Kategori: Betraktaren

…
Tisdagen har nyss blivit en onsdag,
och jag minns människor som nu
är döda… och försvinner sakta ur våra medvetanden
när jag, när vi slutar minnas dem,
och är helt glömda när jag, vi är borta.
så är livet, så är döden.
Och det är som det ska.

Människor som varit viktiga för mig, människor
som skulle varit viktiga för mig. Människor som
var en del av mitt liv i ett periferi.

Och jag minns människor som ännu lever,
men som inte är del av mitt liv längre,
som valt bort mig, eller som jag valt bort,
eller bara geografin eller livet kommit emellan.
Människor jag kanske älskat, som inte sett mig,
och de som kanske älskat mig, men jag inte sett.

Glada minnen, utebliven kärlek,
längtan och vänskap, förhoppningar som tonade ut
i verkligheten, med varje sekund som tickar mot
evigheten.

Vissa saknar jag mycket trots all tid som gått,
min far tex. Att kunna ringa honom och drömma oss
iväg till Stordegersjön, ett båtköp och en flytt för
honom till hans kära Ådalen, som inte blev av.
Bakom ölburken och cigarren, Bellman Siesta,
skuldkänslor och ett varmt hjärta,
på ena sidan telefonsamtalet. Och ett vuxet barn,
med varmt blödande hjärta på andra sidan,
som bara ville bli sedd … och inte längtade
efter någonting annat.

Han är borta nu sedan länge, men finns kvar i mina
tankar, och mitt hjärta, … och så och mången annan.
Och jag vandrar som alla andra obönhörligen mot slutet,
Och fyller vägen dit med så mycket korn av kärleksfulla
handlingar, som jag bara kan, och tar tacksamt emot den
harmoni och lycka som kommer i min väg.

Bara Gud och jag vet vad jag har klarat mig igenom,
vilken prestation det är att inte bara överlevt,
utan också levt … igenom, och kommit ut till
livet och hoppet igen. Bara jag och Gud.

Och jag förnimmer kanske den stora kärleken,
som ännu inte hittat mig, sväva omkring i luften
för att ge liv åt de ensamma. Men jag ser den inte,
jag hör den inte … och jag känner den inte.
Inte än ….

Men inte förrän jag slutat andas, om ens då,
kan jag sluta drömma om den…

Om den kommer vet inte jag …..
………….och kanske inte heller Gud !

Men imorgon är en ny dag,
med nya blanka ark och kritor till,
…. och vem vet vad som händer då ?
Någon kanske ler mot mig…
Kanske de underbara flyktingbarnen leker
och skrattar på gården och fyller mitt hjärta med ungdomlig
lycklig naivitet. Kanske kramar jag en gammal dam..
…

…kanske

…
Trots allt bättre med en dålig demokrati, än en diktatur

Jag undrar om folket någonsin haft
någon slags politisk makt. Men det är helt klart bättre
nu än på den glorifierade svenska ”stormaktstiden”
som många obildade SD-politiker uppenbarligen på ett
nationalistiskt sätt drömmer sig tillbaka till.
Eller det sk ”folkhemmet”, där det enda folk tänker sig
egentligen, är att det inte fanns så mycket främmande
”oförståeliga” inslag i gatubilden. Folkhemmets ide, var väl
egentligen en idé om allas lika värde, och gemenskap,
och ett homogent samhälle, .. lite tvärtemot hur nu
”Svärjevännerna” föreställer sig det hela.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig

Då på stormaktstiden blev folk hämtade i sina påvra hem,
för att kallas ut i helt meningslösa krig om makt och fåfänga.
Där de flesta soldater inte ens dog i krig, utan sjukdom
och undernäring.
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Så nu slåss de om makten, i den politiska sandlådan,
och kastar sand i ögonen på varandra.
Svärjevännerna vill gärna inbilla sig att Åkesson inte är
en del av Hink-och-spade-kriget, för att i princip
alltid presenterar sig som utmobbade offer.

Andra partier, och många journalister ….

anpassar sig efter sippanOch nu har tom journalister som inte sympatiserar med SD
…..börjat köpa den förklaringsmodellen.

https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/partitopparna-slutade-helt-enkelt-att-lyssna-pa-folket/

precis som politiker och många
väljare har köpt SDs verklighetsbeskrivning kring
”problemen” med invandring, trots att de i absolut
mildaste fall är kraftigt överdrivna, eller direkta lögner,
både om hur det ser ut med problemen, vilka de är
och vad som är orsaken till dem.

Allt de gjort var att fixat jordmånen för SD-sippan… och det är illa nog !

SD är, utöver ett parti som är tydligt fientligt inställda
till allt vad invandring heter, om det inte är Amerikaner
och Européer det handlar om. … SD är dessutom det parti
som faktiskt varit ledande i att splittra det politiska systemet
i Sverige.
Allt de andra partierna gjort, är att fixa jordmånen för den
så giftiga SD-sippan, genom sina svek mot väljarna och
kärleken till makt och oreglerad ( utan lagar) kapitalism,
där storföretag dikterar villkoren för ”demokratin.

Den egoistiska jordmånen som nyliberalismen/kapitalismen samt
våra traditionella politiska partier har skapat,
är perfekt mylla för SD-sippan att gro, växa sig stark i, och bli fler.
Sippan i sig kan tyckas behaglig och bekant i sina klara bekanta
”svenska” färger. Men rötterna är giftiga, och dödar till sist många
arter i sin omgivning, om den tillåts ta över den svenska politiska floran.
Och faktum är att SD-sippan är en invasiv art, tvärtemot,
vad de nationalistiska ”botanikerna” hävdar.
Den hör inte hemma i den svenska floran egentligen.
Det är en framtagen art.

Den svenska floran har alltid innehållit mångfald av växter

Den svenska floran har alltid innehållit mångfald av växter.
Och det är det som gjort den så vacker.
Vilket är vackrast, en sommaräng,
eller monotont fält med en art ?

Det är så ett ekosystem fungerar, när det fungerar bra, annars blir
det ett sterilt giftigt landskap av alla ”bekämpningsmedel”
ett landskap som kommer dö ut av sig självt till slut,
inte ens SD-sippan överlever där i längden.
För naturen, människan är gjord för mångfald och ”nytt blod”

Torka, gift och kärleksbrist … och ”skogsband” och krig

Till slut kan det hända att floran som följd av SD-sippans och marknadsliberalismens utarmning
av jordmån, och artrikedom, samt torkan som uppstår utan kärlek.
råkar ut för en förödande ”skogsbrand” som dödar och bränner allt
i sin värld …..

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Men sen efter branden, efter kriget, ur askan av miljoner släckta liv,
börjar återigen nya frön gro, och där har den giftiga sippan
ingen jordmån att växa. Där ALLA är trötta på hat, krig och
grupperingar. Och bara vill låta växter leva, sida vid sida.
Unisont ryter all världens folk, ”ALDRIG MER KRIG”
… vilket deras barnbarn sedan struntar i, och låtsas inte om.

Sen går åren, växtligheten tar sig igen, och vissa växer sig
högre än naturens lagar vill medge, och skuggar annan växtlighet
som inte får ljus och näring, pga av det. Och så börjar myllan förändras
igen.

Så nu är vi i ett läge där S är största enskilda parti,
och hävdar sig tillhöra största blocket, men inte vill regera med
de partier som ingår i det största blocket.
Och vi har M,C, L, och KD som inte är störst på något
vis, men ändå envist hävdar att folket sagt att S statsminister måste
avgå. Till förmån för en alliansregering.
Och så har vi SD som säger att de inte får vara med
och ropar på mamma i sandlådan, trots att det varit en verklighet
för tex vänsterpartiet i alla tider, att de inte fått vara med (i regering).

Att man sedan från M, L, C, KD jämför ett parti som ordnat gratis
glasögon åt barn, med ett som står för parollen ”Seger eller död”,
och kallar bägge för extremistiska… säger mer om dem än om
tex vänsterpartiet.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Ge inte hinken och spaden till grin-Olle som startar alla bråk

Visst är det en sandlåda…
Men de som leker i den har makten över våra liv.
Och det vore oklokt att ge spaden och hinken till
han som slår sina kamrater när ingen ser på,
och ropar på mamma när han får motstånd.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

…
Ja .. njä… det har jag väl kanske inte.

Men jag har blivit lite som morfar.
En seg, senig, generös lönnfet gubbe,
som lyssnar på nyheterna varje dag.
Då när det begav sig, lyssnade han iofs på varje sändning
av ekot på radio, så kvällsnyheterna på tv.
Medan för egen del det rör sig mestadels om
internet-tidningar… men olika tids-eror förståss.
Och jag likt han, är/var ibland kanske aningen för mycket av
”domedagsprofeter” i våra uttalanden.

Fröken ur had nothing on him !

Vi brukade skoja om att man kunde ställa klockan efter Morfar,
för utan klocka, så började han skruva på sig inom en minuts
avvikande, var hel och halvtimme, då nyheterna var på G.
Förutsatt då att morfar inte hade något snickeri eller
trädgårdsprojekt på gång hemma på Gumåsvägen,
eller i stugan i Stordegersjön.

Som en morfar typ

Så nu är jag, likt morfar, en gubbe utan munk-krans på huvudet,
med brunbränd hy och fullt av utstående födelsemärken
på kroppen.
Stark i kroppen, småfinurlig på vardagsuppfinningar,
egentillverkade möbler i trä, och urgröpta skålar i var vrå.
Men de urgröpta skålarna jag har, har morfar faktiskt gjort, inte jag.

Och jag har en jordglob på golvet hemma.
En jordglob precis som morfar och mormor på Gumåsvägen 67
i Kramfors hade på den grå heltäckningsmattan,
där jag och min bror en gång lekte
med klossar och leksaksbilar, på skol-loven.

Snål men inte sniken

Jag har likt morfar och mormor blivit snål, men inte sniken.
Den rätta benämningen torde väl vara sparsam då kanske.
Mormor och morfar tog rätt på regnvattnet och spolade
toaletten med, men gav alltid saker, pengar och kunskap
i nedstigande led till barn, och barnbarn. Och jag har varit
i högsta grad drivande för införskaffande av vattentunnor
till bangolfklubben, för att ta rätt på regnvatten, för vattning
av blommor mm. Men jag spolar inte toan med det 😉
Fast det borde vi göra. Vi nutidsmänniskor,
spolar toaletten med dricksvatten, medan vissa, i andra delar
av världen blir tvungna att dricka otjänligt vatten.
Det är HORRIBELT !…varken mer eller mindre.

O-ordning på det yttre och inre

Och iom att jag har något större ordning på mitt inre,
genom att jag påverkat det genom det yttre,
så har jag fått mer ordning på det yttre.
*ska förklara mer ingående ’later’*

Hushållspapper

Så även vad hushållning och kost har ett och annat fastnat,
från mormor och morfar, och definitivt förstärkts och lärts
vidare av moster Maggan. Jag bakar grovt bröd, och fryser in,
skrapar ur kastruller och bunkar med slickepott.
Jag köper gärna ekologiskt, jag försöker hushålla med
hushållspapper och inte slösa. För morfar sa alltid:

– ”Vet ni varför det heter husållspapper ?”
Jo för att man ska hushålla med det

(dvs vara sparsam)

Jo angående asterisken (*)

Det handlar om KBT som metod att komma åt det inre,
genom att påverka det yttre, utmana rädslor och dylikt,
FAST,. och det är viktigt att tillägga, utifrån sina EGNA
förutsättningar, inte utifrån andras pekpinnar och självgodhet.
Men det är ändå så jag går tillväga. Det är enligt mig omöjlig
att ”bli färdig inuti först” inuti kärnan, utgå från
att gå igenom känslor och bli av med det förflutna sorgerna.

Det är i slutändan bakvänt, och riskerar gräva ner en
i det inre, och förlora det så viktiga ”nuet”.
Så genom handlingar både utåt och för mig själv
har jag definierat mig själv, satt mina gränser och lärt mig
att visa mig själv lika mycket respekt,
som jag alltid trott bara var till för andra.

Och dessa yttre handlingar, smittar sakta men säkert,
av sig mot det inre, och bättrar marginellt trygghet och
självkänsla. För man kan inte, och bör inte enligt mig,
försöka radera ut, komma förbi, eller ignorera ens sorger.
Det är oerhört kontraproduktivt, om man försöker finna ett
anständigt harmoniskt liv.

Så … markera och gå vidare, känn sorgen och släpp den en stund,
känn på sorgen igen när det behövs. och släpp den igen.
Det är så livet är. Det innehåller även sorg. Att försöka rationalisera
bort den genom att ignorera den, är som att ignorera en del av dig själv,
en del av livet.

Skruttig gubbe mot strömmen

Jag må vara en skruttig gubbe, utanför samhällets
arbetsnormer, som ”aldrig blev något”
Men jag blev ”någon”… och med de förutsättningar som gavs mig
i min bli-lämnad-vind-för-våg-uppväxt i förorten,
så tar jag stolthet i det. Oavsett vad nyliberalisternas mall för
hur deras undersåtar ska jobba ihop deras förmögenheter,
ser ut.

Jag kommer aldrig bli som dom,
och det … det tar jag stolthet i !
Och jag ÄR till stora delar som min morfar,
och DET…. DET tar jag stolthet i !!!

…
Igår öppnade sig himlen bokstavligen,
och på det stora hela, sakta men säkert för mig bildligen.
Regnet gjorde mig till freds, och jag njöt av
att sitta inomhus och beskåda när vattnet
vi saknat, kom sent omsider.
Finns få saker som är så rogivande, som
regn mot fönsterbleck eller plåttak.

Vänskapsvandringar i livets periferi

Människor vandrar ut och in i ens liv,
och än fler går bara förbi våra liv, i utkanten.
Och de allra, allra flesta vet vi inte om att de existerar
och lever, långt bort i fjärran, annat än som en
obegriplig populationssiffra. Och ändå tycks så många av oss,
de allra flesta skulle jag säga, så styrda av vad dessa,
för oss osynliga människor tycker och tänker.

Så små, men ändå så stora i volym

Vi är alla så små i världen, men bär ändå omkring
på våra inre universum, var och en av oss,
som tycks oändliga att utforska, lära oss av,
och utvecklas som människor.

Riktiga människor… av själ och hjärta

Och då menar jag verkligen som människor.
Inte som mer eller mindre effektiva produktionsenheter,
inte som vilt jagande själar, efter ”framgång” och
uppmärksamhet, för att uppnå en status de flesta
ändå inte blir lyckliga av.
Nej jag menar som människor, gentemot sig själv,
och gentemot andra människor.

Inte viktigt för våra beslutsfattande förtroendevalda ?

Nästintill INGET av det har behandlats eller diskuterats
i årets riksdagsval. Bara egenintressen, företag,
förklädd rasåtskillnad, hårdare straff, mindre solidaritet
och billigare bensin. Och det mesta av detta presenterat
med ord som ligger ganska långt ifrån verkligheten.

Så mycket att ta in…. så vi skiter i det viktiga

Människor ja …
Det kan vara nog svårt att komma överens på
det lilla planet, lokalt, på arbetet, i föreningen,
i släkten, i äktenskapet… till din nästa.

Och så ska vi människor dessutom ta ställning till globala
frågor som vi inte har ork och tid att sätta oss in i.
Och då är de som ”kräver” det av oss, är ofta människor
som har ekonomiska och sociala egenintressen,
och gör allt de förmår, med sanning, halvlögn och förbannad lögn,
för att ge dem makten att styra våra liv. Oavsett statlig,
kommunal, global., eller företagsnivå.

”Men MIN fyrhjuling, behöver ju bensin”

Efter regnet låg det pölar i ”gröbbern” som varit uttorkat
gräsmatta, och i vissa fall till och med jord som torkat till
sprickor som i Afrika under torrperioder. Jag andades ut,
när regnet kom. Haleluja !
Men det är tydligen för stort och för svårt för gemene man
att greppa, detta med ens egna val och handlingar,
och hur det skapar den stundande och nuvarande
miljökatastrof vi alla vet om, men de flesta ändå skiter i,
för att tex bensinen kostar för mycket,
och medmänsklighet påstås kosta för mycket.

”Jag menar min fyrhjuling då, och mina två bilar, min utombordare och mina två utomlandssemestrar, är inte de viktigare än att böndernas gröda torkar ut, och de tvingas slå igen sin verksamhet ?”

Vackra pärlor på mitt fönster

Nu, medan jag fortskrider på mitt blogginlägg
har det börjat regna igen,
på mina nyputsade fönsterrutor.
Och det vackra pärlmönstret från dropparna
klär tillfälligt fönstret som diamanter,
likt glittrande stjärnor på himlavalvet.

Åt den galna maktkamp som nu råder i demokratins
namn, men i maktens tjänst, kan jag väldigt lite göra.
Jag kan lägga min röst, jag kan skriva mina ord,
som så få ändå läser, och än färre faktiskt bryr sig om.

Faktum är att jag aktivt med argumentation,
inte ens kan förändra en enda människa
i min omgivning. Det är nog stort att i vissa hänseenden
lyckas gradvis förändra sig själv, till att bli en mer trygg,
mer levande, human och solidarisk människa,
utan att behöva implodera i självutplåning i processen.

Endast mitt exempel, kan i någon liten grad, påverka någon
enstaka människa att följa sina drömmar.
Att hitta SIN trygghet, och att leva och låta leva,
mer humant och solidariskt,
om de så själva beslutar sig för det.
Men den påverkan är deras val, inte mitt.
Om något har bevisats i detta riksdagsval, så är det att
många skiter i det mesta utom sig själv.
Och även skiter i sanningen, när den slår dem i ansiktet,
som en reprimand.

När himlen så öppnar sig,

När himlen så öppnar sig,
så är det upp till oss att välsigna regnet när det kommer,
och solen när den värmer.
Eller förbanna dem, och förbli väderbittra.
När så ens inre universum finner ro,
är det bara att dela med sig av detta, eller
samla pengar på hög, och dö som en rik,
framgångsrik ensling utan mänskligt värde.

När så den behövande ber dig om din hjälp,
så är det upp till oss själva att fokusera på hudfärgen
på den behövande, eller på hennes hjärta, sårbarhet
och mänsklighet.

… men nu fortsätter livet

Mitt liv

hörs och syns kanske !

…
Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt har onekligen lyft partiet från
ständig dvala vid 5% -sträcket, med sin lugna framtoning,
oerhört bra påläst i sakfrågor, samt att stå fast i sin
och partiets övertygelse när det börjar blåsa vindar som
många vänder kappan efter. Framgångar på kommunalt
plan, och på riksplanet.

Plus: Är det enda kvarvarande vänsteralternativet,
står upp för mänskliga värderingar, framför enskilda
kapitalisters.politikers och storföretagares särintressen.

Minus: Om än i liten utsträckning, så kunde inte ens
Jonas ignorera Metoo. Och han är bättre debattör än
retoriker.

Miljöpartiet

Ja vad ska man säga.
Ett parti som står upp för att rädda planeten i en tid
då hudfärg och låga bensinpriser är svenskens viktigaste
frågor på personligt och nationellt plan.
Det är ju dödsdömt … tom trots att hela Sveriges skogar
brann i sommar, under en sommar som det var 30 grader
varmt och nästan inget regn, och massor av problem för bönder…
ni vet dom där ”oviktiga” som producerar vår mat”
Jag ser fram emot MPs revansch.

Plus: Har inte fallit för populism, utan framhärdat
i den viktiga kampen för våt jord. För vad gör vi utan jord att bo på ?

Minus: har likt S dragits kraftigt åt höger, och kan
där för inte heller inte räkna med röda stödröster,
på det sätt KD får blåa.

Socialdemokraterna

Ja …. ett orienteringsmässigt vilset parti, som
vänder kappan efter dagens vindriktning för att
fiska röster i de grumligaste ”gul-buna” och
”mörk-svart-blåa” vatten. En gång partiet som i långt större
utsträckning stod upp för arbetaren och de socialt och
ekonomiskt utsatta i samhället. Nu ett Röd-brun-blått parti
sliten och dragen åt alla håll, utan egna värderingar,
utan egna mål….. annat än regeringsmakten då.
Priset för sveket mot Sjukhusen blev stort, regionalt och
kommunalt, och smittade av sig på riksnivå.

Plus: De är trots allt inte lika mörkblå som moderaterna,
Och de har Margot Wallström !

Moderaterna

Den egentliga huvudfienden för ett solidariskt
homogent, miljömässigt hållbart samhälle med små
klyftor. Har utöver att de ständigt är och har varit
helt ”blå”-ögda och uppe i det blå när det gäller
orsak och konsekvens-analys kring social utsatthet
sjukdom och dessa kopplingar… nu även klivit ordentligt
snett uti den bruna sörjan, efter listige räven Reinfeldt,
som lurade alla att tro att han var ett lamm.
Men Moderaterna går alltid att lita på… lita på att de ska
försämra för de som har minst, och förbättra för de som har
mest… ”intet nytt på västfronten”

Minus: (har inte plats för allt dåligt på blogginlägget)

Plus: Ehh… Mmm …Oooj … blått är väl fint

Feministiskt Initiativ

Om jag förstår saken rött… eller jag menat rätt,
eller kanske tom ”pink”,
så har de nästan pulveriserats på riksdagsnivå.
Detta då trots … eller ska vi tro pga Metoo:s framfart?
Skadeglad ? Jag ? … nä faktiskt inte, men nöjd !
Allt F! är och har varit är vänsterpartiet i sakfrågor och
politik, men med arga, icke sansade nästan mans-hatiska
företrädare för partiet. Och det har tidigare dragit bort några procent
röda röster i riksdagen. Sedan ska sanningen att säga F!s
nedgång även förklarats med att de inte synts någonting i
media denna valrörelse nästan, vilket jag tror på mer än
deras egen förklaring att deras väljare ville rösta emot SD
och därför valde ett riksdagsparti.

Plus: Rött !
Minus: Hat !

Sverigedemokraterna

Utan Jimmie Åkesson, hade SD legat och kravlat
där de egentligen hör hemma, under riksdagsspärren.
För han är trots allt en lysande debattör, ur den aspekten
att han kan hålla masken, masken som döljer allt hat och all rasism
hans parti, hans egna åsikter egentligen vilar på.
hela SD-skeppet är byggt på lögner och missnöje, och kan inte flyta
utan att dessa underhålls. Och vad gäller missnöjet, är övriga
riksdagspartier medskyldiga till SD-skeppets flyt-förmåga,
Även om det är Jimmie som är deras pirat-kapten Barbossa,
Och små ynkliga rasister har byggt skeppet som nu många
”vanliga” svenskar hoppat på och seglar i bruna vatten med.
Fast de flesta har inte kollat ner i vattnet än.

Plus: I maktposition skulle de bli avslöjade även inför deras väljare

Minus: fega, odemokratiska ynkryggar till partiföreträdare,
och en hatiskt inhuman främlingsfientlig politik.
Vars riksdagsledamöter har högre brottsfrekvens än dem de
beskyller vara brottsbenägna.

Centerpartiet och Kristdemokraterna

Har båda vuxit pga av kaxiga vackra
kvinnliga partiledare, där ingen egentligen bryr sig om
vad som kommer ut ur munnen.

Liberalerna

Vad… vilka ?

Kommunal och landstingsval i Sollefteå och Västernorrland

Det positiva är väl att Vänstern har växt,
och SD inte växt i samma omfattning som i riket.
ALLT handlar här om sjukhusfrågan… ALLT !

Dessvärre har inte alla kunnat skilja på landsting
och kommun i valet. Även om jag aldrig varit någon
som förespråkar socialdemokratisk evighetsmonopol
på kommunalpolitiken, så har ändå kommunal-sossarna ju
inte svikit Sollefteå Sjukhus, men ändå blivit straffade
för vad Sossarna i Sundsvall ställt till med.

Centern har vuxit enormt i Sollefteå Kommun.
Och jag har faktiskt INGEN ANING om varför,
annat än missnöjet med Sossarna då.
Men C har växt mer än V… vilket åtminstone jag trodde var
det naturliga steget när S tar kliv högerut.
Eller så har de trott på skyltarna de satt ut
Om vård för hela Sverige

…
Ett liv ?

Har vi bara ett liv ?
Det finns en del som tyder på det faktiskt,
men ingen vet helt säkert ju.
Jonathan såg ju Nangiala,
och kristna ska väl till himlen…

En handling från mitt hjärta

Många pusselbitar faller sakta på plats,
saker som jag vetat om i hela mitt liv,
som varit en enda handling från mitt hjärta.
Men ändå känts långt, långt borta,
eftersom Tomas aldrig fick plats i hjärtat,
i tankarna… men nu… men nu.

Rätt okej

Nu när nästan hela mitt jag har hittat fram,
så bryr jag mig om mig själv också.
Jag antar att jag börjar acceptera den jag
är, och tycka att jag är rätt okej.
Jag ger inte längre mer än jag har att ge,
och tar bara emot något som verkligen är en gåva,
och inte ett dolt lån.

En plats att andas

Till Ingebjørg Bratland visa ”Stål” på Spotify,
filosoferar jag nu ikväll med tända ljus, och en lägenhet
jag för första gången i mitt liv känner som hemma,
det vill säga trivsamt hemma. Inte bara en plats där
jag sover och duschar, utan även landar, andas, äter gott
och lever.

Acceptans och förväntningar

Mycket handlar om acceptans. Men att nå dit är
inte alla förunnat, om mig har det tagit ett halvt liv,
och kanske mer ändå. En del handlar om förväntningar,
och landa i vad man har, och förstå att jag inte behöver
massor med pengar för att må bra,
inte behöver saker.

Jag är Tomas

Jag är Tomas… svårare än så är det på ett vis inte.
Fast det tog sån tid att hitta hem.
”Hemma” är min hemkokta saft och sylt,
hembakade bullar, och städat för min egen skull.
Morgonrutinen med diskning, kaffe och gröt,
som bara tar en kvart att göra… ger mig frid och
en bra start på varje dag.
Jag känner mig inte inlåst i rutiner av det lilla,
som jag tidigare gjort… bara hemma.

Hemma

”Hemma” är min egengjorda och uppfunna björkhylla,
mina gitarrer och min musik. Men mest ”hemma” sitter i
mitt hjärta … i min själ.

Jag har till och med putsat fönster idag,
för min skull. Jag kände att jag ville det,
så jag gjorde det.

Kärleken är inte alltid sann

Jag hittade inte ”hemma” hos någon annan,
som jag och miljoner längtar efter, att ”hitta hem”
Kärleken är fortfarande det mysterium som
jag inte funnit fram till. Att leva med en kvinna,
och ändå bibehålla allt vad jag är, utan att förlora
mig i andras drömmar och önskan om vem de vill jag
ska vara.

Tills dess, om jag mot alla tänkbara odds
skulle hitta även dit, så har jag i alla fall hittat hem.
Allt för många älskar en idealbild när de träffar någon,
och försöker göra om, istället för att älska allt vad han är
… och det finns nog mycket att älska, för den som öppnar ögonen,
och öppnar hjärtat.

… jag har hittat hem,
men tillit har jag än att finna.

…
Jag har tänt värmeljus i mina lyktor,
för jag och Sverige kan behöva allt ljus vi
kan få nu. Vi går in i en mörkare period nu,
och jag pratar inte om hösten.

Själv har jag omstrukturerat mitt hem,
så det blir mer lättstädat och luftigt vackert,
utan saker och möbler som jag inte behöver.
Jag har gjort sylt och saft för vinterns behov.
Laddat med värmeljus, blomkålssoppa och pussel,
inför hösten och vintern.

En släng av saknad drabbar mig,
en släktmässig ensamhet, och sorg över folk som väljer sig
själva i alla lägen gör mig näst intill desillusionerad.
Jag vet tex att jag har två bröder vid liv, som aldrig haft
något intresse av kontakt. Jag försökte på ett tidigt stadium,
men insåg att det inte fanns någonting där.
Jag har sedan en tid valt människor som valt mig,
Jag har gett av mig själv till de behövande och de
själsligt generösa, och lämnat därhän såna där
”ska-ha-människor” och ”jag-hör-av-mig-sen-människor”

Solen värmer fortfarande ansiktet, när den står lågt,
på väg till affären för att köpa mjölk. Mjölk som för övrigt
ganska väl följt literpriset på bensin, om man räknar in
laktosfri mjölk i ekvationen. Dock har jag inte hört en
enda politisk protest mot mjölkpriset.
Bensinpriset och hudfärg tycktes viktigare i år,
än mat och vård åt alla.

Men, men, så är det nu då….
Jag tänker inte gilla läget…
men jag blir tvungen att leva med det.

Jo just det… det är min födelsedag i dag.
Och många Facebook-tårtor och dylikt.
Ett besök fick jag… en Lundin,
han fick glass och hemkokt chokladsås han..
En soppa på Ådalsbyn blev jag bjuden,
och en skvallerpromenad med Helgums egen
Fred Astaire … Göran B och en fickkniv som gåva.

Men det som började som en rätt trevlig födelsedag, samtidigt
en dag som alla andra, slutar i oro och moll.
För även om valresultatet inte är klart. Så har jag svårt att se
hur en humanistisk politik ska kunna drivas de närmsta 4 åren…
och förresten så skiter väl människor i människor numer

Nä vet ni va… Åkesson och Kristersson kan
dra åt helvete faktiskt, och det står jag för.
De vill kort och koncist så många människor
illa med sin politik, och har inga hjärtan…
… de har inga hjärtan !

Nu ska jag plocka fram en skorpa, breda lite smör på den
och dricka högvalute-Oboy till det.

Gonatt värl´a !

…
Ibland händer det att man betraktar folk
som betraktar annat folk. Så var fallet då jag betraktade
Bänke, Bänke och Bänke på bänken utan för biblioteket,
här i Sollefteå. Jag vet inte vad de heter egentligen,
men eftersom samma gubbar året o, ute som inne sitter
ett urval bänkar, skvallrar och betraktar människor,
så får det bli Sollefteås ”Bänkar”: Bänke, Bänke och Bänke.

I min inre värld småler jag lite åt bänknötningen och att bara
sitta dagarna i ända. Men så igår kom en annan gube, en som
ser ut att under en längre period, typ ett helt liv, ha tillförskansat
sin kropp diverse ohälsosamma preparat.
Han visste nog inte riktigt vart han var på väg,
för han gick förbi mig på uteserveringen, och ”Bänkarna” utanför
biblioteket, 4-5 gånger på 3-4 minuter, åt vardera håll.
Vilket roade ”Bänke, Bänke och Bänke nånting väldigt,
som satt fastgjutna i sin gröna bänk, som de nog betalt
årskort för. Och det i sin tur roade betraktaren av betraktarna,
som såg ut att göra sig lustiga över en som gick så mycket…
…i onödan… kan tänkas.


Vitvins-vinäger-soppa

Ja det är inte lätt, det bli ju faktiskt inte alltid rätt,
inte ens när man gör en rätt. Hur låter det med vitvins-
vinäger-soppa ? … tveksamt va ?
Men om man tar 7 hekto broccoli, två gula lökar,
2 st vitlökar, crème fraiche, buljong och lite olivolja,
och ska ”smaka av med vitpeppar, salt och vitvinsvinäger.
Och i en ingivelse dubblar måttet med vitvinsvinäger,
ja … då blir det inte en rätt, det blir inte rätt,
det tog över alla andra smaker. Ursprungligen var det
menat att bli broccolisoppa, men det blev vitvins-
vinäger-soppa. Lärdomen, följ receptet om du inte har en susning
om smaksättning i matlagning.

Nu var det klippt – hur kan dom ha stäängt !!!??

Det gick för övrigt förbi en gube till några gånger… förbi,
Bänke, Bänke och Bänke…och mig. En som upprörde sig
väldeliga över att den billiga frisören på Salong Esrin hade
mage att ha stängt, när han ämnade korta av håret en aning.

”Dä va juu stääängt” klagade han högljutt
”Hur faan kan dom ha stängt”???

Han gick rådlöst fram och åter på gågatan och skakade på
sitt huvud över detta tilltag.

”Dom gör som dom vill dom där verkar det som”

upprepade han, och skakade än en gång på huvudet.
Vem vet han kanske skakte på huvet så mycket att han
inte behövde klippa sig till slut.

Han frågade upprört en intet ont anande person, som såg ut att
inte tillhöra Sverigedemokraternas mall för en svensk:

”Vet du nånting om dom här”

…och pekade upprört på frisersalongen. Han frågade inte mig
när jag gick förbi, trots att jag känner honom lite sen förut.
Så antagligen så tänkte han att om man är av annan härkomst,
vilket även frisören var, så borde de ju vet.
”Dom där”

Så vilka han inkluderade i ”dom där” kan man gissa sig rill,
men det får man väl inte säga i det här j-a landet”
…. ”jäkla frisörer” ”man kan inte lita på den yrkesgruppen”

Han avslutade i alla fall lite urskuldande och överslätande med:

– ja men dom är ju billig i alla fall” … dom där.

Maaaasen

Livet är ju som ett lotteri, sägs det ibland.
Och inte fan vinner man per automatik mer
för att man köper fler lotter.
Nä rå…. och man kan ju oxå diskutera hur mycket
man egentligen vill ha. Vissa är aldrig nöjda. Många av dessa
ställer sedan upp i tv-programmet ”lyxfällan”
och förnedrar sig i sin stupiditet över att inte förstå att man måste ha
pengar för att kunna handla. Trots relativt feta inkomster i vissa fall.

Sen har TV då anställt numera 4 stycken som ska läxa upp,
och uppfostra deltagarna …I TV. Det är bara för pinsamt.
Både hur idiotiska och ignoranta vissa människor är,
men även den skamfilade idén att göra tv-program av skiten.
Så det blir ju svårt att känna empati med dessa blåögda
shoppingoffer. Och det är inte heller meningen.
Så som med det mesta i TV-väg är det meningen att skratt ÅT
och förnedra. Jo rå … såna är vi… såna har vi blivit.

Sen finns det även människor som för det mesta har lite svårt att
få det att gå ihop ekonomiskt. Inte för att de är shopoholics,
utan för att det är skralt med inkomster, hamnat lite utanför
samhället, eller kan vara lite original.
Men de försöööker verkligen, och ligger ständigt LITE efter.

En sådan berättade min vän A om härom dagen,
med värme och kärlek,
som kallades för ”maaaasen” där han levde och verkade.

När någon som hade ekonomiska fodringar på maaaasen
(som då givetvis var från dalarna)
så sa masen bara på gnälligt dalmål:

”Jamen ni har ju tuuur om ni får va med på draaagningen !”

För bredvid en mycket gammal radioapparat hade masen
nämligen samlat ihop obetalda räkningar.
Så när han väl fick någon krona över,
så drog han i blindo
ut den högen med räkningar.
och då hade man fått vara med på ”draaaagningen”

…
Jag ser det jag ser,
och håller inte käften på uppmaning

Jag skriver sällan eller aldrig blogginlägg som är påmålad
positiv fernissa, för att andra tycker det är bekvämare med
en positiv allt-är-alltid-bra-värld med gulligull och nuttinutt.
Ej heller detta inlägg blir sådant.

För jag ser det jag ser, och jag hör det jag hör,
och jag berättar vad jag ser.
Jag är en tänkare, och det är både på gott och på ont.
Jag är nog en tvivlare…..en stolt tvivlare.
….Tomas tvivlaren.
Och det är mestadels på gott….. kanske..


Tvivlare som är lojal, och charmör som sviker

Och som kuriosa anses, enligt bibelns berättelser,
just aposteln Tomas, med den tvivelaktiga benämningen ”tvivlaren,
detta till trots vara den som verkligen stod upp för Jesus,
och var redo att riskera sitt liv för tron, när det kom till kritan.
Och Judas som gav en till synes kärleksfull kyss till sin
mästare … och som sedan tog emot pengar
för att bedra Jesus. Allt är inte alltid vad det ser ut att vara.

Gott, ont och vilsenhet

Det finns många, många fantastiska människor,
tider som dessa. Men det är oftast inte de som hörs
och syns mest. Kanske ligger det lite i sakens natur.
Men det finns nog väldigt många vilsna människor idag,
precis som vi människor alltid har plägat. (haft som sed, vana)
Och vilsna människor, har genom historien alltid utnyttjats av
onda agendor och människor som begår onda handlingar.

Onda människor i onda tider då ?

Mmmm… njaa …njäää… jag har ändå lite svårt för att döma och
stämpla människor utifrån tex enstaka felsteg.
Och vad är ondska ? Om vi nu inte ska ge oss in på bibliska
fabler, utan hålla oss till den värld vi lever i.
Och livsöden är oerhört olika, och med olika haltande
träffsäkerhet göras metaforer kring.
Bland annat liknelser i sporter, lagsammanhållning,
vinnare, förlorare osv.

Sport och tävling som metafor

Härom dagen vann jag tillsammans med en duktig boulespelare
god granne och vän, klubbmästerskapen i boule.
Jag har nog en inbyggd tävlingsskalle när jag väl ställer upp
och tävlar i nån sport av nåt slag. Ur den aspekten att vilket
motstånd jag än möter i tex boule, eller vilken medspelare
jag än har, så ger jag det jag har i taktik, i pepping av
medspelare, koncentration, mod och uthållighet för att vinna
en match.

Och det är nånstans matchen jag är mest intresserad av att
vinna när jag tävlar i något. Och sen är det bra med det, vare
sig jag vunnit eller förlorat. Och jag ger ofta verbal uppskattning till
bra prestationer, även till motståndaren.
Men jag tar ingen skit…. inte nu längre.
Jag har nog utvecklat lite självbevarelsedrift på senare år.

Vinnare

Men jag är nog ingen ”vinnare” ..är nog ingen ”vinnarskalle”
så som jag uppfattar den samtida användningen av dessa ord.
För ordet ”vinnare”, har alltmer kommit att förknippas med ett
tankesätt, en livsfilosofi, en människosyn som jag bara inte kan
förlika mig med. Av den enkla anledningen att den filosofin,
den politiska hållningen inkluderar och bygger på förlorarens misär,
och utanförskap. Den accepterar och premierar, ignoransen och
likgiltigheten inför ”förlorarna”. Och då har jag i blogginlägget tillfälligt
lämnat den lokala boule-matchen i ett sällskapsspel, och pratar om
samhället och världen i stort.

Delvis börjar ju iofs allt på det lilla planet, i nuet, hur man beter sig
mot sina medmänniskor, ser på sig själv och andra,
även när det sen kommer till den stora världen, politiken, och makten,
utanför Sollefteå och Djupövägen, där jag bor.

Ordet ”vinnare” har alltmer kommit att förknippas
med en i nutid accepterad hänsynslöshet för nå till
”vinnarposition”. Och uppfattningen vad det innebär ”att lyckas”,
har nästan uteslutande kommit att handla om förmögenhet,
status och ägande av materiella ting. Sådana har Svenskens
värderingar förvandlats till, nu när ”arbetaren” har en bubbelpool
en bil i kvartsmiljonsklassen, hus och oräkneliga kapitalvaror,
som byts ut efter behag och mode.
Inte undra på att Socialdemokratin flirtar med både SDs
flyktingpolitik likt många borgerliga partier, samt vill bilda
regering med två högerpartier ?
Fast ändå liksom typ kalla sig solidariska,
så länge det inte påverkar egen plånbok typ.

Är det ”positivt” att blunda för orättvisor ?

Det är trots allt en hel del som är uppochnedvänt i
vår värld idag, så pass mycket att det inte ens skulle
räcka med en trilogi böcker för att avhandla det hela. Och ingen
facebook-positivism i världen förändrar det.
Bara eget förbättrat beteende, politiskt mod, civilkurage källkritik
och sist men absolut inte minst solidaritet och empati,
kan förändra vår värld i en mer human riktning.
Men ”vem bryr sig” ?

Som det är nu är det ett stampeed-race till stupet,
och roffa åt sig så mycket man kan innan jorden fått
nog av människan. Att ljuga via reklam och politik har blivit
normen, i jakten på en ständig jakt på tillväxt.
Ett ord som egentligen handlar om tillväxt i vissa
plånböcker men används som ett ej ifrågasatt positivt attribut
i högerpolitiken.

I vissa yrkeskategorier är en timlön för en ”arbetare”
500-800 kronor i timmen har jag hört.
Och inom massor av branscher förekommer det att man vilseleder
kunder om slutfakturan, genom att låtsas vara ovetande
om arbetskostnaden.

Att se bra UT – eller att se-bra-ut

Och man tar betalt horribla summor utifrån vad det kostar,
och utifrån behov och köpkraft för de ekonomiskt svagaste
grupperna. Ta bara ett par glasögon tex.
Det kan variera kraftig förvisso.
Men under tretusen får du inte mycket för i glasögonväg.
Det är vanligare att man får betala 7.000 – 10.000 kronor
för ett par, spec om du behöver progressiva glasögon.

Samtidigt kan man då köpa läsglasögon på MM eller skattkistan
för 30 kronor paret. Det är väldigt intressant tycker jag.
För än hur vi vänder och vrider på utgifter och arbetskostnader
för en optiker som tar 7.000 för ett par glasögon,
så måste slutsatsen bli att deras verksamhet är
en ocker-verksamhet med fullkomligt orimliga priser.

Själv använder jag sen nåt år tillbaks billiga läsglasögon
utanpå mina rätta glasögon. Och det hade väl fungerat om inte det
dåliga materialet i mina 7000-kronorsglasgon gjort att dessa är så
repiga att det blir svårt att se och frambringar huvudvärk.
Men det är klart, om jag ”ser” positivt på saker så blir det
säkert bättre ?!

Och så här ser det ut i bransch efter bransch i Sverige idag.
Man tar betalt det man kommer undan med, utan sans och moral.
Och det funkar väl okej om vi pratar om lyxiga båtar,
husvagnar etc … som man inte behöver för att överleva.
Men när det gäller glasögon, vård, tandvård, åldringsvård
mat och inte minst bostad, som alla går under ”marknadens”
”starkast överlever-lagar … då ställer åtminstone JAG mig
tvivlande till va fan vi håller på med i detta land.

En annan sorts seger

Nä … jag är nog ingen vinnare, och betraktas nog inte av
omvärlden som en vinnare, i det samhälleliga spelet,
och har inget behov att betraktas som en vinnare av någon annan.
Vinsten i klubbmästerskapens i boule härom dagen,
gör mig inte heller till en ”vinnare” i samhällets och vänners
ögon… eller mina egna ögon.

Däremot så blev jag något en vinnare i mina egna ögon,
när jag övervann yttre störningsmoment, trodde på mig själv,
jobbade för ett fair play…. och ändå lyckades hålla ihop mitt spel,
och tillsammans med ”Blomman” vinna.
Det var den stora vinsten med vinsten,
Själva vinsten i sig är rätt så världslig.

…
Nu när hösten äntligen knackar på dörren,
flyger sista tre överlevande bananflugorna förvirrat omkring
som undernärda sockerknarkande skelett runt ångorna från
mina söta sylter.

Ännu inga lingon i kastrullen eller frysen,
men jag tar det med ro, än kan det ske under.
Igår erbjöd sig tex mycket generöst mina grannar
att följa med dem (som har bil) på lingonplockning.
Min ork-status anknuten till sömnbrist natten innan,
gjorde dock att jag gav återbud.

Men jag har däremot pallat äpplen i femtielfte timmens
sextiförsta minut, när de flesta äpplen fallit till backen
och luktade jästa … som dåligt äppelvin, hos brottsoffren
som äger äppelträdet i fråga.

Animal onykterhet ?

Det får mig att fundera kring om huruvida rådjur och småfåglar
som äter av den förbjudna frukten går/flyger omkring
salongsberusade… eller kanske det heter människogårds-
berusade för dem. Så det kanske var så det var för min FB-vän
som förskräckt konstaterade att småfåglar i mängder flög
rakt in i hennes fönsterrutor.
( ja hon sade faktiskt att de gjorde det)

Den som inte upplevt doften av ….

Jag hävdar: …att den som inte upplevt doften av äppelsylt
under uppkok, inte fullt ut tagit del av en av livets absoluta
höjdpunkter. Att skala, klyfta och kärna äpplena
är väl inte liiiika kul.
Men…. att hitta äppelsylten, som är resultatet av höstens
uppoffringar och ”stölder” undangömt i en smockfull frys, en mörk
kylig vinterdag. det är som att hitta en skatt i form av att
få en stunds sommar mitt i vintern.
Den upplevelsen kan inga pengar köpa,
eftersom om det är köpt, är inte sommaren förpackad
i äppelsylts-burken.

Sommar i P1 tillhör

Till bär-rensning, och äppelskalning på sensommaren,
hör definitivt att under rensandet använda mig av SR-play
via datorn och lyssna på ”Sommarprat i P1”.
När de instrumentala tonerna från sommar, med den
outsjungna texten:

”Sommar, sommar, sommar,

det är dans i Folkets park.

Sommar, sommar, sommar,

hjärtan skärs i trädens bark.

Jag vill viska i ditt öra

just de orden du vill höra.

Sommar, sommar, sommar,

då en mild och smeksam vind

fingrar på din bruna kind”

….då kommer jag i syltnings-stämning ordentligt och får vandra
iväg med någon annans tankar, kloka som galna, jordnära som
spännande berättelser, och glimtar och sammanfattningar av deras liv.
Berättelser och tankar som jag annars aldrig skulle kunnat veta
nånting om. Det är toppen, bättre än skönlitteratur !

En stark svensk tjej med mod och hjärna

Idag fick jag ”följa med” en 27-årig smart svensk tjej vid namn
Suad Ali, till USA, Somalia och hennes uppväxt i Sverige.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1077320?programid=2071

Utöver att det finns anledning att bli imponerad både av hennes mod,
och hennes kraft, vilket nog i första hand många kvinnliga lyssnare blir,
så berörde hennes berättelse jättemycket vid två andra punkter.

Styrkan att ändra sig …är beundransvärd, speciell i hög ålder

Den första när hon sitter på ett tåg, där det pratas fördomar light
ang hur bra flyktingar skulle ha det i närheten av sitt hemland.
Där hon på et väldigt starkt vis till slut bemöter de tre ”gubbar”
som pratar om det de inte vet. Iofs ganska harmlöst ignorant bara,
men ändå. Men det som berörde mig mest, var när hon berättade
att en av dessa ”gubbar” kom fram EFTER tågresans slut
och frågade om han fick ta henne i hand,
som stod upp mot gubbarna på tåget”

Jag vet inte om just den berättelsen är kryddad för sändning på
radio eller inte, men den berörde mig av den anledningen att
dessa gubbar, i synnerhet, tog till sig, lyssnade,
och ändrade sig, och till och med uppskattade det modet.
Han är för mig lika stor hjälte i sammanhanget som Suad var,
som tog sig modet att berätta hur det faktiskt är i flyktingläger,
eftersom hon varit på plats.

En Amerikansk polis som gjorde mig tårögd

Den andra punkten som gjorde mig fuktig i ögonen,
och gråt-harklande och rörd, var när hon som representant för
Sverige vid ett konvent där Kofi Annan var närvarande, och hon
blev stoppad pga av fördomar vid flygplatsen, och uppmanad att
ta av sig slöjan, för fotografering. Vid vägran, fick hon veta, blev
hon tvungen att bli förhörd av polis. Men när en annan polis då dök
upp till förhörsrummet (jag tårar nu när jag skriver just detta)
så undrar han vad hon gör där.
hon berättar som det var. Och han sa:

”I’m so sorry miss, this is not the way
it should be done – please come with me””

Han ber henne visa honom vägen till mannen i kontrollen som
krävt av henne att hennes slöja måste tas av.
Och han spärrade av hans kö, och följde henne till disken.
Denne fantastiske man (enligt mig) säger att det inte var rätt
av vakten att be henne ta av sig sin slöja till fotograferingen.
Det är inget som krävs för fotografering.
Och att vakten är mycket väl medveten om det.

Polisen som kom till Suads försvar, följer henne sedan ut
till ankomstterminalen. Han ber om ursäkt flera gånger under
vägen. Och innan hon hoppar in i Taxin ropar han:

”Hey miss best of luck representing Sweden”

Helt fantastiskt underbart. Jag blir tvungen att flytta äpplena
ifrån mig så att de inte blir salta av mina känsloyttringar.

Ingenting är större för mig

Vissa ord, vissa handlingar följer mig resten av livet.
Så väl trauman, som de människor som någon gång stått
upp för mig vid något tillfälle, och gjort det fullt ut.
Och de människor som gjort det, och menat det,
är i mina ögon mina vänner för livet, alldeles oavsett om vi
kommer att umgås eller sammanstråla.

Jag har några sådana ögonblick,i livet som jag minns med
rörda tårar, bara härom dagen sa en vän till mig just de orden.
… tänka sig, nån som STÅR UPP FÖR MIG”
ingenting, INGENTING, slår den upplevelsen för mig.
Ingenting !
Som Doc Holiday sa i Kevin Kostners version av Wyatt Earp,

”det är inte lätt alla gånger att vara min vän, men jag kommer
att vara där för dig, när du behöver mig”

Ps: Om någon går i tankar om att ta detta mitt ”äppelbrott” seriöst,
så kan jag meddela att jag faktiskt frågade om jag fick tjuva äpplen,
och det till och med var uppskattat ist för att se dem förfalla.
Men det känns ju så mycket mer spännande om man får….

…..”palla äpplen”