Husbonn och drängen – Tur eller otur, tro eller kunskapssökande


Jag ska nog erkänna att jag är lite slut i pallet, tillika mör i kroppen, efter att frivilligt ha anmält mig som dräng under hela påsken. Samlat ihop och eldat ris, eldat ris, klippt och rensat vinbärsbuskar. Och i övrigt varit muskler och hantlangare åt ”husbonn”. Ätit gott, spisat lite musik efter lampan på himlen slocknat. Blev väckt av mus eller råtta som hittat in inunder diskbänken, har sovit halvtaskigt under helgen alltså, och småfrusit stundvis. Det kom ett par decimeter snö också till råga på allt. Joråsatt, tvivlaren/drängen har nötts på lite under helgen. Kan också vara lite svårt att bidra i sysslor som man kan väldigt lite om. Och sen är det ju bara så att hemma är man boss över sig själv, och gör som man vill, och tycker är praktiskt, … om man inte likt min kusin i Mantorp är gift då så klart, och har barn. Då bestämmer man lika lite som en ordförande i föreningslivet. Men ”when in Rome, do as the Romans” har jag hört sägas.

En av sysslorna bestod i att installera ventilation i ett nybygge, eller rättare sagt isolera och lägga ventilationsrören. Eller egentligen var det den prioriterade huvudsysslan. Om detta hade jag ca NOLL förkunskaper, och Husbonn lite mer än så. Men så som arbetet lades upp, så var det bara för en tvivlare till att balansera på reglar, och botten av takstolar, med byggplast och läkt, i vilka snickarna hade använt spikpistol med för ändamålet alldeles för lång spik, som då stod rätt upp på många av de läkt som gick mellan takstolarnas botten. Kändes lite som att vara Super Mario i ett dataspel, utan superkrafter och med bara ett liv. Husbonn var faktiskt först med att trilla, fast ett väldigt milt fall, landade på byggplasten jag varit mest rädd för att sabotera om jag hade satt fötterna fel. Men plasten höll. Trots att husbonn ännu äger fler kilon på sin kropp än drängen. Så långt så väl, inga skador på varken plast eller gårdsfolk. Men det skulle nog räta till sig med detta, då drängen skulle osäkert vända riktning, balanserande på reglar, uppe på lobotten, och föll handlöst ner på en balk och landade på svanskotan så hårt att han inte ens lyckades bibehålla en macho-mask o låtsas som det inte gjorde ont. DET GJORDE ONT – AJ AJ AJ AAJ AAAJ AJ AAAJ AJ AJJJ AAAAJ …sa/gnällde/klagade drängen/tvivlaren. Man kanske skulle kunna tycka att det var klomrigt/klantigt, eller tom otur om man vill? Men hade jag haft otur hade kotan spruckit, eller så hade jag haft 3 st 5 cm spikar i ryggen, eller foten?

– SPIIIK I FOOOOTEN , du kommer här med spik i foten du, men jag ska tala om för dig att under franska revolutionen du, då gjorde dom processen kort med de franska adelsmännen du, Dom högg huvudena av dom som limpskivor shopp shopp shopp – Dom skulle vart jävligt glada om dom haft en spik i foten.

Husbonn – ja det vill säga den tillfällige husbonn – är en ansvarsgivande, rak, men ändå lite inlyssnande husbonn, som inte vill veta av nåt onödigt gnäll och gny. Och har bestämd uppfattning om det mesta, och i synnerhet på sina domäner, vilket tvivlare kan tycka är rimligt… i någon mån iaf. Men godhjärtat lånade husbonn efter helgens vedermödor ut en bil till drängen/tvivlaren. Glad i hågen, körde en tvivlare åter igen mot civilisationens utkanter, Sollefteå, Ådalen, så nära efter hastighetsbegränsningarna som han mäktade med, och inga fartkamera- attrapper blixtrade i tvivlarens ögon. Packar ur bilen, och far iväg för att parkera.

Då plötsligt plånboken i vilken även mobilen ligger, inte finns att återfinna. Och paniken börjar uppstå när den inte finns i varken lånad bil eller uppackad packning. Inte heller på de sedvanliga ställena i lägenheten där jag brukarförlägga densamma. Och sådana tillfällen är det tydligen en naturlag att man lyckats stänga av ljudet på mobilen, så att man intte ska kunna be nån att helt enkelt ringa på mobiltelefåååånsjääääveln. Eller som nutida avatarer/hubottar/grådvärgasr kallar dem: ”smartphones” eller ”my precioussssshhh”. Inför mitt inre han jag se att någon hunnit hitta den på de 5 minuter jag traskade mellan bil och hem, och naturligtvis stulit den, eller fått för sig att de skulle lämna in den till polisen …. när de fick tid, utan tanke på min panikslagenhet….. så klart. Jag vet att jag slarvigt lagt den i träningsoverallsfickan, eftersom jag inte hade nån bra ficka för tillfället, med risk för ur-ramling. Jag letade igenom lägenheten grundligt och bilen grundligt tre gånger vardera.

Och såg framför mig att jag tappat den ur fickan bredvid bilen, och kört över den, och sedan efter det att nån skulle stulit plånboken och den trasiga överkörda mobiltelefåååånjäveln. Och att jag måste köpa ny mobiltelefåååånjävel, skaffa nytt körkort, bankkort etc etc… det var helt enkelt nära på armageddon/ragnarök. Jo den hade förresten ramlat ner ur fickan nedanför bilbältesfästet i bilen, och låg dold under just bilbältet. Min första urskuldande teori är att det måste varit musjäveln som höll mig vaken om natten hos Husbonn, som hoppat in i bilen och nöp tag i plånkan bara för att jävlas. Jag frågade normies, fårskocken, avatarerna, grådvärgarna om vad de trodde hade skett. De svarade utan att blinka att det troligtvis var Putins, Trumps och de ovaccinerades fel, eftersom de hört och läst via media att det mesta är deras fel, och att staten, rapport och myndigheterna i Sverige är klanderfria i allt som går att vara klanderfritt kring. Fast jag tror mer på musjäveln. För det kan inte ha varit mitt fel? – Klommer! Men hade jag otur när jag tappade den? Eller hade jag tur som inte körde över mobiltelefonshelvetesjäveln?’

Jag minns när jag skrev om JFIJ (jag-förstår-inte-jag) i ett blogginlägg den 18 juni 2024, och en uppföljare 7e Juli 2025, samt ett inlägg om det omöjliga i att medverka i föreningsliv, 16e januari 2026. En mer nylig incidens/händelseförlopp, inträffade bara härom veckan när A kom gåendes, inlindad i tygstycken i miljoner färger och mönster, och huckle på huvve sitt.Och i händerna bar hon något som liknade en avbarrad julgran som kastats ut och legat där till sommaren





Alga
ahaaaaa
Jag försöker ändå

undrar om de har telefonsamtal från presidenten den här gången också med land Lina.

Man kan ju hoppas att de kommer ihåg att låta flaggan hänga ner?

Tyskland tillåter inte unga män upp till 45 år att lämna landet utan att meddela armén. Jag är trött på alla lögner, överallt. Jag är trött på alla som sväljer lögnerna otuggade. Jag är INTE trött på livet., jag är trött på galenskaperna som nästan alla deltar i, utan att protestera eller revoltera.

En egen måne till en egen fåne