Woooow va fint !!

…
Inte helt harmoniskt.
Världen är faktiskt full av idioter,
likväl som bra människor. Och blir man drabbad
av för många idioter för intensivt, så påverkas de flesta.
Iaf jag. Trötthet spelar oxå in, i hur mycket som går in.
Men man kommer inte helt undan människor,
och därför kommer man inte heller helt undan idioter.
Det kommer alltid finnas de som försöker trampa på dig,
åka snålskjuts på dig, hata, bråka. Det verkar vara en väsentlig
bit av den mänskliga naturen.

Jag börjar mer och mer tycka att det är rätt okej att vara för mig
själv större delen av tiden, jag är rätt okej faktiskt.

Men ibland behöver man någon form av mänsklig kontakt
som bekräftar en till någon liten del, som berör en på någon
punkt, som vidrör en någon enstaka gång. Och framförallt behöver
vi nog alla få en dos barn då och då. Och i synnerhet en dos V
och E. Så underbara barn.

De är mellan 7-10 år. Och V har en diagnos med lätt autism,
vilket gör att han ibland tänker väldigt logiskt egentligen, men inte tänker
som den stora pöbeln. Ni vet det konstiga uttrycket normalitet.
Jag fullkomligt älskar V dock. Syster E, är en fantastisk liten
människa, som är väldigt tajt med sin bror. Ofta förstår hon bättre
än någon vuxen vad V tänker, hur han tänker och vad han vill.
Deras fantastiska fina mor har gett mig grönt ljus att skriva om detta.

Och ibland räcker en förälders tålamod inte hela vägen fram,
berättade hon. När V som har lite tufft med läsning och dylikt,
kom stolt och visade sin mor en lång harang med random skrivna
bokstäver. Mamman sa väl att det var bra, men att han kunde väl skriva
något riktigt ord istället. Och lätt irritation uppstod, efter upprepande
av mammans önskemål.

Varpå lillasyster E, 7 år kliver in i handlingarna, och ser
V:s random-bokstäver och utbrister:

– Woooow va fint !!… men vad är det ?
Valle svarar att det är koder till hans robotar (så klart 😉 )
Varpå E, tittar på V och frågar:
– Men vilken färg har den här roboten då ?
– Svart ! Svarar V tvärsäkert
– Ja men då kan du väl skriva det efter där då ?
Varpå V skriver ordet ”svart” felfritt
– Och vilken färg har den roboten då ?
– Röd !
Och V skrev ”Röd” efter den bilden.

Smälter ens hjärta, eller smälter ens hjärta ?
De bryr sig om varandra så mycket,
och hjälper varandra. Och det finns ingen stigmatisering
alls i agerandet, de älskar varandra som syskon.
Och denna berättelse bjuder mamma generöst och stolt på,
till mig.

På samma ställe fick jag en brutaaaalt god vegetarisk middag
efter att ha hjälp dem med lite fysiskt arbete några timmar,
innan jag utpumpad slocknade i hammocken.
E:s och V:s far är en mycket tålmodig man, som gärna tar sig tid
med sina barn då och då. Och deras mor är den ofrivillige mästerkocken
och fantastisk människa. I just love this family.

Och det är tur såna finns, bland alla idioter världen över !