En helt ny värld


En helt ny värld
Häromdagen såg jag både humlor, bin och fjärilar. Sorgmantel, Citronfjäril, och nässelfjäril. Jag har inte så mycket nektar-godis åt dem ännu i min lilla blomsterrabatt. Pingstliljor, pärlhyacint, Penséer, blåsippa, och tagetes. Men ett bi tycktes smaska på vad vitsippornas hade att bjuda. Själv jobbar jag hårt för att se till att mina små kindergarten-plantor, sådda från frö, växer upp o blir så stora att de bättre klarar sig själva. För det är ju detta det handlar om, även med djur och människor.

Jag skrev en gång om plantan Tomas, och menar på att både fysiskt och själsligt, minskar risken för sjukdom och död betänkligt om jag bygger upp en stark Tomas, med giftfri, näringsrik mat, som inte är så hårt driven att den tappat all näring. Ja, och att i det allra längsta undvika mediciner och vacciner, som faktiskt inte alls stärker plantan Tomas, eller andra plantor. I bästa fall, kan de lindra vissa symptom, bara för att i längden skaffa ännu fler symptom. I värsta fall dödar de människor, och de döda kan inte tala, om ingen ”expert” eller ”forskare” vill bemöda sig med att ifrågasätta saker. Att ha börjat med odling, och därmed läst massor om hur naturen fungerar, har en helt ny värld öppnat sig för mina ögon.

En värld som dessvärre med rasande fart håller på att utarmas och förstöras av monokultur-odling och monokultur-djurhållning. I ljuset av det, framstår profetian om klimatkatastrofen, som ett litet, nästan obefintligt hot. Och ändå skrivs det inte mycket om detta av ”experter” ”vetenskapen” – VARFÖR ? … undrar ni så klart inte en sekund över.

Dagens hjältar, hyllas troligtvis först i framtiden – För tillfället är de mestadels bespottade, medan folket applåderar
Jag tror att större delen av världen föredrar sagor som verklighetsbeskrivning, före hur realiteten ser ut. ”Hjältar” t ex, är nog för de flesta i mångt och mycket en sagoberättelse att föredra, med gamla sagor om ridderlighet, rädda den unga försvarslösa mör, och sedermera drottningämnet. Folket vill leva i en saga, och blir förbannade på människor som ens försöker söka sanningen. Locket läggs ofta på, när det är den sittande makten som begår brott mot mänskligheten, och det allra värsta vill folk inte föreställa sig kan va sant, och försvarar därför både dessa maktens globala despoters agerande, och försvarar deras tystande av opposition.

Apropå hjältar
Hittills tror jag inte en enda av de som läser min Facebook, eller läser min blogg, har reagerat över allt jag lagt fram om Julian Assange oskuld på alla punkter av anklagelserna. Inte ens en tumme, en arg emoji, och absolut inte ett ord till försvar för honom från er – Ni vill inte veta. De allra flesta tänker att det inte berör dem. Dessa kan inte ha mer fel. När man hurrar över att despoter fängslar frilansjournalister som avslöjar maktmänniskornas brott, så undergräver NI/VI de sista sanningssökarnas existens. För vem ska våga avslöja västerländska krigsbrott sedan ? Och vem ska våga umgås med kvinnor på ett erotisk, romantiskt plan? Och vem ska våga vara vänlig mot barn? eller för den delen sätta gränser mot barn? – Jag förstår uppriktigt sagt inte hur folk kan se sig själva i spegeln, utan att ha sagt ett ord i Julian Assanges försvar ?

När vi inget vet – agerar de flesta som de vet ändå
Allt är inte lätt att veta, som t ex den nu omskrivna litteratur-profilen. Åtminstone inte lätt att veta i dagsläge, eftersom ingen tycks veta nånting. Varken de som anklagar eller försvarar, tycks veta vilka anklagelserna är, eller möjligtvis , men inte troligtvis, henne för. Uppdrag granskning bromsade, och sände inte programmet som anklagade profilen. Lagerkrans är kritisk till det. Drevet stoppades i SVT efter toppadvokaten Johan Erikssons lista på invändningar om förtal, men drevet lever ändå sitt eget liv. Profilen säger sig ha fått sitt liv förstört. Hemma i stugorna sitter förstås ett par miljoner ”rättfärdiga svenskar” och upprörs över att profilen inte kölhala i media, med namn och allt. Ingen tycks veta vad han gjort, eller kunna bevisa det. Men det spelar ju ingen roll – för det är väl hemskt iallafall ?