svans av efterkommande tilläggsbokstäver lika lång som Pi, ska diktera villkoren för hur andra ska tänka, tycka och känna inför det. Den ”tolerans” den rörelse, och även feminismen, är uppenbart intoleranta mot de som inte tycker som dem, alltså är de inte alls toleranta, och många gånger helt uppenbart mindre toleranta än de som de anklagar vara intoleranta mot deras sätt att identifiera sig, eller vem eller vilka de har sex med.

Läser i rubriceringen av den röda, feministiska regnbågstidningen ETC om Oliver Jähnke, som säger sig fått PTSD Post traumatiskt stresssyndrom):

”Omvändelseförsök av hbtq-personer är en typ av våld, säger Oliver Jähnke, som själv utsattes när han kom ut som trans i sin församling. Nu vill han att metoden förbjuds”

Det finns förstås olika sätt att se på allt detta, men det har kommit att bli min ståndpunkt att det kommit att bli en inskränkt typ av navelskådning, det här med feminism, som bevisligen inte alls handlar om jämställdhet mellan könen, inte ens kvinnors rättigheter, utan handlar i förlängningen pga detta självförhärligande och tunnelseende om kvinnors makt, som utövas genom att ha tagit patent på kränkthets, och offerrollen… och nåde den man som försöker sig på att känna sig sårad, då kommer ni få reda på varenda kvinnas offer och varenda oförrätt som begåtts mot kvinnor i årtusenden, vare sig de har hänt eller inte. Och samma lika tycks det vara med HBTQdsesyggygyggtftfhuhihh.

Det finns tydligen inga gränser för alla sorters rättigheter de ska ha, på bekostnad av andras rättigheter. För det är precis det detta handlar om, när det gäller rättigheter, kränkthet,. och ”tolerans. Det är på nån annans bekostnad. Och ”skuldfrågan” till allt ont som sker över världen, hamnar enligt de nya lagarna och normerna obestridbart hos männen, och inte bara de män som eventuellt gör nåt dumt, utan hos alla män. Det finns en medveten agenda hos de globalistiska krafter som stöttar och underblåser dessa konflikter som splittrar familjer och befolkningar.- Och det är att söndra och härska. Finns ingen sammanhållning mellan man och kvinna, mellan föräldrar och barn, så är jordens befolkning mycket lättare att styra med propaganda. Det är ett faktum.

Men du, Oliver, Om du är kristet troende, och inte accepteras i den kyrka du valt. Välj en annan! Starta en egen kyrka! Lämna den kyrka som inte vill ha dig som du är. Vad får dig att tro att det handlar om tolerans, om du ska tvinga dem att bli nån annan än de är? Vad ger dig rätten? Varför är dina rättigheter större än mina som heterosexuell tvivlande man i frivillig och samtidigt ofrivillig celibat? Om jag tycker om en kvinna och hon inte tycker om mig, då får jag acceptera detta, och det gör jag. Nu för tiden kanske alldeles FÖR gärna. Varför skulle ingen få ogilla homosexualitet, eller transsexualitet, eller transhumanism? Varför ska en verksamhet inte själva få välja vad de har för värderingar? Och vem har rätten att skriva i ´sten vad som är rätt och fel? Och även om vi nu skulle säga att det är rätt att vara homosexuell eller trans, och fel att vara heterosexuell, vit medelålders man, Så ’är det inte olagligt att ha fel? Det kan inte vara olagligt i en demokrati med yttrandefrihet. Det får inte vara olagligt, OM det ska vara yttrandefrihet. Och även om man skulle lyckas på ett globalt plan införa tankebrott i än större utsträckning än som redan gjorts under de senaste åren i Västvärlden, så kommer det alltid finnas de som tycker att homosexualitet är fel. Och då är som sagt var det enda man uppnått, är en totalitär, globalistisk tyrannisk världs-stat som styr våra tankar, även Olivers tankar. Och då är INGEN fri!

Oliver tycker inte att kyrkan har rätt till omvändelseförsök, och att det är en form av våld, vilket så klart ligger helt i linje med inflationen av det svenska språket, där det kan vara våldtäkt om en man inte kontinuerligt frågar sin partner om och om igen, om den fortfarande är i samtycke. Men många svenska män, har av tradition varit i den positionen att deras kvinnor, när de väl satt klorna i männen, börjar göra om dem. Är det en form av våld Oliver? Det finns givetvis motsatsen, dvs män som vill göra om sina kvinnor, det är dock inte tillåtet enligt nutidens normer, medan motsatsen är det.

Ta en funderare till Oliver, kring yttrandefrihet, och ”tolerans” och navelskådning.