Kategori: Betraktaren

…
Jag vet inte hur länge jag har kvar nu.
Nej än ä ja inte dö, och har inte fått nån
dödsdiagnos riktigt än, men faktum är att jag vet inte hur
länge jag har kvar. Nästan ingen vet helt säkert,
inte ens de som fått en ”dödsdom” av doktorn.

Så jag funderar lite ….

Så jag funderar lite ….
Utifrån allt jag ser, hör och läser från min omvärld,
vad som är viktigt egentligen ? Svaret måste bli: Pengar!
Pengar är det som är viktigt för oss, vårt primära mål,
och våra drömmar, landar oftast i att vi vill ha mera pengar.
Det är just det som gör oss fattiga !

Resten av mitt liv

Själv vill jag naturligtvis ha pengar,
annars dör jag. men jag måste inte hela tiden ha mer.
Mitt liv går inte ut på det. Jag vet inte hur länge jag har
kvar nu. Men jag vill inte ägna resten av min tid
till att drömma om miljonvinster, eller ett okänt arv,
eller en spikrak karriär, eller satsa på aktier.
Jag vet inte hur länge jag har kvar.

Jag vill faktiskt le… om det går

Jag vill le….
Leendet är fantastiskt, när utrymme finns,
när kraft och energi finns. Om nån hade sagt det åt mig
för 5 år sedan, hade jag blivit arg. Det hade upplevts som
ett hån mot mig, i det helvete jag befann mig i.
Och därför är det ingen uppmaning från mig nu,
inget jag förväntar mig av någon, inte ens mig själv.

Även i de mörkaste av stunder

Men till och med då log jag. När jag inte visste hur jag
skulle stå ut i min egen närvaro, en dag till. När mörkret
var som mest kompakt. Då tog jag fasta på att lura min hjärna
genom att tvångs-le, och att det skulle skicka kroppsliga
kemikalier till min hjärna, som hjälpte lite, lite, lite.
Och det hjälpte lite, lite, lite. Naturligtvis behövdes det
mer. Bra mat, ta hand om mig själv mentalt, kroppsligt,
gränser för vad jag låter andra göra mot mig, terapi i
mitt fall KBT…. och vänner… några få vänner.
Men tvångs-leendet hjälpte lite, lite, lite.

Ludde på hal is

Härom dagen tog jag en promenad på 1 mil.
Solen hägrade, jag ville ladda upp mig med solsken.
Lite samma effekt som leenden nästan. Men jag kommer aldrig uppmana
någon som är deppig, att gå ut i solen så löser sig allt – aldrig !
Men jag fick för mig att göra detta. Jag visste att stora dela av sträckan
skulle vara glashalt… men det ordnar sig väl.

Där centrum låg innan Ulf

Den här sträckan går ju en bit igenom Sollefteå centrum,
ja alltså där centrum låg innan Ulf Schön satte igång sitt projekt.
Men sen går det upp på ett berg genom skog, där man inte
alltid träffar människor, så vida man inte nödgas att i nödläge
hänga ut ”kissemissen” i det fria för urinering. DÅ, kan jag lova
att det blir trafik.

Solen sken som sagt var, och fåglarne kvittrade. Det gäller
bara att lyssna. Upp för backen vid punkt 1 (karta Facebook)
går jag förbi gammal farbror, med hund. Farbrorn ser knappt
ut att kunna gå, tar 20 cm, korta steg, och krokig rygg. Och han
är så hjulbent att hans tjocka Labrador skulle kunna gå sidledes
mellan benen på honom.
Jag tänker han tar sig aldrig upp för den långa backen till
RUIF-stugan. Jag försöker småprata lite om halkan när jag
”kör om” honom. Och ler helt oprovocerat mot honom.
Han muttrar nåt till svar, och var inte så inne på konversation.

Första backen – och leendena

Nåja, solen ger mig fortfarande leende-energi, så jag har
gott om den kvar. Och tar ut kliven ordentligt
när jag kunde jämföra min fysik med en halt och lytt
farbror i åldern mellan 65 – 80 gissar jag. Strax innan brantaste
delen tar slut möter jag en rask och pigg dam i 60-65-årsålern.
Och hejar glatt igen och ler, och provar samtalsämnet som alltid
brukar gå hem hos den typiske svensken: gnäll på vädret och
underlaget. Fast med ett stort leende och kvittrande röst.
Hon hoppar till lite, gick i egna tankar, men brister ut:
”näämen Heeej” i bara farten, som om hon hade känt mig
i hela sitt liv, fast jag aldrig sett damen förut. Jag berömde hennes
gångtempo. Och ett stort brett leende fick hon över ansiktet,
och farten ökade något. även om det var utför för hennes del.
Ja utför geografiskt alltså ! (Punkt 2 )

Dubbel glädje

Och att hon log, gjorde mitt leende större. Nu hade det gått en
stund sen jag 2körde om gubben med 20-cm stegen. Jag vände
mig om och förväntade mig att inte se honom.
Men broddarna levde om fasligt i isen, 200 meter längre ner.
Han var fortfarande vid liv. kanske, kanske hade han draghjälp
av Labrador. Men bra jobbat gubbe ! Jädran va ung jag kände mig.
Och för en stund fick jag nån lite dagdröm om att vara Norsk
distansskidåkare, med bra frekvens och fin teknik uppför backen,
bra grepp. Jag hörde Jakob Hård Och Anders Blomqvist exalterade
röster, berömma min fysik. Men vaknade till verkligheten, när nåt
djur rörde sig in i skogen.

Toppen

Nu var jag snart uppe på högsta toppen, innan det bar iväg utför.
Och dittills hade det inte varit ohanterligt halt. Men se nu… när
det gick utför, ångrade jag att jag inte burit med mig skridskor.
Glansis med pudersnö på ! Och jag tänkte att det kanske var dumt
att gå hit. Men jag klev upp och gick på snövallarna, och in i skogen
där det var snö eller bart.

Och nu började det faktiskt gå utför på flera sätt

Och långsamt men säkert tog jag mig framåt. Något saktigare än
den halta och lytta gubben på väg upp ! Men vid mitten av
nedförsbacken, mötte jag en gladlynt friskus till dam med stavar, som var
äldre än mig, och jag kopplade på solskensleendet igen, pratade om
det uppenbara, is halka och skitväder. Och jag rådde henne ridderligt,
ungdomligt och chevaleresk att inte gå där jag gått
(underförstått som var så mycket yngre och mer elastisk.)
Och hon tog rådet, for iväg med bilen på säkrare promenadunderlag.
Och jag var nära på Heman nu vid det här laget ! Punkt 3

Oskadd ner från fjället, men slappnade av för tidigt

Jag tog mig ner från ”högfjället” oskadd, utan att ha ramlat,
Punkt 4
och fick plan uppruggat underlag att gå på, med fast grepp,
och solen värmde underbart rätt i fejan. Och jag sa tyst för
mig själv: – Och här kommer belöningen ! – ”Belöningen” varade
i ca 400 meter, sen blev det värre än i nedförsbacken,
ojämn is, med höga is-kammar på. Och vid ett ouppmärksamt
ögonblick fot jag på aschlet. Utan att slå ihäl mig, utan att få ont.
Men ramla gjorde jag !

Hårda killar och mjuk tjej – och stel farbror

Blev lite försiktigare sista biten fram till bron. En EPA-traktor
med tre unga killar i framsätet far förbi och ser allmänt hårda ut,
när jag förmodligen inte alls ser så ung och spänstig ut, som jag
kände mig nyss. Kilar in lite i skogen på sidan då och då, småvinglar.
Och plötsligt dyker en ung tjej upp i mötande gångtrafik.
I tunna tennisskor, låga sockar, utan vinterkläder, med i vinden
fladdrande hårsvall, och gick tre gånger så fort som mig.
Tennisskorna måste vart ännu halkigare än mina kängor.

Men hon fullkomligt svävade fram på blankisen, med knöliga
is-kammar på. Och hon var ju lite tjusig, så jag tittade väl upp
i all hast. Och var just på väg att slå på solskensleendet, och
väderpratet. Då jag halkade till ordentligt. Iofs utan att ramla,
men med armar och ben rätt ut i luften. Punkt 5

Varpå den godhjärtade tjejen, sa med sin allra
pensionärsvänligaste röst:

”Gick det bra ???”

hon sa inte ”farbror”, men det behövde hon inte.
Och faktum är att även om jag plötslig kände mig
ganska gammal, och ingen Heman, så log jag ännu mer.
Lite för det komiska i det hela, min överdrivna självbild
av min spänstighet. Men även för att en så ung tjej faktiskt
brydde sig om farbror Tomas, på hal is ! 😉
Hade Jakob hård och herr Blomqvist kommenterat,
hade de ropat om skandal, att nå¨n gammal gubbe var i vägen
i spåret.

Så leendet som bara växt under promenaden, blev bara större och större
och när jag kom tillbaks dit där centrum låg innan Ulf Schön kom till
stan, så märkte jag tydligt hur det smittade av sig på ännu fler jag mötte.

Bra att ha till hands

Men om orken och inre energin tillåter.
Så har jag funnit att leendet är bra även vid andra tillfällen.
Det kan vara väldigt bra när man möter människor
som kanske är lite halv-putt på
en. Eller kanske till och med pratar illa om en.
Eller bekanta vänner som inte har tid för en.Eller nån man
rykt ihop lite med nån gång för hur ska man annars bemöta ett ärligt
leende ? Leende och ett hej, och lite prat om vädret o halkan,
kommer man ganska långt med. Ett leende utan baktankar,
och att få ett leende utan att analysera sönder det.

Jag vet inte hur länge jag har kvar nu.
Så jag funderat lite … vad är viktigt ?

…
Varje gång jag handlar grönt

En manlig kassör på den lokala matbutiken,
en oerhört trevlig kassör för övrigt,
verkar bli oerhört provocerad av mina matvanor,
trots att jag i själva verket aldrig själv tagit upp ämnet med
honom. Ej heller – när han återkommande tar upp ämnet
om att jag inte äter kött/köper kött – så lägger
jag mig i vad han eller andra äter.

Han verkar försöka förstå mina konstiga val, eller åtminstone
försöker han pussla ihop det med hur han tänker kring
mat, kött, vegetarianism, och det som är än svårare för honom
att förstå: Pescetarian, vilket då väl är vad jag för närvarande
har valt, för egen del.

Pescetarian. Pescetarianer äter inte rött kött eller fågel men utesluter
varken fisk, skaldjur, ägg eller mejeriprodukter.

Att äta råa gethuvuden

Jag läste lite om matvanor och provokation i dagens nyheter:
https://www.dn.se/kultur-noje/linus-larsson-forskare-fragar-varfor-
hatar-folk-veganer-sa-mycket/

Utdrag ur artikeln: Han är klädd i jeansshorts, har håret i en hästsvans och en död kyckling i handen. Då och då tar han en tugga av det råa fågelköttet. Blod har runnit över axlarna, ner på hans bröst och stelnar långsamt i solen. Låt oss kalla honom provokatör, för det här är vad han gör: letar upp veganmarknader och äter rått kött inför alla som vill se (och inför de som inte vill). Han reser runt för att visa upp sig – i Berlin gnagde han på ett rått gethuvud, i London ett ekorrkadaver och i Amsterdam ett kalvhjärta. Allt filmas och – måste det ens sägas? – läggs ut på Youtube. För jo, man vet ju att det är veganer som alltid prackar på sin livsstil på andra. (slut på utdrag)

Mönstret känns igen

Och det här tycks följa samma mönster som de som är
provocerade av människor som vill ha en miljö som deras barn
kan överleva i. Samma mönster som de som blir provocerade av
synlig fattigdom, samma mönster som de som är provocerade av folk som
ber till en gud, som inte är samma gud som den de själva nu vägrar be till,
men ändå ju är deras gud …ju ! Samma mönster som de som är provocerade
kvinnors framgång. Samma mönster som de som är provocerade av mäns
existens. Kort och gott allt som på något sätt upplevs som
ett hot för egen livsstil, egna fördelar, egna rikedomar, egen
komfort…. upplevs som ett hot, enkom genom dess existens.

Och allra oftast är det de som påstår att de är förbjudna att yttra sig
”i det här jävla landet”, som låter och syns mest. Det vill säga de
är inte förbjudna att kalla chokladboll för något förlegat
ord som inte ens säger nå¨got om själva produkten, så som just ordet
”chokladboll” faktiskt gör.

Aggressiva mot de aggressiva

Och allra oftast är det människor som pratar om de ”aggressiva”
militanta veganerna, som de facto är mest aggressiva själva.
De känner sig kränkta, hotade av att människor valt att inte äta kött,
och därmed indirekt ger den dåligt samvete, ”de där j-a
godhetsknarkarna och miljömupparna” Jo det finns militanta veganer
som åstadkommer skadegörelse och lidande för att faktisk försöka
tvinga köttindustrin till fall. Men då är vi tillbaks till frågan,
som är så central för det vettigt samtal idag, och som så sällan
tycks landa hos arga egen-intresse-grupper: Gör alla veganer,
vegetarianer så ? Samma med frågor kring hatet mot invandrare,
eller för den delen män: Gör alla män så ? Gör alla invandrare så?
Så klart de inte gör ! Men utan lögnen kring deras propaganda,
så har de ingenting, INGENTING, att komma med. Lögnerna,
och överdrifterna är centrala för att värva fler.

De som då är argast över militanta veganers metoder, över
”djurens lidande” orsakade av dessa veganer som släpper ut tama
minkar som inte klarar sig i naturen och ställer till skada i naturen.
De tycks inte bry sig så särdeles mycket om att köttindustrin
fortfarande gör just detta. Plågar djur, driver dem för hårt med
tillväxt, för profits skull. Lidande i djurtransporter, tvångsmatning
av gäss för den eftertraktade gåsleverns skull. Etc etc. Det är som bortblåst
i argumentationen, om vi nu ska vara så snälla att kalla det
för argumentation.

Lite What-about-ism eller ”men duuuu rå???”

Och om inte det funkar på människor som mig, så kan man alltid
köra med lite what-about-ism eller på svenska: ”Men duuu rååå ??”
Och mena på att jag äter kött när jag äter fisk. Jo det gör jag faktiskt.
Det händer då och då, inte så jätteofta, men det händer.
Men jag har lika svårt för industrin där. Jag hat tex slutat köpa
odlad lax, sedan det avslöjats hur ett norskt bolag skött det
hela. Man kan även leta rätt på missförhållanden kring
vegetabiliska produkter och använda det som ett argument
att slippa bli provocerade av såna som mig, och mina egna val
enkom för mig själv, mitt samvete, och min hälsa.

Mina grunder för just mina val

För det är dessa faktorer som fått mig att ändra min kost.
Det är att JAG personligen mår så illa över köttindustrin,
att jag till slut satt och grät över tallriken jag blev serverad
hos min moster, måltid efter måltid, utan att först förstå varför.
Till slut förstod jag… jag grät bara vissa måltider.
Sedan har jag fått positiva hälsoeffekter av det också,
framför allt en mycket bättre mag-hälsa.

Och i den mån jag kan ekonomiskt och
i tillgänglighet väljer jag lokala vegetabilier,
och utan besprutning.

Dessa val kan vara oerhört provocerande för många,
trots att jag nästan aldrig nämner det.. utan bara väljer.

Jag vet att jag troligtvis aldrig kommer påverka någon
annan människas val i detta genom argumentation.
Eftersom det är som att hålla kopplet spänt på en hund
som drar. Det triggar hunden att dra ännu mer.
Så jag slackar efter på kopplet, och sen är det upptill var
och en vilken värld de vill leva i, och vad de vill stoppa
i magen.

…
Inte lätt – jag medger detta

Det är fan inte lätt idag att sortera bland
all information som vi drabbas av. Ja jag säger ”drabbas”,
för det är omänskligt mycket att ta in, och det mesta styr vi
inte över, och kommer medvetet i såna mängder att vi inte ska
kunna värja oss från informationen. Man skulle lätt
kunna kalla informationen för propaganda, eller varför inte reklam,
vilket i grund och botten är samma sak.

Kritiska till reklam, men positiva till kapitalism

Det är information i kolossal frenesi och mängd, i syfte
att påverka miljoner människor till inköp, eller
till förändrad politisk åsikt. Vilket i sin tur ofta handlar om EGEN
makt för de som sprider budskapet, både för politiker och i
synnerhet för de kommersiella, kapitalistiska krafterna.
Det är motsägelsefullt och märkligt hur många av oss ryggar tillbaka
och misstänkliggör mig som kommunist, för att jag använder ordet
”kapitalist” i negativt syfte, samtidigt som jag vågar påstå att de flesta
av oss, är mer än lovligt less på reklam, rent utav hatar reklam.
Vi vill ha kakan kvar och äta den.

Same shit different benefiter

Reklam är faktiskt precis samma verktyg
Goebbels använde för Nazityskland, och USA, med sin agenda,
under andra världskriget. Men det är skrivet att det är segraren som
skriver historien. Något att ha i åtanke.

Absoluta sanningar ? – Definitiva lögner

Gemensamt för reklam och propaganda, är att den inte behöver
förhålla sig till sanningen i så hög grad, i de fall där det finns någon
odelad sanning. Ibland är sanningen och verkligheten
mångfasetterad. Det finns flera sanningar, och flera verkligheter,
beroende på vem du frågar, även om ingen av dem ljuger.

Vem i hela världen ska vi lita på

Och när även våra politiker, är hala som ålar när de ställs till svars
för brutna löften, och korruption, vilka ska vi då vända oss till ?
Och vem ska vi då lita på ? När även de egentligen syssla med propaganda
och faktiskt populism, hela högen ? Vad gör vi då ?
vilka ska vi lita på ?

Vaccinerad mot informationens agenda

Jag såg ett program på SVT om vad som är naturligt, ang hälsa och
medicin, ifrågasättande av ifrågasättandet av vaccinering.
”Guide till evig ungdom”
Men nu blir det jobbigt, om jag då ifrågasätter ifrågasättandet av
ifrågasättandet av vaccinering… NEEEJ … sluta inte läs,
det här är viktigt ! Om jag omformulerar mig då:
ALLT måste ifrågasättas genom varje människas
filter till verkligheten !

Om inte – ställ i alla fall fråga och förbli oviss

Vi behöver inte gå till botten med varje enskild information
som delges oss hundra gånger om dagen. Men att ställa de viktiga
frågorna varje gång, vara skeptisk, ifrågasätta som grundinställning,
fråga sig vem har något att vinna på
det de försöker övertyga dig om. Vilken agenda har de.
Är informationen rentav av en ren lögn. Snabbgoogla !
Om inte, så förbli skeptisk och en tvivlare.

Avvecklandet av alternativ information, är första steget till diktatur

Men i det här fallet då, SVT, public service. Jag har högt
förtroende för SVT och dess ”faktaprogram”.Till skillnad från
de politiska krafter i Sverige som vill avveckla SVT, för att
SVT tex kritiserar nationalism, och kapitalism i vissa program.
Och kallar avvecklandet av den enda mediala motkraften
till mäktiga, privata mediamoguler, som kan köpa
egna sanningar – kallar det för ”valfrihet”. Och enda kvarvarande
motkraften till att nationalister ska lagstadga om vilka åsikter
som får yppas. Avvecklandet av alternativ information,
är första steget till diktatur, oavsett vilken sida om staten det
handlar om !

Så jag ifrågasätter – Jobbiga jag !

Men till och med trots detta hävdar jag, att ifrågasätta
även SVT. Jag ställer frågorna:
– Vem/vilka har gjort programmet ?
– Vad är deras agenda ?
– Finns det ekonomiska intressen även för de som
hävdar sig stå för ”vetenskapliga bevis” ?

Uppenbart – för jag ställde mig frågan – vem/vilka ?

För mig blev det uppenbart att programmet hade en uppenbar
agenda, att återta förtroendet för den ”vedertagna”, etablerade,
samlade forskningen. Och börja misstro ”alternativa” hälsometoder.
Nä – men asså , jag är på, i allra högsta vad gäller misstron
till alternativ medicin, hälsokost, vitaminer på tabletter,
flummiga behandlingar etc. Orsak ? Det är en miljardbusiness.
Och det kommer ALLTID att finnas tillräckligt många som fullkomligt
skiter i vilka som drabbas eller hur många för att ,själva bli miljonärer.
Och det alldeles oavsett vilken bransch det rör sig om.

En orealistisk vädjan om förtroende ?

Här vädjar man alltså från ”vetenskapligt håll”, det politiska
etablissemangets håll, att få tillbaka förtroendet i frågor om
hälsa, vaccinets fördelar, vetenskap och tekniska lösningar.
Samtidigt som de uppenbart delvis ljuger för mig och dig om vaccinets
baksidor, risker, så som de de hundratals ungdomar som drabbades av
narkolepsi, till följd av vaccinet vid svininfluensan. Ett vaccin som tillverkarna
hade en försäkran med regeringen och socialstyrelsen om
att bli friade vid dödsfall och biverkningar !!!!!

Kan de då förvänta sig ….??

Kan man då kräva att folk ska lita på etablissemanget, vetenskapen,
den ”erkända” medicinen, i större utsträckning
än den ”alternativa” ? Har man inte då SJÄLVA orsakat den förtroendekris
som man i sådant program försöker vända tillbaka.
Fast med SAMMA fakta-utelämnande metoder som gjort att vetenskap,
politiker och marknad, förlorat i förtroende, hos låt oss säga skeptiker
som mig själv ? De tar nämligen inte upp fakta om hur vaccinet påverkar
negativt i vissa fall. Och de kritiserar inte det kommersiella incitamentet
i den vetenskapliga läkemedels-industrin, bara i den ovetenskapliga
läkemedels-industrin !

Nä åter igen, kära medborgare.
Vi måste tvivla, för vårt eget bästa. Allt annats är ren idioti !

Barndomshjälten förvandlades senare till Nazist

Jag känner många till synes godhjärtade människor
som sprider hatiska budskap och fördomar. De allra flesta
av ren okunskap, och för att de inte ifrågasätter information.
Men allt är inte svart eller vitt. när jag var liten och gick i scouterna
var jag en ganska osäker liten herre. Vid slutet av ett läger,
så hann jag inte ända fram till dass, och gjorde i kalsongerna, med
racerbajs. förtvivlad, handlingsförlamad satte jag mig bara och grät.
En kille i samma ålder, betänk detta, en lite pojke, såg mig
och hämtade ett par rena kalsonger åt mig
och svor på att inte berätta för någon annan.
Han höll det löftet. Några år senare, träffade jag honom i
Huddinge Centrum, med Skinheadfrisyr och hakors.
Jag har ju ingen aning om det bara var en tonårsgrej,
om vem han är idag. Men det väckte frågor i mig. Den
lille grabben som visade på sån enorm empati opch lojalitet
mot en liten pojke som skitit på sig, stod nu upp
för människoförminskande symboler och nazism.
Vad hade hänt ? Förstod han själv symbolerna ?

Och alla ni …. ni måste faktisk, är det nåt ni måste så är det detta

Jag känner även många många som nog är inne på mina tankar
kring mänskligt värde, kring solidaritet, osv , men bara inte orkar
säga emot längre … när andra, nu för tiden helt
öppet, utan mothugg, pratar förminskande om muslimer,
judar utlänningar, ”negrer” etc etc

Men kära vänner … vi måste orka …
vi måste orka …. annats orkar ondskan !
Annars orkar Goebbels annars orkar Putin, Trump,
Åkesson, Erdoğan Assad. Vi är de enda som kan förhindra
att katastrofen, katastrofen, förintelsen sker igen,… vi människor,
Vi som tvivlar, vi som ifrågasätter all information.
det är viktigt… annars är vi dömda att återupprepa historien

…
Hej igen Pappa,
länge sen jag hörde av mig.
Livet vettu ….

Livet ja … Jag har mycket att vara tacksam för.
Och jag är alltid tacksam för det jag har.
Men just nu är jag inte glad pappa.
Jag hoppas du har det bra där du är, och att du
funnit frid,… jag hoppas och tror att det är på det viset.

Jag funderar inte så mycket på döden, den kommer
ju för oss alla, och det är lika bäst att inte veta
varken när det sker, eller om det kommer något efter.
För då kan man lägga fokus på livet istället.

Tänka sig att det är snart 13 år sedan du lämnade in.
Jo … jag saknar dig fortfarande ibland.
Känner mig ensam i den här världen, som om
jag inte hörde hemma här, som om jag är en främling
utan rötter… utan hemort… utan familj.
Utan mening, utan mål. Kanske det är därför jag så gärna
erbjuder min hjälp till vänner. Det gör mig lycklig en liten stund,
Det ger mig mening… en liten stund.

Jag lever på smulor pappa, jag överlever,
Men är inte så himla glad. … inte just idag i alla fall,
och inte igår. Kanske i morgon … vem vet.

Om du hade levt, hade du fyllt 80 år i år.
Jag har svårt att föreställa mig dig som 80-åring.
Men när du lämnade, så lämnade den enda
jag känt mig nära …. ur ett familjeperspektiv.
Vi var en trasig familj, en trasig släkt.
Och jag har nästan ingen kontakt med någon
släkt idag. Mina bröder har aldrig någonsin
visat något intresse av kontakt. Jag gav upp
det för länge sedan… av ren självbevarelsedrift.
För vare sig det är släkt eller inte, så krävs det
tvåvägskommunikation…. något så när
likartat intresse av kontakt… och omtanke.

Ja …ursäkta om jag låter gnällig pappa,
men du vet allt om det där du oxå, när du var
här på jorden. Du visste vad sådan sorg
och saknad innebar. Du kanske inte alltid hade
lätt att uttrycka sådant pappa, men jag visste, jag såg.
Jag så din sorg.

Jag önskar jag blev sedd… medan jag
ännu är i livet. Jo .. jag ser till mina behov,
jag tar hand om mig själv på ett helt annat vis nu.
Och det gör livet bättre. Men det är inte sama sak
som att bli sedd…..

Jag längtar inte efter huvudlös passion, vilda
kärleksnätter, eller en vacker pokal att visa upp,
för att känna mig attraktiv. Jag vill bli sedd ….
jag vill bli sedd pappa …

Jag minns hur vi trevade oss fram när vi letade
harmonier på låtar vi spelade du och jag.
Du bas, och jag gitarr. Idag har jag blivit ännu bättre
på att hitta knepiga harmonier, samt göra egna tolkningar
av låtar av vis-karaktär. Du skulle varit stolt, tror jag pappa.
Jag har gjort några fina översättningar av norska visor oxå.
Det är väl synd att du inte är här så vi kan spela dem
tillsammans.

Musiken är den som jag aldrig upphört hålla på med.
Den skänker tröst, den gläder, den engagerar,
den är en stor del av livet. Om jag bara finge äga
två ting, vore det en gitarr, och hela min hög
med låttexter och ackord pappa.

Nå ja … det var det om detta.
Jag hoppas att finna lite glädje… kanske redan imorgon.
Och kanske tom snart känna mig sedd ….

Hör av mig igen sedan pappa, sväva lugnt !

…
Jag fascineras och förfäras av hur Sverige förändras
till ett ännu kallare land, hur alla klutar sätts till
för att förvanska och förvränga, både stora grupperingars
förehavanden och påstådda egenskaper, och enskilda
individer som ifrågasätter fördomar rykten, näthat
smutskastning och alla lögner som sprids.

Källkritik god damn it !!!!

Lögner om invandrare, om invandring, om brottslighet,
om svenskar kontra invandrare, flyktingar, Allt i syfte
att värna om en myt om hur det varit, men framförallt
en rätt så gniden och dessutom onödig rädsla över
att förlora sina privilegier i det rika Sverige.
Folk skulle inte behöva vara så rädda om de lärde sig källkritik,
Dvs VILKA som ligger bakom information som sprids,
VAD dessa krafter har för agenda, och framför allt om det är
sant det de skriver, genom en enkel Google-koll.

Rädsla och missnöjdhet motorn

Rädsla, och missnöjdhet, är hela vårt ”marknadsliberalistiska”
(läs kapitalistiska) samhälle uppbyggt på. För om människor vore
nöjda med sina liv, sina tillgångar, och värderade mänskliga
värden, istället för obegränsat kapital, som sägs ska ge friheten att
göra vad du vill. Om vi inte är missnöjda kan inte det destruktiva
ekorrhjulet med ständig tillväxt fortsätta. Om vi inte hela tiden matas med
budskapet att du kanske luktar illa om du inte köper
rätt deo, om du inte köper rätt mat blir du undernärd,
och utlandsresor, mobiler, datorer, Ipads, bilar, fler bilar
nyare mobiler… så faller den kapitalistiska iden som ett korthus.
Jag är tex ett hot mot den, med mitt sätt att i större utsträckning
försöka tänka minimalistiskt. Allt skulle falla.

Vem är ”PK” nu då ? Och vad ”får man inte säga” NU då ?

I början av den här SD-propaganda-cirkusen, så indoktrinerade
de folk att tro att de inte fick säga vad de ville, inte fick säga sanningen,
Att man var PK-eliten om man tyckte det var en sund tanke att hjälpa
flyktingar, och ville förbättra för fler människor
än höginkomsttagare och 4-generations-svenskar .
Och med PK menades då lite föraktfullt att det var Mainstream
att de som tyckte så, tyckte sig vara bättre människor
än de som ”såg sanningen om invandrarna och invandringen”
Ett slags etablissemang i majoritetsställning, som försökte uppfostra
människor att lära sig vad som var av godo och inte.

Jag vet med säkerhet vilka krafter som historiskt inte vill bli ifrågasatta

Mitt ifrågasättande av den desinformation som sprids om
just invandring, tiggare och flyktingar, uppfattas även det som
ett hot. Några enkla motfrågor ställer jag ibland när någon
arg medborgare kalla tiggare för:
” jaha de där jävla packet … maffiosos hela packet”
eller några enkla jämförelser eller mot-påståenden.

– Menar du att de som tigger för sitt uppehälle är maffia ?
Så som Al Capopne –

kan jag undra

”Organiserat tiggeri”

Det finns även de som hävdar att tiggeri är organiserad
brottslighet. Man syftar då till tillslag där man kommit på
brottsliga ligor de facto tvinga tiggare att betala den,
om de ska få sitta där.
– Ja men då är det ju inte tiggaren som är brottsling eller hur
då är det den som utövar hot och tvång, och utnyttjar tiggare.

Mafiosos bär slips inte traspaltor

Vidare så kan jag inte i min vildaste fantasi förståhur
man får något fall till att ”Såna är tiggarna”
samtidigt som chefer för ”välgörenhetsorganisationer”
har gjort business av andra människors lidande,
och plockar ut mångmiljonbelopp, och gör upprepande
reklam att bli månadsgivare till de de visar upp på TV-reklam,
bland all annan cynisk försäljarpropaganda. Apropå ”maffiosos”
Jag har ALDRIG hört någon av de som vräker ut sig okvädningsord
om tiggarna, knysta ett ljud av de i slips som blir mångmiljonärer
på andra människors lidande. Jag har ALDRIG hört från SD-väljarna
eller deras kärngrupp med gemensamt förflutet, lägga skulden på
försvunna pengar till våra ”egna” åldringar… lägga den skulden
på de som helt lagligt mjölkat statskassan på våra skattepengar
genom att ta ut miljonvinster i SKATTEFINANSIERADE privata
”vårdföretag”… ALDRIG har jag hört det från dessa.

Snälla, snällsa, snälla, snälla ….

Snälla ni !… snälla ni som stödjer SD, moderater och Kristdemokrater,
och nu dessvärre Socialdemokraters flyktingpolitik … säg som det
är istället för att hitta på osanningar, klumpa ihop människors beteende
efter etnicitet, religion eller social status.
Säg som det är ärligt ni vill inte ha några invandrare här
för att: 1. antingen inte gillar främlingar
med annorlunda kultur 2. av ren och skärt ekonomiskt egenintresse.
Det vore så oerhört uppfriskande med lite ärlighet i frågan om
alla ”INVANDRINGSPOLITIKS-KRITISKA” Sverigevänner.
Istället för att genom överdrifter och lögner de facto avslöja er
som det ni faktiskt steg för steg håller på att förvandla er själva till.

Det är inte jag som ”godhetsknarkar” som gör det !
Det är inte vi som kallats ”PK-maffian” och ”miljömuppar”
som åstadkommit den bilden av SD som parti, och deras väljare,
eller för den delen nuvarande moderater och KD.

Jag förstår att jag upprör

Jag förstår om det upprör att jag knarkar godhet
på det oansvariga vis jag gör, och istället för
att se muslimer, invandrare, Somalier, Homosexuella,
heterosexuella, Svenskar….Nysvenskar, Sverigevänner

MÄNNISKOR god damn it !!!!

… helt enkelt konstaterar att det rör sig om människor
MÄNNISKOR god damn it !!!!
Kan vi inte enas om att det finns goda människor och idioter
i alla kulturer, etniciteter, religioner ??
Om inte, okej… då fortsätter jag va en akne i rektum för
SD-Sveriges lögnfabrik !!
Och ställa obekväma frågor, Jobbiga fakta
och jämförelser.

Om det är att knarka godhet och vara PK, your honour,
så må det vara hänt, att jag är gulity as charged !

…
I hemmets lugna vrå

Igår limmade jag ihop min kökssoffa av furu, som
hade släppt lite i fogarna. till min hjälp hade jag
två stycken limknektar jag för nåt år sedan köpt billigt,
utan att egentligen haft någon plan för att de skulle komma till
användning . Och idag gjorde jag en praktisk vädringsställning
för sängkläder, av en rundstång, krok i taket och träringar
som egentligen är till för draperier. Jag har även nyligt återvunnit
egengjorda skrivbordslådor, som kommit till bruk vid
mitt egentillverkade köksbord av furu. Idag kom det sig så att jag
kunde förvara olagda pusselbitar däri, och när jag rullat ihop pusselmattan,
med pusslet på, är det bara att dra in lådan.

Levande grön

Min stora grönväxt flyttade jag till den min björkstam, med
björkskivehyllor på här vid datorn, vilket blev fantastisk grönt, levande
och ymnigt, och jag ser det gröna hela tiden nu,
istället för den som förr var undanskuffad i ett hörn. Och som följd
har jag kunnat flytta köksbordet lite och fått öppnare utrymme.

Harmoni

Allt det här ger mig inre ro, och harmoni. Jag har ordnat det
för mig här hemma så jag stortrivs, och bryr mig inte en
millimeter vad andra tycker om lösningarnas spartanska
utformning eller estetik. Jag är väldigt nöjd med vad jag
åstadkommit med nästan ingenting, återbruk och återanvändning
av gamla saker eller kastade saker.

Återbruk

Och det materiella återbruket och göra det mesta av det jag har,
har skett samtidigt, och på ett vis likadant med den trasiga
själen jag blev ståendes med. Det har gått hand i hand med hur
min syn på mitt människovärde, långsamt förbättrats.
Hand i hand med vem jag ser, när jag ser mig i spegeln.
För i spegeln syns hållningen, blicken, själen.

Allt är inte enkelt

För det är livet inte alltid enkelt och glatt.
Men visst är det bättre om jag trivs någorlunda med mig
själv, mitt hem, mina moraliska val, min mat och motion.
Men jag påverkas så klart av min omvärld, både den långt bort,
och ute i Sverige, men så klart av den direkta omgivningen.
Och jag reagerar med det hjärta som givits mig.

Värre än helvetet, är att inget känna

Jag kan inte sluta känna, jag vill inte sluta känna.
Jag har provat på det en gång. Det är värre än helvetet.
Och jag kan inte sluta vara den jag är, kan inte, vill inte sluta
vurma för utsatta barn, människor, djur… alla som
på något vis blivit utnyttjade, misshandlade, utfrysta,
… alla når mitt blödande hjärta. Det kan jag inte, och vill jag
inte förändra. Jag vill ha kvar min empati, min vilja att
inkludera, speciellt de som blir utfrysta, är sorgsna
outcast.

Moder Svea fryser

Och även om det finns fler som jag, så upplever jag inte
att Sverige i huvudsak tänker lika i detta, känner lika i detta.
Jag upplever att Moder Svea fryser i sitt hjärta.
Det som välkomnade judiska barn under världskriget.
Och jag känner att det hårda, exkluderande, elitistiska,
främlingsfientliga klimatet, allt för ofta nåt ända in
i själen och hjärtat, så långt som till bekanta, och vänner,
här i min stad, bland mina grannar. Och att det inte
går obemärkt förbi längre, i hur folk bemöter sin nästa.
Det är en ny tid… nya och nygamla centraleuropeiska värderingar,
från 30-talet. Konservativa värderingar som som sliter vårt land itu,
och ger makten åt tankar vi trodde att vi
begravde vid Nürnbergrättegångarna 1945- 1949.

Allt hänger trots allt ihop

Allt hänger ihop… det är inte någon ond diktator som tvingar folk
till allt elände…. inte i början. I början är det folket som
ger de onda värderingarna mandat med hjälp av demokratin,
för att sedan avskaffa densamma. Så det är vårt fel, det är ert fel,
om ni inte, om vi inte väljer att bli ”godhetsknarkare” vilket jag själv
gärna kallas för. För vad är alternativet till det ?

Jag tror att valen är mer begränsade för den stora massan i världen

Idag spottar vi på de som är i nöd, speciellt om de inte är svenskar.
De som sitter utanför våra butiker och tvingas förnedra sig själva
för att få inkomst, och överleva. Jag tror inte de väljer själva. Det är något
jag stött på ofta senaste åren, tanken om att man väljer själv hur
man mår, hur man har det. För mig är det samma som att säga
”skyll dig själv” till fattiga, krigsflyktingar, bara några år gamla
med posttraumatisk stress de flesta av oss inte kan föreställa sig.

Molly Sandéns mamelucker är vad vi bryr oss om, läser om

Istället är det som berör oss och media, att Molly Zandén
skuttar runt i vita mamelucker på scenen i grammisgalan.
– Att bensinpriset höjs för ett folk som
i genomsnitt tjänar 35.000 i månaden.
– Vi upprörs oxå otroligt över att behöva hjälpa människor i nöd,
nej förlåt, fel av mig. Vi upprörs över att ens behöva bevittna
människor i nöd. Det är några av det saker den moderna 2000-tals
svensken upprör sig över. Ingen har längre några problem med att
alla folkets tillgångar sålts ut till riskkapitalister, att privatiserad vård
bara vårdar de lätta åkommorna, vilka är mest lönsamma,
att privata apotek bara tar in de lönsamma produkterna.
eller att Alan Kurdi, 3 år gammal drunknar på Medelhavet.
Bilden etsade sig fast i mitt hjärta för evigt, på samma vis
som den vietnamesiska nakna napalmbrända flickan
gjorde under Vietnamkriget. Men de flesta verkar glömma fort, när de röstar på
partier som stödjer diktatorn Erdoğan, för att slippa ta emot
flyktingar som Alan Kurdi 3 år gammal.

Knappast din nästa

Och det märks inte bara i de stora politiska, ekonomiska,
utrikespolitiska värderingarna, att det blivit kallare i människors
hjärtan. Det märks på vår gård, bland våra vänner, bland våra bekanta
på sjukhusen, hos polisen, hos dina grannar…
Det märks vad som är viktigast nu för tiden……
och det är knappast ”din nästa”

Jag vill inte förändra det hos mig

Jag kan i alla fall inte, jag vill inte förändra mig.
Jag vill må lite dåligt av att se tiggaren be mig om pengar.
Jag ger nån 20a ibland. Ibland inte. Jag vill att det ska göra ont i mig,
Jag vill känna lite skuld över hur bra jag har det materiellt som
är född svensk, även om många gör sitt bästa för att rasera
det våra mor-och farföräldrar byggde upp på 1900-talet.

Jag kommer alltid att le och glädas åt dem, för dem

Jag vill alltid glädjas när jag ser små pojkar och flickor på min
gård, som är här istället för att uppleva sexuella övergrepp,
krigstrauman, barnarbete. Jag kommer alltid att le stort när jag ser
dem i trygghet på min gård. Och deras ansikten lyser upp
när de fått sin första cykel, fast den är begagnad.
Då … då lever jag, då är jag hel, i det ögonblicket
Jag kan inte ändra mig, jag kommer alltid ha reflexen att
inkludera den som ställs utanför gemenskapen. Jag vill inte
ändra mig. Det må göra ont att bry sig om sin nästa,
men belöningen går inte att mäta i pengar ens.

Jag kan inte, vill inte ändra mig,
jag vill känna …

Jag kan se mig själv i spegeln,
utan att skämmas !

…
Om du är perfekt, om du tycker du är bättre,
om du har lyckats, om du har jobb, om du har familj,
om du är född i ett rikt land, om du slipper tigga, om du
slipper kriga…. sök i ditt inre… djupt, djupt,
efter dina största svek, vad du ångrar, de du sårat ,
övergivit och försmått… jag lovar, det finns där.
Det gör det för mig.

Om du är bruten, om du är ensam, om du inte
är älskad, sjuk eller arbetslös, om du är fattig,
sök i ditt innersta efter de gånger du betytt något,
för någon… de finns där, jag lovar.
Det gör det för mig.

Förlorat och vunnet

Förlorade barn…. mitt barn… mina barn
som inte kom till världen. Inte mitt beslut
men min skuld… min sorg… min saknad.

Mitt barn

Jag lyfter dig till mitt bröst
blicken din vandrar
Nu snurrar vi runt som i dans,
ja vi tar oss en vals
Jag håller dig nära intill mig
Jag känner ditt hjärta slår mot mig
Mitt lilla, fina barn, jag älskar dig

Vi skänker varandra tröst
När blickarna vandrar
Då var jag ingenstans
innan du fanns
Jag håller dig nära intill mig
Jag känner ditt hjärta slår mot mig

Jag kände inte kärlek ,
jag förvandlades till kärlek
när du kom.

Det blev inte så…. en evig sorg.
Men jag tänker oxå ibland på att jag betytt något
för någon någon gång, när någon behövde det
mer än någonsin. Jag är en människa.

…
Jag förstår inte ….

Jag har lärt mig så mycket, varit så vetgirig
under alla mina år. Jag har varit vetgirig utifrån maktlöshet,
och kunskap är makt, den positiva sorten.
och egenmakt. Jag har lärt mig så mycket om mig själv,
Jag har tänkt, reflekterat, filosoferat,
och ändå vet jag så lite, om mig själv. Och jag är den som
utan konkurrens känner mig själv allra, allra bäst.
Och jag har lärt så mycket historia, om människor, om naturen
om hållbarhet, om medmänsklighet under alla år.
Och ändå tycks historien upprepa sig, och ta ett steg, om än kan tyckas
litet steg tillbaka till helvetet.

Jag förstår inte människan….

Elva motorcyklar gör en resa från Tel-aviv, till Berlin,
i förintelsens spår. Elva personer med kopplingar till
förintelsen av 6 miljoner Judar, Romer, Slaver,
och andra som sågs som undermänniskor. En av dem var
ögonvittne som barn. Såg så horribla händelser,
att det inte går att föreställa sig hur man kan överleva
mentalt. De stod framför Kremeringskammaren,
”duscharna” som det kom gas ut ur…. vandrande skelett
och massgravar möttes de allierade av vid invasionen.
Det är för hemskt för att tänka på…. men vi måste tänka
på det, vi måste lyssna på dem.

Offrens flagga, eller förtryckarens ?

Men… den Israeliska flaggan med judestjärnan vajade
bak på varje motorcykel. Jag förstår inte ….
Jag förstår inte när jag ser hur det förtryckta folket, judarna,
i form av staten Israel, dess politiker, dess militär gör
mot palestinierna, tar deras mark, skjuter på deras barn,
förstör deras odlingar, lägger ut minor i form av leksaker, så barn
ska sprängas i luften…. bara nån generation från
förintelsen….. Jag förstår inte…. Finns det inget minne ?
Finns det inga människor som fortfarande är människor ?
När upphör en människa vara en människa ?

På jorden

Jag tror att det finns små och stora steg mot helvetet,
och det är inte ett bibliskt helvete, det är ett mänskligt helvete,
på jorden, under livet. Och varje handling du gör, varje
medmänskligt beslut, eller motsatsen, ger dig mer mänsklighet,
eller tar ifrån dig mänsklighet. När du blivit van
att slå de du hatar, när du blivit van att hata, dödar du din första människa
när du dödat din första människa, känns det inte
värre att döda fler, många fler, För varje mord blir det mindre och mindre
människa kvar i dig. Som Nazguls i sagan om ringen: inte levande,
inte döda. Och lika blir det för de överlevande offren,
inte levande, inte döda, men de är fortfarande inte monster.
För bödlarna i Nazityskland blev moster till slut,
på grund av sina handlingar, blev de själva avhumaniserade, i strävan
att avhumanisera sina offer

Först offras ….

Först offras sanningen, litteraturem., yttrandefriheten, demokratin,
sedan empatin, sedan offras din granne. Och bara på några steg,
har några av oss klivit rätt in i Treblinka ….igen !
Och Auswich igen, och bara på några steg, står några
av oss, din granne, din släkting, på andra sidan geväret och avrättar
barn, och torterar dem.

Sex miljoner själar

Ni tror mig inte, att det kan gå fort dit ?
Det gjorde inte heller 6 miljoner judar, och en hel värld, innan de klev in
i koncentrationslägren. Deras ledare blev vald demokratiskt,
om ni tror att det inte sker i en demokrati som Sverige, eller i
påstådda demokratier som Israel, USA och Turkiet. I USA
finns koncentrationsläger sedan länge,
men vi blundar, vi vill inte tro det om USA. Det heter Guantanamo,
de sitter där, de torteras där, utan rättegång.

Kurderna offrades – vi såg på

Vi ser på när kurderna som med sina liv befriat oss från ISIS….
blir slaktade av Erdoğan,
Turkiets president, som vi sponsrat med omärkta miljoner
via EU, för att vi vill stänga våra gränser för flyktingar.
Vi betalar, du och jag, via skattesedeln, en diktator för slakten
och vakten in i EU, för att vi har ”fått nog av flyktingar och inte
längre känner empati. Du och jag, medborgare ! …

Våra skattemedel, våra röstsedlar gör det möjligt

Du och jag har med våra röstsedlar,
våra skattepengar tagit ett steg, ett litet, men avgörande steg
mot Treblinka. Vi ser det inte, vi tror inte på det.
Det gjorde inte heller sex miljoner själar först,
när de sattes på tåget, utan returbiljett. Sakta, sakta accepterar
vi värderingar, en människosyn, som gör det lätt att ta nästa steg.
En ny syndabock, främmande människor,
som ser annorlunda ut, ber åt ett annat håll,
ett annat pass.

Det börjar i våra huvuden.…

Det börjar i våra huvuden, det börjar med propaganda som ljuger för dig,
och du väljer att inte ta reda på sanningen. Det börjar med att du för vidare
propagandan, och tror det är sanningen. Det börjar med
kränkningar, hårda gränser, murar. Det fortsätter
med slagord, och att du finner dig säga saker, skrika saker,
nedlåtande, rasistiska saker, om andra människor, grupper, religioner
etniciteter. Nu är du nästan framme vid Auschwitz …
Och nästa steg är i marsch. antingen står du vid gevärsmynningen,
ligger i gaskammarn, avrättas… eller så står du på andra sidan….
Steget med dagens … världens politiska strömningar
är mycket, mycket litet nu…
Vi har redan tagit flera små, små steg dit länge,
utan att märka det. ….

Ni tror mig inte ?

Ni tror mig inte ?
Det gjorde inte sex miljoner judar heller,
innan det var för sent. Allt som behövs, är en global depression
sen är det för sent.

…
Japp så är det,…. eller folket o folket
En kusin i Mjiieeöölbiii (Mjölby, på dialekt)..
.. har väl pliktskyldigast, för vänskaps skull påpekat
att det var flera dagar sen jag skrev nåt.
Jo rå …. poppilär läsning !

Njä … men jag har väl inte gjort så mycket.
Och galenskaperna i Sverige och världen bara fortsätter.
Ingen ljusning där inte.

Igår lira jag lite med först Åsa,
som fick en kopp hemkokt choklad, fast hon hellre velat haft
kaffe troligtvis. Men JAG ville ha choklad ! 🙂
Och eftersom jag är som jag är så blev det choklad.
Man kan inte alltid få som man vill Åsa ! 😉
Jag får tex nästan inga läsare…. eftersom jag trampar
på ömma tår jämt, när jag ifrågasätter orättvisor,
politiska lögner, drev osv.

…jo och sen på kvällen lira jag med Rolf Norlén. Rolf som har
Filmstudion i vet. Och han lärde mig två låtar som ja skrivit.
Ja eller skrivit text till iaf.

Jag läste på en större nättidning att Mia skäringer kände sig
kränkt över att männen svikit henne. De, hennes manliga
kollegor, hade inte gått på hennes show, ”No more fucks to give” ??????
Månne det vara självbevarelsedrift ?
Det kanske finns de som inte uppskattar att bli dömda och hånade
enkom utifrån vilket kön de har. Apropå ”jämställdhet och feminism”

Jo och nu har SD blivit största parti i en mätning.
Men det är ju toppen, för då måste de fylla sina tomma stolar
med riktiga politiker, och det är ju ont om Sverigedemokratiska
politiker, de har ju nödgats sparka så många utifrån ”nolltolerans
mot rasism”. Ja osså då förståss obekväma kvinnor som bryter
mansdominansen, och inte riktigt tillhör kompisgänget från
Nazi-tiden.

Nä men det är ju toppen, för då när de sätter sig på Rosenbad,
så kommer de bli upp till bevis. Och det ska bli såååå kul,
när missnöjesröstarna blir missnöjda över att minskad invandring
inte minskar brottsligheten, och SD inte förmår
eller faktiskt inte ens vill förbättra för de ekonomiskt
utsatta och pensionärerna. Det ska bli så intressant att ta del
av SD-röstarnas, kommunalarbetarnas reaktioner när de inser att
de röstat på ett parti som är blåare än moderaterna och centern
tillsammans.

Härom dagen nämnde jag att jag lagt en 50-lapp i en mugg
utanför Coop, för några bekanta. n sa tvärt: ”Jag lägger aldrig
mnånting där, de får inget av mig iaf”. Och jag svarade lugnt
att ingen är tvungen, det är helt frivilligt. Då spetsade en annan
i sällskapet öronen och sa:
”är det dom här j-a tiggarna ni pratar om, jävla maffiosos hela högen”
Varpå jag lugnt och sakligt förklarde att de inte alls är maffiosos,
utan människor som har mycket sämre ställt än oss. Och att det kanske
är mer maffiametoder att tjäna några miljoner om året som direktör
för en organisation som påstår sig driva ”VÄLGÖRENHET” och göra business
av människors lidande och människors empati.

Jo … nä men jag vet. Man vinner ju inga vänner på det viset,
jag borde ju förstå att jag oxå ska hata blint och svälja lögner
osett …. DÅ kommer jag få en poppilär blogg. Och då blir det fler
än kusin i Mjölby som kommer klaga om inget skrivs.

Jo och Skäringer hade skrivit dikt om hur hon tyckte att gud borde lyfta
upp kvinnan från jorden, så hon slapp allt lidande bara kvinnor och
barn råkar ut för i jordelivet. Hon skrev oxå något som nästan
skulle kunnat misstas för en självinsikt om att uppfostran spelar in i hur
vuxna män blir, och att kvinnorna är halva delen i detta.
Men huvudsaken var fortfarande att män aldrig är offer, men alltid
är förövare, och att det är helt i sin ordning att dra alla
män över samma kam, vilket i andra sammanhang tycks vara
fördomsfullt och generaliserande.

…

En ensam liten snöflinga seglar i vintermörkret
på små vindpustar, vit och oskuldsfull.
Den kommer med ljus, mot den mörka kalla
isiga, karga marken.

Strax där efter kommer ytterligare några, och innan jag
hinner reflektera över antalet, så täcker
de hela mitt synfält, tusen, och åter tusen.
Den mörka himlen ljusnar, de faller som poesi,
som frusna drömmar mot marken, och bäddar
ett vitt vackert täcke omkring mig.
Och jag ler… och känner hopp !

En ensam liten flicka, sitter en fredag i vintermörkret,
Hon drömmer ljusa tankar med hopp, i en värld
som gett upp hoppet, gett upp framtiden.
Obeveklig, ensam, övertygad. Oskuldsfull
skör men orubblig.

Med en egentillverkad skylt.
Snart kommer några flickor till, och innan jag vet
ordet av det, så fylls hela mitt synfält av tusen och åter tusen
unga flickor och pojkar över hela världen.
Deras röster är som poesi, i en cynisk värld.

Hon, snöflingan låter sig inte köpas eller charmas av politiker
som vill sola sig i hennes nyvunna, ofrivilliga kändisskap.
Hon är omutlig, och hennes blick är fast, bestämd.
Hon snöflingan, smälter inte för vackra lögner.
Det är enkom en framtid hon vill ha … inget annat.

Ja ler… och jag känner hopp !