Kategori: Betraktaren

…
Ja vi e ju lite småkyrkliga vi svenskar. Ateister som går i kyrkan till giftermål, och begravning. Ja osså då de ”invandringskritiska” förstås, som blir jättereligiös lagom till skolavslutningen. Själv har jag nu i fredags varit på begravning, i kapellet, efter min fina morbror Rolf. Den kvinnliga prästen var väldigt bra i sitt tal, och det blev en stundom sorgsen, men ändock varm och fin tillställning, med många tårar och många skratt, när vi mindes Rolf, och tackade honom för allt.

Igår, hörde jag med moster om hon ville ha skjuts på minnesmässan i kyrkan, kl 11 idag. Och efter lite gruvande ville hon detta. Och jag är inte heller så förtjust i predikan, med en präst som ger oss Herrens tukt och förmaning. Med 1½ timmes själslig späkelse och underkastelse o dylikt. Min uppriktiga fördom, är att kvinnliga präster har mjukare, mer humana predikningar. Nu var det en medelålders, ”kraftig” herre som vaggade fram till altaret. Och från att jag hade varit på riktigt bra humör, så kände jag hur prästen gjorde vad han kunde för att sänka det. Nä… mer kvinnliga präster åt folket !

Man får ett tryckt program med sig, invikt i psalmboken, så man ska veta när man ska tala unisont, när prästen ska tala, och psalmers ordning. Ja och när man ska sitta ner och när man ska stå upp !!! Det sista skulle man lätt kunna tro har att göra med att visa sin respekt för Herren, eller prällen, ja vet inte. Men jag är övertygad om att det är till för att inte åhörarna skall somna under predikan. Lite kyrklig pilates så att säga.

Som tur var, innehöll gudstjänsten en del vacker körmusik oxå, samt Mikaelas vackra flöjtspel. Men tiden gick ändå långsamt. Lika långsamt som prästens predikan. Han stod heller inte still och predikade mot åhörarna. Utan han liksom snurrade sakta runt runt sin egen ”axel” så han stundvis talade till kyrkokören. Ja ni vet lite som de kommit på att de ska göra när de intervjuar melodifestivalsartisterna strax innan framträdandet. Jag skulle kunna tänka mig att golvet är extra nött där. Moster Maggan undrade:

– Men… blir han inte snurrig ?

Och dessutom hade han någon mikrofon, som var kopplat till ett högtalarsystem. Men kyrkovaktmästaren hade nog inte hunnit få tag på elektrikern i tid, för den glappade nånting alldeles fruktansvärt. Och skillnaden ljudvolymen mellan förstärkt röst, och hans naturliga röst var stor. Det blev lite så här:

Men ibland sprakade det som en radiosändning under krigstiden, och då blev det så här:

Men prästen själv, tycktes detta inte bekomma. Han predikade på, och tycktes tycka om sin egen röst nästan lika mycket som Björn Ranelid, självkärlekens självkrönte konung.

Nu närmade sig nattvarden, när man ska käka polletter och supa alkoholfritt (?) vin. Men allt jag hade i tankarna var ”får man gå och pinka under predikan”
Men som tur var hade jag redan ätit rikligt med havregrynsgröt, och festblåsan är på bättringsvägen. Så om nån hade ifrågasatt att jag inte gick fram till det dukade festbordet med oblater och ”vin” så hade jag nog sagt:

– Nej tack jag kör, osså ja redan fått gröt så inte behöver jag nå mer nu inte.

Turligt nog, när det var dags för kollekten, hade Maggan lite parkeringspengar i sin portmonnä, som hon generöst delade med sig av till både mig och Pontus som satt bakom oss. Så vi slapp skämmas över snålhet. Jag hade inga kontanter i plånkan. De flesta åker ner i pappersmuggar utanför Konsum och dylikt. Men å andra sidan behöv dom nog pengarna bättre än prästen.

Under långa tider av tristess och stora gäspningar, och enformig kyrkopilates, så såg jag bänkgrannen fippla med sin smartphone. Och då slog det mig att det var riktigt fiffigt. Ty och emedan detta för prästerskapet måste sett ut som han satt med huvudet böjt i bön. Så även jag tog fram min Samsung och skrev viktiga saker på noteringar.

Jo jag ÄR Tomas Tvivlaren, och jag följer Tage Danielssons ordspråk: ”Den som inte tvivlar är inte riktigt klok” Men det är väl inte så mycket Gud jag tvivlar på, som de som de som säger sig företräda honom, och dessutom tjänar bra pengar på att att sänka humöret på tvivlande Tomasar i kyrkan genom själslig späkelse och försök till skuldbeläggning. Det där med skuld och förlåtelse, det är mellan chiefen och mig det serni

…
Allt är business

Allt handlar om pengar och människan har reducerats till en produktionsenhet, där enkom produktiviteten ger denne värde och existensberättigande, såvida inte enheten (människan, som det hette förut) sitter på kapital, för då är man enligt nya normer inte en produktionsenhet längre, utan en ”individ”.

Allt är business idag. Sjuka människor och medicin ger biljarder i omsättning, vilket på ett rent marknadsekonomiskt cyniskt vis borde resultera i att de är viktigt för ”marknaden” att folk är sjuka. Men bara liiite sjuka, så att de fortfarande kan producera, och bara rätt människor, underklassens sjukdomar, är viktiga för kapitalet. Det rika måste ju hålla sig friska, eftersom de är viktigare för samhället än andra, enligt egen utsago. Och sedan är det ju viktigt att medicin inte botar, för då kan man ju inte fortsätta sälja medicin. Jo, ”individerna” bör ju botas, men inte ”produktionsenheterna”

Idag är det lätt att urskilja när någon person, organisation eller företag vill tjäna pengar på dig som indiv… eh ursäkta produktionsenhet och konsument. Det är nämligen i princip alltid. Det finns undantag men de är ”försumbara”, eller som Tage skulle sagt: ”De finns inte, fast bara lite”

Tjänar pengar på vår empati

Ta tex de hjärtgripande reklamerna om sjuka djur som misshandlas, och du uppmanas lämna pengar för att rädda den stackars åsnan från djurplågeri, oftast är då filmen från ett land i fjärran, för att distansera oss från att vi västerlänningar skulle göra så. Men vart går pengarna ni skänker i realiteten ?

Och den söta hemlösa flickan som med stora hungriga ögon går och samlar saker för att överleva, och vi uppmanas återigen hjälpa ekonomiskt. Men vem får pengarna ? tror ni. Varför läggs pengar ner på att göra reklam för föräldralösa barn på andra sidan världen tror ni ? Jo för att tjäna pengar på fattigdomen naturligtvis. Samtidigt rasar diskussionen kring tiggarna i Norden, där de ses som lägre stående människor, ja rent utav brottsliga, av allt för många svenskar för att jag ska kunna sova gott om natten.

Och de som avslöjar jagas världen runt ar ”rättvisan”

Det är ju givetvis business av stora mått, där rika Européer, svenskar åter igen håvar in schyssta pengar på andras elände. Rent hypotetiskt verkar gränserna suddas ut för vad som är moraliskt riktigt, så länge det är produktivt. Och i långt större utsträckning än vad en majoritet av världens befolkning är medvetna om, eller vill vara medvetna om, är denna cynism redan verklighet. När maktens korridorer blir avslöjade över sina tillvägagångssätt, blir de som avslöjar kallade för brottslingar i media, som också är kapitalistiska organisationer, och vars publiceringsmaterial går att köpa för de som är … ja just det ”individer” … dvs rika.
Och människor som inte kan bevisa det som faktiskt gång på gång avslöjas och tystas ner, blir avfärdade som konspirationsteoretiker. Dvs en som sitter hemma på sin kammare och fantiserar ihop maktmänniskors maktmissbruk, och förtryck. Och vips så är deras trovärdighet avväpnad. ”bra va?”

Grundbulten för all oreglerad kapitalism

Detta är nämligen själva grundbulten för all kapitalism och marknadsekonomi, speciellt om den som nu blir allt mer oreglerad, eller på ren svenska: Laglös.
Grundbulten är pengarna, och de som har mest av dem, och att det inte finns några gränser för på vilket sätt dessa ”individer” tjänar dem, varken moraliskt, eller i praktiken numer även på laglig basis. För det är ofta sammanhängande på olika vis, vilka som skriver lagarna, vilka som verkställer lagarna, och vilka som har pengar och makt.

Varför tandvård inte gör sig lika bra i privat regi

Ja men ta tandläkarbesök tex. Hur mycket har du koll på vad som sker när de gräver och borrar i din mun ? Jag säger inte att en tandläkare per automatik är dålig och lurar dig. Men han/hon har definitivt möjligheten. Och priserna har du väldigt lite att säga till om. Men många tandläkare är ju privata idag. Och är man privat tandläkare vill man ????… jo tjäna pengar ! Givetvis, hävdar den som förespråkar privatisering av allt och kommersialisering, tom av människoliv, att om man inte sköter sitt företag, och är laglig och kundvänlig, dvs gör ett bra jobb, så får du inte tillbaka kunden. Jo det hade ju kunnat stämt om vi levt i en värld där kunden är upplyst om allt som sker. Jag tänker tex på en vän som berättade för mig att de munskölj man köper inte alls har någon verkan, och det hade hen hört på en föreläsning av tandhygienister. Men vad lever tandhygienister på, jo att tandhygien, och vad är då ett hot mot deras inkomster, .. jo tex munskölj. Nu hävdar jag givetvis inte att munskölj har den effekt som producenterna för denna produkt hävdar, bara att de båda har ekonomiska intressen före patientens hälsoläge.

Och med tandläkarna är det ju lite samma intressekonflikt. Har dom intresse att laga tänder och bygga upp dem på ett sätt som gör att det inte kommer fastna mat mellan dem, som orsakar mer hål och karies, och därmed mera inkomster för dem i form av nya lagningar ? Har de intresse av att informera kunden om tandhygien, med mellanrumsborstar och tandtråd ? …Nej, det skulle ju motverka deras inkomster. De säljer ju inte, eller gör reklam för dessa produkter direkt… varför ? jo ni förstår ?

Inte specifikt för tandvården alls, men exempel på oreglerad marknadsekonomi

Nå… detta om tandläkare, tandhygienister och tandvård har jag inte tagit upp för att visa på tandläkare som omoraliska, eller att ens påstå att alla är så cyniska att de gör dåliga jobb, för att sedan kunna tjäna pengar på det. I huvudsak tar jag upp det för att belysa att alla verksamheter inte fungerar i privat regi, eftersom incitamenten blir felaktiga och inbjuder till att göra ett halvbra kortsiktigt jobb istället för ett långsiktigt bra jobb, vilket skulle göra att patienten inte återvänder frekvent. Detta med halvdålig kvalitet förekommer ju givetvis i alla branscher, och i långt större utsträckning i andra produktionsnäringar än tex tandläkarvården. Men du blir inte tandlös och fattig av att köpa en skrivare som går sönder och som är PROGRAMMERADE (ja det är faktiskt sant, och ingen konspirationsteori) att gå sönder inom ett vist antal år.

Men lyssna inte på mig för….

Och produktionsenhet nr 458.679 Lundin är som sagt, delvis ur funktion, och därför är ju givetvis allt detta jag skrivit, inte av samma vikt, som om jag hetat Reinfeldt, och pratat om ”välfärdens kärna” (det betyder kraftigt minskad välfärd) eller pratat om ”låga trösklar in på arbetsmarknad, och öppna era hjärtan för invandring” (Det betyder att sänka löner och arbetstrygghet för den lilla människan, och ta emot fler flyktingar och invandrare som kommer från mycket sämre villkor och därmed med glädje anammar borgerlighetens ökad klyftor… till en början.)

Så bry er för all del inte om fd Produktionsenhet nr 458.679 Lundin , det är nog mest bara ”konspirationsteorier” och ”avundsjuka”

…
Titeln på blogginlägget, är en liten travesti, på låttiteln, ”I’m a dansbander yes I am”
Så det var bara lite klatschigt tyckte jag.

Jag stötte på ordet ”likehunter” (gilla-knapp-jägare) nyligt på Aftonbladets kommentarsfält till det artiklar som var relaterade. En person gjorde gällande att en annan besökare på kommentarsfälten bara var på det forumet för att samla många ”likes” Och då slogs jag av hur passande och aktuellt ordet är, även om det är ett nyord på engelska. Och jag slogs av hur även jag, delvis blivit något av detta något mindre smickrande epitet: ”Likehunter”

Men visst är det väl så att de flesta av oss facebookanvändare, mer eller mindre är någon form av likehunter. Inte bara de som i tid och otid är ute och skriver kommentarer i kommentarsfält på Aftonbladet, utan även vi som i vardagen använder oss av Facebook, på det sätt vi finner passar oss själva och ger oss den stimulans vi är ute efter. Bara det faktum att förkortningen ”IRL” (In real life”) ens existerar och används, skvallrar ju om vart hän vi människor är på väg.

Sen tror jag det finns en uppsjö av människor som näst intill misstänksamt snabbt, tillika bestämt, skulle förneka sitt internet/smartphone-beroende. Och det lika hastigt, som många under TV-ålderns gryning, gjorde/gör, när de ansåg sig vara lite bättre än andra människor. Och man lät, ärligt eller oärligt meddela andra människor att man ”minsann inte såg på TV”. Och på så sätt ville göra gällande att man var så viktig och intressant att man varken hade tid eller behov av dessa förkastliga media.

Ja men jag får väl erkänna då, i ärlighetens namn, när jag nu sitter och är lätt sarkastisk mot de som anser sig vara oberoende. Jag erkänner á la Anonyma alkoholisters vis:

Hej, jag heter Tomas och jag är beroende av både TV och att vara uppkopplad.

(- ”Heeeej Tomaaas”)

Och det finns även drag av en likehunter i mig, även om jag inte utvecklat fullt likehunter-beteende….ÄNNU !
Ja men herregud, visst är vi lite patetiska till visst mått. Vi sitter och söker bekräftelse på internet, med sekundsnabba like-klick, och räknar popularitet utifrån hur många likes vi får. Ja likt andra beroenden, så får man ju lov att begränsa hur man blir utsatt för frestelsen efter plastigt bekräftelsebehov på t.ex. Facebook. Jag har ju satt en egen personlig gräns vid att inte installera Facebook på min smartphone. På så sätt är jag inte låst vid att rapportera varje vaket ögonblick, eller delta i diskussionsforum via mobilen, medan jag fikar på stan. Vilket jag faktiskt annorstädes kunnat finna mig i riskzonen för.

Att blogga om olika stereotyper, att skämta om och driva med olika företeelser, kan ibland resultera i att jag får befogat eller obefogat ovett tillbaka. Men så är det ju att ha en åsikt om någonting, och vågar yttra den. Tex så påpekade jag att om man i sitt icke-kärleksliv, väntar på ”drömprinsen”, så blir det svårare,. Och fick välförtjänt tillbaka kommentaren ”blir det lättare då”, efter att jag sagt att min inställning till kärlek nu mer är: ”kärlek, nja ja vet inte ja”

Med denna insikt, ger jag mig ändock ut på djupt vatten, och ironiserar över hur vi använder Facebook och internet. T.ex så får jag svår klåda och allergi, när fullvuxna människor, ja nästan övermogna medelålders människor, bombarderar Facebookstatusen med snutti-lutt-inlägg om hur mycket de älskar varandra. Tonåringar som gör det? …Ja jobbigt, men okej, med tanke på mognadsgraden, samt att det då kan vara första förälskelsen.

Sedan har jag väldigt svårt för ogenomtänkta, ytliga ”RIP-bekännanden. Delvis för att det borde stå VIF. Då jag gärna ser att vi använder vårt eget språk så långt det går. Men framförallt för att så många skickar ”RIP” till kändisar de aldrig träffat i verkliga livet. Huruvida anhöriga och nära använder sig av dessa sociala medier till att uttrycka sin sorg, eller avstår ifrån det, har jag däremot ingen åsikt. Och jo jag är medveten om att jag avvänder det engelska nyordet ”likehunter”. Men jag är villig att bli förhörd av likasinnade språkpoliser för att försvara användandet av ett engelskt ord i det sammanhanget, när jag nyss sågade det.

Nu hoppas jag ju givetvis att ni ”Lajkar” detta inlägg

/The Likehunter

…
Så har alla hjärtans dag passerat förbi i våra almanackor. Och visst finns det mycket kärlek i världen, dock betvivlar jag starkt att mer äkta kärlek sprids denna dag, än någon annan dag. Sådana här dagar är antingen skapat av det kommersiella eller kidnappat av det samma. Men lika mycket kärlek som det florerar i världen om man letar, lika mycket hat sprids det….även på alla hjärtans dag. Se här ett facebookinlägg som dök upp idag på alla hjärtans dag:
Ida Hall:

– ”De bygger sig hyddor mitt inne i stan! Dessa bilderna är från idag! Vad kommer härnäst? Ni som skänker pengar till dessa människor, ni får
mer än gärna ta hem de till er tomt och låta de bygga bo där! För vi
andra vill inte ha de intill våra hem! Intill cykelvägen där våra barn
går till och från skolan! De e överallt, när man går i stan, till affären, nu bygger de sina nya
hem mitt i stan?!?! De får tandläkarvård för 50kr , medans vi svenskar
får betala fullt pris! DETTA ÄR FAN INTE OKEJ! HJÄLP TILL OCH SPRID VIDARE !!” (slut på citat)

”Hjärtligt” va ?

Det är hjärtskärande hur man kan uttrycka sig så här. Och dessutom är det ur en intelligenssynvinkel beklämmande intelligensbefriat. En rad motfrågor dyker upp hos mig, när jag läser dessa tokerier.

1. – Vad har gått för långt och varför ?

2. – Ja de är mitt i stan, varför skulle de inte få vara det i ett fritt samhälle och ett Europa med öppna gränser ?

3. – ”Få ett slut på tiggarna” …..Jag trodde vi hade kommit ifrån att mörda folk systematiskt utifrån härkomst eller inkomst ? Hade de sagt ”få ett slut på tiggeriet” så hade det låtit bättre, men ändå hade deras andemening varit att förbjuda folk från att tigga, utan någon annan åtgärd för att hjälpa dessa stackars människor…

4. – ”vad kommer härnäst?” …. ja det vore intressant att veta vad ni som är så rädd för att se människor som har det fattigt och eländigt…. vad ni tror kommer härnäst ?

5. – ”Ni som skänker pengar till dessa människor, ni får
mer än gärna ta hem de till er tomt och låta de bygga bo där! …… Då undrar man ju lite nyfiket om dessa tiggarfientliga personer skulle vilja att man hjälpte deras barn om de hamnade i nöd, eller om de bara skulle tycka att man måste ”få ett slut på dem” ?

6 – ”De är överallt” … eh Nej det är de inte !

7. – ”nu bygger de sina nya
hem mitt i stan?!?” …. ”nya hem? … tycker ni de ska sova under bar himmel och frysa ihjäl ? Det är inga hem, det är tillfälliga skjul för att skydda dem från regn och snö.

8. – ”De får tandläkarvård för 50kr , medans vi svenskar
får betala fullt pris!” …. Ja nu vet jag ju inte i vilken omfattning det du påstår pågår, om det ens pågår. Men låt oss säga att varenda svensk skulle få betala fullt pris vid tandläkarvård (vilket inte är sant) och att varenda tiggare skulle få tandvård för 50 kronor (vilket inte heller är sant). Men även om vi utgår från dessa falsarier så är det ju en befängd och fullständigt totalegoistisk jämförelse. Om en människa med ingen riktig inkomst får hjälp med sina tänder för 50 kronor, och en svensk medborgare med allt från 8000 – 50.000 kronor i månaden, så måste ju tom en människa med så låg intelligensnivå att man spottar på tiggare, förstå att jämförelsen de gör är absurd.

9. – ”sprid vidare” … nej gör för allt i världen inte det innan ni själva tagit reda på hur det förhåller sig, och förrän ni synat och pratat med ert eget samvete, och frågat er själva hur ni skulle velat bli bemötta om det var ni själva som tvingats tigga, eller era barn.

10. – ”För vi
andra vill inte ha de intill våra hem! Intill cykelvägen där våra barn
går till och från skolan!” ... då frågar jag: varför vill ni inte det ?

Detta hat, och denna rädsla

Varifrån kommer allt detta hat ?
Jag tror att hatet kommer från att man distanserar sig från varandra, istället för att närma sig varandra. Och rädslan som uppstå efter Jimmie Åkessons väljar-svans, beror på att en hel massa felaktig, lögnaktig propaganda sprids, där man skrämmer upp folk utan grund. Man drar invandrare över samma kam, när en liten promille beter sig illa eller brottsligt, men blundar hårt när svenskar gör det samma. Och faktum är att detta hat har lätt att uppstå och frodas och gro i ett samhälle där ekonomiska och sociala klyftor ökar så dramatiskt som de gjort under alliansen.

Det finns bara en väg att gå om vi inte skall återupprepa Europas massmord på 30-talet, och det är tolerans, solidaritet, minskade klyftor, folk blir inkluderade inte utnyttjade eller utstötta som nu.

Men jag tror tyvärr att allt för många är allt för korkade för att förhindra detta historiska jättefiasko för mänskligheten … att det sker igen,,… jag pratar om när Europas befolkning utrotades och dödades i massor av miljoner.

Allt som behövs för att vi skall vara där igen, är att Sveriges, eller Europas ekonomi kraschlandar ordentligt. Sen kommer ni få se vad Sverigedemokraterna är kapabla till.

…
Forskningens trovärdighet är ett intressant ämne att fundera kring.
Till att börja med tycks det finnas lika många åsikter kring varje undersökning som det finns forskare. Jag tänker mig att det finns många variabler i hur man utför forskningen till att börja med, vilket i sin tur fullständigt dominerar utgången av forskningen.

Hur länge forskar de i det aktuella ämnet ? Hur många personer har deltagit som ”försökskaniner” i den aktuella forskningen ? Vilka variabler tar de med i forskningen, och vilka utelämnar de ? Och till sist och definitivt inte minst: Vem betalar forskaren för undersökningen ? Vem har beställt undersökningen/forskningen ?

Forskare är i allra högsta grad karriärister, troligtvis i långt större utsträckning än en medelinkomsttagare i västvärlden. Och karriärister vill förbättra sin ekonomiska situation oavsett hur mycket han/hon tjänar innan. Och vilka betalar då forskare för deras arbete ? I de fall det inte är staten, så är det ju givet att det är privata intressenter/storföretag som köper forskning, eller rättare sagt BESTÄLLER de forskningsresultat de behöver för att kunna dra fördelar av det ekonomiskt, genom ökad försäljning av varor eller tjänster. Då folk i allmänhet ofta litar på en uppgift om det backas upp med kommentaren att forskningen säger så.

Nu har ju DN publicerat en artikel, där en Amerikansk professor från New York hävdar att de klassiska råden mindre mat och mer motion inte alls hjälper mot fetma. Professorn hävdar att det är en Somatisk sjukdom, och hos personer med fetma, gör kroppen allt den kan för att återgå till den vikt som var innan personen gick ned i vikt.
Och han hävdar vidare att det enda som hjälper mot fetma är operation.

Jag skulle hemskt gärna vilja rota i denne professors lönespecifikationer, och titta lite på vem som betalar honom för att presentera dessa ”forskningsresultat”

Till att börja med tar han inte ens upp möjligheten att fetma till stor del är orsakad och påverkad av psyket. Dvs hur vi tänker. Vi gör ju våra inköp utifrån hjärnan, och Hjärnan är helt klart styrd av ett från matindustrin skapat sockerberoende, som är att jämställas med vilken annan beroendeframkallande drog som helst, när det kommer just till beroendeframkallande. Och utöver det kemiska beroende själva sockret gör, som påverkar hjärnas beslut, så är vi idag fullständigt BOMBARDERADE av reklam på TV, bio, tidningar, radio, utmed vägar, reklam i brevlådan, reklam och försäljning via mobilen etc etc…. Och alla har EN agenda…. att sälja sina produkter. Och ingen av sockerproduktsföretagenen som säljer godis och läsk, har något intresse i forskning som påstår att sockerintag, fettintag, och motion, är faktorer i ökad fetma.

Då kan det mycket väl vara så att man lägger in stoooora pengar till forskare som är redo att ”forska fram” det forskningsresultat företagen betalar dem för, inte hur verkligheten ser ut. Man kan ju inte längre gå ut och säga direkt att socker är nyttigt. Men man kan ta en omväg, och via ”forskningsresultat” säga att en individ med fetma är maktlös inför sin egen övervikt, och endast operation hjälper. På så sätt kan dessa personer ju fortsätta äta sockerprodukter, överkonsumera fet mat, och skippa motion, eftersom det ändå inte hjälper enligt ”forskningen”

Det är klart att motion, rätt kost, och lagom intag botar fetma. Professorn ”glömde” lite lägligt i sin ”forskning” att nämna ”rätt kost” och pratade slarvigt om att äta mindre, vilket inte är lika viktigt som att äta rätt tror jag. Och professorn utelämnade den mördande reklamens inverkan på människor med glukos-obalans, och förbränningsobalans i kroppen och huvudet. Detta är dessvärre i olika grader en större del av västerländsk befolkning, inkluderat undertecknad som delvis är sockerknarkare, om än blandat med bra och nyttig kost, och motion. Dock lite för lite motion för mig för tillfället.

Men de ju klart, forskarens rikedom måste ju vara viktigare, än hälsa hos överviktiga. Snacka om att den professionen är Över-viktig !

…
Musik !?

Jag har länge musicerat på så kallad ”amatörnivå”. Med det menas i det här fallet att jag inte utövar min musik som profession, och kan leva på den. Det betyder INTE att musiken jag framför skulle vara av sämre kvalitet !! Det betyder väl oxå i all ärlighet att jag inte strävar efter perfektionism, eller felfria, tonsäkra utföranden. Utan mer att förmedla känslor i ord och toner. Detta med musik är ju dessutom högst subjektivt, dvs utifrån betraktarens ögon, eller i det här fallet öron.

Vi lägger som åhörare in så mycket mer än framförandets kvalitet till att börja med. Vi vill nog inte gärna erkänna det för oss själva, men utseende hos artister, utstrålningen som person, klädsel och självförtroendet hos artisten spelar för många stor roll när de med stor bestämdhet att just deras idol är bäst. Ja givetvis har själva röstkvaliteten en bidragande effekt oxå.

Nå det må väl vara en sak att vissa musikkonsumenter går igång på rena toner och tonmässigt felfria framföranden, om än de är utan själ och hjärta. Men det mesta av musiken idag är ju massproducerad, fabriksarrangerad, intetsägande POP-musik. Och det senare sammansatta ordet skall då läsas med största möjliga avsmak. Nu placerar man oftast in blivande stjärnor ett ett fack, och erbjuder dem färdiga låtar som ska fungera efter det fack producenterna bestämmer sig för kan vara mest ekonomiskt lönsamt. Sällan eller aldrig tillåts artister skriva, sjunga och producera efter eget hjärta och egen själ. Vi ser ju massor av de här skapade artisterna utan varken tanke eller musikalisk själ, i tex: Danny, Erik Saade, Molly Zandén, osv.

Men då och då händer det, undantag som ger hopp åt musikaliteten. Artister med integritet och en äkthet i musik och text. Jag tänker på artister som Håkan Hellström, och jag tänker framför allt på Laleh. Laleh som först skulle stoppas i producenters giriga och själlösa händer för att skapa en produkt, istället för människan, själen och artisten Laleh. Men hon vägrade och gick sin egen väg, blev sin egen producent. Och därmed har hon också blivit en av nutidens största artister i Sverige.

Laleh slog visserligen igen stort iom programmet ” Så mycket bättre” där hon tolkade andras låtar, och andra tolkade hennes. Men tolkningarna var hennes. Detta till trots är Laleh bäst som Laleh, och inte som tolkare av andras låtar. Till skillnad från mig. Jag tolkar andras låtar bättre än jag skriver dem själv. Men jag väljer låtar, och jag väljer hur jag vill framföra dem, och jag sjunger dem med öppet hjärta och väl avvägda ordtolkningar, och inte med välslipade stämband och absolut gehör.

Nu finns det ju även ett fåtal artister med välslipade stämband, absolut gehör som sjunger med enorm själ, som Helen Sjöholm tex… och då är perfektionismen ursäktad, till och med om den i slutändan är kommersiell. Själv har jag på min amatörnivå upplevt att människor öst beröm över mina framföranden, ja tom min röst. Och jag har givetvis varit med om folk som jämför mig med Peter Jöback och andra professionella artister utan själ i musiken. Och på så sätt menat att det jag gör inte alls är av samma kvalitet. Men har jag berört endast en åhörare någon gång, med mina texter, mina ord, mina ”oprofessionella” toner, så har jag gjort något mycket bra. Och jag VET att jag djupt ner i själen, berört hundratals. Det tror jag inte riktigt är fallet med Danny, fast han är yngre, snyggare, självsäkrare och mer tonsäker.

Upprinnelsen till detta blogginlägg var ju faktiskt radioprogrammet ”Flipp eller Flopp” Där proffstyckare sitter och jamsar med varann huruvida nya låtar kommer flippa eller floppa. Samtidigt är de siarna helt fast i det kommersiella, i det köpta, i det plastiga, när de siar om framtidens hits.

…
Som en enstaka individ av 742.000.000 Européer, lär mina ord knappast påverka den bakåtsträvande nyfascistiska, nynazistiska vågen som växer sig stark på denna kontinent. Men mina ord, mina tankar, är allt jag har. Mina handlingar, mina övertygelser definierar hela mitt väsen. Så jag förblir inte tyst och ser på när Europa återigen söker orsakerna till egna problem hos människor som avviker från deras religion, hudfärg och sexuella läggning.

Norge…… ett land som var ockuperat av Nazisterna under andra världskriget. Ett land som i nära nutid blivit attackerad av en terrorist med öppet Nazistiska värderingar. Norge är nu mycket nära att gå så långt att de tänker förbjuda tiggeri.
Norge som var ett land som led alla helvetes kval under kriget, under Nazismens förtryck och ockupation. Norge stod enat som nation, påstod man, när Breivik sköt ungdomar på ett socialdemokratisk ungdomsläger. Nu har dessa krafter delvis valts in i regeringsställning, och deras ideer accepteras mer och mer, sakta men säkert, steg för steg.

Israel, landet som gavs till Judarna efter världskriget. Även om det är oklart att det var Engelsmännens att ge. Judarna ett folk som blivit förföljt och mördat till sådana proportioner att en mänsklig hjärna knappt kan föreställa sig fasan. Israel, staten har nu blivit förtryckarna, från att judiska folket en gång var offren. Rollerna är omvända. Och ingen har lärt sig någonting. Offret blir förövaren.

Jag kommer för min värld aldrig förstå ur ett juridiskt perspektiv hur man kan förbjuda fysiska personers ekonomiska ´brist, hur man kan förbjuda fattigdom, hur man kan förbjuda tiggeri.

Men framför allt kan jag ur ett humanistiskt perspektiv aldrig någonsin förstå, hur människor kan se ner på, och distansera sig från medmänniskor på det sätt som nu sker mot romska tiggare. Jag kan aaaaldrig förstå det. Kristdemokrater börjar flirta med dessa tankesätt, i kombination med
klassisk borgerlig öka-klyftorna-politik, för att kravla sig över
4%-spärren.

När en man med kryckor iklädd kostym skyndar folk
fram och hjälper. När mannen går i trasigare kläder, är det bara den
hemlöse som hjälper honom upp, de andra går förbi.

Sakta men säkert närmar vi oss 30-talets Centraleuropeiska värderingar.

Varje steg liknar alltmer ett marschsteg i klapprande stövlar.
Varje hälsning tenderar bli med allt rakare arm rakt ut i luften.
Och varenda Europeiskt land, som under 2a världskriget tvingades se sin befolkning mördas,

tvingas nu se liknande värderingar nästla sin in i demokratins korridorer.

Varför ?

…
Nej ämnet är inte trafik, trots inledningen på inlägget….

Redan som barn försöker ansvarsfulla och lätt beskyddande föräldrar lära sina barn att först inte springa på ställen som kan orsaka olyckor. Sedan kommer första cykeln, skidor, mopeden, lätt motorcykel och till slut bilen. Alla trafiksäkerhetsinstanser talar med rätta om för oss att sänkt fart minskar olycksrisken i trafiken, tillika dödlig utgång av olyckorna.

Lyssnar vi ?, jo till en del ….men många anser sig odödliga, och de som gör det är inte kvar här nere för att få höra ”vad var det jag sa”.

Människan tycks vara fixerad vid att allt måste gå fortare. Och till största delen ligger den villfarelsen djupt inbäddad i den västerländska, marknadsliberala (kapitalistiska) värdekompassen. Konkurrens är själva motorn i kapitalismen, som märkligt nog ändå både strävar mot monopol på marknaden (läs diktatur) och ofta hamnar där, med multinationella företag som blir så stora att de kan köpa politikernas handlande, samt köpa upp annan konkurrens.

Och konkurrens gör att företag strävar åt att allt ska gå snabbare, effektivare. Och det är inte ens bara nr 1 på listan, det är snart det ENDA på listan som betyder något. Människor har blivit produktionsenheter, och är i högsta grad en förbrukningsvara. Man har glömt bort att produktion och utveckling en gång var meningen att gagna människor, och inte att människor skulle förbrukas för kapitalets skull. Det system vi har nu, skiljer sig inte mycket från det Sovjetiska system vi alla är eniga om var förkastligt på den tid det begav sig. Bara det att Sovjetsystemet inte var lika effektivt, och betydligt mer lättmanipulerat.

Bilar går fortare, arbete går fortare, information via internet, och mobiler rusar iväg i en takt vi inte klarar av att hantera, processa och sortera. Vi ska ha mer saker, nyare saker allt oftare, annars kollapsar det kapitalistiska systemet, när ingen ”tillväxt” uppnås. Vi byter mobiltelefoner i den takt de hinner tillverka nya modeller, och datorer blir omoderna och obrukbara inom nå’t år bara.

Licensavtal för gratis mjukvaruprodukter, görs så långa och komplicerade att en överväldigande majoritet av dess användare godkänner dem utan att läsa. Tänk om man gjorde så vid ett husköp ? Ja det finns väl exempel på det oxå tyvärr… det måste ju gå fort.

Internet är vår största informationskälla idag, större än papperstidningar och TV-nyheter. Vi vill ha nyheter så fort som möjligt, så förenklat som möjligt, och vi vill ha de nyheter vi VILL höra, inte vad som egentligen sker och skett.
Fort, fort, fort, enkelt, enkelt, enkelt. Ingen orkar, vill eller ids ifrågasätta internetsajter som finns i miljoner. Orkar, vill eller ids inte ifrågasätta om det är sant det de läser om Islam, muslimer, kristna, Judendom, Sverigedemokrater etx etc…

Och det är klart när en ung kvinna anställd på en av Sveriges stora dagstidningar i Morgonsoffan på TV, förlöjligar bloggen som företeelse som saktmodig och förlegad, i förhållande till tweet och twitters korta, uppspeedade meddelanden, så förstår man ju att det är rätt få som bryr sig om verkligheten omkring oss och sanningen.

Med andra ord är internet och den höga farten i våra liv, ett paradis för högerextrema vilseledda machopojkar och extrema grupper som tror att de tror på Gud, när de i själva verket tror på våld och egen makt.

Det är enkelt i slutändan… ju högre fart, desto värre krock, och desto fler som dras med in i döden.

…
Varje vecka något nytt elände, terror, krig, mord, politikerfusk, maktmissbruk, politisk hänsynslöshet. Nu terroratack i Frankrike mot människor som ritar teckningar.

Jag möter människor som slutat tänka själva, som påstår sig vara
intresserad av politik. Och jag möter människor som påstår sig vara ointresserade av politik, och röstar random-mässigt eller till och med avstår.

Jag tror tyvärr dessa två grupper tillsammans bildar en majoritet av röstberättigade svenskar, ja över större delen av världen faktiskt. Och det är definitivt en fara både för reell demokrati och yttrandefrihet.
Sedan finns utöver dessa 2 sätt, möjligheten att tänka själv, ifrågasätta både information vi matas med, och inte minst ifrågasätta sitt eget tänkande med jämna mellanrum, ifrågasätta sitt eget beteende.

Är jag själv så förbenat bra då, så god och klok och intelligent ? Tillhör inte även jag en av de två grupperna jag i början av inlägget påstår är en fara för demokratin och yttrandefriheten ?

Jo jag är ofta klok, intelligent och god, men inte alltid. Men om jag inte är vaksam glider även jag delvis in i nån av dessa två nämnda grupperingar. Om jag tex slarvar med att kolla upp källor till artiklar jag läser och använder mig av i min politiska analys. Om jag tex blir desillusionerad över politiskt fusk, eller indignerad över politik som inte tar hänsyn till ekonomiskt, socialt och hälsomässigt svagare samhällsgrupper. Om jag inte är vaken och ifrågasätter min omgivning och mina åsikter, så finns alltid risken.

Jag kommer sluta rösta på vänsterpartiet när….

Det finns exempel på maktfullkomlighet, korruption, etc genom hela mänsklighetens historia. Och det kommer aldrig att upphöra helt. Men kapitulerar vi kampen mot detta, så är vi förlorade. Enskilda människor, eller partier som får för mycket makt för länge, blir näst intill per automatik en fara för demokratin, och glömmer sina rötter, glömmer deras arbetsgivare: FOLKET !
När pengarna rullar ner i egna fickor, när politiker och storföretagskompisarna håller dig om ryggen, börjar du hålla dem om ryggen. Så fungerar makt mer eller mindre i hela världen. Det finns inga ”lyckliga slut”. ”De goda” vinner inte till slut, oavsett vilken politisk hållning du pratar dig varm för.

Socialdemokratin har gjort många förtjänster för Svea rike. Arbetarnas parti var det en gång i tiden, om än bara representativ demokrati, vilket bygger på förtroende och kan missbrukas, och nästan alltid missbrukas. Men med makten och rikedomen glömde man bort mycket av sina ideal. För att behålla makten blev de tvungna att kliva rejält åt höger eftersom medelklassen blivit rikare av den solidariska principens politik.

En gång i tiden , på Torbjörn Fälldins tid, då Centern stod för decentralisering, miljöpolitik och nej till kärnkraft kunde jag i tanken lockas till dem. En gång i tiden föll jag lätt för Bengt Westerbergs humana framtoning och tydliga språk. Men jag var ung… och jag var naiv. Och dessutom har centern blivit mer extrem höger i sin politik än moderaterna, och folkpartiet har en major som partiledare som skjutit svensk utbildningspolitik i sank, pga av det ideologiska kriget för rika barns rättighet till bättre utbildning än fattiga barns utbildning, och Sveriges elever rasar på alla listor.

De partier och personer som sitter i makten i Sverige idag, har hävdat att vänsterpartiet är odemokratiskt eftersom de en gång kallat sig kommunister, och andra som kallade sig kommunister i andra delar av världen, har varit odemokratiska. Dessa makthavare och politiker som säger så, vet naturligtvis om att så inte är fallet…

De vet om att de kan förlora makten om det kommer fram att just nu är vänsterpartiet en viktig garant för demokratins fortlevnad i Sverige, och därmed oxå ett hot för deras egen makt. VARFÖR är just vänsterpartiet garant för demokratins fortlevnad då ? Är inte det bara nåt jag påstår för att jag sympatiserar med deras politik ? Det ÄR sant att jag sympatiserar med deras politik i stora drag, men anledningen till vänsterpartiets viktiga position som garant för demokratin är att det är det enda parti som inte suttit vid makten av de sju riksdagspartierna som varit med länge. Och därmed inte som parti har någon egenmakt att försvara.

Jo det finns ett parti till som inte suttit vid makten i riksdagen nu för tiden. Men ett parti som får enorma partibidrag av anonyma givare som vill stänga gränser, som trots en kraftig minoritetsposition agerar för att störta alla regeringar som inte dansar efter deras pipa, ett parti som fortfarande anspelar på rasbiologi i sin politiska analys, kan knappast vara representanter och garanter för demokratin i Sverige.

Den dagen Vänsterpartiet suttit vid makten för länge, blivit maktfullkomliga, övergett sina ideal för makten, vilket med stor sannolikhet kommer ske med alla partier som får makt en längre tid… den dagen överger jag partiet för ett parti som aldrig haft makten.

Men fram till dess är vänsterpartiet oerhört viktigt för svensk demokrati, och jag står upp för det mesta av deras/våra åsikter. Intresserad av politik ? Jo egentligen är du det vad du än påstår, för allt i livet är egentligen politik.

…
Nu har ännu ett år gått, och det har absolut inte varit det värsta av mina levnadsår, men det går inte till bokslut som ett år fyllt av harmoni, kärlek och hoppfullhet heller.

Hade jag struntat att Sverige håller på att bli ett ogästvänligt land, som flirtar med rasbiologin åter igen, så hade kanske hoppet lyst klarare.
Hade inte min hälsa krånglat under året, och mosters hälsa lika så, vilket inneburit några gråa hårstrån kunnat undvikas och en mer harmonisk tillvaro hade kunnat infinna sig.
Hade mitt marknadsvärde vart nå’t att hänga i granen, kanske jag sluppit sitta för mig själv på nyårsnatten och skåla i tranbärsjuice…om det funnits kärlek i mitt liv.

Men det har funnits solstrålar som lyst genom dimman också. Lilla solstrålen Solin har tappat två framtänder nu. Hon har haft och har sådana problem med sin mage, har så ont att hon skriker ibland, det lilla hjärtat. Och hon äter väldigt lite.
Härom dagen när jag fikade på Lilla caféet hjälpte jag henne med modellera, gjorde blommor och hjärtan i olika färger, och försökte peppa henne att äta lite mat. Det gick så där med maten. Jag gick därifrån i alla fall, och fick ett samtal av Solins pappa, att Solin hade varit till honom med min plånbok som jag glömt där. Han sa med eftertryck att det var Solin som lämnat in den till honom. Så när jag kom dit gick jag och pappan fram till henne. Jag tittade på henne och sa:

– Vet du vad som händer när man är snäll, och ärlig och lämnar tillbaks folks plånböcker ?

Hon skakade på huvudet och såg nästan orolig ut, innan jag sa:

– Då får man en peng som belöning för att man gjort rätt !

Och så räckte jag fram en sedel till henne. Och hon kvittrade glatt tack, och sken upp som en tandlös sol med gluggen på övre tandraden, och sprang raka vägen till sin sparbössa och lade den där.

Nu börjar det pangas och smällas ute, champagneglasen väntar på att fyllas upp. Folk träffas och festar i fina festblåsor, och förfriskade sinnen. Avger nyårslöften de flesta inte kan hålla, önskar 100-tals ”gott nytt år” till människor de knappt känner.
Nu är snart Helgerna över, och jag om någon, pustar snart ut och välkomnar vardagen..

Det ska bli skönt när allt är över