Författare: tomastvivlaren

…
”Alla andra bara tänker på sig själva, det är bara jag som tänker på mig”

Jag brukar använda den lite paradoxala och humoristiska meningen ibland för att lätta på stämningen när man pratar om ”egoism”. Till en början är ju ordet ”egoism” oftast ett oerhört subjektivt begrepp, dvs det ligger ibland egoistisk agenda bakom att kalla andra för egoister. Och en viss måtta av ”egoism” är rent utav hälsosam, både för sig själv och omgivningen.

Fast det senare, hälsosamma formen, rör nog mest människor som i olika sammanhang aldrig tänker på sig själva, så kallad ”altruism”, och inte de som kliver på andra för att nå framgång och makt.

Man kan använda det i olika sammanhang. Jag brukar ofta kalla Alliansens och moderaternas politik för egoistisk. Och det står jag för. Men om man enkom utgår från att man röstar på partier som företräder ens egna intressen, och /eller ens sociala samhällsgrupp intressen. Tex skulle då det vara egoistiskt av mig att rösta på vänsterpartiets politik som värnar om ekonomisk och socialt marginaliserade grupper, eftersom jag då tillhör de grupperna, åtminstone ur ett nationellt perspektiv.
Men skillnaden ligger i att jag inte missunnar människor framgång, jag tycker bara det är vansinnigt fel på alla plan att öka klyftor, segregera samhället, ge skattefinansierade bidrag till de rika som redan har mer än de kan göra av med, på mindre bemedlade, och utslagna medborgares bekostnad. Därav en differentiering i begreppet ”egoism”.

Men det är intressant hur makt och ord fungerar, hur det i praktiken styrs av styrkeförhållanden, allt annat är bara retorik och semantik. Det börjar redan på skolgården med den storvuxne mobbaren, och den klena mobbaren. Den klena mobbaren, kan vi normalväxta genast säga till och hindra från att fortsätta mobba, eftersom vi har fysik att backa upp orden, ”om du inte slutar så..”
Men den stora biffen till mobbare är en annan femma, han kommer du åka på stryk av förr eller senare om du försöker få honom att sluta mobba andra. Dvs du har inget ”om du inte slutar så” att backa upp dina ord med.

Det fortsätter i arbetslivet, med Hierarkier, och vuxenmobbing, men då är det inte den fysiska storleken som är hårdvalutan, utan chefspositioner, grupperingar och kontakter. Även i politiken ser vi samma mönster på partinivå. Större etablerade partier med makt, kommer undan med politiska härdsmältor som järnrör, ärekränkningar, fusk och olagligheter, utan att tappa väljare. Mindre partier som vänsterpartiet, behöver inte ens begå egna dumheter för att tappa väljare, utan det räcker med vad andra gjort i andra tider.

Kim Källström var oxå inne på det i sitt sommarprat, även om det lät
som att han tyckte det var helt i sin ordning, om jag inte missförstod
honom. När han pratar om att man opponerar sig inte mot den ”starke”, i
det här fallet Zlatan. Han var bäst, och det gav honom makt att bestämma
både över medspelare och landslagsledning. Bröt du den hierarkin så var
du ”körd”

Ja och givetvis fortsätter det upp på nationell och global nivå. De stora ”killarna” i sammanhanget, är de med stora ekonomiska och stora militära muskler. Och vi ser ofta hur skolgårdens maktbalans är lika den globala. De globala konflikterna styrs inte sällan av Ryssland, USA, EU, och Kina i första hand. Mest Ryssland och USA. Men sedan finns det nationer de inte gärna muckar med pga egna ekonomiska eller militärstrategiska områden, som det alltmer autoritära Turkiet (dvs går mer mot ren diktatur) Saudiarabien som är en av världens hårdaste diktaturer. Men Både EU och USA är rätt flata mot dem. Medan diktaturer som Nordkorea ger man blanka fan i, då de inte räknas som ett hot, eller som viktig för egna intressen.

USA kommer dessutom undan, i likhet med Ryssland, att vara ”mobbare” om vi går tillbaka till jämförelsen med skolgården igen. Jag tänker då på att både dödsstraff är i enlighet med konstitutionen i USA, och man tillåter fångläger (Guantanamo) med tortyr som redskap, utan rättighet till rättegång. Alltså en annan måttstock för USA och Ryssland, än för tex Turkiet, som inte (helt i sin ordning iofs) får bli medlem i EU om de inför dödsstraff. Och i Ryssland förblir många mystiska mord på oppositionella ouppklarade, och annektering av landområden, accepteras i praktiken, för ingen vågar stå upp mot ryssen.

Krisen i Mellanöstern, kriget i Syrien, Palestina, Turkiet är egentligen inget annat än ett dolt världskrig, fast de största aktörerna , mobbarna slipper få kriget in på sina hem, bland sina anhöriga, bland sina barn, i sitt närområde. Ryssland backar upp diktatorn Assad i Syrien, EU viker sig för diktatorn Erdogan i Turkiet pga av nationalistiska strömningar inom EU-regionen. USA viker ner sig mot Diktaturen Saudiarabien av ekonomiska skäl. Och IS extremister backas upp av den Turkiska regimen, som vill förinta den kurdiska kulturen, förtrycka det kurdiska folket. Turkiets plan var att se IS och Kurderna ta kål på varandra. Jag må vara partisk eller enögd i frågan, men som jag ser det är det kurderna som slåss för frihet och skyddar västvärlden mot IS extremism. Men i gengäld blir de kallade för terrorister och diktatorn Erdogan kan fortsätta sin utrensning av oppositionella i Turkiet.

Det enda som kan förändra dessa styrkeförhållandena, är ”mängden”. !4 st som ställer sig samtidigt på skolgården mot den store mobbaren, är starkare än EN stor mobbare. Eller som jag fick lära mig som barn: ”Fem myror, är fler än fyra elefanter”
Det var barnproooogrrram det !

Så det är samma sak i politiken, den globala så väl som den nationella. Vi kommer aldrig åt fåtalet förtryckare en och en, vilket är deras mål, att separera oss och sticka in kilar i den socialistiska iden, ursprungstanken om solidaritet.
Och nyckeln till den sammanhållningen är kunskap, något so både världsdiktatorerna, och alliansen vill ska begränsas till en social elit, som de ser på sig själva.

Allt enligt skolgårdsprincipen !

…
Det regnar….halleluja !

Det gläder både kropp och själ. Men framför allt gläder det övrig den natur, som vi faktiskt är beroende av i så mycket. Grundvattnet är viktigt, viktigare än de flesta förstår. Det är från det vi i huvudsak erhåller vårt dricksvatten. Vi i Sverige har haft god tillgång till dricksvatten, så god tillgång att vi slösat med det och tagit det för givet.

En Afrikansk man jobbade tillfälligt på min mosters jobb, köket på Solgårdens Servicehem. Och kommer man från Afrika, där man vet vattens värde, så reagerar man givet på hur vi använder detsamma. När arbetsdagen var slut och det skulle städas, tog en av mattanterna fram vattenslangen och spolade av golvet. Varpå Afrikanen höll på att gå i atomer, ”man kan inte hälla ut rent dricksvatten på golvet”

Att svenskar som jobbar ihjäl sig , el åtminstone ofta jobbar sig sjuka, under mörkt vinterhalvår, vill ha sol under sin knappa semestertid är väl iofs inte så konstigt. Men jag tror att bristen på sol under sommaren är en myt, skapad av överdrivna orealistiska förväntningar. Och när väl semestern kommer för många, är de så stressade att allt annat än 30-gradig värme, under hela semesterperioden, betecknas som dåligt väder och en anledning att beklaga sig över semestervädret.

Även denna sommar gnälls det över att ”ja men den riktiga värmen har inte kommit” eller om det kommer en 1 timma lång skur, ”vicket skitväder” Och då har det inte varit speciellt många solfria timmar, och vissa dagar har det varit uppåt 29-30 gr varmt.

Nu har regnet redan upphört, så har det varit i sommar. Gräsmattorna lyser även efter regn, igenom med gult. Det kommer för lite regn. Ja jag vet att jag svär i kyrkan när jag säger så på en svensk sommardag. Men det är sant.

Problemet är nog som sagt inte bristen på sol under svensk sommar, problemet är orimliga arbetsförhållanden för de som har ynnesten att kunna jobba. Folk som jobbar, jobbar för länge, för det är den norm som dagens Socialdemokrati, och dagens borgare sätter. Sen att det medför att folk som jobbar, jobbar sig sjuka, och att arbetslösa blir sjuka av att inte jobba alls, det hindrar inte den stora majoriteten att vara emot 6 timmars arbetsdag. Det är ren och skär snålhet som ligger bakom motståndet. Nu beror det på om man förespråkar 6 timmars arbetsdag med bibehållen inkomst, eller om de två timmarna per dag som försvinner, även försvinner i lönekuvertet. Men skillnaden är bara var snålheten sätter in.

Jag har länge fått höra klagomål från Sveriges, globalt sett rika arbetarklass, över att de inte får ekonomin att gå ihop. Det räcker att se 10 min av TV 3s ”Lyxfällan” för att förstå att det sällan beror på för låga inkomster. Folk med 2 löner på ett hushåll för 2 har beklagat sig för mig som går på sjukersättning, över att det inte är nog betalt. Och jag har märkt hur de slåss om att visa hur dåligt ställt de har det, genom att undanhålla fakta om inkomster och utgifter.

Det är väl ändå rätt märkligt ? Jag som har globalt sett riktigt bra materiell levnadsstandard, får det att gå ihop relativt bra, bortsett från när tandläkaren behöver mina pengar. Och de som har 2-3-4 ggr så mycket pengar får det inte att gå ihop.

Nja det är nog inte så mycket solskenet kan göra åt detta missnöje, men regnet kan vattna bären som vi får plocka gratis i skogen, och är nästan ensamma i världen om det.

…
Jag har just dragit ner persiennerna,
och sagt godnatt till min paradisliknande vy.
Jag kan se paradiset vi lever i, alla kan inte se.
Jag är glad över mitt nyslipade, och nylackade,
egenhändigt tillverkade köksbord, som jag knappt använder.
Jag äter oftast vid Datorn/TVn…
men det är vackert, det är mitt, och jag har gjort det.

Jag är glad över solen som skiner över Sollefteå,
och regnet som faller och ger oss liv. Jag är glad över
att jag visar mig själv mer respekt sedan flera månader,
gradvis mer och mer. Jag är glad över ny bär-frys, över ren diskbänk.
Nya vattenblandare i badrummet.

Just nu, medan jag skriver, spelas slumpmässigt, ”Härligt”
med Perikles, och det snörper lite i hjärtat av saknad av dansen.
Jag är inte där än, jag längtar tillbaka.
Mörka sommarkvällar och dansglädjen
efter att ha bränt ut den sista kilojoulen energi
ur min dansande kropp.

Jag saknar kärleken, den kärleken som fanns i mitt bröst,
den vänskapliga kärleken, den tillitsfulla kärleken.
Kärleken från ett barns uppriktiga skratt. Att känna kärleken
från vänner som bryr sig om mig.
Världen förändrades inte över en natt.
Mina vänner försvann inte, den kärleken försvann inte.
Jag brast bara inuti.

Men något brast i mitt hjärta, och behöver tid att läka.
Jag hoppas att den sortens kärlek fortfarande finns kvar där,
den dagen när mitt hjärta börjar läka, och tilliten växer.
Jag hoppas att dansen fortfarande finns där,
dansmobilen, dansgudinnor, Lejon och Lejoninnor
(Lejonsson) Att dansa är att leva, men utan att hjärtat ler
blir dansen statisk och teknisk, det ska bara vara ren lycka.

En gammal , något uppdaterad lista över Alliansens språkbruk, och vad det egentligen betydde. Idag skulle även en för nuvarande regering behövas, så som Stefan Lövens ”Lagt kort ligger”, som betyder att han egentligen gillar skattesänkningarna alliansen gjorde för de välbeställda, trots att han klagade på dem i opposition

A

Allianssympatisör: En rik person som vill ha bidrag (fallskärm, subventioner, skattelättnader, skattereduktioner, utöver obefogat hög lön) men tycker det är fel att folk som av olika skäl är förhindrade till arbete, får tillbaka få den försäkring de betalat in via skatt.

Ansvar; Att dra in kostnader på utsatta i behov av nöd

Arbetarparti; Ett parti som vill att andra ska arbeta för låg lön, ÅT dem som tar större lön för att man satsar kapital.

Arbetslinjen; Att skapa låglöneyrken för att folk ska veta sin plats, samt att Sjuka ska jobba hellre än att friska arbetslösa ska få tillfälle till jobb mm mm

Arbetslös; Lat

B

Bemanningsföretag; Avveckling av arbetstagarens rättigheter

Bidrag; det som egentligen är en sjukförsäkring som medborgarna betalat in via skatter. Men när bidragsutgifterna ökade under alliansens utslagning, döptes det om igen, se försörjningsstöd

Bidragslinjen; kallas allt utom extrem cynisk kapitalism

Bonusar; Något Alliansen ”är emot”, men inte åtgärdar

Borgare; person som är ovillig att betala skatt men vill dra nytta av på välfärden, som skatterna finansierar.

C

Centerpartiet; Stureplanscentern

D

Demokrati; styrelseskick där västvärlden dikterar villkoren

Det ska löna sig att arbeta; Om du blir sjuk skiter vi i.2; Sänka lönen för ungdomar

Döende; Arbetsförmåga kan finnas (oklart hur länge)

E

Effektivisera; banta, skära ner, försvaga verksamheten

Efterfrågad kompetens; korruption

F

Fakta; Förvrängning av sanningen som gagnar Alliansen

Finanskris; Ett ypperligt tillfälle att spara nedåt, och öka egen inkomst.

Flexibilitet; Möjligheten att få sparka folk, för att sedan utnyttja dem utan anställningstrygghet och skydd, se även ”bemanningsföretag”

Folkpartistisk Medborgarkurs; Det är fel med olikheter, de skall suddas ut, och dom skall bli som oss. Kallas även assimilation

Frihet; Marknadens totalitäritet, alternativt frihet för den som har råd

Fuskare; Sjukskriven

Försörjningsstöd; socialbidrag under Alliansens regeringstid, eftersom bidrag låter som om det vore ett bidrag, och bidrag är Alliansen principe5llt emot, så länge det går till människor som behöver pengar för att överleva

G

Gnälla; Sakligt kritisera omänsklig politik och orättvisor

H

Hushållsnära tjänster; Pigor, dvs skattereducerade städtjänster för människor med för mycket pengar

I

Individen; Moderaten

Individens självbestämmande; Alla som har råd, ska ha möjlighet att göra val

Integritetsskydd; massavlyssning

K

Kommunist; 1.Kritisera marknadsekonomins avigsidor 2. Att ge bort något utan egen vinning.

L

Lägre trösklar på arbetsmarknaden; 1 lättare att få sparken 2 pressa ned lönerna

M

Miljöpolitik; Bygga motorvägar

Miljömupp; Person som inte vill förgifta sina barns framtida mat.

O

Olof Palme; Socialist och därmed enligt borgerlig slutledning även Kommunist

Omtänksam person; Kommunist

P

Personlig integritet; Förmögenheten hålls hemlig

R

Rehabiliteringskedjan; Spara pengar på de sjuka och pensionärer 2; Ättestupa

S

Sjuk; icke produktiv, därmed icke önskvärd i samhället
2; arbetslös (utförsäkringarna 2010)

Sjukskriven; arbetslös (utförsäkringarna 2010)

Sjukskriven; ”inte om vi har nåt att säga till om”

Självömkan; Att kritisera orättvisor i samhället, samt sträva åt solidaritet

Skattefusk; skatteplanering

Skatteavdrag; är egentligen ett bidrag, men låter finare och mindre snyltigt

Slav; Billig arbetskraft

Snyltare; Sjuka

Solidaritet; ett icke fungerande tillvägagångssätt

Sparåtgärder; Spara nedåt i leden , öka eget kapital

Storm i ett vattenglas: Valfusk i ett 50 tal (M)oderata valdistrikt

Svenskar; Mentalt handikappade (Fredrik Reinfeldts bok Det sovande folket)

T

Terrorist, (1) palestinier (2) person boende på Gaza-remsan (ex)

Tidsbegränsad anställning:, obefintliga rättigheter på jobbet
Tillfriskna: få sänkt sjukersättning

U

Utbränd:, trött, lat

Utanförskap; att inte bidra till de rikas lyx

V

Varaktig samhällsnyttig sysselsättning: slaveri

Viltvård: vargutrotning

Valfrihet; Valfrihet för den friske och rike

Välfärdens kärna; Att en liten elit får ha det bra

Vanligt hederligt folk; Borgare

Värdegrund; misstänkliggörande av flyktingar

Ö

Öppenhet; ”Alla skulle tjäna på om debatten la sig”

Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innebär erfarenhet och sinnesintryck som ligger till grund för en slutledning. Empiri är datainsamling genom vetenskapliga undersökningar av verkligheten, exempelvis experiment, samt observation och därav erhållna sinnesintryck och gjorda erfarenheter

Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på egenintressen och individernas egna sociala intressegrupper. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst sammanhållna samhällsgrupper. Exempel på sådana samhällsgrupper är sådana som baseras på ras, klass, religion, kön, könsidentitet, etnicitet, ideologi, nation, sexuell läggning och kultur. Samtliga medlemmar av sådana grupper ägnar sig inte nödvändigtvis åt identitetspolitik.

Maxim (av latin: propositio maxima, den högsta lärosatsen) avses i dagligt språkbruk ett visdomsord formulerat som en aforism.

En aforism är ett kort och kärnfullt uttryckt förhållningssätt.
”En aforism är en roman på en rad”

En cisperson är någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson.

Dogmatism En individ som är dogmatisk i sin världsåskådning kan inte tänka sig något annat än att dennes egen uppfattning är den korrekta.

… (förklarade ordet M-ordlistan i inlägget före)

Härom dagen blev jag delgiven en artikellänk till Aftonbladet debatt, där funderades kring Politisk korrekthet (PK) som debatt-mördare och fördummande.
Så om vi hänsyftar till kategorin jag väljer att placera detta inlägg i, ”M-ordlistan”, så är det Politisk korrekthet (PK) som behandlad i inlägget som följer:

http://www.aftonbladet.se/debatt/article23208778.ab

http://story.aftonbladet.se/politisktkorrekt

Jag kan hålla med om en hel del, i både Mats Alvessons och Åsa Linderborgs artiklar, men givetvis inte allt.

Artiklarna är förvisso nyanserade, kanske väl nyanserade. Dvs lite fikonspråk används i framförallt Åsas artikel. Det är olycklig iom att den distanserar för många läsare från att orka hänga med i ordflödet. Men PK-debatten har mycket kommit att handla om att vissa grupper hävdar att de inte får tycka som de vill, och uttrycka sig fritt. Och allt som oftast har det rört sig om den ”stackars marginaliserade” gruppen som kallar sig invandrings-politiks-kritisk, men när de ”argumenterar” så slåss de för att få säga ”negerboll” fast ingen hindrar dem. Sen att ingen grupp tar så mycket plats i medier som dessa ”negerbollsförsvarare” är tydligen inget de vill kännas vid.

Till att börja med kan: ”PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle” vara EN av många formuleringar av vad som menas med PK. Men i praktiken har ordet framför kommit att användas av ”Svenskvänliga” främlingsfientliga och rent rasistiska grupper och ”debattörer”. Och det har använts som återkommande debattdödare så fort någon över huvud taget har försökt syna fördomsfullt språkbruk, eller när nån försökt syna vinklade brottsstatistiksiffror. Så på det sättet är nog felanvändning och överdrivet brukande av ordet PK mer debattdödande än den påstådda politiskt korrekta åsiktskorridoren.

Det är väl det jag har mest att invända mot Alvessons analys. Han hävdar i större utsträckning att det är den politiska korrekthet utifrån ambitioner att verka tillhöra de goda, som hindrar från kritiserande av ”problemen” som flyktingpolitiken och invandringen skulle innebära. Han har rätt i att alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet nu vänt kappan efter vinden och talar om ”svenska värderingar” i vågsvallet efter den främlingsfientliga Tsunamivågen som kan kallas Sverigedemokraterna. Men det intressanta uppstår när man ska prata om ”problemen” och definiera de påstådda orsakerna till ”problemen” med invandring.

Så här skriver han bla:

”PK omhuldas. Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem
med invandring. Ett problem är att länder där många flyktingar kommer
ifrån präglas av antingen brutala diktaturer, religiös fundamentalism
eller, vid demokrati-försök, totalt kaos. Detta färgar flyktingströmmar,
där en uppsjö av problem nu blivit så tydliga att de passerat
flertalets PK-filter: från trakasserier av kvinnor till hedersmord,
gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap,
utryckningsfordon som slås sönder, låg sysselsättning och högt
bidragsberoende, hård belastning på skola och socialvård och asylboenden
där bråk och förtryck av minoriteter håller polisen sysselsatt.
Förföljelser av judar och homosexuella är andra problem, liksom
terroristhot och att Sverige är storleverantör per capita till IS.”

Redan där har han enligt mig tagit helt fel utgångspunkt för den sk problembeskrivningen för en debatt som kan leda till något gott. Alla dessa problem han tar upp, har inte med karaktären på flyktingarna eller invandrarna att göra, vilket han faktiskt framställer det som. Den absolut största orsaken har att göra med det samhälle som bara värderar pengar och makt. Ett samhälle där människor som slås ut – För kapitalism och marknadsliberalism är en TÄVLING och i tävlingar finns vinnare och förlorare – och där samhällets resurser för att hjälpa de som förlorar och bryts ner minskas medvetet och drastiskt.

Om man inte tror på min analys av rådande situation. Ja då får man väl försöka förklara situationen från annan synvinkel. Men jag garanterar att då kommer du lätt hamna i den rännsten som Sverigedemokraterna huserar. Du kommer då börja luska i hur vissa nationaliteter är och beter sig, trots att det ät miljoner olika individer. Du kommer då mycket troligt börja leta orsaker i Religioner, trots att tex Islam omfattar ca 1 miljard individer med olika tankar, värdering och uppfattningar.
Och trots att de sk ”religiösa ledarna” inte är ett dugg religiösa, utan precis som i väst, är ute efter makt, pengar och naturtillgångar.

Problemet med artiklar som Alvessons, är för det första att han enkom lägger tonvikten på problem, när han pratar om invandring etc, trots att den absolut största delen av invandringen genererar både pengar, arbetskraft och ökande population. Och för det andra att de problem som då är orsakade av svenskar i Sverige inte ens tas upp i sammanhanget. Det lägger en god grund för encelliga hjärnor att piska upp främlingshat och rasism.

Det finns problem i invandringsprocessen, men dessa är politiska, och inte av karaktärsdrag hos nyanlända svenskar. Återigen tycks många glömma att det inte finns några svenskar, inte finns några flyktingar…. det finns bara människor !

Men med detta sagt riskerar jag väl sorteras till de som utövar ”Krampaktig godhet” Men tvärtom, jag diskuterar gärna problem med invandringspolitiken, inte problem med invandringen och invandrarna, eftersom jag anser det vore fördummande och ”krampaktig ondska” Men problemet är att under hittills 10 år av debatt i frågan har jag ännu inte mött någon invandrings-politiks-kritisk som velat debattera både de goda aspekterna med invandringen, samt problemen som uppstår vid felaktig snål segregationspolitik i ett svenskt samhälle som exkluderar sjuka, arbetslösa och gamla … ja och numer även flyktingar, om de inte förståss är rika när de kommer.

”PK innebär ett instämmande i åsikterna hos det för tillfället ledande kulturskiktet i frågor som rör politik och samhälle”

….inleds artikel av professorn med. Men med den definitionen och främlingsfientlighetens partis framgångar, samt de 6 riksdagspartier som anpassat sig efter SDs retorik, skulle man kunna väl kunna hävda att det är PK att vara främlingsfientlig eller tom rasist ?

Jag har inom en kort tid lagt till 4 nya bloggkategorier, jag vill kort förklara.

”Att resa sig upp”: Handlar om den nobla arten att resa sig upp efter att ha fallit, så väl själslig som fysiskt. Och givetvis är det ofta min egen kamp i ämnet som relateras till

närvarolistan är väl en kategori som belyser olika ageranden, sysselsättningar som gör mig mer närvarande i nuet, flummigt ? , nej inte alls. precis tvärtom

Ord-förrådet Där kategorititeln är en liten ordlek, med ett fysiskt förråd, där man förvarar saker, så där jag förvarar ord. Här har jag för avsikt – om jag ids fortsätta med det – att dela med mig av ord som inte varit del av min högst personliga ordlista (ordförråd) … helt sonika är det förkovring för att förhindra egen ignorans, och jag delar med mig av det för andra vetgiriga och kunskapstörstande.

M-Ordlistan Här blev det tack vare det lilla bindestrecket en lustig knorr på kategoriseringen. Här handlar det om när man genom antingen små subtila medel, ofta inom politiken förändrar ords betydelser genom att använda dem som ”politiskt smink” för att dölja den faktiska agendan, oftast då rent cyniskt och beräknande. Men även när det av den stora pöbeln, utan en tanke bakom användandet av ordet i fråga, används i nedlåtande syfte för att svärta ner. 2 ex på sådana ord genom historien, är ordet ”neger” och ordet ”rasist”

Ordet ”neger” betydde ursprungligen svart, och härstammar från latinet, men har använts på ett sådant sätt genom århundraden, nedlåtande, förminskande, att det kommit att förlora sin ursprungliga betydelse, och är nu i praktiken, och därför realiteten enbart ett skällsord. Och ordet ”Rasist, menar jag på, missbrukas inte i första hand av antirasister, även om det oxå förekommer, men i första hand missbrukas det av rasisterna själva, eller de som vandrar i gränslandet, och rättfärdigar lite nedlåtande fördomsfulla ordval, i nån slags nationalromantisk villfarelse. Allt i syftet att ta udden av ordet ”rasist” I deras värd existerar inga rasister.

M-et i kategorititeln, kan gärna för mig få stå för ”Moderaterna” som under Reinfeldts tid som statsminister gick i bräschen för språkförvanskning och sminkat språk, även om det förekommer inom övrig politik oxå.

När man då sätter ihop M med ord, får man ”M-ORD” Och med det anspelar jag på mordet på språket, när man sminkar verkligheten, förvränger och i smyg förvandlar språket, inget annat !

Used to beg, Used to plead
Crawling on my two knees,
Asked promition, for my own breath,
Bowed to parasites, so close to death

Now I know, what I have done
where I used to point my gun
I take it back now, my shattered mind
Won’t stand helpless, nor left behind

Showed the vultures my throat
Can still hear them gloat
Now rise up from the mud
Hear the pulse of my own blood

Yes it is me, saying god bless
never never, need to impress
Yes it is me, saying goodbye
Forever free, I’ll live till I die

…
Vi är nog lite till mans, lite ”bättre än alla andra”.
På ett sätt är det väl naturligt att man utgår från sig själv.
Sen är det iofs stort att kunna ändra sig allt eftersom livet går.
Men det är inte många som kan.

Och vi försöker nog alla rättfärdiga vårt eget leverne så gott vi kan.
Antingen genom att kompensera med ”goda handlingar”, eller genom att trycka ner andra, och säga, ”vad hon/han gjorde var mycket värre än det jag gjorde”.
Och vi kan alla bli väldigt små människor, göra dumma saker, bli fega människor, beroende på situationen, och dagsformen.

Skulle vi inte alla vilja tro att vi är modiga i situationer när det behövs ?
Sen när situationen kommer, kanske det inte blir så.
Skulle vi inte vilja stoppa en pågående misshandel, där ett gäng misshandlar en försvarslös person ? Men skulle vi göra det om man bevittnade det ensam ?
Kanske, kanske inte. Men man kan vara lite hjälte i vardagen, utan att riskera liv och hälsa. Man kan stå upp för någon som blir mobbad eller nedtryckt. Man kan hjälpa en gammal man med matkassen upp för trapporna. Man kan le åt den som behöver ett leende, eller man kan plocka upp krossat glas, s barn och hundar inte skär sig på det.

Njä, livet är inte som en Amerikansk hjältefilm.
En ensam hjälte klarar inte av 10 ”skurkar” med automatvapen.

En västernfilm jag gillar just utifrån att det är en mycket mer trolig beskrivning av ”vilda västern”, en mer trovärdig berättelse om människors svagheter, styrkor, är ”Unforgiven” (De skoningslösa) Med regi av C.Eastwood. Skådespelare, C.Eastwood, Morgan Freeman, Gene Hackman, Anna Thompson, Francis Fisher.

Här börjar filmen med att beskriva vilken hemsk mördare huvudpersonen varit, och han skäms över det, och hävdar om och om igen att han inte längre är sån. En prostituerad blir knivskuren i ansiktet för att hon skrattar åt en cowboys lilla apparat.
De prostituerade, ”hororna” samlar ihop pengar för att mörda både den kofösare som skurit, men även, helt ologiskt hans kompis som inte gjort nåt. Det blir Clint och Freeman, och en ung grabb, som tar på sig uppgiften, för belöningens skull. Men de är långt ifrån hjältar, de är både fega och mänskliga. Filmen är fylld av sådana paradoxer, ingen är rakt igenom god, och ingen är rakt igenom ond. Alla blir på nåt sätt drabbade eller skyldiga till hemska handlingar.

Nej ingen är bättre än alla andra. Men man utgår ju från sig själv i sitt tycke och sina värderingar. Och det är nog lätt för många att döma andra, och på så sätt slippa undan sitt eget samvete. Alla gör vi fel, mer eller mindre. hela livet gör vi fel, för vi är människor. Sen gör vi nog mycket rätt oxå…

… iallafall jag

…

– Hej

….sa lite söt mörk jänta tre gånger inom en tidrymd av 15 minuter, medan jag sprang fram och åter mellan tvättstugan igår. Jag blev glad. I den åldern har man – som tur är – inte ännu lärt sig begränsande sociala regler som vi vuxna anpassar oss till. Om samma situation uppstår mellan två vuxna som bara är bekanta, så kan man hälsa glatt och verbalt första gången. andra gången får man på sin höjd nicka och le. Tredje gången är det totalt socialt tabu att yttra sig, knappt le, men möjligtvis möta blicken. Efter det är det bara ignorerande som gäller, om det är inom så kort tid. Om du bryter mot någon av dessa sociala normer, kan du komma att betraktas som en vettlös dåre som bör spärras in. Ja men tänk er själva att ni möter någon i den yttre bekantskapskretsen som hejar lika glatt 4 ggr inom 15 minuter ? !!

Det är nästan lika tokigt som att sitta ensam på en bänk i stan och inte ha nån att prata med. Idag ändras ju normer något. Om någon gick omkring och pratade högt för sig själv för 20 år sedan, hade denne omedelbart klassats som tokig. Eller satt sig bredvid ena passagerare på bussen, trots att ni är de enda två passagerarna. Men idag är det fullt normalt att prata för sig själv, så länge du har nån typ av snäcka i örat.

Det är fortfarande lite halv-tabu att prata med främmande människor i Sverige. Som tur är, så har vi ju nästan alla en liten självlysande telefon-kalender-bankärendemaskin-spelmodul-kamera-stereo-radio-väderrapport-väckarklockaficklampa- mail-tvtablå att dyka ner med blicken, så vi slipper vara social på riktigt. Ja menar, ”nån kan ju prata med en…. de e ju hemskt”

Trots detta lilla positiva inslag med glad jänta som bröt mot infantila vuxennormer, så vaknade jag upp nästa dag på dåligt humör, arg och lessen och oharmonisk.
Så jag ”fontänade” lite till musik när jag bloggade, spelade några sorgsna, sedan några glada melodier på pianot. Sedan bestämde jag mig helt sonika för att cykla iväg o plocka lite blåbär på Österås. Det var mycket stök med cykelväskor, vatten bärplockare etc innan jag kom i väg. När jag påbörjade backen efter rondellen vid ny-bron, funderade jag om det kanske var för jobbigt ändå. Men jag tjurades på.

Jag var framme förvånansvärt fort ändå, och började omgående plocka, innan jag kom på att jag behövde kaffe och makrill som energi. Bärplockning kan vara en 8a på en skala 1-10 på ”närvarolistan” Att rensa bär till P1s ”sommar” är en 9a. Hade det varit finsk melodiradio och finska nyheter, hade det varit en 10a

andra sysselsättningar som ger mig ro och närvarokänsla är att springa, en 9a.
Diska, en 6a.

Men att efter att ha plockat färdigt bären, innan cykelfärden hem, ta sig en kopp kaffe och titta ut från utsikten på Österåsen, är en klar 10a. Närvarolistan, är eget påhitt av mig, besläktat med mindfulness. Dvs vara i nuet, ta in intryck med syn, lukt, hörsel. Men när det finns ett svenskt språk så…. varför inte ?

(För övrigt så sprintar det omkring ett par speedade myror på Österåsen nu ikväll, där jag hällde ut överblivet kaffe. De håller hela stacken vakna, stackarna)