Kategori: Betraktaren

…
”Vad vi gör för oss själva, dör med oss.
Vad vi gör för andra, och för världen, består och är odödligt.”

Jag har nyligen berört detta ämne, ”att hjälpa varandra” i blogginlägget; ”I see you – Jag ser dig, och hur det berör mig. Men ordspråket hittade jag på Nätet efter det inlägget. Ingenting I LIVET, har ännu så länge gett mig så mycket som att få möjligheten att hjälpa människor.

Mönsterpassning

Jag har ju till exempel inga egna barn, vilket är en av mina stora hjärtesorger. Men mitt liv berikas de få gånger jag kommer i kontakt med de fantastiska små ”rymdvarelserna”, som sedan förpuppas och blir till en vuxen person så småningom.
Och även om jag inte såg mycket av mina vänners två små virvelvindar nu när jag besökte mina goda vänner på Billsta, så hörde jag desto mer, medan jag tapetserade deras kök i mönsterpassning med stumpar av rester från en annan tapetsering. Och Rapporten var 53 cm, dvs avståndet som kan bli spill pga mönsterpassningen. Det blev ofrånkomligen en hel del spill där.

Monsterpassning 🙂

Den större ”utomjordingen”, en liten docksöt tjej med mörka gnistrande busögon, har vuxit till sig betänkligt i beteendet på senare tid, och hör efter sina föräldrar för det mesta. Så har inte alltid varit fallet. Men nu har dock den mindre ”utomjordingen”, ett ett litet gulligt ”monster” som behöver passas (monsterpassning) tagit över. Och gjort det fullständigt. Jag har full respekt för föräldrar och föräldraskap så länge det finns kärlek där, och det gör det i massor i denna familj. Och jag har sedan länge insett att det är lätt att vara förälder i teorin, men inte lika lätt i verkligheten. Det har gjort att jag undviker att lägga mig i, när jag ser saker som det kliar i mina Besserwissernerver kring tex kontinuitet i barnuppfostran.

Barn testar ju gränser, ALLTID, och får dom inte det, så vidgar de sina revir och blir gränslöst vilda och högljudda. Samtidigt som de små liven kan vara underbara, så kan det vara svårt att hålla koncentrationen vid tapetsering med mönsterpassning, när ingen sköter om ”monsterpassning”. 🙂 MEN jag lyckades att koncentrera mig bägge dagarna. Endast vid ett tillfälle lade jag mig i, när den minsta vilda ”rymdvarelsen” kom för nära en kontakt, utan skyddskåpa (pga tapetseringen) Då lyfte jag helt sonika bort honom, och brydde mig inte om att han blev arg på mig. (och det gick över)

Det var släktingar på besök oxå under andra dagen, vilket ytterligare höjde ljudvolymen, och mammorna var nästan i klass med barnen på den punkten 🙂
Men jag kopplade bort. När jag säger hejdå till den första kvällen, och den lilla prinsessan Solin protesterar över att jag går, och säger:

– ”Nä du ska sova över här”

Så blir man ju alldeles hjärtevarm. Eftersom det är det sätt på vilket hon uttrycker att hon tycker om mig. Jag skrattade och tackade för mig, och sa att jag måste hem och sova i min garderob. Sådana skämt är säkra kort hos de små liven. Andra dagen blev jag kvar så sent som till kl 23, och den äldre hann somna i soffan innan jag for. Jag lade en filt över henne, och gick åter till köket som nu var färdigtapetserat, för att få mig en rejäl omgång kvällsfika av Värdinnan och värden. Den minsta var övertrött och vildare än nånsin, så det blev ofrånkomligen en hel del spill där oxå.

Nu måste jag säga att varken huvud eller kropp behöver vaggas till sömns, ÄR TVÄRSLUT 🙂

…
Man oroas ju aningen över den ”moderna” människans sätt att leva, de val vi gör och på vilka grunder. Vilka tv-program vi väljer att titta på, vilken information vi väljer att söka upp, läsa igenom. Till vilken grad vi ids eller vågar ifrågasätta informationen vi bombarderas med. Och jag oroas över vårt sociala liv, eller rättare sagt bristen av det.

Lajk-knappen på de lättsmälta inläggen,

Jag har inget emot ATT folk bryr sig om varandra via Facebook, även om jag själv uppskattar ett telefonsamtal eller fysisk träff. Men om man ser till hur vårt umgänge ofta reducerats till Lajk-knappen på Facebook, när någon har ont i ryggen. Eller bytt profilbild, så blir jag ju lite orolig för oss människor, inkluderat mig själv.

Det här förbannade ”livspusslet” alla pratar om. Är det till en viss utsträckning skapat av oss själva ? Och isf hur stor utsträckning ? Och om det är så …så går det väl ändå att ändra på om vi medborgare VILL det ? Många gånger tycks vi bli mentalt lata och svälja en rad lögner, och påståenden som makthavarna basunerar ut som fakta, och orubbliga beslut.

Några exempel av tusentals

Ett tag försökte makten i EMU få oss att tro att det är olagligt att begära utträde. Och folk köpte det. TV 4 försökte med en tittarombudsman försöka få oss att tro att det var tekniska detaljer som gjorde att det var omöjligt för dem att sänka reklamljudet i förhållande till programljudet. Och Fredrik Reinfeldt lyckades lura en halv befolkning, att de flesta sjuka egentligen var lata fuskare.

Att sluta tänka själv, att bli mentalt slö inför sanningen, demokratin och makten, är att bjuda in totalitära, cyniska, inhumana kapitalstarka krafter.

”Paranoida” medborgare som jag

På Aftonbladets kommentarsfält, vimlar det av engagemang kring Zlatans kompetens eller inkompetens. Tusentals skriver in och upprörs över sportprestationer, domarinsatser. Men kring andra viktiga ämnen som humanitär solidaritet,
miljökatastrofer, svältkatastrofer så är intresset och kommentarerna
svalt och sparsamma. Artiklar om rasism och främlingsfientlighet är intressant hur Aftonbladet agerar kring censurering på kommentarsfälten. För min egen del så fastnar inte mina kommentarer på kommentarsfälten. Det finns olika möjliga orsaker till detta:

1 – Jag har nå’t tjall på min dator, i mjukvaran dvs.
2 – Någon enskild person som inte tyckte att sansade kommenterar som vurmar för mångkultur och tolerans passade sig på kommentarsfälten på Sveriges största tidning, hackade mitt Facebook
3 – Någon nitisk person på Aftonbladet har random-mässigt tagit bort mig för att mitt vurmande för mångkultur och tolerans retar upp för många rasister

Finns det folk som KAN plocka bort folk vars åsikter inte passar dem ? JA !
Finns det sådana som har TILLGÅNG till att göra det ? JA !
Finns det folk som har tillräcklig avsaknad av moral, för att göra det ?? JA !
Är det detta som skett mig ? …ingen aning ?!
Är jag paranoid som funderar så ? … JA …om åtminstone man får tro de människor som är delaktiga i förkrympandet av yttrandefriheten och demokratin.

..
Stor komplicerad fråga ?

Nej egentligen inte. Det är definitivt inte en stor fråga bland svenska politiska partier. Och det finns flera orsaker till det. En grundläggande är att fler människor med rösträtt bor i storstadsområden. Och det svenska politiska landskapet har närmat sig det Amerikanska med stormsteg. I praktiken vinner de som har mest pengar i partikassorna, samt de som PRATAR om det som ger mest i plånboken till flest och mäktigast. Dvs stadsbor, medel/höginkomsttagare. Det var det rikspolitiska biten och sveket.

Det lokala och personliga ansvaret då ?

Jo givetvis är även det lokala ansvaret stort, och det personliga ansvaret existerar i hög utsträckning. Det finns, utöver eventuella statliga jobb, vilket vi tyvärr inte styr över i tillräckligt hög grad, så finns det 3 aktörer lokalt: Privata företagare, Kommunala politiker, samt kommuninnevånaren.

Privata företagare som klagar på köpkraften samtidigt som man varit med och röstat fram kommunala politiker som utarmar centrum och dess affärsidkande, politiker som på ett riksplan bedriver en urbaniserande politik, bidrar ju inte nämnvärt på den punkten. Tillika är det väl inneboende i affärsidkande trodde jag, att man kan inte bara smälla upp en butik i en liten ort, och bedriva verksamhet utifrån vad företagaren själv tycker är roligt att syssla med, och sedan gnälla på kunders ovilja att köpa. Ytterligare ett företagsproblem, över lag, är att några inte kan tänka sig att endast leva på sitt företag, utan att det måste expandera, och ge konstant överskott.

Kommunpolitiker, var jag inne lite på. När man placerar badhuset utanför centrum, i syftet att skapa ett köpcentrum där. Och sedan inte förstår att om verksamheter får grund där, så utarmas handlandet i centrum. Så vida inte politiska åtgärder, och privata aktörer bidrar till att avfolkningen upphör och vänds till att vi växer i befolkning, så är köpkraften i bästa fall konstant, men dessvärre i verkligheten avtagande. Det kan en 5-åring räkna ut, men inte en kommunalpolitiker, att då drabbas centrum i en liten stad som Sollefteå. Ett centrum, som tillsammans med stadens campingområden alldeles intill satsats miljoner på att upprusta och göra fint. Hur tänkte ni där ?

Över 60 % ? (kampanj om att handla lokalt)

Och sedan har vi den gnällige landsbygdsmedborgaren/småstadsmedborgaren, som gnäller över vilken död ”håla” Sollefteå har blivit, och samtidigt gör mesta delen av sina inköp på internet eller i Birsta city i Sundsvall. Jag har nyligen hört att många yngre handlar sina kläder på nätet. Ja många yngre drar ju härifrån oxå. Det är en ond cirkel, om man handlar på annan ort eller på internet i stor utsträckning, så drabbas handlarna på nära ort. Och DÅ blir staden ”död håla”. Men handlar man i största möjliga utsträckning på nära ort bidrar man till att varor finns lokalt. Enkel matematik, men inte för ”Sollefteå-är-en-död-håla-gnällisar”. Själv handlar jag nog över 90 % i Sollefteå. Och de övriga 10 % är i stor utsträckning saker som inte finns här. Och det är ett medvetet beslut jag gör. Handlar på orten även om det skulle kosta procentuellt lite mer. Men här har vi ytterligare en intressant faktor. Det är faktiskt inte alltid billigare på nätet och i Sundsvall. Folk tar det för givet.

Landsbygden i Sverige, är för storstaden ett område där naturtillgångarna som de bygger sin välfärd på finns. Och man tar gärna naturtillgångarna, men ger inget tillbaks.

…..
Expressen idag:

http://www.expressen.se/kvallsposten/resistent-svinbakterie-omojlig-att-stoppa/

(Angående Danskt griskött, antibiotika för produktionens skull, och multiresistenta bakterier)

Lundins funderingar idag:

Nu har ju västmänniskan och Svensken skrivit i sten sedan länge att kommunismen inte fungerar. Att den är hemsk och farlig. Och om man på något sätt tänker makt till folket och solidariska miljötankar så leder det till diktatur och massmord. Detta trots att den i sitt ursprung aldrig testats i något land i historien. ”Men Sovjet och Kina då?” undrar den inbitne moderaten eller Socialdemokraten ?!?!. Jo det stämmer att historien (dvs den som alltid skrivs av segrarna i krig eller de som tagit makten på annat vis) skrivits som så att dessa genomförde kommunism. Men ändå finns det i dessa länder inga spår av den kommunism, av den ideologi, som Marx förespråkade.

Så vad gör människan i stället ?

Jo man sätter tillit till ett levnadssätt som ökar klyftorna i världen till den milda grad de 85 rikaste människorna i världen, äger lika mycket som den fattigaste halvan av världen. dvs 85 st äger lika mycket som, 3.000.000.000 personer. Ett levnadssätt som med stor säkerhet förändrar klimatet till den grad att polarisen försvinner. Och allt för få personer med makt och förstånd att göra nånting åt det har kunskapen att förstå konsekvenserna, eller viljan att och modet att förändra.

Man sätter tillit till ett levnadssätt där snabb produktion i alla lägen prioriteras oavsett följder. Man utarmar jordens resurser på mindre än en millisekund av jordens levnadsperiod, förgiftar den miljö och mat, våra barnbarn skall ärva av oss. Man sätter tillit till ett levnadssätt där vi stoppar antibiotika i maten vi äter, och blir förvånade när resistenta bakterier breder ut sig. Det har sedan länge varit känt att Danska Grisbönder använder antibiotika till sina djur. Och trots att vissa svenska handlare slutade importera dansk gris, så har Sveriges import av danskt griskött ökat !!
I artikeln jag länkat till, säger man att 5 personer dött av bakterien, och att 70% av danskt griskött bär på den multiresistenta bakterien. Hur tänker konsumenten som köper danskt griskött ? Girighetens ignorans lär kunna bli människans fall. Jag menar om det inte beror på girighet att vi fortsätter köpa kött som i förlängningen gör Penicillin som räddat liv förut, värdelöst, vad är det då ?

Folk i allmänhet är allt för upptagna med sina så kallade livspussel, för att ens idas fundera vart vi är på väg. Folk i väst, har det alldeles för bra materiellt för att förstå att ökad cancer, hjärt-kärlsjukdomar, muskelsjukdomar, depressioner, självmord, skolskjutningar, har ett samband med vårt leverne… just det med vårt icke kommunistiska, men ultrakapitalistiska leverne.

När sedan den kapitalistiska idén i praktiken skapar ekonomiska klyftor, så börjar man som följd av detta ideologisk, ivrigt flirta med en filosofi och politik som faktiskt HAR prövats, där man utgick från att folk har olika värde utifrån religion och ursprung. Samt flirta med tron att migration är av ondo. Och det gick väl inte så bra på 30 och 40-talet va? Det tänkandet resulterade i förlängningen i 60.000.000 döda.

Det är bara socialfall som jag, som har tid att reflektera över detta verkar det som, och ingen lyssnar på ett socialfall, utan arbete.

…
O inte har man träffat Nylands målargubbe Lennart på flera månader … suck (Läs om det, klicka här) Men vad är väl en kväll på slottet, den e väl alldeles …..
Men jag hjälpte ändå till o sätta upp gipsplattor på väggarna åt kompis hus i Nyland. Det är typ en sån kille jag är. Varm o go o hjälpsam.

Jo men faktiskt, e de inte lite så då ?
Jag är givetvis inte ensam om det, och det finns betydligt snällare människor än mig. Men hjälpsam är jag nog banne mig ändå. Jag har liksom svårt att se på, när människor går bet, eller hamnar nån svår situation… eller bara behöver hjälp helt sonika.

Härom dagen, satt jag på Lilla caféet i Sollefteå. Jag pratade med en av de anställda, när en gammal man med rullator gick förbi, påtagligt tagen av den för säsongen nyss komna bitande kylan. Mannen hade glasögon som var ihoptejpade, och de hade immat igen så till den grad att han inte såg något. Samtidigt som hans ögon rann rikligt pga av kylan. Ögon kan göra det på gamla människor. Jag kunde inte se på, när den gamle mannen försökte torka ögon och glasögon med det hårda tyget från sin jacka, utan någon som helst effekt. Så utan att fråga caféinnehavaren, tog jag en bunt servetter och gick ut till mannen med dem, så han fick fritt synfält när han stapplade vidare med rollatorn.

Det kanske inte är så märkvärdigt. Och visst hade gubben överlevt utan servetter.
Men det underlättade lite för honom, samtidigt som han blev sedd av en annan människa. Det är i alla fall något som jag själv värdesätter väldigt högt i livet… att bli sedd. De gånger någon gör något litet fint för mig, ser mig, bryr sig om mig med sin tid och sin omtanke… kan jag ibland spinna som en katt inombords. Jag mår tex jättegott när min vän Ulf Palmer tar sig tid för mig och min dator, grundligt och systematiskt går igenom och rengör den. Det kan ta en halv dag och en kvarts natt i anspråk för honom, och mina ögon kan trilla ur av trötthet ibland. Men jag myser lite över att han tar sig tid för mig. Det är inte så ofta folk tar sig tid för varandra idag, och än mindre ser …. jag menar verkligen SER en annan människa. Och kanske är det inte alltid man upptäcker det heller.

Idag oxå, på hemväg, efter att ha hjälpt kompis med gipsplattor i 4-5 timmar, kunde jag inte låta bli heller. Vi åkte från Nyland, och hamnade mycket snart efter en buss, som vi först trodde var en turistbuss, eller långfärdslinje. Vi var lite förvånade över att det gick så pass sakta, för det var inte speciellt halt på vägen. Och busschaufförer brukar inte vara blyga att trampa plattan i mattan… ja gaspedalen asså. Men det fick sin förklaring senare. Det var Mats Blads buss (Moget dansband) Och han körde ungefär lika fort som tempot är i deras dansmusik. ca 70-80 km/h och ca 70 BPM.

Men de svängde förvånande nog av ned mot polisstationen, och då förstod vi ju att de inte visste riktigt vart Hullsta Gård låg. Så de stannade till vid polisstationen. Och då sa jag åt Marie att stanna. Jag klev på bussen och åkte med dem upp på Hullsta Gård och gick hem sedan. Återigen… de hade givetvis hankat sig fram på nåt vis och hittat till slut. Dvs klarat sig alldeles utmärkt utan min hjälp. Men jag tycker nånstans att det skadar inte att göra sådant… och man mår lite gott av det själv oxå.

Eller som när min moster tar fram frågespel och läser frågor, för hon vet att jag tycker om det (oftast är det jag som läser, hon gillar oxå att nån annan läser frågorna) Då mår jag gott inombords.
Eller kvinnan som gjorde som jag nästan alltid gör vid dans. Hon skyddade mitt huvud från smällar av andra danspar, med sin hand. Jag gör det nästan alltid, men hon gjorde det för mig… för MIG. Då blev jag varm i hjärtat. Kanske det inte behövdes i samma utsträckning som för en 1.60 lång tjej… men omtanken….omtanken !

Lennart som jag nämnde i början, är oxå en sån där mysig gubbe, som tar sig tid för en i sin butik, skämtar, och lyssnar efter ens behov, inte bara efter nån försäljningsmall sprutar ut försäljningseffektiva slogans. När vi var där senast, köpte Marie en del spackel och dylikt. Och det fanns inte en enda penna i huset som renoveras, så jag frågade Lennart om han hade pennor, blyertspennor. Nu saluförde ju egentligen inte alls gubben pennor. Men han gick omgående efter att frågan om pennor ställts, in i butiken, dit där det gränsar till deras hem, som är i samma hus som butiken, och plockade fram en blyertspenna av sina egna och lade ned i påsen.

Återigen…. kanske inte folk tycker är så märkvärdigt. Men JAG tyckte om det. Pennan i sig är inte värd mycket i kronor och ören, men för oss, just då, var den högst behövlig, och en normal försäljare i en större affär skulle aldrig tänkt tanken att ge bort en penna av sina egna. De skulle bara konstatera att de inte har några. Det var omtanken,…. omtanken.

Det handlar alltså om att bli sedd, och att se.

Precis som filmhistoriens mest omtänksamma och jordnära, replik i filmen ”Avatar”:

”I see You”

…
Jag är i skrivande stund 48 år gammal.
Likt många med mig, känner jag att egen klokskap ökat med åren.
Vi skaffar oss erfarenheter, och i bästa fall lär vi av dem.
Och att en av de viktigaste klokskaperna är att ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur väldigt lite vi vet om omvärlden och människor.

Mitt värde

Med risk att verka förmäten och nedlåtande, måste jag även tillstå att många människors ignorans och trångsynthet, dumhet, fortfarande förvånar mig.
Det jag säger är absolut inte att jag är en bättre människa, inte att jag är mer värd. Jag har snarare under mitt hittills levda liv fått kämpa hårt för att gå från nästan noll och intet i människovärde, till en hyfsad bra självbild. Både utifrån de förutsättningar jag fick, och den syn på mig själv detta medförde.

Motståndare till sin egen ideologi

Många människor som på ett socialt och ekonomiskt plan lyckats i livet, i ett av världens rikaste länder, Sverige, är i mycket större utsträckning mer intoleranta mot människor som inte lyckas på egen hand, än vad andra är. Detta trots att, om alla andra skulle lyckas lika bra, skulle de själva få en mindre del av kakan, vilket de är fundamentala motståndare till.

Bristande kunskap

Här brister det uppenbart i förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, vilket vi människor ofta själva tillskriver oss vara en mänsklig egenskap. Men det brister ju även i kunskap om hur ett marknadsekonomiskt samhälle, med kapitalistisk ideologi fungerar. Och det är ju märkligt, då dessa människor ofta ser sig som intellektuellt överlägsna andra människor OCH mer värda. Den slutsatsen om värde och syn på sitt intellekt drar jag utifrån deras politiska värderingar och skarpa politiska förslag och genomförande av de samma.

Respekterar dem inte, men har samma värde

Trots tex Lööfs, Reinfeldts och Åkessons bristande respekt för andra människors värde, så anser jag att både Annie, Fredrik och Jimmie är värda lika mycket som tiggaren utanför Konsum i min lilla stad, lika mycket värda som mig själv. Och jag lika mycket värd som dem. Trots då att de helt uppenbart inte alls delar min syn på olika människors samma värde. Däremot respekterar jag inte alls dessa politiker, just utifrån deras människosyn. Men jag respekterar tiggaren utanför Konsum, utifrån att han bemöter mig med värdighet och vänlighet, trots hans ekonomiskt social situation borde göra detta svårt för honom, när vi varje dag går och handlar, och tar detta för självklart.

Kuskapstörst

Jag är i grunden en kunskapstörstande människa, nyfiken och slukar information om olika människors situationer, kulturer, religioner, marknadsekonomin, småföretagande, storföretagare, sjukskrivna, arbetslösa, hantverkare, rika, fattiga, solidaritet, diktatur etc etc etc … Allt som jag inte förstår fullt ut, vill jag lära mig om. För att förstå i ett vidare perspektiv, och ha på fötterna när jag argumenterar för min syn på världen, mina värderingar.

Jag pratar gärna med småföretagare, ställer frågor om hur det är att driva småföretag, och vad de tycker skulle underlätta för just småföretagande. Jag är dessutom väldigt nyfiken och insatt kring frågor om social misär och människors hälsotillstånd, och hur samhället både medvetet och omedvetet, lyckas och misslyckas att hjälpa dessa/oss. Delvis då utifrån egen erfarenhet.
Jag försöker efter bästa förmåga få en bild av människan hennes samspel med naturen, och vad vi människor gör med moder natur, och förstör moder natur, som tillhandahåller oss vårt levebröd och vår plats att leva och andas.

Så kan man fundera över hur smarta de är

Men när människor på fullt allvar hävdar att Vargen varken har ett existensberättigande i Sverige eller har en ekologisk viktig uppgift att fylla…. så kan man fundera över hur smart det är.

Och när människor uppfattar ett värde på andra människor utifrån deras hudfärg och religion, så kan man fundera över hur smarta de är.

När människor som är emot invandring ”hotar” med att flytta till ett land som inte tar emot invandrare, så kan man fundera över hur smarta de är.

Och när människor uppfattar ett värde på andra människor utifrån deras ekonomiska status och arbets/hälsosituation, så kan man fundera över hur smarta de är.

När människor tycker att etablerade politiska partier borde föra en lika restriktiv invandringspolitik som SD, för att förhindra att deras restriktiva invandringspolitik blir verklighet i form av ökat väljarstöd, så kan man fundera över hur smarta de är.

Och när människor väljer partner,sambo, särbo utifrån social status och likviditeter, istället för på vilket sätt denne kan berika henom, hur mycket henom älskar personen i fråga…

… så kan man fundera på hur smarta vi är.

…
Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att dra något så när rimliga slutsatser och åtgärder när orättfärdiga handlingar begås. Tänk att så många så lätt, tar den enklaste vägen, hatets och fördomarnas väg. Jag har i inlägg efter inlägg tagit upp detta med fördomar och felaktiga slutsatser kring tex SDs absurda slutsatser kring invandringen.

Och på den punkten misstänker jag att fullfjädrade feminister håller med mig att man inte skall ha fördomar, man skall inte marginalisera och skuldbelägga hela grupperingar så som Muslimer, Judar eller Somalier. Men sedan när det kommer till frågan om män och kvinnor, så upphör deras jämställdhetshjärnor på en millisekund fungera, och de kategoriskt skuldbelägger män. Och de pratar om kollektiv manligt ansvar. Dock verkar enligt denna falang av feminismen inget vuxet kollektivt ansvar ligga på den kvinnliga delen av befolkningen ?????

Nu har en mycket, mycket tragisk händelse uppdagats i Malmö, där en 7-årig tjej, blivit trakasserad av ett gäng pojkar, och fått brallorna neddragna. Än har jag inte hört NÅGON som inte tycker att det är mycket allvarligt att sådant förekommer… eh jo vänta, det är EN person som har agerat bedrövligt i bemötandet av tjejen i efterhand. Rektorn på skolan frågade:

”Om hon hade varit glad? Varför hade hon läppstift? Hade hon dansat på rasten före övergreppet?”

Helt vansinniga frågor i sammanhanget till en liten tjej som nyss upplevt ett traumatiskt trakasseri. Nu är det lätt att föreställa sig att vissa feminister rakt upp och ner jämfota i ilska över att en man kan uttrycka sig på det viset. Nu var det bara den lilla detaljen att rektorn i fråga var kvinna. Det skulle egentligen vara en oviktig detalj i ärendet vad mig anbelangar. Vad det var för kön på den person som försummade sitt arbete att ta hand om och se till att barnen på sin skola har det tryggt och kunna få veta att de får uppbackning i sådana skeenden. Men så som feministisk media om och om igen reagerar och skriver vid sådana tillfällen, blir det nödvändigt att påpeka könstillhörigheten på rektorn.

Själv tycker jag också att det är osmart att låta unga flickor ha på sig läppstift offentligt även om det inte har ett dugg med detta fall att göra. Det är en sak om barn leker i sin trygga hemmiljö, klär ut sig målar sig. Det är väl för f-n ingen feministisk fråga att barn skall kunna ha läppstift och gå i högklackat. Låt barn vara barn ! Med detta sagt, så har det INGENTING att göra med fallet i Malmö, det finns ingen som helst skuld hos flickan, i dessa enskilda pojkars handlingar. Och det är ej heller svenska mäns fel att detta skedde. Det är ytterst ett föräldraansvar för pojkarnas föräldrar. Det vilar oxå ett stort ansvar på skolan och den kvinnliga rektorn. Ansvaret för handlandet vilar i störst grad på vuxna i omgivningen. Men det bör definitivt bli konsekvenser för pojkarna så de drar lärdom. Dessa konsekvenser bör komma från skola och föräldrar gemensamt. Det finns dock ett gemensamt ansvar, men till vissa feministers stora sorg, exkluderas inte den vuxna kvinnliga världen från detta ansvar. Och män är inte enkom onda varelser som är potentiella våldtäktsmän.

Det sist nämnda ansvaret, det gemensamma, är både på politisk nivå, skolnivå, föräldranivå, och vuxna i omgivningen.

Birgitta Olsson från numer självutnämnda Borgerlighetens val för feminister säger:

”Nog nu, med sexism från män och pojkar”

Föreställ er om någon sagt:
”Nog nu, med våld från Judar och Muslimer”

Iofs inte ovanligt i SD-kretsar men ändå

…
Jag finner det fascinerande, men också ryggradslöst, när politiker och dess följare/väljare åberopar empati och att bli ”rättvist behandlade”, utan att behöva förklara sin politiska hållning, när HELA DERAS POLITISKA AGENDA GÅR UT PÅ ATT SKAPA ORÄTTVISOR.
Det är som om en mobbare på skolan känner sig orättvist behandlad av de som stöttat upp bakom mobbingoffret. Ja mobbare är också människor, och de är förmodligen mobbare för att de har problem. Men medan man mobbar kan man knappast kräva eller förvänta sig empati. Det kan hända att denne får empati mot alla odds, men att kräva eller förvänta sig det ringer illa i mina öron.

2 av 10 svenskar är moderater. 1 av 10 svenskar röstar idag på Sverigedemokraterna. Det betyder att du och jag definitivt har vänner och bekanta som röstar på dessa partier. Men det är garanterat inte så många som först och främst vill erkänna att de röstar så, och därmed ännu färre som är redo att förklara VARFÖR de tycker som de gör. Det är ett stort demokratiskt problem. Inte att människor har rätt att rösta på vad de vill och att man har rätt till att vara anonym i röstandet. Men att så många människor, inkluderat borgerliga väljare inte vill/våga/eller klarar av att i ord förklara varför de röstar som de gör. Och står för det !

Detta…. i förlängningen visar på att folk i allt för stor grad inte tänker själva, inte bemödar sig ifrågasätta hur verkligheten ser ut och vara källkritiska till artiklar på internet. Och DET är farligt för demokratin.

Jag läste om en ung kvinna som kände sig kränkt och ledsen över att hon har nån vän som tycker det är obehagligt att hon är aktiv i SD. Det får hon ju naturligtvis tycka, och hon känner ju det hon känner. Men dessvärre förstår hon inte varför det är på det viset.

Själv har jag aldrig dizzat någon vän eller bekant utifrån partitillhörighet, Men jag HAR upphört umgås med människor som beter sig respektlöst, nedlåtande och uppblåst mot mig, eller mot mina vänner. Och detta vågar jag hävda med stor säkerhet att det inte är många vänsterpartister som betett sig högdraget och respektlöst mot mig eller mina vänner utifrån status eller härkomst. Men ju längre högerut på politiska skala du kommer, och längst ut Moderater, centerpartister och Sverigedemokrater, så är det betydligt fler av den sorten, eftersom deras politik ofta bygger på ökade klyftor, olika människovärde utifrån klass och inkomst samt härkomst.

Man vill på ett bekvämt sätt särskilja de värderingar och åsikter man har från den person man är. Detta är ju befängt. Värderingar är ju det mest grundläggande för vem man är. Inte yrket som är en vanlig missuppfattning. Däremot, möter jag en moderat eller Sverigedemokrat som bemöter mig och mina vänner med respekt, så bemöter jag dem med respekt. Problemet för dessa är när de börjar prata om sina värderingar. När de tycker att mina VÄNNER, som äger ett café i stan inte borde få vara här för att de är invandrare. Eller när de öppnar munnen och förklarar att de är för politiska förslag som minskar förutsättningarna för min cancersjuka vän att bli frisk, samt marginaliserar denne.

..
En liten fundering…

Varför tillkännager sig sällan eller aldrig SD-sympatisörer i olika debattforumen, men det vimlar av människor som säger ”Jag röstar inte på SD men”

…
Är kvinnor verkligen mer ömma, känsliga, godare, snällare än män ?
För mer eller mindre är det slutsatsen av dagens mediala feminism.
Blir västerländska kvinnor verkligen mer kränkta än västerländska män ?
Eller läggs bara fokus på den ena sidan, i media och därmed ut till fotfolket ?
Eller är vi alla människor, både män och kvinnor ?

Om vi ser på hur Afrikanska te-plockare, i huvudsak kvinnor har det. Hur de tvingas erbjuda sex för att få behålla jobbet. Eller tvingas prostituera sig för att få mat till barnen. Då kan vi börja prata orättvisor och kränkningar. Men ligger orsaken till dessa orättvisor i ”manligt beteende”, eller är det ett strukturellt kapitalistiskt förtryckarbeteende ? Ligger det kanske rakt av i vår del av världens utarmande av fattiga delen av världen ?

Idag visade Aftonbladet en video där en organisation ”mot gatutrakasserier” tog en ung vacker kvinna, lät henne promenera på stan, jag tror det var i Miami, USA. Det man ville påvisa var hur män trakasserade kvinnor öppet på gatan. Jag tittade på videon som var 2 minuter lång. Mängder av komplimanger ströddes över den unga vackra kvinnan, och några stötte till och med på henne. Men är detta verkligen att trakassera ? Hade vi kallat det trakasserier om kvinnor/tjejer står i grupp och fnissar nervöst över att en skitsnygg kille går förbi ? Att kalla flickor på skolan för ”horor” däremot, DET är att trakassera tjejer det, enligt min syn på ordet ”! Sedan bör tilläggas att denna video naturligtvis var ihopklippt , och påståendet är att det är från en och samma dag. Men organisationen hade ju naturligtvis valt vart kvinnan skulle promenera, och man får lätt uppfattningen att om man är kvinna i USA, Miami, så får man kommentarer/komplimanger HELA tiden, vilket ju långt ifrån är sant. Om det är 12 vakna timmar på en dag, så är 2 minuter 0,2 % av tiden hon fick den sortens ”uppvaktning” och dessutom på ett på förhand valt område.

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article55192.ab

Kvinnor och barn till Livbåtarna !!

Men varifrån kommer då alla dessa värderingar vi har ? varifrån kommer könsrollerna, synen på hur en västerländsk man ska vara, hur en västerländsk kvinna ska vara, och vem skapar dem ? när skapades de ? och vilka anammar och för könsrollerna vidare till nästa generation ? Och är könsrollerna endast av ondo ?

”Kvinnor och barn till Livbåtarna” är en fras i filmer som jag tror få män och kvinnor för den delen, skulle opponera sig emot. Den köper även de flesta kvinnor oprövat. Den starke självuppoffrande mannen offrar sig för de ”svagare kvinnorna”. En del av dessa ”ideal” kan väl tänkas komma från de ridderliga idealen, som förvisso är brutalt romantiserade, och knappast beskriver verkligheten för den tiden. Men jag vill påstå att män ÄR inte modigare än kvinnor. Kvinnor ÄR inte känsligare än män. detta är myter som vi alla, inklusive kvinnor hjälps åt att upprätthålla. Däremot har män över lag en större muskelmassa än kvinnor, är längre och större. Och det tror jag är en av grunderna till orsakerna till att män i större grad slår sig fram med armbågarna bättre än kvinnor gör, i större grad är presidenter, statsministrar, kejsare och verkställande direktörer.

Men man måste då gå tillbaka till när människan fortfarande utvecklades till Människa. Om du ser till de flesta djurarter så har flockdjur en ledare, och det är den stora alfahannen. Det handlar alltså om fysik till stor del. Han är det för att han skall föra vidare sina starka friska gener, i en värld där fysik, snabbhet, aggressivitet är vitala för överlevnad. Dock är det återigen lätt att förenkla och romantisera, alternativt dra könsrelaterad ”ojämställdhet” In i det resonemanget. Då Alfahannar oftast lever ett mycket tufft liv i försvarandet av flocken. Han må förvisso ha tillgång till köttet eller de bästa frukterna. Men han blir snabbt avsatt från tronen,eller dödad av andra utmanare, och får då svårt att överleva många gånger. Allt detta handlar i slutändan om artens överlevnad, när vi pratar om djur.

Redan DÄR och då vid djurstadiet, börjar orsakerna till människans könsroller i dag skapas. Mycket har förändrats i generationer. Könsroller i olika kulturer varierar något. Men i västvärlden i synnerhet, så har VILLKOREN för överlevnad förändrats drastiskt, bara på ett århundrade. Överlevnad är inte i första hand längre beroende på fysisk styrka, fysisk aggressivitet. Pengar och hur man skaffar sig mycket av den handelsvaran har istället blivit det viktigaste för att överleva, och därmed få fortplanta sig (dvs kärlek, förälskelse och sex) Förutsättningarna har förändrats men vår biologi, våra drifter och gener har INTE förändrats i närheten av den takt vår värld har förändrats.

Vilka är en människas starkaste biologiska drifter ?

Jo fortplantning, för artens överlevnad, mat och sömn för individens överlevnad.
Och på vilket sätt förförs vi till största delen med reklam, JO !! sexuell reklam, eller mat och förtäring. Vi lever alla i en översexualiserad värld, pga av att kapitalismen/marknadsliberalismen har kommit på vad som påverkar människors, kvinnors, mäns köpande, våra starkaste drifter. Den mediala feminismen utmålar uteslutande kvinnor som offer för manligt beteende när det kommer till reklam, status, positioner i arbetslivet, porr. Men utelämnar mycket lättvindigt och bekvämt en riktigt och sann analys, samt en verklighetsbeskrivning värd ordet.

Tex så framställs i feministisk media enkom västerländska kvinnor som offer för det översexualiserade samhället. Men vi är ALLA kraftigt påverkade, och båda könen har någon vinning av det. och båda könen är förlorare. Det är sant att det finns tillräckligt många exempel på män som utnyttjar sin maktställning för att få sexuell tillfredsställelse, både via tvång, sexköp och sexuellt spel på arbetsplatsen. Men det är även så att kvinnor ofta använder sin sexualitet för att få makt. Det är också så att både män och kvinnor kränker varandra världen över på olika sätt. Och allt detta är möjligt och händer pga våra biologiska drifter, som är missanpassade i en kapitalistisk värld. Män ÄR inte ondare än kvinnor ! Kvinnor ÄR inte känsligare än män !

Och jag undrar om det verkligen är fel att uppskatta kvinnlig skönhet ?