Kategori: Betraktaren

…
Vaknar ofta med lätt grubbel, många ggr som en följ av de drömmar jag haft. Hinner liksom inte vakna helt förrän… så oxå denna morgon.

Men jag bryter dessa genom morgonsysslor som får mig att komma igång med dagen. Det är inte alltid så lätt att fylla dagarna med meningsfulla sysselsättning, eller åtminstone någon för mig stimulerande sysselsättning. ”Meningsfullt” är ju förvisso olika hur man ser på. Jag börjar inse att jag länge gått efter samhällets definition på vad som är meningsfullt. Och samhället är ofta toppstyrt av rovgiriga kapitalister och makthungriga låtsas-socialister (politiker)

Medvetet väljer jag bort ordet ”rutiner” för mina morgonsysslor. Har alltid känt mig bunden och låst av det ordet. Och inrutad och kreativitetsförintad.

Men moster hade rätt ang mat och nedstämdhet eller oro.:

– ”Ja inte bli’re bättre om du inte ät” !!!

….de orden plingar till som en räddande påminnelse, varje gång håglösheten knackar på dörren.

Jag kokade hallonsylt häromdagen, och tyckte den blev rinnig och tråkig. Men efter ett dygn i kylskåpet är den gudomligt perfekt. 30 % socker, massor av hallonsmak.
Och nu till rågflingegröt efter en presso-kaffe med skummad mjölk o kanel på toppen.

Detta i sig… att jag får till god nyttig mat och kaffe mm, måste ju vara meningsfullt om något.

…
Var det bättre förr ?

Ja …… och nej
Hopp och goda tider, avlöses av elände och dysterhet,
för att sedan åter få hopp igen, så är världen, så är livet,
har alltid varit, kommer alltid att vara.

Personligen hoppar jag väl iofs för närvarande inte frivolter av glädje,
Men rätt som det är kan det va så att blogginläggen åter
handlar om lättsamma betraktelser och humoristiska kåserier.
…not yet though …not yet.

Förr hade familjer i allmänhet mer tid för varandra,
men det var före industrirevolutionen, före kvinnans frigörelse,
Friheten att tjäna pengar och få ett oberoende.
Vilket i praktiken innebar att ”fågelboet” lämnades obevakat
för större delen av dygnet, eller packade ihop ungar med främlingar
på sk dagis och sedermera … skolor…
fram till ja 25-30-årsåldern om man räknar in universitet.
Själv tackar jag min lyckliga stjärna för skolor och dagis
Utan dem vette fan hur jag skulle klarat mig.

Belöningen = höjd materiell standard och ekonomiskt oberoende kvinnor
Priset barn med 0 närvarande föräldrar ist för 1, och allt detta medför.

Och i det stora landet i väster, pågår det man kallar för ett demokratiskt val.
Det är ett hån mot hela konceptet att kalla det för demokrati. Vårt svenska system är inte heller bra ur demokratisynpunkt,men rena drömmen jämfört med USA.
Här i Sverige ligger problemen bla i ett höger-ägt media, orimligt stora skillnader valbudgetar, vinklat media. Ett system där små högerpartier kommit att få stor makt, medan små vänsterpartier i princip är dömda på förhand att missa regeringsställning.
Ett system där politikerföraktet lett till att opportunistiska främlingsfientliga makthungriga slips-nazzar, kunnat ställa sig på vågskålen och diktera villkoren för invandringspolitiken.

I USA är det än värre.
Det finns i praktiken bara två partier att välja på.
Och ett år som detta är många Amerikaner i situationen att välja på pest och kolera. Trump eller Clinton. Och utöver det är systemet uppbyggt så att det nästan är omöjligt att genomföra några som helst förändringar, då senaten och kongressen kan motverka alla lagda förslag. Där befinner iofs Sverige sig oxå, pga SD och borgerlig upphävning av ingådd uppgörelse.

I USA betyder inte nödvändigtvis heller flest röster att du blir president. Al Gore hade fler röster än GW Bush, men förlorade. En väsentlig skillnad mellan Sverige och USA är dock debattklimatet. I Sverige finns, trots siffer-tugg, tjafs och anklagelser ännu spår av saklig politisk debatt att servera väljarna med. Även om åtskilliga löften bryts och väljare ignoreras efter valen.

Men i USA har valkampanjen kommit att bestå av 95 % glåpord mot motkandidaten, 4 % meningslösa propaganda-ord typ ”Yes we can” ”Make Amerika great again” … vilka i sig inte säger NÅGOT om vad för slags politik som kommer genomföras.

…
En söt, charmigt leende Therese Johaug, med för svensken en riktigt gullig och pigg språkmelodi. Inte kan väl hon vara skyldig till doping ??!
Norge har i skidåkning varit lika dominant som Östtyskland under sin systematiska dopingperiod, Sovjet under den extremt slutna tiden, som … ja ni förstår ?!

Men ändå vill vi inte riktigt ta till oss att söta norskor sysslar med dopingpreparat, eller något i det gränslandet.

Läkaren som är inblandad avgår direkt. Martin Jonserud Sundby, anser sig ”oskyldig” Marit Björgen ”funderar om det är värt att fortsätta” Heidi Veng ”står över nästa landslagsläger”
Jag personligen har ingen åsikt i den sk ”skuldfrågan”
Jag vet för
lite, och så kommer det nog förbli, eftersom nu tex norska landslaget
gör allt de kan för att dölja och undanhålla. Vilket nog alla landslag i
den situationen gör.

Visst blöder hjärtat lite när Therese på nästan skol-flicke-vis gråter ut i media och förklara sig oskyldig till ett misstag, ? Blir vi lika berörda av någon lite mindre fotogenisk öststatskvinna, eller tex Johan Muleg ? Jag är lite tveksam till det.
Beroende på utstrålning, landstillhörighet etc.
Tennisens världsstjärna Ivan Lendl behövde inte ens fuska för att bli illa omtyckt av publiken, och utbuad. Han var Tjeck, och surmulen, och man.

——————————————————————————

Men jag tänker att det inte enkom är av godo med allt tävlande. Att hela det västerländska kapitalistiska, tävlingsinriktade systemet genomsyrar både sport, skola, arbete, vänskap, umgänge. Och bygger på utslagning, samt en strävan att nå toppen till den milda grad att vissa är beredd att göra näst intill vad som helst för att nå toppen. Fuska, klättra på folk, trampa på folk, gå över lik bokstavligen och bildligen.

Är det själva vinstkonceptet som driver oss i fördärvet ?
Ja helt oskyldigt är inte vinst-tänkandet till allt elände i världen, till fusket inom näringsliv och stat, till doping inom sporten. Och sedan de problem som ALL utslagning (vilket är en fundamental förutsättning för all tävlan, all konkurrens och all marknad.

Idén om att ”vinnare”, elit, överklass skall ha privilegium utöver det
nödvändiga, och utöver den del som är välförtjänt belöning för utförd
prestation. Det är den idén vi nästan utan att ifrågasätta lever efter idag, och i kölvattnet skapas fuskare, inom så väl sport som politik och näringsliv, och dessutom utslagna, trasiga, människor.

I dagens privata skolor får eleverna högre betyg än nånsin, men resultaten och kunskaperna är sämre än nånsin. Vinsthysterin skapar lätt ”fusklappar” och genvägar.

Med allt detta sagt… vill jag ändå påstå att den mediala hysterin kring Johaug är i vanlig ordning helt oproportionerlig. Det ska rapporteras om det … men hallå. Nån j-a måtta får det väl ändå vara.

…
Lite lätt överslagsräkning på hur noga man tar rätt på innehållet i en tetra-pack yoghurt, och hur stort spillet blir.
Ponera att man äter 1 liter yoghurt på 3 dagar, dvs 3,3 dl per dag.
Och om man då är relativt noga och klämmer ur yoghurtförpackningen så gott det går, blir det ändå kvar 2 msk yoghurt i förpackningen. Och utslaget på ett år blir det 3 liter yoghurt om jag räknat rätt, och inte haft Sverigedemokrat-matematik.

Skulle jag dock inte vikt ihop och klämt ur så gott jag kunnat, hade svinnet på ett år tom blivit så mycket som:
Och då ska man ändå veta att det största svinnet för mig är ändå att få kasta dålig mat, för att jag inte tagit rätt på den i tid.

… bara lite så kan det vara typ..

…
Om man gör liknelsen med känslor på detta vis:

Om man har en vattendamm, kraftverksdamm, där man sparat ihop för mycket under för lång tid, så måste man släppa ut mycket när det väl släpps, för att fördämningen inte må brista.
Och när man väl öppnat flödet, kommer alltid stora svallvågor efteråt.
Det tar ett tag innan det blivit lugnt vatten, och ytterligare tid innan det som blivit indränkt blir torrt. Och om ”fördämningen” brister, dvs alla ens murar och försvar, så måste man även få hjälp att stänga av den starka strömmen av överflödigt vatten. Dvs få bort källorna som oroar, tar energi av en, krav och måsten. Styra förbi alla de bäckar små som blir en vild oregerlig, förödande vårflod. Tills man kan bygga upp sig och tåla trycket bättre igen.

Ofta får man rådet att ignorera det, som om inte vattnet på ovansidan fanns. Dvs inte släppa igenom nåt vatten (tårar) ”Var glad, tänk positivt” Det är inget bra råd.
Det bästa är ju att det inte kommer så mycket nederbörd (sorger och bedrövelser, problem) ovan kraftverket att det blir övertryck. Men när det gör det så kan man inte låtsas som om problemet inte fanns. Man måste nog släppa igenom vattnet, och i större mängd än de som har en liten kvarn i en bäck.
Folk misstar ofta tårar för sorg. Tårar är tvärtom ventilen för sorg, inte själva sorgen. Alltså om man stänger ventilen kan det bli tryckkokare, och ”explosion”
Det värsta är alltså inte tårar, för den ledsne, utan att ha massor av o-uttryckta känslor som inte får komma ut och finnas. Nä jag gillar inte att vara gråta, men föredrar det framför att vara ledsen.gömd och glömd.

Livet är ett flöde, och det kommer olika mycket nederbörd.
Bäst är ett någorlunda jämnt flöde, men så är inte alltid livet,
inte för alla. Man kan ju iofs oxå vidga den liknelsen så till vida att om det är torka i ens liv, så mycket torka att marken spricker, och när då regnet (i det fallet efterlängtad och livgivande) så om det kommer för kraftigt regn, hinner inte vattnet sippra ned i marken, utan rinner bara på yran och försvinner bortöver.

Att ta ett steg tillbaka i vredesmod och sårbarhet

En annan sak jag ofta använder mig av vid olika typer av upprördhet.
Den typ av upprördhet som får en att vilja skriva argt sms, mail el dylikt. Är att alltid låta det ligga ett tag innan man skickar iväg det. För när det är skickat, ja då ÄR det skickat.

Jag har ofta tänkt på om det kommer få den effekt jag önskar, eller om det inte blir bättre för mig av att skicka det, om det inte blir nån förändring, ja kanske till och med sämre.

Så i arga eller känslostarka skrivna budskap kollar jag språket,
hur det är formulerat. Är det detta jag vill ha sagt, och vad vill jag få ut av det. Är det troligt att det kommer nåt gott ut av detta jag skriver. Kollar om det är partier som inte alls behöver vara med för det jag vill ha sagt. Tex bör man inte ”visa strupen” i potentiell konflikt, för ”rovdjuren” KOMMER bita på visad strupe !
Inte skriva överdrifter som inte går att styrka i en eventuellt fortsatt diskussion. Eftersom då kan fokus läggas på mina obevisbara ”halvsanningar” el förstärkningar istället för det som tex varit taskigt orättmätigt beteende från vederbörande, det som skriften var tänkt att handla om.

Det är ganska duktigt av mig att kunna ta det steget tillbaka i sån situation.

…
Jag tror inte på ”måsten”
Speciellt inte för de som haft för många sådana redan.
Måsten funkar inte på mig, de stjälper mer än de hjälper.

Jag tror mer på ”Tror på” och ”det kommer bli bättre”
”möjligheten finns” och ”du är bättre än du hittills förstått”

…typ

…
”Now we don’t need brave people to win the war
Now we need brave people who can win the peace”

(Från vis man i kriget i Syrien)

…
Ja nu förändras ju iofs sånt här med livsrutiner hela tiden, ungefär som människor som möblerar om då och då och tänker varje gång att:

”NU har jag hittat hur jag vill ha det”

…osså två månader senare är de i gång igen. Nu blir det väl inte så stora förändringar på den fronten i en etta på 35 kvadrat med sovalkov och kokvrå.

Att ha en god kopp kaffe på morgonen är nytt, och en helt OK vana.
Och att diska enbart på morgonen, innan frukost och kaffe är bra. Men under dagen är all disk avsköljd, vilket känns bra. När jag gör mitt pressokaffe fyller jag vattenkokaren lite extra, och häller överflödet över disktrasa i ren diskho… och inbillar mig att disktrasan har mindre bakterier i sig då.

Jag tar inte längre papper när jag tar ur diskhon på matrester efter matlagning, utan tar plastredskap plus händer för det ändamålet. Spar på papper. Jag spär ut ”dubbeldusch” med massor av vatten, på så sätt åker inte den annars gelémassan genom händerna och direkt i avloppet. Har räknat ut att jag använder 1/10 av tidigare konsumtion. Delvis oxå då för att jag köpt barnängens barntvål i storpack och använder vitt kroppshygien ist för geleformad dubbeldusch, som jag bara har vid hårtvätt. Och storpacket från MM är 1/5 i pris mot för tex coop.

Baka bröd själv, koka sylt och saft själv, laga 90 % mat själv från grunden, hjälper nog ekonomin oxå.

Sen använder jag mycket mindre kemikalier i köket, ersatt med hett vatten till rengöring av diskbänk och spis.

Nåja så tänker jag om det sedan en tid tillbaka.
Jag har inte fått ett perfekt liv för det, men det bidrar åt rätt håll, då jag frigör lite pengar till annat i en med västerländska mått mätt rätt begränsad personekonomi.

…

Ja den var lite talande, och skojig.
Visst älskar vi alla, oavsett ålder, kön eller etnicitet,
när man på plats, och i samma stund,
får dräpa av någon som försöker trycka ned en.

Men vad gäller plantor, som symbolik,
så gällde väl denna som symbol för själva förhållandet,
och inte personen/mannen.

För annars så är det nog alldeles upp till en själv,
att ”vattna sina ´’egna’ blommor”

…
Jo rå s’att …

Det går nog framåt (även om farten känns lite sniglig emellanåt)

Jag försöker att använda ordval och språk när jag resonerar med mig själv, som ger mig utrymme, är förlåtande och ändå …eller kanske just därför är konstruktiva och kreativa. ”Nu har jag möjlighet att” ”Nu kan jag välja att göra”, ”Nu har jag nöjet att få….” . Väljer gärna nu och framöver, bort tankesätt/ord som ”måste” eller ”ska”

Och jag ämnar, om möjligt, vara tydlig, både mot andra, och blir då på köpet tydlig med mig själv oxå. Men man kan vara tydlig och samtidigt vänlig, och tom ge medmänniskor val, och på så sätt visa mig och andra respekt. Talar om vart jag står, men ber inte om ursäkt för det, eller börjar förklara. Dvs: ”Det finns eg inget förhandlingsutrymme på vart jag står i frågan om vad jag vill ge av mig själv denna gång, var vänlig respektera !” ska vara andemeningen, men inte ordvalet.

Sen finns det tillfällen då budskap på det hänsynsfylla viset, kanske inte riktigt går fram hos ”mottagaren” (i konversationen) Och då kan det vara befogat att vara skarpare ”Jag vill inte !” Utan att förklara varför.

Och går det inte fram ändå så finns ju möjligheten att tänka ”skit på’re då” Le och gå vidare.

Men kanske är det bra att det bra att det går snigligt framåt. För då hinner jag med.
Jag tror tom att jag ska göra det till en symbol för mig, att snigla mera. Den och krokodilen som jag nyss skrev om som symbol för att skrämma bort ”spöken”.

Så det är små steg jag tar, men det är rätt steg. Det ska jag verkligen ge mig, det ska jag ge mig kred för. Braaaavo Kai Tooooomas !

Nu ska jag väcka kroppen för kommande dag (stretching)