Sa-sa-sa-sanningen


Att säga ”sanningen”

Min kusin H lär i sin tidiga ungdom ska ha rivit
sina betydligt äldre systrars koja. Vid påkomst
ilsknade systrar till och tog tag om H och ruskat
om honom och frågat med gäll röst:

– ÄR DET DU SOM HA RIVIT KOJAN, SÄG SANNINGEN”!

varpå H gjorde som han blev tillsagd och stammade
under omruskning ur sig:

– Sa-sa-sa-sa-sanningen

Absolut sanning, eller avstå från lögn

Någon absolut sanning är svårt att befästa i livet,
annat än det att vi alla en gång dör.

Sen finns det lögner. Lögn, förbannad lögn och statistik.
Men den värsta sorten är kanske de politiska och marknadsmässiga
medvetet, illvilligt planerade gråskalelögnerna.
Själv tänker jag väl då i banor av att inte ljuga
eller undvika vara ovarsam med sanningen, snarare än att påstå att allt
jag säger är sant, vilket ju vore orimligt.

Ja nog blir vi immuna alltid …. men inte mot sjukdom

Det som för in mig på ämnet denna gång var när
jag läste om en nypåkommen vaccineringskampanj mot
mässlingen, med svininfluensa-vaccinets kampanj
i färskt minne, där otaliga ungdomar ”belönades” med
svår narkolepsi livet ut, medan inga dödsfall med själva svininfluensan
som avgörande orsak kunde befästas.

Den av läkemedelsföretag, media, sjukvård och regering
utlovade officiella utvärderingen blev dock den motsatta, dvs det
utlovades utvärdering av dödsfall som ev kunde orsakats av
själva vaccinet som ingen sett röken av.
Ej heller de fall av redan multisjuka människor
som dog unga inte alls utreddes huruvida själva influensan
faktiskt orsakat dem. Och de 374 svenskar som med säkerhet
drabbats av narkolepsi, fått sitt liv förstört av vaccinet,
de har fått det handikappet jämfört med amputerad halv tumme,
när det ska betalas ut skadestånd.
Jag gissar att vården, läkemedelsföretag,
den då ansvariga borgerliga regeringen och media räknar dessa
offer av en ensidigt medial kampanj som ”collateral damage”
(underordnad sidoskada) Länk

…på samma vis som ett 30-tal rättsligt
oprövade ”metoo-fall” görs av kampanjens mest blinda
förespråkare.

På samma vis börjar nu vård, ”forskare”, media
att smutskasta de som väljer att inte vaccinera sina barn
mot mässling. I ljuset av de medvetna lögner, undanhållande
av sanning som pådyvlades det svenska folket och ängsliga
föräldrar då för 8 år sedan, med en för 374 svenskars personliga
katastrof som följd, kanske det inte är så konstigt om det finns
föräldrar som motsäger sig en vaccinering av sina barn,
mot Mässlingen, alldeles oavsett vem som har rätt,
just kring detta vaccin, och denna sjukdom.

Värt att veta är även att de allra flesta stora epidemier
själva ebbat ut innan vaccin satts in, samt att det mer handlar
om levnadsvillkor i form av näringsintag
hygien, och dylikt när mängder dött historiskt.
Något läkemedelsföretag, och vaccinförespråkare sällan
vill delge läsaren när de anklagar vaccinmotståndare för
att vara ”osolidariska”

”Ljög ni medvetet under svininfluensan ?? säg sanningen”

(tänker jag mig att en befogad fråga skulle kunna utformas)
Det FÅR konsekvenser att ljuga för folkmassor, ”kära” maktmänniskor
”forskare” och företagare !

Medvetet eller omedvetet

Till vilken grad kan man då förvänta oss att vi ska
försöka idka källkritik i det de läser i tidningar
bloggar, twitter och sk forskningsrapporter.
Hur medvetet avviker folk från sanningen
för att låta ändamålen helga medlem.
Vilket ansvar har jag för vad jag delar,
länkar till, påstår ?

Jag vill hävda att vi är i brutal minoritet,
som försöker kolla källor, anstränger oss
för att fundera över VEM som skriver,
VARFÖR hen skriver, tjänar han pengar på det
i förlängningen, finns det någon som hen i sin tur lurats
av som tjänar pengar på det som skrivs ?
Och om det är ”forskare” som påstår saker,
vem betalar deras lön ? Kan det vara stora företag eller
politiska partier, personer som haft råd att betala forskarna
miljoner på att komma fram till ”sanningar” som passar
deras maktambitioner och personekonomi ?

länk till källkritik

Mer ofta än vad gemene man tror, är det starka inslag av detta
i det furiösa informationssamhälle. Och oftare än jag önskar
tror de flesta bekanta helt osynat på information,
för att den tilltalar deras rättspatos, snarare än
att undersöka om det finns andra intressen bakom infon.

Att ljuga kontra att vara dubbeltungad two face

Inte allt för sällan har jag under mitt liv så långt,
även bevittnar en annan form av oärlighet än den direkta
verbala eller skriftliga lögnen, än i vilken styrka den
nu framförts..

… då tänker jag på hur människor framställer sig
i olika situationer, för att vinna fördelar,
en slags bomullsbeklädd inställsamhet som bakom
ryggen sedan ersätts av runda ord. härskarspråk,
och erövringar.

Jag har sett och hört representanter av det manliga könet,
dryga sig inför fester när grabbarna samlas,
pratar om påsättning och otrohet och könsorgan
helt ogenerat. Och liksom verbalt, pinka in manlighetsrevir
framför fötterna på oss ”töntar” som tjejer tycker om att prata med, högaktar o, men inte vill ligga med.

Sedan i nästa ögonblick INFÖR KVINNOR se dem förvandlas till
inställsamma ”lyssnade män” som värnar om kvinnors rättigheter,
och är intresserade av deras känslor, samt vittnar om hur svårt det
måste vara kvinna. och jag har munkräkts lite var gång jag bevittnat detta

Och sedan sett många av kvinnorna hoppa i säng med den sortens män.

Illa jag mår illa ……

Hur kvinnor pratar bland kvinnor,
kan jag av naturliga skäl inte vittna om.
Men att kvinnor i minst lika hög grad, i vissa undersökningar
tom högre grad är otrogna är råder det inget tvivel om.

Oärlighet är ÄVEN DEN könslös…

Styrdans hos Lejonflocken


Jaha ja ett halvt sekel gammal dansgubbe
for iväg på dans i Ramvik, med fantastiska Lejonsson
som dansarrangörer, Blender och Jannez som dansband.
Jag hade tom sett fram emot det, och känner mersmak
efteråt, det var längesedan. I might just be back !

Underbara uppbl… ja menar underbara Carola och Gunilla
var högst delaktig till en återuppstånden dansglädje,
en fd dansgud, numera en Gösta gigolo med på slutet av
danskvällen smärtande benmuskler.

För ovanlighetens skull var det ett överskott på tjejer/kvinnor,
på dansgolvet smiley… så vi fick väl ligga i extra mycket, vi gubbar
som ändå räknas till någorlunda dansanta.

Jag är för trött för att skriva så mycket mer för tillfället,
kanske blir mer sen, eller inte.

Den våldtagna dottern


Den våldtagna dottern

Om vi ställer oss frågan hur man skulle reagerat
om egen dotter blivit utsatt för våldtäkt,
så blir ställningstagandet på en millisekund
uppenbart. Vi reagerar med vrede,
vi vill inte bara hitta den skyldige, utan vi vill oxå hämnas !
Känslan, reaktionen är nog en av de mest mänskliga
man som anhörig kan ha i en sådan fruktansvärd situation,
tillsammans med känslor som sorg, uppgivenhet.

Är vi överens så långt ?.. jag tror det!

Finns det risk för att en enskild
far till en våldtagen dotter helt tappar
besinningen och utpekar fel person, eller
rent utav hämnas i hämndbegär och desperation ?

Ja det förefaller sig inte så svårbegripligt,
men är det rätt ?

Den misshandlade sonen

Om vi nu föreställer oss en ung tonåring, någons son,
bli gäng-misshandlad en mörk kväll,
och nätt och jämt kommer undan med livet i behåll.
Hur reagerar vi då ?
Givetvis med förskräckelse väl ?
Givetvis med avståndstagande väl ?
Men med handen på hjärtat, blir reaktionen lika stark,
som i fallet med den våldtagna dottern ?
Reagerar vi med ens att vi ska hämnas, att peka ut
en gärningsman i vredesmod och hämnd?

Jag tror faktiskt inte det,
eller rättare sagt jag vet faktiskt
att det inte är på det viset, av egen erfarenhet.

Nu är nog förvisso inte längre alla läsare med mig,
Men ni som är kvar, och förstår att vi ser olika på män
och kvinnor, pojkar och flickor som offer.
Vad tror ni detta beror på ?

Vilka är det som uppfostrar pojkar och flickor ?

I grunden tycks vi alla, inkluderat kvinnorna,
skrivit under på de könsideal som nu splittrar
ett redan splittrat samhälle.
Kvinnor och män uppfostrar tragiskt nog, flickor som sköra
porslinspjäser när de är riktigt små, och pojkar att inte gråta
och bara borsta av dem gruset när de ramlar.

Detta banar sedan väg för hur vi ser på större pojkar och
flickor, oftast mer överbeskyddande mot flickor,
och än mer hårda mot pojkar för att härda dem.

Och sedan när vi blivit vuxna, bär vi med oss detta i både
vår självbild, våra normer, och vårt rättspatos.
Kvinnor anses skörare men ska vara chefer lika mycket som män.
Män ska vara känsliga mot kvinnor, men när de visar egna känslor
sätts ofta offerkoftor på dem av arga kvinnor som blivit bestulna på
på ensamrätten på känslor och och att vara offer.
Detta visas av Metoo-kampanjen bland annat.

Huvudorsaken till dessa problem, sitter inte först och främst
mellan benen på män.
De sitter i huvudet på vuxna kvinnor och män.

Gott–tt nytt-tt år-år-år – Ensamma hjärtans dag


Första dagen på året,
en dag som alla andra,
men närmare hjärtat,
och det som värker i det.

Jag kan bara fly en kort stund,
från mig själv, från döden,
från tristessen och hjärtats ensamhet,
och från ensamheten i att alltid stå på
de svagas sida, och samtidigt vara
en av dem.

…sen måste jag tillbaks till
ett liv utan kärleken.
…sen måste jag tillbaks till
en grå vardag utan mening,
utan att vara behövd,
och utan att ses på med respekt,
utan att höra till.

…och sen blir det uppenbart hur ensamma vi är,
när vi lämnar datorn, och de små blå tummarna
som pekar uppåt, när vi skriver nåt positivt och ytligt,
och hur tomt det blir på kommentarsfältet,
när vi står upp för något, eller säger nåt
med innehåll.

Och på nyårsafton blir det tydligt hur ensamma vi
egentligen är.
Varje ”Gott-nytt-år-önskande” ekar tomt
ute i cyberspace långt från min tysta
lägenhet och reprisfilmer på tv.

Vart är alla kompisarna på nyårsafton ?
Sitter ni oxå ensamma hemma och
funderar med mörka tankebubblor ?
Eller har ni bara glömt oss i de tysta
lägenheterna med våra reprisfilmer ?

Var är du som ser på mig med kärlek,
som ser in i mitt hjärta och förstår.
Vart är du som älskar mig utan pengar,
utan jobb, utan saker ?
Finns du bara på film ?
… nyårs-repris-film ?

Mörker är mysigt om det är fullt med
ljus snö omkring,
om det är fullt med vänner,
om det är fullt av kärlek.
Annars är det bara

… mörker

Gott–tt nytt-tt år-år-år
(eko)

Uppochnedvänt och moralpanik i kubik


Idag har jag köpt en värmedyna på JYSK.
Varningsföreskrifterna låter EFTER inköpet
köparen veta att man inte får ligga på den,
eller sitta på den, vilket föranleder mig att undra
vad man ska ha den till.

”Men nå sååå fruktansvärt”

Vidare har TV4 tydligen visat en animerad film,
som innehöll en sexscen.
Det betecknades förbryllande nog av vissa som
”grov sexuell scen” fast det var utan exponering av
tecknade könsorgan. Och lär ska ha upprört väldigt många
tittare/föräldrar, med anledning av att barn skulle kunna
ta illa vid sig. Man till och med varnar känsliga tittare
vilket är helt otroligt med tanke på. (länk till filmklippet)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anomalisa (om filmen)

Verklig prostitution på bästa sändningstid

Samma barn/ungdomar, har garanterat möjlighet att se på
”Paradise Hotel” där folk ligger med varann i direktsändning,
och säljer ut sig i TV, är otrogna mot varann, för att det är ”bra TV.
Och det skulle inte förvåna mig det minsta om det är de
”oroade föräldrarna” som är är tittarbasen för dylika serier.
Vidare är säkerligen de flesta ungdomar vida överlägsna oss äldre
i att hantera både datorer, internet och mobiler, och kan när som
helst komma åt både det ena och andra som skulle få ”Anomalisa”
att framstå som ”Helgmålsrigning” eller
”Fem myror är fler än fyra elefanter”
Och den största delen av dygnet har föräldrarna inte ens liiite
koll på vad deras kids gör på nätet. För sådan är världen vi
byggt upp, med distans från våra barn för att tjäna ihop till en
riktigt guldkantad gravsten.

I relation till….

Och om vi nu skulle ta och fundera över det hemska i sex och
samlevnad, eller att skildra det i en scen i en animerad film.
Då kan vi ju kolla vad TV sänder i form av våld, brutalitet,
bestialiska mord i mängder VARJE DAG” Som våra barn/ungdomar
har fri tillgång till när vuxna vänder bort huvudet eller jobbar.

Jag påpekade det för en vän för ett tag sedan, när vi diskuterade,
porr, vilket förvisso är en helt annan sak än detta filmklipp.
Men jämförelsen blev av hen ignorerad, med att hen tyckte att
porr var så onaturligt att det inte borde visas på TV.
Dvs något jag aldrig föreslagit eller propagerat för.
Men halshuggna människor, lemlästade, obducerade människor,
massavrättningar i tv, nämndes inte med en stavelse som ”onaturligt”
Och jag uppfattar det faktiskt som om det är den gängse uppfattningen kring dessa ämnen bland ett av världens mest dubbelmoraliska folk:
Svenskarne!

Inte ensamrätt längre

Moralpaniken är total, och fake news är inte längre Trumps och
Åkessons egen nisch, utan även långt till vänster,
ända ut till Gudrun. Jo jag ser att synen på sex och samvaro,
synen på män i kölvattnet av Metoo är i allra högsta grad länkat
till sådana här uppochnedvända vanföreställningar kring
vad som är skadligt och för vem.

Tänk om det va en man som sa….

En ung kvinnlig sexrådgivare för en större svensk tidning
opponerade sig bla över att det skulle vara skadligt för barn att se
en sådan scen. Och det kan ju då tyckas vara bra.
Men sedan kom tillägget som i grunden förändrade hela synsättet.
”Och det var ju bra att mannen ’gick ner på kvinnan”
Dvs hade det rört sig om det motsatta, hade det som jag förstår
Isabelle Wahlf rätt, klassificerats som porr, och därmed varit
förkastligt. Vidare kan man bara föreställa sig hur reaktionerna
blivit om det varit en äldre man tex, som yppat de ord
Isabelle yppade. JAG är rätt säker på att reaktionerna inte varit
desamma, och att denne man kölhalats i media under Metoo,
som gubbslem och potentiell förövare.

Fokuserar på det som går att påverka

Åt denna galenskap kan jag intet göra,
och till mina ord av försök till vett och sans lyssnar
nog ingen eller väldigt få.

Men åt en värmedyna som inte tål att liggas eller sittas på,
kan jag imorgon dag hävda min rätt.
Och så får det bli,
och sen är det bra med det !

Jag undrar hur det känns ?


Jag undrar hur det är ?
Jag har inga illusioner om ”lyckliga i alla sina dar”
Drömmer inte om någon överdådigt vacker prinsessa.
Och jag har inga ekonomiska ambitioner,
för ambitionens skull.

Men jag undrar hur det är att känna sig älskad ?

Jag har ingen egen erfarenhet av att bli visad
kärlek, pussar och kramar, som nåt naturligt.
Kunna höja rösten och vara oense, kramas och förlåta.
Har ingen erfarenhet av att någon bryr sig om mig,
och ger mig av sin tid. Det är bara så det är.
Så jag har ännu inte lyckats tro, och ingen har ännu,
lyckats få mig att tro på att det är för mig.
Ingen har ännu lyckats bryta igen muren av misstro,
och svek, som var det jag lärde mig.

Jag undrar hur det känns att känna sig älskad ?
Jag föreställer mig att man känner sig mer levande,
mer betydelsefull, mer underbar.
Jag undrar hur det känns att någon ser en i ögonen,
och man vet att hon tror på en, litar på en,
inte bryr sig om vad andra tänker o tycker,
utan bara älskar en… jag undrar.

Den enda som såg på mig på det viset…
…äh de är bara dumt att tänka så.
Hon har sitt liv nån annanstans och hoppas hon är lycklig,
åtminstone för det mesta.
Hon var för ung för mig.
Fast med en själ som var 10.000 meter djup,
och ett hjärta vid som en ocean.
Och en blick som förstod mer än som kunde förklaras
som intelligens.

Jag tror inte jag kommer få uppleva det.
Jag är sanningen att säga livrädd för att
öppna hjärtat ens på glänt.

Men jag undrar hur det är,
att känna sig älskad.

Ibland tror jag mig befinna mig i kärleksfulla miljöer,
familjer med smågnabb, vardagsproblem, gos och
skratt. Men jag romantiserar nog det jag beskådar.
För jag förstår inte ….
Jag kan bara föreställa mig lyckan att få hjälpa
sin dotter med läxan. Trösta sin son när han ramlat
och skrapat knät.

jag undrar….

Ett nytt blankt oskrivet ark, med hopp


Snart närmar sig ännu ett nytt år.
Och vad det har i sitt sköte vet ingen.
Varken för jorden, eller för lilla mig.
Jag har haft en fin dag idag, trots att det är jul.
Jag tackar Wilfa WSCG2 och Gallegos/Torells
på Bruket för det.

Jag tror jag skiter i det lite mer nu faktisk

Jag mår relativt bra, men funderar ändå ibland
varför vi är här, varför jag är här.
Jag är innerligt trött på att försvara mig från
mediala påhopp och generaliseringar.
Jag känner mig uppgiven inför allt rosa hat,
och allt brunt hat, och allt blått utsugande.
De tänker inte, de lyssnar inte.
Och de är fartblinda. Men jag skiter nog i dem nu.
De får hata varandra istället.

Jag mår faktiskt bra utan allt nödvändigt

Jag mår relativt bra, har haft en bra dag idag,
och jämfört med vart jag var för två år sedan,
är jag i himmelriket på jorden just nu.
Och då har jag inte mycket, inte pengar,
inte kärlek, inte familj, inget jobb.
Men ändå riktigt bra.

Men har man vandrat i helvetet länge nog,
ter sig den karga, stillsamma tillvaro jag lever
som himmelriket

I mitt vackra vinterland

Ännu mer snö föll idag på juldagen 2017.
Det är så vackert som i en saga,
jag blir alldeles förtrollat glad när jag promenerar
i detta sagorike, utan salt och sand för närvarande.
Jag önskar bara jag haft en spark nu,
så man kunde sparka omkring i midvinternatten,
utan mothugg och glida fram igenom livet,
på medar av stål, och vinddraget i ansiktet.

Varifrån jag kom

För två år sedan, låg jag vaken och höll krampaktigt
om kudden och hoppades på att få sova, trots eviga
mardrömmar om natten, ty det var bättre än de på
dagen. Var minut var som en halvtimme.
Det fanns ingen flykt, ingen vila, inget lugn.
Bara panik, skräck och tårar.

Acceptans av andras val

Jag var panikslagen inför att förlora vänner,
Det kändes som min undergång
om jag blev lämnad.
Några vänner har sedan dess lämnat mig rent praktiskt,
utan dramatik, bara genom att sluta höra av sig,
och sluta svara i telefon. Och jag gick inte under.
Jag har inte lämnat dem, men de har valt att
inte ha kontakt. Och jag klarar det bra faktiskt.
Jag känner helt ärligt, utan bitterhet att det är
en förlust för dem som väljer andra, väljer annat.

Det betyder inte att jag inte saknar dem,
eller att jag inte blev ledsen. Men jag accepterar läget,
och jag vänder mig till de som vänder sig tillbaka
till mig.

Ett nytt blankt ark

Snart är det ett nytt år igen.
Det är nåt speciellt med det ändå.
Och det är inte raketer och sprit,
utan det är hopp om morgondagen.
Det är ett oskrivet blad, där vad som
helst kan skrivas. Åtminstone i teorin.
Ett helt nytt blank ark, att fylla med ny nutid,
som blir till nya minnen.
En chans att sprida än mer kärlek, empati,
solidaritet. Sjunga nya toner, nya ord.

Och kaffe så klart

Och inte att förglömma: Att få mala och
presso-brygga sitt eget kaffe ett par gånger
varje dag. Och dricka det andaktsfullt,
under vald ensamhet.

Happy new year alla mina vänner,
och ni som kanske borde vara det !

Nu öppnad är varje klapp

Pyntad är nu plastig gran
var människa irrar fort på stan
Alla och envar har myror i baken,
I var fönster lyser staken

Öppnad är nu varje klapp
människor av mat är feta
använd är tre tusendelapp
och friden förtvivlat letas

Mycken tid, men lite svett
kan hända klappar kostat har
Hur kunde det gå så snett,
undrar klonad tomtefar.

Plånboken kan nu vara tom,
till rean måste slantar lånas
Julnubben bränner i var gom
En sk ”vit jul” har utplånats

Söker alibi i julens budskap dubbla
för sjukligt midvinterfrosseri
Ses vi moraliskt snubbla
när vi kräks över gatu-tiggeri

Sitter tyst i lägenhet att tänka
i mörkret, ensam, och utanför
Gör familjelös, bostadslös och änka
som ingen samling tillhör.

Hyckleriets dag når nu sitt slut
Ingenting är som det var förut.
Aldrig har vi sett på maken
Endast Mammon är vaken.

Drömmar, mardrömmar och en bra dag


Det blir som nästan chockartat,
när jag som idag kommer på mig själv
att ha haft det riktigt bra.
Jag får försöka vänja mig.

Vaknade av en mardrömsliknande drömsekvens.
Det har faktiskt vart standard för mig i årtionden,
att drömma obehagliga nattdrömmar,
eller rena mardrömmar.
Men innan den sekvensen, fanns en sekvens där
det gick bra för mig, där jag kom undan de som jagade mig,
där jag satt stark och triumferande.

Wilfa malde lite Skånerost åt mig,
som blev till en välsmakande kopp kaffe.
En ganska lugn dag, med nån timme fotoredigering
och hemsidehantering för bouleklubbens räkning.
Lättlösta korsord, blomkålssoppa och vörtbröd med ost.
Ringde och muntrade upp mina två gamlingar.
Min moster, Maggan i Domsjö,
och en 91-årig ganska ensam farbror i Undrom

Sedan celebert besök av Ulf Palmer,
som påstod att klapparna han hade med sig var från
Tomten. And who am I to disagree ?!

Jag fick beröm för både kaffet jag bjöd på, och
digitala bilderna jag tagit och lagt upp.
Och vad gäller kaffe, så ger herrn inte beröm till allt han
bjuds på, för att underdriva radikalt.
Tänkte skriva text till en passionerad spanskspråkig låt,
men inspirationen räckte inte länge,
när datorn hängde sig och meddelade mig att
”Firefox svarar inte”.