Kategori: Betraktaren

Tystnaden är fortfarande illavarslande, efter de demokratiska övergreppen på världens befolkningar, de senaste åren. Likt en sovande vulkan, som mullrar i underjorden, redo för ett nytt ännu värre utbrott. Ännu tystnar folk, likt inställda robotar när diskussionen ens tas upp, där man inte ens tänker tanken på att ifrågasätta makten… De allra flesta vet i de flesta fall inte ens vad makt är, eller vilka som styr vilka.

Ensamheten har sin grund där. Compliance, defiance…
De av flocken, godkända informationskanalerna/Main stream media, tillika farbror staten, myndigheter och de stora globala företagsjättarna är helt utan insyn, och bortom kritiserade och granskning. Anledningen till att de är det, är vi, folket, litar blint på dem. Och när inlägg på inlägg tas bort från de som ifrågasätter, utan eg grund, reagerar ändå inte människor. Det sker precis samma sak här i väst som i Ryssland och Kina, med den skillnaden att vi inte vet om att vi blir styrda…
Låt mig påpeka det igen – DE ÄR HELT UTAN INSYN, OCH BORTOM ALL GRANSKNING!
Tror ni att det scenariot, lockar hänsynslösa maktmänniskor, eller godhjärtade demokratiska ledare?

Redan på förhand
Jag har förstått att det från följarnas sida/folkets sida, handlar om rädsla, och grupperingar. Men jag kan ändå inte undgå att fundera över hur det går till i människors hjärnor, hur tankarna går? I detalj. Det tycks vara som att det är förprogrammerat att tycka illa om grupper, åsikter… ungefär som att freda sig mot spetälska människor, där de spetälska är de som ifrågasätter information. Man kan se det i ansiktet på dem, när de tystnar, hur de redan på förhand, vägrar tänka en enda tanke, utanför det de blivit tillsagda att tänka.

Det är ytterst allvarligt. Om man är rädd att bli betraktad som förrädare för att man exempelvis väljer att inte ta ett influensavaccin, om man är rädd att bli utfryst för att man pekar på att myndigheter likt FHM och organisationer likt WHO undanhåller och gömmer fakta för oss… Eller om man förstår det, och ÄNDÅ godtar det?

Avfärdas
Eller om man bara helt sonika har blivit skrämd och tror att man ska dö, om man inte gör som man blir tillsagd. Skrämd av de som tjänar otaliga miljarder på en kontinuerlig massvaccinering. Alla eventualiteter avfärdas utan att blinka.

Vad händer i människan, när hon bara går med på vad som helst Vi har sett det i andra format genom historien, när vanliga soldater dras med i massutrotning, tortyr och krigsbrott. Vad händer inuti?

Stolt över sin trofasthet
Många stoltserar över att de tar sin 4e och 5e spruta, enbart baserat på rädsla och blind tillit, och blind tro. Och är redo att ta 5 sprutor till. Ja men det är okej för mig om folk väljer detta. Men man kan inte välja, om man inte har all information inför det valet. Valet av vaccin eller inte vaccin, är ungefär lika mycket val som folkomröstningarna i östra Ukraina. Observera att jag skrev, välja. Det är här det blir ordentligt fel under Covid.
Borde inte människan vid det här laget lärt sig vad blind tro kan leda till? Det enda jag är riktigt, riktigt övertygad om i livet är att tvivla. Och det enda vi vet med säkerhet, är att vi ska dö någon gång.

Jag förstår inte detta
Men även om jag menar på att jag är för att folk kan välja att vaccinera sig. Så är jag intresserad av på vilka grunder de väljer att låta sig injiceras av en för dem, dock främmande substans, utan att ha intresse av att ha en öppen debatt av biverkningar, ev dödsfall, eller dess effektivitet.

Jag förstår det inte. Det skrämmer mig. Vilka en är tyst för närvarande. Men det skrämmande är att det finns de som har intresse av att väcka den, och dessutom möjlighet och makt att göra det.

Försök till debatt
länk
I en sidodebatt kring aborträtten idag, på Aftonbladet debatt, jämförde jag rätten till abort, med tvång av vaccinering, och stötte på patrull från en i från den troende flocken. Jag skrev initialt:

– Rätten till att göra egna val över sin egen kropp är fundamentalt viktig för demokratin och friheten. Stoppa alla förslag om inskränkningar i aborträtten, och stoppa alla planer på vaccinpass och påverkanskampanjer för massvaccinering för covid. Stoppa den föreslagna grundlagsändringen när det gäller statens rätt att införa undantagstillstånd/vaccinpass

…och försökte få igång en debatt kring att folk var emot min rätt till min egen kropp under covid, men är för den rättigheten vad gäller ofredanden eller abort. Det funkade dåligt. En person nappade, och han menar på att det är mord att göra abort, och är mest intresserad av vilken vecka under graviditeten jag menar på att fostret blir ett eget liv.

Rickards svar är ur biologisk härkomst enl Rickard. Sedan vill Rickard diktera vad jag ska svara, och vad jag ska diskutera. Självklart ställer jag inte upp på att NÅGON dikterar vad jag får/ska diskutera, eller inom vilka ramar. Där och då dör det som skulle kunnat bli en diskussion.

Jag får inte svar på min fråga:
– Vem menar du begår mord Rickard ?
Ej heller:
– Man kan också ställa sig frågan vad man ska kalla det när myndigheter i det närmaste lägger så stort tryck på människor att ta vaccin, men inte tar ansvar för följderna, eller redovisar dem på ett ärligt vis, när folk dör eller får livslånga men av vaccinet.

Rickard skriver då:
– ”Låt oss låta bli att diskutera vaccin. Vi är på varsin planet där också då jag litar på vetenskapen och läkare. Jag har också rätt nyligen studerat biologi med högsta betyg så jag har ett litet hum om hur mRNA och spikprotein fungerar.”
Jag frågar
-VILKA läkare och vetenskapsmän litar du på?
får inget svar. Jag vet ju nämligen att vetenskapen, läkare och forskare inte är eniga i de här frågorna, även om man försöker göra gällande så. Det har funnits, och finns idag, och kommer alltid finnas ungefär lika många åsikter hos vetenskapen som vetenskapsmän.

Likaså är det vanligt att folk på nåt vis tänker att de kastar in ett trumfkort i debatten, och räknar med att den ska ta slut, om man hänvisar till egen utbildning. I Rickards fall har han enligt egen utsago läst biologo och mRNA och spikprotein.
Jag får inte heller svar på frågan:
– Om du studerar koranen och får högsta betyg i det, är det som står där då en absolut sanning Rickard?
Sen vet vi ju inte ens om Rickard talar sanning i det han påstår sig läst om. Och så klart inte om det gör, det han ev läst om till en sanning, bara för att hamn läst någonting.

Så fungerar det … eller rättare sagt, det fungerar inte alls
Det är så här det fungerar. Om inte en moderator går in och hårdcensurerar all opposition, alla obekväma frågor, så hänvisar vaccinister och flockmedlemmar till sin blinda tro och tillit till staten, ”vetenskapen” och Bill Gates. Och sedan … tystnar det igen….

… som om François Bronett, vid cirkusmanegen viskade i mikrofonen, uppfordrande:
”Får jag be om stöööörsta ……… möhhhhhjligaaahhhh …. thhhhhhysssssst……. naaad”

…
I spegelbilden, i fönstret vid utsiktsplatsen fladdrar ljuset från ett stearinljus. Reflektionen, en vag bild av en man jag känner väl igen, uppenbarar sig, men ser nästan spöklik ut, mot den mörka bakgrunden som utgörs av Ångermanälven, sedan natten börjat, alldeles för tidigt.

På dagen är utsikten allt som oftast lugnande vacker. Nu på kvällen/natten, tystas alla ljud jag använt för att inte känna, alla synintryck, alla aktiviteter jag använt mig av för att undvika känna….

Det är en del av livet det också, att koppla bort känslor, sorger och oro. Men jag tror det blir för ofta, och jag tror inte jag är ensam om just det. Jag tror nästan att jag är något mer inkännande än genomsnittet. Även om större delen av min vakna tid, är känslor undanstoppade.

När jag till slut letar efter känslor inuti, ovch hittar känslor, så är det så klart oftast de som man stoppat undan, och gömt sig ifrån, som tränger sig fram, och vill ta plats… så klart. Det är sorg, det är oro, det är ilska, det är rädsla. Glädjen och skratten, klamrar jag mig gärna krampaktigt kvar vid så länge jag kan i vardagen. Vilket ofta resulterar i olika former av avstängning i slutändan. Och man egentligen faktiskt inte vet hur man känner sig… inte innerst inne, inte i kärnan av det som är jag.

Oro…. den finns där trots att förnuftet, som hos mig ändå måste sägas är relativt stort, resonerar med oron och rädslan, för det som skulle kunna ske. Men vi matas alla med en övermäktig mängd information, vars enda syfte är att vi ska vara rädda. Jag lyckas bara delvis värja mig, hålla förnuftet och harmonin intakt… bara delvis. Jag räds inte i första hand döden, inte ännu. Men jag räds likgiltighet, jag räds när människor tystnar utifrån rädsla. Jag räds mobbens makt över individen, mediedrev, byskvaller av den farliga sorten. Den som kan förstöra människors liv, i olika grad. Jag räds det jag inte kan påverka. Och det är det mesta. Det mesta i världen och livet kan jag inte påverka. I någon liten mån, har jag makten att påverka mitt liv genom olika begränsade val. Och det har jag gjort med framgång.

Ensamhet, har alltid varit en del av min tillvaro. Den ser annorlunda ut nu. Jag är inte lika rädd att vara i ensamhet, jag t o m trivs rätt bra med det långa stunder. Jag är inte rädd och ängslig i mitt sätt att vara, tänka och prata, för att vänner då ska vända mig ryggen. Inte ens de närmaste av vänner, ger jag avkall på min integritet och mina värderingar för att blidka dem, i rädslan att bli övergiven. Jag till och med räknar med, nu för tiden, satt det troligtvis kommer ske. Att vänner överger, sviker, ger efter för sina rädslor, och offrar vänner, om de tror att deras trygghet hänger på det.

Jag har nu sett det, jag har upplevt det, och vet att väldigt, väldigt många, gör så. Och jag vet också, att jag numer inte faller omkull, när vänner vacklar, eftersom jag inte lutar mig på dem, utan litar på min balans. Och ramlar jag ändå, så reser jag mig. Om och om igen, tills den dag jag vandrat färdigt på den här jorden, i det här livet. Jag vet inte vad som kommer efter, eller om det ens kommer nånting efter. Ägnar inte så mycket tid åt det. Det som sker det sker. Men om det hjälper att fantisera om det, så duger Nangiala lika bra som den kristna himlen.

Men allt detta till trots, trots min växande styrka, och klokhet, så oroar jag mig, då och då. Det är nog mänskligt. Sorgen över min uteblivna barndom, finns så klart kvar. Och även om sorgen och barndomen sakta, sakta bleknar bort i det förflutna, kommer den alltid att finnas där, som en del av mig. Den kommer alltid i någon mån påverka mina val idag, och i framtiden. För jag är människa. Det finns och har funnits tillfällen, då det varit jobbigt, på gränsen till FÖR jobbigt att vara Tomas, tillfällen då jag för någon sekund önskat att jag vore annorlunda. Att jag vore tryggare, att jag inte hade bagaget som troligtvis hindrar mig från kärleken. Att jag vore en man utan detta bagage, som lugnt och tryggt, bara var… Men jag ÄR Tomas.
Och jag är ganska så jävla bra faktiskt, trots allt.
Det tvivlar jag inte på…längre

Nu släcker jag ljuset och lampan för ikväll, och tar paus från oron och rädslorna, tills nästa gång de måste få komma fram….

…
Det är tydligen den trettionionde veckan nu , året 2022 AD. Tittade snabbt på läderveks-rapporten, som lovade regn vid 11-tiden, och en tid framöver. Och jag visste att gräset nere på lotterna var lite högt. Så jag tänkte att jag gör det innan regnet. Precis när jag ställt in klipparen och rensat undan gammal rabarber åt gammal gube, så kommer de första dropparna. Var på väg hem när broccolin ropade på mig att det fanns några sidoskott till att plockas. Det gjordes i lätt duggregn. Det gjorde inte ett dugg.

Läser Göran Greiders ”in-i-tunneln”artikel i Dalademokraten. Han tycks undra över, förbryllas över och rädas ungefär samma saker. Men jag har svårt att förstå gamla socialister som förblir socialdemokrater, trots att varje ord de säger och skriver går emot vad Socialdemokraterna idag har blivit partipolitiskt, och dessa gamla socialister egentligen är och borde vara vänsterpartister.
Varför gör de så ?

– ”Vänstern, inklusive socialdemokratin, har inte lyckats fånga upp ilskan.”

Skriver Göran. Den sortens uttalande är misslyckade politikers dåliga ursäkter. En Socialdemokrati som är allt annat än vänster,. och ett vänsterparti som Göran tydligen inte stödjer med sin röst? Fast hans åsikter sammanfaller med deras i mångt.

Det slår mig hur bakvänt, nästan allting görs nu för tiden. Och hur nästan allt detta beror på att någon annan ska ta ansvar för miljön, för sin egen hälsa, för behövande människors behov av solidaritet. I nättidningarna vill folk läsa om folk som blir smal utan att behöva ändra sin kost. En kost vi alla vet är fördärvlig, både för de som äter den och miljön.
”Jag kan kolla på TV samtidigt” – ”Jag kunde fortsätta äta det jag vill” etc etc!

Budskap, ha allt utan att behöva anstränga sig, ändra sig eller uppoffra nånting!

Det går igen, i föreningslivet oxå, och livet i övrigt. – ”Nån måste ju göra nånting” Det inkluderar sällan eller aldrig den som kräver aktion. Det går igen när det gäller miljö och klimatpolitikens lösningar. Både petroil heads och vindkraftverksaktivister/tekniska lösningar, har samma utgångspunkt. Att de själva inte ska behöva uppoffra nånting i sitt levnadssätt. Och bägge läger dammsuger nätet/internet för att hitta artiklar som stödjer deras hållning, och kallar det sedan för ”fakta”. Precis samma tillvägagångssätt faktiskt som feminismen och rasismen använder sig av, och inte att förglömma kapitalister.

Vindkraft och Elbil, släpper inte ut fossila bränslen under användning, ja bortsett då från att man ibland av-isar vindkraftsverksvingarna med just fossila bränslen eller sprit. Hur de tillverkas, hur de fraktas, och hur stor miljöpåverkan det har räknas liksom inte. Och Petroil heads använder dessa invändningar i sin tur, för att kunna fortsätta spy ut avgaser och fossila bränslen o oförtruten i samma takt, eller ökad.

Men NÅN borde ju göra nå¨t hörrni!

Är det underligt att folk bantar sig tjock?

…
Betala hyran, gå i regnet
Ta en kaffe, sök en vän
Frosten kommer, Bore väntar
Vantar blöta, gula löv.

Göra fel, göra rätt
Städa, diska, äta
Allt tar slut, alla går,
ingen känner, hur de mår

Under ytan, dolda bäckar,
Dolda droppar, från hjärtats cell
Alla letar, alla söker
längtar bort, längtar hem

Saknar ord, ledsen jord,
Massan skenar, någon dör
Massan dör, ledd av dårar
Plast i maten, Il Duce åter

Igen och igen och igen
Förlåt dem fader, ty
Kan inte andas, i högervindar
längtar hem, längtar bort

Såra någon, göra fel,
leta i höet, sin egen själ
Mörkret skymmer sikten
Ringen, Sauron, är här

Ingen ser, ingen hör
Ingen bryr sig, alla dör
Fortsätt gå, fortsätt andas
vänd ej om, förlåt, förlåt

Tvätta tvätt, slita ont,
torka golv, leta tårar
Försöka hitta hem,
i en värld av dårar

Somna om, vila ut,
stanna upp, andas lätt
tunga tider, mörka moln,
var ett ljus, för din själ

Hur känns det?
Hur känner jag mig?
Hur mår du?
Hur länge har vi fallit?
Kommer vi någonsin
landa? Kommer jag någonsin landa,
kommer jag någonsin hitta hem?

…
Kroppens muskler nästan värker av trötthet. Från morgon till kväll har jag varit igång, och ganska mycket av det har varit något tyngre göromål. Jag gillar att ta ut mig fysiskt, framförallt när det ger någon form av synligt resultat. Men sen är det oxå enkom för motståndets skull.

Idag har jag tvättat, 5 fulla maskiner, grävt i två kolonilotter, ingen av dem mina. Hjälpte Jonas att bära två större bänkar, och ett bord. Osså han jag lyfta lite vikter oxå. Så kroppen är slut… och det ärt gott, som sagt var.

…
Irans kvinnor demonstrerar mot de religiösa diktatorerna som kallas Ayatollor. Där misshandlas kvinnor ihjäl av sedlighetspolis, för att de visat luggen. Det är ingen stor sak här i Sverige. Här är det värre att bli tafsad på rumpan… ja om den som blir tafsad på är kvinna det vill säga. Och även om det inte skedde egentligen, utan för att det ”kändes så” Både män och kvinnor blir drabbade i Iran, men främst kvinnor.
Vart är protesterna från svenska kvinnor och män? Vart är Metoo och feminismen?

I Ryssland släpas unga män hemifrån, för satt tvingas strida mot sina bröder och systrar i Ukraina. Om de vägrar eller protesterar, fängslas de. I Ukraina tvingar man folk att rösta för en rysk ”annektering” som i själva verket inte är nånting annat än en regelrätt invasion, genomförd med krigiskt våld och förtryck. Både män och kvinnor blir drabbade, men främst män. Vart är de svenska protesterna?

Ukraina, Ryssland och Iran får faktiskt ursäkta, här har vi höga bensinpriser och 48 skjutningar i år, räntehöjningar! Och tafs på rumpor! Det är så pass illa att folk har fått tömma sina swimmingpools!
Det sa Mammi och Pappi, på ”Svenska nyheter” (14.48, in i klippet). Att folk i Svärje inte ens ska få sitta o titta på stjärnorna pga de höga elpriserna??!! Nä ni kvinnor i Iran får ursäkta, och ni militärt outbildade unga män i Ryssland som släpas ut i ett orättfärdigt krig att döda era bröder…
Vi har faktiskt nog med våra egna problem, så som tomma swimmingpools och nedsläckning av stjärnhimlen! och tafs på högutbildade, rika kvinnorumpor.

I Svärje, där vi per definition så klart tycker att vi mycket bättre och mer demokratiska än vildarna i Iran, skyddar vi oss mot omvärldens diktaturer, genom att skapa en myndighet som ska skydda oss från ”desinformation”. Vem som ska bestämma vad som är ”desinformation”, och på vilka grunder, framgår dock inte tydligt. Här sätts in system på nätet som automatiskt plockar bort inlägg i den ”öppna debatten”, som innehåller vissa ord. Dvs när vissa ord, används, plockas inlägg bort utan att moderator ingriper. Man skulle kunna säga att vi värjer oss mot totalitära utländska makter, genom att införa lite mer totalitärt Sverige. Lite mer överstatlighet, lite mindre yttrandefrihet och lite mindre demokrati.


Jag förstår ju så klart att svenska medborgare inte har tid att lyssna på ”desinformationen” Per Shapiro sprider, när han och en hög högutbildade journalister, forskare avslöjar det som faktiskt sker. Efter som det inte är godkänt av staten eller av WHO och WEF. Och dessutom håller vi ju faktiskt på att tömma swimingpools nu. och jobbar så hårt på våra jobb, till skillnad från lata sjukskrivna människor och invandrare som bara bränner bilar. Nu kommer det iaf bli ordning på Sverige, hårdare straff, längre straff, fler utvisningar och en Sverigedemokratisk talman´!! Troligtvis kommer dessa hårdare straff dessutom innebära att det på nåt magiskt vis inte längre kommer ligga gamla människor och dö i korridorerna på våra sjukhus som nedrustas succesivt. För det var det svenska folket tyckte var viktigt i valet. DE 48 dödsskjutningarna.

Så ni kvinnor från Iran, och unga ryska och Ukrainska män… kom för f-n inte här o påstår att ni har det svårt!

…

”I landet jag-jag-jag” inleder Peter Kadhammar sin artikel i Aftonbladet med.
Samme Kadhammar som huvudlöst under den sk ”pandemin” tyckte att
”Vaccinvägrare bör betala fulla priset för sin vård” … så var det med den
solidariteten. Tove Lifvendahl, har en halvljummen artikel, där några frågor
som behövs ställas, ställs, ang den totalkapitulerande journalistkåren under
Covid. Men likt förbannat, tillhör hon journalistkåren som inte vill, vågar eller
av egoistiska skäl granskar Big Farmaca.
Vem i hela världen ska jag lita på?

Det är svårt att utgå från media, från stora
rubriker och händelser i världen, utgå från politikers
och miljardärers företagsbrottslighet, när man vill vädra sina tankar
på en blogg, kring omvärlden och jag. Det blir då lätt för stort,
och för svårt att knyta ihop nätet efteråt liksom. Det är svårt att
få med sig läsaren, om det blir för komplicerat. Läsaren vill inte ha komplicerat,
läsaren vill inte läsa text som ifrågasätter läsarens livsstil,
och läsarens värderingar.

Läsaren vill ha allt, hela tiden, och har inga problem
med att det är på bekostnad av andra. Läsaren, vill ha villa bil, utlandssemester
och alla tänkbara dyra statusprylar som finns att tillgå. Och sen vill läsaren se
vackra bilder, och inte utsättas för något som kan skapa osämja, även om
läsaren hätskt kan offra sina medmänniskor på offeraltaret både under
tillverkad kris, så som Covid, eller under vardagskampen om att komma
högst upp på karriärstegen, så de slipper fundera över pengar.
Läsaren är för en bra miljö och mindre utsläpp, så länge de är andra som
ska minska på sina utsläpp.

För samtidigt är läsaren nämligen snudd på
knyta-näven-under-köksbordet-upprorisk över att inte bensinpriserna och diesel
sänks till halva priset, så att mer avgaser kommer släppas ut.
Och läsaren vill helst se fina bilder, gulliga katter, och vara anonym
i sitt hat mot ickevaccinerade forntid-solidariska, miljömuppar som mig.

Nä – sån här låtsas-journalistik, som jag sysslar med, skapar
ingen Likes-hysteri… Troligtvis är de få som fortfarande pliktskyldigt
lajkar nåt enstaka blogginlägg, bara mån om att ha mig kvar som vän,
eller Facebook-vän, av olika anledningar. Riktig journalistik då?
Vad är det? Jo tydligen att buga för makten, och käfta med konkurrerande
nättidningars skribenter, fast de egentligen sitter i samma båt,
men det är inte de som ror, som ror så att svetten lackar ….

Nä vette fan vem man ska lita på. Det paradoxala tycks vara att
om man i landet jag-jag-jag, vill försöka propagera för ett långsiktigt
miljömässigt och tillgångsmässigt samhälle, byggt på solidariska principer,
minskad förbrukning, samt rätten att välja medicin och vaccin själv, …
då är det paradoxala, att man nästan uteslutande i landet jag-jag-jag,
får lita till sig själv, eftersom nästan ingen tycks vara med mig
i detta. Och hur trist är inte det?

Mina värderingar är utdöda, …

… tills vår civilisation kraschar och de rikas pengar inte betyder nånting
DÅ och först DÅ, kan det vara intressant med solidaritet dör dem,
eftersom de då tjänar på den.

I sin slutkläm, på artikeln, får Kadhammar nästan in en fullträff dock:

”Skratta inte. Sucka inte och himla inte med ögonen.
Vad du ser är dig själv och din samtid: jag, jag, jag!”

… om det inte varit
för att Kadhammar själv är en del av det makt-etablissemang som
skapar landet jag-jag-jag, om det inte vore för att han
var för ett osolidariskt system, där icke vaccinerade skulle betala
fullt pris för sin vård. Sorry Kadhammar, ditt ord är
inte mer värt än Kristerssons, när han lovade Hedi Fried
att aldrig samarbeta med SD. Inte ett öre mer.
Hade Kadhammar gjort sitt jobb som journalist och granskat
vaccin och covidstatistiken, samt de mega-miljardföretag som
tjänade storkovan på massvaccinering, så hade läget kanske varit ett
annat. Men nu är det som det är, och då blir det som det blir.

…
Vart tog livet vägen?
…är en fråga som allt oftare kommer ställas vid
pension när yngre generationer blir gamla…
ja troligtvis redan min generation. Jag ser all reklam, som ska göra oss
lyckliga, allt handlar om upplevelser (om de INTE är gratis) saker, hus
och rena pengar, som ska göra oss lyckliga …. SEDAN!

Obs! Detta är ett inlägg med fria tankar, öppna frågeställningar,
där du som läsare riskerar konfronteras med dina egna värderingar,
och nästan behöva ta ställning till något över huvud taget.
Så avsluta genast läsandet, om du är känslig mot fritt tänkande
och ifrågasättande. Eller läs på egen risk, och riskera att vakna
ur törnrosasömnen!
Alternativt, läs med målsman bredvid dig
(Myndigheter, Regering, och Main stream Media)
Så de kan tala om för dig hur du ska tycka.

För så fungerar Media idag, som är styrt av politik,
som är styrt av de som är rikast i världen, som i sin tur äger politikerna,
för att de har köpt dem, deras åsikter, deras politik.
Hur många artiklar i digitala media börjar med
”Så ska du tänka”? Och hur många ”debatter” i TV inleds och avslutas
med en ”expert” som talar om för dig vem som ”vann debatten”?



…. plus ca 58.000.000 liknande sökresultat.

Det finns säkert en del som skulle medvetet eller omedvetet
missta den här typen av artiklar för ”tips”. Men det är inte tips,
det är indoktrinering, hjärntvätt och manipulering.
Det är INTE alls underligt att vi till så stor del är mer eller mindre hjärntvättade
kring så mycket, när man betänker med vilken frenesi och kontinuitet
som vi matas av lögner, halvlögner, halvsanningar
och framförallt en agenda-driven propaganda, för att styra oss
människor. Både politisk och kommersiell. De sitter nämligen
i samma båt, som så träffsäkert beskrevs redan 1972 av proggbandet
Blå tåget, med Leif Nylén i spetsen, i låten ”Den ena handen vet vad den andra gör”
Eller som den döptes om till när Ebba Grön och Thåström gjorde den känd,
”Staten och kapitalet”

Få, mycket få.. orkar, törs, hinner ställa de för demokratin, yttrandefriheten,
medborgerliga friheten så viktiga frågorna:
Vem? hur? varför?
Eller lite mer detaljerat:
Vem har utnämnt En vaccinfabrikant som tjänar miljarder på vaccin till
oberoende ”Expert” i samhällsfrågor om ekonomi, hälsa, frihet?
¨Med vilket frihetsmandat sitter Elisabeth Marmorstein och talar om för
dig vilket parti som vann debatten, dvs i förlängningen
vad du bör rösta på enl henne? Är DET demokrati?
Med vilken rätt bedriver Marcus Oskarsson politiskt barnprogram
i TV4, för vuxna människor?
Frågorna är och bör vara tusentals.

…
Jag vet vart jag står värderingsmässigt,
tydligare än någonsin, inför mig själv. Dock är det inget
politiskt parti som fångar det helt, så klart. Det har blivit
mindre övertygande inför det parti jag valt de senaste 30 åren.
Men det är ännu så länge det minst dåliga alternativet, så långt
jag delgivits information om dess politik i viktiga frågor. T ex vill V,
som de flesta inte vara tydliga inför det kommande grundlags-
ändrings-förslaget från S, som ger regeringen nästan obegränsad
makt vid det den sittande regeringen BEDÖMER vara ”kris”

Det finns dock inget annat alternativ för mig som bättre
stämmer överens med mina värderingar. Men om V likt övriga
partier stödjer grundlagsändringen som är ett steg mot minskad
demokrati, och rörelsefrihet, vaccinpass med utökat användningsområde
då kan det bli ”soffan”!
Men det är knepigt det här. För även om S och MP varit bedrövliga
under Pandemin, och dessutom belönats av väljarnas stöd för de
närmanden ett totalitärt styre de gjort, så är alternativet med Ebba,
Ulf, Johan och Jimmie än mer skräckinjagande.

Jag är trots allt i hjärtat vänster ännu.
Men frågan är vad som är vänster,
och hur mycket vänster vänstern är?
Hur mycket högerut har vänstern flyttat?
Vad är solidaritet? Solidaritet med vilka?

Under tiden då världens makthavare sedan länge planerat
och förberett åtgärder vid en pandemi, ändrat själva betydelsen på ordet
och kriterierna för att kunna stänga ner världen… under den perioden
fann jag att allt oftare stod både vänstermänniskor, anarkister och folk
väldigt långt högerut på den politiska skalan, på samma sida som mig
vad gäller vaccinpass, nedstängning, mass-propaganda. Och jag blev då
och då kallad för högerextremist, för att jag ansåg att det borde vara
mitt eget val vad jag sprutar in i min egen kropp, och för att jag anser att
en öppen debatt utan censurering är grundläggande för en demokrati.
Det var t o m högerextremt att ifrågasätta myndigheter, globala multimiljardärers
miljardvinster på vaccinet, och statens självklara godhet.

Men jag är ändå trots allt vänster i mitt hjärta, utifrån hur jag uppfattar
vänsterpolitik. En nära bekant, gjorde det klart för mig genom hens
totala avståndstagande och motstånd till ALLA former av bidrag.
Vi var rörande överens om galenskaperna kring hanteringen
av pandemin och nedstängning och vaccin. Men hen ansåg att
det bara borde finnas privata försäkringar, inga skattebaserade
bidrag. Och när jag frågade om de som av olika anledningar kanske inte
haft förmågan att skaffa sig den försörjningen så man haft råd att skaffa
dessa försäkringar, tyckte hen, att föräldrarna till den personen inte
skulle skaffat barn. Hen menar alltså att man inte har ett existensberättigande
om man inte på en ”fri” arbetsmarknad klarar av att försörja sig genom
företagande, investeringar eller förvärvsarbete. Det är för mig ett makabert,
cyniskt makalöst inhumant tankesätt, som faktiskt flirtar med Nazismens
syn på livsdugliga människor,Übermensch….

Det blir då övertydligt att jag trots allt är vänster i hjärtat.
Då jag tycker att ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”
är en mer humanistisk och faktisk hållbar filosofi.
En kedja är tex aldrig starkare än dess svagaste länk.
Och så är det med samhällen oxå.

Med detta sagt, är det inte alls säkert att partier som KALLAR sig för vänster
av den filosofin, faktiskt är det i verkligheten. Jag tänker t ex att
det vore odemokratiskt och fel att som S nu föreslår,
införa möjligheter till totalitärt styre i ”kris” där regering godtyckligt
kan bestämma vad som är kris.

”Mittenextremism” valde ja att ha med i rubriken av den anledningen
att man faktiskt, bevisligen kan föreslå och driva igenom extrem politik,
även om man påstår sig vara mitt emellan de som kallar sig vänster
och de som kallar sig höger.

…
Kyler ner mitt huvud med vetepåse som legat i frysen,
en sån där man även kan lägga i mikron om man vill den
ska värma. Ser ut som en sån där fånig peruk de hade i
rättssalarna i England förr i tiden. Men funkar och kyler
ner ett överhettat huvud, i dubbel bemärkelse.
Det och en dubbel, hemgjord espresso, kanske
får ordning på ”kapsylen” så pass att jag får till ett bittert
surgubbe-blogginlägg.

Illusioner
Jag levde länge under illusionen att en skötsam medborgare,
var skyddad av polis, statsmakt, och att pressen var
en garant för att avslöja maktmissbruk. Jag tänkte att de flesta
människor var goda människor som vill andra människor väl.
Människor som hjälpte varann, människor som var sunda och
normala, hade ”normala” värderingar.

Det var en illusion, jag var nog en nyttig idiot, en utnyttjningsbar
idiot, som varje parasit och blodsugande, profithungrig
medborgare snabbt började suga näring ur, mentalt eller
tjänster, eller bara en skräphög att kasta skräp på.

Krupit närmare
Jag upplever att ju mer folk har, desto girigare och mer
omänskliga blir de. Inget nytt? Nä iofs, men det har krupit närmare
in på skinnet, i den nära omgivningen, att upptäcka det i vardagen.
Inte en distanserad verklighet på Östermalm och Lidingö,
eller Vellinge och Båstad.

Jag gillar inte Sverige längre. Jag älskade Sverige förut,
trots dess brister, och folkets småtrista gråa personlighet,
i landet mellanmjölk. Det landet Gardell skrev om,
är sedan länge dött och raserat. Lagom är en svordom,
profit, egoism, maktmissbruk och statskapitalism
är de nya måttstockarna i klara-dig-bäst-fan-
du-vill-Sverige.

Jag gillar inte mitt Sverige längre.

Jag ogillar kriminalitet lika mycket som jag ogillar
rasism och fördomar. Jag gillar inte invandrare,
och jag gillar definitivt inte svenskar, jag ogillar och gillar
människor.

Jag brukade älska mitt Sverige
Jag brukade älska mitt Sverige. Jag älskade svenska somrar,
och vintrar. Jag lärde mig älska svenska höstar, och stå ut
med svensk vår. Jag brukade älska bilden av oss som ett
generöst hjälpsamt folk, ett socialistiskt folk, i den bemärkelsen
av solidaritet, hjälpsamhet och lite smått rättskaffens.
Antingen var det en stor fet illusion för en man som levde i en
bubbla, eller så har Sverige ganska fort förändrats, till ett helt
annat Sverige, kapitalismens och egoismens högborg, med nästan
alla partier och staten till höger, i famnen på globalistiska
storkapitalister som pratar om att göra världen till en enda stor stat,
där de 8 – 10 som äger hälften av världens tillgångar dikterar vad
vi får läsa, vad som är sanning, och vilka mediciner vi ska ta.

Lögner överallt, även här
Ryssland har gått i KK, medan miljarder Putin-sekiner är undangömda
och skyddade från sanktioner. Rysslands folk drabbas ekonomiskt,
och Ukraina och västmakterna bär skulden enligt Putin, som i princip
varje ord som kommer ur hans mun är en lögn. Låter fördelningsmässigt
rätt likt Sverige och västvärlden, ur ett globalt perspektiv.
Och lögnerna är lika stora här, men vi upprätthåller lögnerna genom att
vägra ifrågasätta oss själva eller våra ledare,
eller våra självutvalda ledare, som styr de ledare som påstår sig gå folkets ärenden,
men skiter fullständigt i både löften, transparens och folkviljan.
Om inte folket tycker som makten, ser de till att folket till slut tycker som makten,
med en enorm propagandaapparat som till och med Putin borde avundas.

Gul-blå flagga
Medborgarna i det Sverige jag inte längre tycker om, har förvisso kvar
sina blågula Ukrainska flaggor i Facebook-profilen, eftersom Ukrainarna
anses vara mer som vi än Afghaner eller Eritreaner. Men när vår egen
trygghet upplevs hotas, eller bensinpriser höjs till följd av den påstådda
solidaritet med Ukraina, den gemene svensken påstår sig ha, ja då svalnar
snabbt solidariteten i verkligheten. När vår nya ”landsmoder” (urk)
talar, då lyder svensken. Och nu har landsmodern bestämt att vi ska gå
med i NATO. Och då säljer vi ut kurdernas rättigheter till en diktator
i Turkiet som vill utplåna kurdernas rättigheter till eget språk, självbestämmande,
eller leva i frihet i sitt eget land, oavsett en egen stat eller ej.

March framåt, med ”starka ledare”
”Landsmodern” – (Urk igen)går förbi alla demokratiska bestämmelser,
och visar statsmannamässigt krafttag. Andra som visar krafttag i världen
är Erdogan, Putin, Bill Gates, Pfizer, och Kim un Jong. Men Svensken applåderar
”krafttagen nu, och krafttagen under pandemin, som satte demokratin ur spel.
Och svensken, blundar med öppna ögon, när grundlagar ändras för att kunna
godtyckligt införa undantagstillstånd när helst den vill, oavsett vem som sitter
i regering.

Jag tycker inte om mitt Sverige längre. Jag tycker inte om folket som bor
där längre, jag tycker inte längre om den svenska folksjälen. Den har blivit såld
till globalister och girighet.

Vart är det folket?
Vart är folket som tog emot judarna under andra världskriget`?
Var är dagens Raul Wallenberg? Vart är snälla tanten, som bodde
en trappa upp från mig när jag var 5 år gammal och bodde i Visättra?
Var är människorna som är människor?
Jag tycker inte om mitt Sverige längre, och är inte speciellt
förtjust i det svenska folket heller!

Vem i hela världen ska man lita på?
Ja är trött på att inte kunna lita på ett telefonsamtal, bara försäljare
som ska lura på en produkter och lura av en pengar. Trött på dålig
kvalitet, kortsiktighet. Trött på krympta förpackningar för att höja
priset på det viset. Bakom varje hörn svävar det parasiter och gamar,
och man vågar inte svara i telefon eller öppna ett satans mail längre.
Vem i hela världen ska man lita på?

Jag gillar inte mitt Sverige längre.
Det är inte mitt Sverige längre,
om man ska bygga det på girighet och fördomar.

Nu har kylpåsen blivit varm, av min överhettade panna,
så nu tar mitt konstruktiva tänkande slut.
Farväl mitt gamla Sverige, med medmänskliga svenskar,
jag är glad att ha känt dig.